VÅRDKOSTNADER 2015 för NordDRG. en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen

VÅRDKOSTNADER 2015 för NordDRG en sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen

Sida - 2 - av 32 NÄTVERKET FÖR PATIENTKLASSIFICERING (NPK) Huvuddelen av NPK är förlagt till Socialstyrelsen (SoS), men bygger på en nätverkslösning med två medarbetare från Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt fyra anställda på SoS. Vid Socialstyrelsen är NPK en del av enheten Öppna jämförelser inom avdelningen Statistik och utvärdering. NPK har en referensgrupp med representanter för sjukvårdregionerna och andra organisationer. SoSs hemsida nås på adressen; http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/norddrg SKLs hemsida med anknytning till KPP http://www.skl.se/vi_arbetar_med/statistik/sjukvard/kpp

Sida - 3 - av 32 Förord Föreliggande rapport redovisar kostnadsresultat från ett antal sjukhus med individbaserade informationssystem för patientrelaterad kostnadsredovisning, så kallade KPP-system (Kostnad Per Patient). KPP-system innefattar de metoder och system som behövs för att redovisa de aktiviteter och åtgärder som utförs i vården och kostnaderna för dessa för varje enskild vårdkontakt och patient. Rapporten visar bland annat genomsnittskostnader, mediankostnader, ytterfallsberäkningar och mått för NordDRG:s förklaringsvärde. Rapportens huvudsakliga ambition är att belysa de mer tekniska frågorna kring kostnadsberäkningar för NordDRG och vänder sig därmed till läsare som har intresse för dessa frågor. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har ett gemensamt nätverk för KPP och DRG-frågor i Sverige NPK (Nätverket för PatientKlassificering ). Rapporten är framtagen inom ramen för samarbetet. Åke Karlsson vid SKL/NPK har bearbetat kostnadsdata för 2015 och sammanställt rapporten i samarbete med Lisbeth Serdén Socialstyrelsen/NPK. Stockholm i december 2016 Birgitta Lindelius Enhetschef Enheten för Öppna jämförelser 1 Socialstyrelsen Peter Fitger Sektionschef Avdelningen för Ekonomi och styrning Sveriges Kommuner & Landsting

Sida - 4 - av 32 Innehåll Innehåll... - 4 - Bakgrund... - 6 - Material och metod... - 7 - KPP-databasens innehåll... - 7 - NordDRG-systemets förklaringsvärde i 2015 års databas... - 9 - Resultat... - 11 - Slutenvården 2015... - 11 - Kostnadslägen och spridning i slutenvård... - 12 - De mest resurskrävande diagnosgrupperna i slutenvård 2015... - 16 - Genomgång av de DRG som har störst kostnadsdifferenser slutenvård 2015-2014 - 17 - Fördelning av vårdkostnader i slutenvård... - 18 - Sjukhusens casemix index i slutenvård... - 19 - Resultat för 2015 öppenvård... - 21 - Kostnadslägen och spridning i öppenvård... - 22 - De mest resurskrävande diagnosgrupperna i öppenvård... - 24 - Fördelning av vårdkostnader i öppenvård... - 25 - Sjukhusens casemix index i öppenvård... - 26 - Ytterfallsberäkningar... - 28 - Metod för trimning... - 28 - Referenser... - 30 - Kontaktpersoner - kostnadsdata... - 31 -

Sida - 5 - av 32 Sammanfattning NordDRG systemets prestanda är hög, förklaringsvärde (R 2 ) är över 60 procent för databasen i somatiska slutenvården och förklaringsvärdet (R 2 ) är över 50 procent för databasen i öppenvård. Förklaringsvärde är ett mått för att beskriva systemets kostnadshomogenitet KPP-databasen har under de senare åren ökat i omfattning. KPP-databasen 2015 omfattar 1 144 164 vårdtillfällen i somatisk slutenvård vilket motsvarar cirka 75 procent av all somatisk slutenvård i Patientregistret (PAR). KPP-databasen för öppenvård omfattar totalt 12,8 miljoner besök, vilket motsvarar cirka 56 procent av läkarbesöken i PAR. KPP-databasen är grupperad med NordDRG-SWE version 2015. Det ger förutsättningar för att jämföra patientsammansättningen (vårdtyngden), även kallad casemix, mellan sjukhus, landsting etc. Vid jämförelse med tidigare år ökar det genomsnittliga värdet för casemix i sjukvården. Resultat från KPP-databasen för somatisk slutenvård 2015: genomsnittskostnaden i databasen är 55 330 kronor mediankostnaden är 32 910 kronor genomsnitt innerfallskostnaden är 46 419 kronor d v s exkl. vårdkontakter med mycket hög kostnad inom respektive DRG-grupp genomsnitt ytterfallskostnaden är 225 767 kronor d v s extremt dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp vårdtyngden uttryckt som casemix har ökat under tidsperioden 2013 2015 Resultat från KPP-databasen för öppenvård 2015: genomsnittskostnaden i databasen är 3 191 kronor mediankostnaden är 2 192 kronor genomsnitt innerfallskostnaden är 2 900 kronor d v s exkl. dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp genomsnitt ytterfallskostnaden är 12 425 kronor d v s extremt dyra vårdkontakter inom respektive DRG-grupp. vårdtyngden enligt casemix och kostnaderna i fasta priser har ökat under tidsperioden 2013 2015

Sida - 6 - av 32 Bakgrund Socialstyrelsen och SKL samarbetar kring sekundär patientklassificering i ett nätverk, benämnt Nätverket för Patientklassificering, NPK. Samarbetet är reglerat i en överenskommelse där Socialstyrelsen ansvarar för förvaltning och utveckling av den svenska versionen av NordDRG och SKL ansvarar för KPP-databasen. Mellan åren 1993 och 1999 samlade Spri in kostnadsdata från sjukhus som individuellt kostnadsberäknar och diagnosgrupperar sina vårdtillfällen. På grund av nedläggningen av Spri år 2000 togs kostnadsdatabasen över av dåvarande Landstingsförbundet. Sedan 1997 har vårdtillfällena i den nationella kostnadsdatabasen retroaktivt diagnosgrupperats i NordDRG. Från början samlades enbart uppgifter avseende den somatiska slutenvården in men från och med 2006 har även den somatiska öppenvården samlats in. Som läsare av rapporten och användare av materialet bör man vara uppmärksam på att andelen regionsjukhus är större i databasen än i riket. Regionsjukhusen svarar även för bassjukvård i sina närområden. SKL utökar och förbättrar KPP-databasen successivt i samverkan med sjukhusen och genom samråd inom NPK. För att förbättra möjligheten till jämförelser mellan sjukhusen rapportera alla sjukhus klinikvårdtillfällen. För användningsområdet nationella viktlistor har en databas med sjukhusvårdtillfällen skapats.

Sida - 7 - av 32 Material och metod KPP-databasens innehåll Materialet i KPP-databasen är sammanställt av uppgifter från 56 sjukhus. Slutenvårdsdatabasen innehåller 1 144 164 vårdtillfällen vilket utgör 75 procent av den totala somatiska slutenvården 2015. Öppenvården innehåller 12 777 238 vårdkontakter och motsvara 56 % av alla somatisk öppenvård. Tabell 1 Sjukhusens kostnadsdatabaser 2015. Antal vårdkontakter Totalt Slutenvård Öppenvård 1144164 12777238 S:t Görans sjukhus 31381 165998 Södersjukhuset 58540 449523 Ersta sjukhus 2812 57990 Karolinska universitetssjukhuset 100694 1585934 Danderyds sjukhus 44509 405743 Södertälje sjukhus 12194 133154 Norrtälje sjukhus 7677 80833 BB Stockholm 3856 Bromma geritriken 4437 4016 Dalen Geriatriken 5099 677 Nacka Geriatriken 5348 4871 Ryggkliniken i Strängnäs 1275 2928 Akademiska sjukhuset 49292 490101 Lasarettet i Enköping 4814 65881 Universitetssjukhuset i Linköping 36077 434332 Finspångs lasarett 588 7701 Vrinnevisjukhuset 21517 256283 Motala lasarett 4488 97263 Ryhov länssjukhus 1837 50067 Höglandssjukhuset 1774 17313 Värnamo sjukhus 1090 15068 Västerviks sjukhus 11264 144524 Länssjukhuset Kalmar 26023 278486 Oskarshamns sjukhus 4279 28926 Blekingesjukhuset 22925 275410 Skåne universitetssjukhus 90872 1128808 Hallands sjukhus 42151 403802 Sahlgrenska universitetssjukhuset 104254 1097400 Kungälvs sjukhus 11604 61680 NU-sjukvården 37012 308584 Södra Älvsborgs sjukhus 29785 300620 Alingsås lasarett 7388 62842 Skaraborgs sjukhus 37372 337042 Karlstads sjukhus 29488 368605 Kristinehamns sjukhus 20101 Arvika sjukhus 4890 49610 Säffle sjukhus 11963 Torsby sjukhus 4898 44552 Värmland övriga 46869 Universitetssjukhuset i Örebro 28846 354172 Västmanlands sjukhus 36234 597060

Sida - 8 - av 32 Tabell 2 Sjukhusens kostnadsdatabaser 2015. Antal vårdkontakter fortsättning Slutenvård Öppenvård Dalarnas sjukhus 43484 509646 Gävle sjukhus 24257 310656 Hudiksvalls sjukhus 11929 123128 Sundsvalls sjukhus 21258 261173 Örnsköldsviks sjukhus 7982 112875 Sollefteå sjukhus 5609 61753 Östersunds sjukhus 17952 195472 Norrlands Universitetssjukhus 30896 395766 Skellefteå lasarett 11175 149246 Lycksele lasarett 4944 40515 Gällivare lasarett 4211 46404 Piteå Älvdals sjukhus 5309 53162 Kalix lasarett 2905 24345 Kiruna lasarett 1713 14807 Sunderbyns sjukhus 21956 231558 Databasen omfattar sjukhusens, med vissa undantag, samtliga vårdkontakter inom somatisk slutenvård 2015. Alla grundläggande uppgifter om vårdkontakterna är registrerade och beräknade av sjukhusen, exempelvis DRG-koden för sjukhusens egen gruppering, vårdtiden och vårdkostnaden. Liksom tidigare år har en omgruppering av vårdkontakterna i databasen gjorts. För 2015 har NordDRG:s version 2015 använts. För att kunna gruppera vårdkontakterna i NordDRG krävs ett antal uppgifter på individnivå för varje vårdkontakt, t ex information om diagnoser, åtgärder, ålder, kön, utskrivningssätt och vårddagar. Även uppgifter om ålder, kön, och utskrivningssätt behövs för en mindre andel vårdkontakter. Alla uppgifter om diagnoser och åtgärder matchas mot en databas med giltiga koder för diagnoser och åtgärder. Vid grupperingen i NordDRG ger grupperaren besked om vårdtillfällets NordDRG-kod och MDC-kod, men också en statusuppgift (rtc-kod/returkod) där 0 betyder att grupperingen är formellt riktig. Drygt 99,2 procent eller 1 135 109 av alla vårdtillfällen blev formellt korrekta när de grupperas i efterhand. De vårdtillfällen som inte grupperas korrekt beror på att huvuddiagnos saknas eller att det är en ovanlig kombination av åtgärd och huvuddiagnos. För öppenvården är det 97,9 procent, d v s 12 507 372 korrekt grupperade besök. Den främsta andledning till att grupperingen inte blir rätt beror på att det för 252 200 läkarbesök saknas diagnoskod. För läkarbesök krävs det en diagnos för att grupperas korrekt i NordDRG, det gäller däremot inte för andra yrkeskategorier. Tabell 2 Returkoder efter databasgruppering 2015 Returkod 0 Korrekt gruppering 1 Huvuddiagnos saknas 3 Felaktig kombination kön/diagnos 4 För låg ålder för aktuell diagnos 5 För hög ålder för aktuell diagnos 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 9 Annat fel Totalt Kontakter Andel % Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård 1 135 109 12 507 372 99,21 97,89 6 220 252 200 0,54 1,97 4 224 0,00 0,00 120 480 0,01 0,00 9 2 331 0,00 0,02 2 451 185 0,21 0,00 71 28 0,01 0,00 180 14 418 0,02 0,11 1 144 164 12 777 238 100,00 100,00

Sida - 9 - av 32 Brister i primärkodningen av diagnoser och åtgärder, är troligtvis orsaken till större delen av vårdkontakterna inte grupperas korrekt. Från databasen exkluderas poster som har en orimligt låg kostnad. Vid SKL:s gruppering tas hänsyn till det dokument som Socialstyrelsen publicerar kring kända fel i grupperaren. Efter eventuella justeringar av primärkoderna görs en databasgruppering i NordDRG. Skillnader i diagnosgruppering mellan sjukhusens egen interaktiva gruppering och databasgrupperingen granskas därefter. Resultatet av undersökningen är en mycket liten skillnad mot sjukhusens ursprungliga gruppering och att underlaget därmed ger ett säkert grupperingsresultat. Samtliga regionsjukhus är sedan flera år med i databasen, så är inte fallet för läns-/länsdelssjukhus. Som läsare av rapporten och användare av materialet bör man vara uppmärksam på att underlaget därmed inte är helt representativt då regionsjukhusen har en högre andel i databasen än vad som är vad förhållandet är nationellt. Under senare år har fler läns- och länssjukhus tillkommit i databasen. Givetvis svarar regionsjukhusen även för bassjukvård vilket medför att den totala effekten av regionsjukhusens överrepresentation i databasen blir mindre. NordDRG-systemets förklaringsvärde i 2015 års databas En av DRG-systemens styrkor är att grupperna i systemen både är medicinskt meningsfulla och kostnadsmässigt homogena. DRG-system är därför konstruerade med statistisk regressions- och variansanalys som hjälpmedel. Metoderna ska undersöka om grupperna är kostnadshomogena. Dessa metoder används också för att löpande undersöka DRG-systemens prestanda i praktiken. Två mått på förklaringsvärdet redovisas, R 2 (förklarad varians) som bygger på kvadrerade avvikelser från diagnosgruppernas medelvärden och Reduktion av Absoluta Residualer, RAR, som baseras på absoluta avvikelser från diagnosgruppernas kostnads medelvärde. Tolkningen av de två måtten är densamma och består av grupperingssystemets förmåga att fördela vårdtillfällena på grupper så att skillnaden i kostnader eller vårdtid blir så liten som möjligt. Förklaringsvärdet mätt med RAR är ett mer robust mått, vilket kan ha betydelse för resultat på små delpopulationer som mindre sjukhus. Är förklaringsvärdet noll procent är medelvärdet för vårdtillfällena i varje diagnosgrupp lika och därmed lika med medelvärdet för hela materialet, då har gruppindelningen inte gjort någon nytta. Däremot är i teorin DRG-systemet perfekt om förklaringsvärdet (R 2 och RAR) är 100 procent. Varje DRG innehåller då vårdtillfällen vilka alla har samma vårdkostnad trots att de är individuellt beräknade. I praktiken brukar man säga att förklaringsvärden kring 50 procent och över är bra. Förklaringsvärdet i KPP databasen får anses vara bra. Det som förklarar skillnader i vårdkostnader inom en DRG och därmed skillnader i förklaringsvärde är därmed främst skillnader i produktivitet eller effektivitet mellan sjukhus. Matematiska formler för R 2 och RAR redovisas sist i avsnittet. Dock finns ett antal felkällor som kan förekomma då kostnadsdata är av låg kvalitet eller DRG-systemet inte är fullt utvecklat för ett område: Olikheter mellan patienter kan inte urskiljas i tillräcklig utsträckning Brister eller felaktigheter i rapportering av grunddata (grupperingsvariabler) till databasen kan leda till felaktig gruppering Nedanstående sammanställning återger R 2 och RAR för innerfallen i 2015 års databas jämfört med åren 2008-2014.

Sida - 10 - av 32 Tabell 3 Jämförelse av förklaringsvärde enligt R 2 och RAR mellan 2015 och 2008 års NordDRGdatabas totalt Förklarad varians R 2 Residualer (RAR) År Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård 2008 62 43 37 23 2009 62 49 36 28 2010 62 49 38 28 2011 63 51 37 31 2012 61 51 36 30 2013 63 50 38 31 2014 62 49 37 29 2015 62 52 36 31 För 2015 års slutenvårdsdata ligger förklaringsvärdet R 2 för innerfallen (vårdtillfällen som inte är ytterfall) på 62 procent, för RAR (reduktion i absoluta residualer) var förklaringsvärdet 36 procent. Motsvarande förklaringsvärde R 2 för öppenvård var 52 procent och RAR 31 procent. Förklaringsvärdena har legat relativt konstanta för den slutna vården men ökade markant för den öppna vården sedan år 2009. Förbättringen av förklaringsvärdet beror på att 2009 höjdes öppenvårdens minikostnadsgränser. Tolkningen av de två måtten är densamma, dvs grupperingssystemets förmåga att fördela vårdkontakter på grupper så att skillnaden i kostnader blir så liten som möjligt. Sannolikt beror slutenvårdens högre förklaringsvärde på att trimningen är 5 procent mot öppenvårdens 3 procent men kostnadsdata i slutenvården har troligtvis något bättre kvalitet. Sammantaget visar tabellen att NordDRGs prestanda ligger kvar på samma nivå under senare år. Beräkning av förklaringsvärden R2-värden redovisade i det föregående beräknades som en enfaktors ANOVA med DRGvariabeln som faktor, vårdkostnad som beroende variabeln med följande formel: I de matematiska formlerna för R 2 och RAR enligt ovan är medelvärdet för databasens alla innerfall och mi är medelvärdet för databasens alla innerfall i diagnosgrupp i. Antal diagnosgrupper anges med värdet k och antal observationer i diagnosgrupp i anges med ni och antalet observationer summerat för alla diagnosgrupperna anges med n. DRG-systemets förmåga att minska residualerna genom gruppindelning kan också bestämmas med RAR. Här summeras den absoluta summan för skillnaderna mellan observerade värden och medelvärden i stället för kvadrerade värden.

Sida - 11 - av 32 Resultat Slutenvården 2015 Vid sammanställning av den årliga KPP-databasen för slutenvård ställs ett antal krav på de vårdtillfällen som ska ingå, bland annat krävs att kostnaden för vårdtillfället är minst 2 500 kronor per vårddag eller 4 000 kronor totalt. Minikostnadskravet syftar till att sortera bort vårdkontakter med orimligt låga och på det sättet stärka kvalitén i KPP-databasen, DRGvikter och värdet av analyser med KPP-data. I nedanstående tabell visas olika nyckeltal. Uppdelning i olika vårdområden är baserad på DRG-systemet. Tabell 4 sammanfattande nyckeltal för slutenvård 2015 Alla Totalt Medicin Kirurgi Felgrupperat Antal 1 144 164 848 635 288 812 6 717 Miljoner kr 63 306 38 290 24 740 277 Kostnad genomsnitt 55 330 45 119 85 662 41 172 Kostnad median 32 910 26 603 58 094 19 605 Andel ytterfall 5,0% 5,2% 4,1% 7,3% Ålder genomsnitt 57,07 57,28 56,46 56,25 Ålder median 64,00 65,00 62,00 64,00 Inner fall Antal 1 087 314 804 147 276 937 6 230 Miljoner kr 50 472 29 469 20 847 156 Kostnad genomsnitt 46 419 36 646 75 277 25 044 Kostnad median 31 173 25 228 56 253 17 955 Vikt genomsnitt 1,000 0,790 1,620 0,539 Vikt median 0,779 0,647 1,266 0,518 För 2015 blir genomsnittskostnaderna för samtliga vårdtillfällen 55 330 kronor, för innerfallen 46 419 kronor och för ytterfallen 225 767 kronor. Ytterfallen omfattar i absoluta tal 56 850 vårdtillfällen (5,0 procent). Det dyraste vårdtillfället kostade 14 459 tkr och var en patient som vårdades 333 dygn för DRG Q40N Nyfödd >1499g med stor op. För 2014 var genomsnittskostnaden i databasen 52 613 kronor och för innerfallen 43 890 kronor. Detta innebär en generell kostnadsökning i databasen med 4,3 procent. Den totala kostnadsförändringen för landstingen mellan åren 2013 och 2014 var en ökning med 2,4 procent enligt LPIK (Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting). Genomsnittskostnaderna per vårdtillfälle i KPP-databasen ökar således mer än vad som framräknats i LPIK.

Sida - 12 - av 32 Ytterfall bestäms enbart utifrån kostnader. Vårdtillfällen med extremt höga kostnadsvärden i respektive grupp är ytterfall. Dessa tas bort vid beräkning av DRG-vikterna, för att inte enstaka vårdtillfällen ska få för stor inverkan på vikterna. I databasen för 2015 trimmas fem procent av vårdtillfällena bort vilka motsvarar cirka 20 procent av den totala kostnaden, se avsnitt för ytterfallsberäkning. Trimningsmetoden var effektiv, den gjorde stor skillnad i medelvärdena för ytterfallen och innerfallen. Ytterfallens kostnadsmedelvärden var fem gånger högre än innerfallens. Diagnosgruppernas vikter är relativa d v s de utgår från genomsnittskostnaden i databasen för det år som beräknas. De tas fram genom att beräkna genomsnittskostnad för alla vårdtillfällen som är innerfall i respektive diagnosgrupp och sedan dividera alla gruppers genomsnittskostnad med innerfallens genomsnittskostnad i hela databasen vilket år 2015 var 46 419 kronor. Vikten 1,00 motsvarar således 46 419 kronor 2015. Kostnadslägen och spridning i slutenvård Kostnadsökningen 2015 är cirka 4,2 procent, hur kostnadsökningen fördelar sig på innerfall respektive ytterfall redovisas nedan, se Tabell 5. Enligt LPIK har landstingens kostnader höjts med 1,9 procent mellan 2014 och 2015. Kostnadsförändringen i databasen 2015 är med andra ord högre än den generella kostnadsökningen i landstingen i löpande priser. Tabell 5 Kostnadsökning i databasen totalt 2013 2015 Genomsnitt Förändring i procent 2015 2014 2013 2015-2014 2014-2013 Alla fall 55 330 52 613 50 229 5,2 14,9 Innerfall 46 419 43 890 42 265 5,8 13,7 Ytterfall 225 767 218 867 203 302 3,2 18,7

Sida - 13 - av 32 Tabell 6 Sjukhusens förändring av casemix 2015 slutenvård Casemix Förändring i procent 2015 2014 2013 2015-2014 2014-2013 2015-2013 Totalt 1,000 0,990 0,980 0,8 0,9 1,7 10011 S:t Görans sjukhus 0,950 0,930 0,920 1,9 1,9 3,8 10013 Södersjukhuset 0,850 0,860 0,850-1,3 1,3 0,0 10481 Ersta sjukhus 1,160 1,070 1,240 8,1-13,2-6,2 11001 Karolinska universitetssjukhuset 1,220 1,220 1,180 0,2 2,6 2,9 11010 Danderyds sjukhus 0,860 0,850 0,840 1,9 0,7 2,5 11011 Södertälje sjukhus 0,820 0,860 0,810-4,4 5,2 0,5 11012 Norrtälje sjukhus 0,900 0,900 0,870-0,7 3,7 3,0 11BBS BB Stockholm 0,680 0,680 0,670 0,4 2,4 2,8 11BGR Bromma geritriken 1,200 1,200 0,3 11DGR Dalen Geriatriken 1,290 11HGR Nacka Geriatriken 1,310 11NGR Nacka Geriatriken 1,260 1,260-0,3 11RYG Ryggkliniken i Strängnäs 1,570 1,550 1,5 12001 Akademiska sjukhuset 1,250 1,280 1,230-1,7 3,4 1,7 12010 Lasarettet i Enköping 0,970 1,010 0,940-3,8 7,3 3,2 21001 Universitetssjukhuset i Linköping 1,290 1,250 1,270 3,1-1,3 1,8 21011 Finspångs lasarett 1,000 1,070 0,930-7,3 15,9 7,4 21013 Vrinnevisjukhuset 0,880 0,870 0,850 1,8 1,7 3,5 21014 Motala lasarett 0,840 0,850 0,830-0,5 2,5 2,0 22010 Ryhov länssjukhus 1,250 22011 Höglandssjukhuset 1,300 22012 Värnamo sjukhus 1,220 24010 Västerviks sjukhus 0,890 0,870 0,870 1,8 0,5 2,2 25010 Länssjukhuset Kalmar 0,890 0,900 0,880-1,0 2,1 1,1 25011 Oskarshamns sjukhus 0,840 0,820 0,830 1,6-1,2 0,4 27012 Blekingesjukhuset 0,950 41002 Skåne universitetssjukhus 1,140 1,120 1,110 1,8 0,8 2,6 42020 Hallands sjukhus 0,890 0,880 0,880 0,9-0,2 0,6 51001 Sahlgrenska universitetssjukhuset 1,110 1,110 1,090-0,4 1,6 1,2 51012 Kungälvs sjukhus 0,860 0,860 0,860 0,1 0,5 0,6 51013 NU-sjukvården 0,920 0,880 0,870 4,2 1,4 5,6 51014 Södra Älvsborgs sjukhus 0,880 0,880 0,870 0,7 1,0 1,7 52012 Alingsås lasarett 0,860 0,860 0,870 0,8-1,0-0,2 53014 Skaraborgs sjukhus 0,860 0,840 0,840 2,0 0,3 2,3 54010 Karlstads sjukhus 0,890 54012 Arvika sjukhus 0,830 54014 Torsby sjukhus 0,890 55010 Universitetssjukhuset i Örebro 0,990 0,950 0,940 4,4 1,0 5,5 5601X Västmanlands sjukhus 0,890 0,880 0,870 0,6 1,8 2,4 5701X Dalarnas sjukhus 0,850 0,860-0,9 6101X Gävleborg 0,900 0,880 0,880 2,3 0,4 2,7 62010 Sundsvalls sjukhus 0,860 0,870 0,870-1,4 0,0-1,5 62011 Örnsköldsviks sjukhus 0,890 0,880 0,870 0,5 1,8 2,3 62013 Sollefteå sjukhus 0,810 0,830 0,800-2,9 4,0 0,9 63010 Östersunds sjukhus 0,900 0,870 0,860 3,3 1,3 4,6 64001 Norrlands Universitetssjukhus 1,240 1,230 1,190 0,8 2,9 3,7 64010 Skellefteå lasarett 0,790 0,800 0,800-1,4-0,5-1,9 64011 Lycksele lasarett 0,850 0,820 0,830 3,4-1,0 2,4 65012 Gällivare lasarett 0,880 0,820 0,830 7,7-1,0 6,6 65013 Piteå Älvdals sjukhus 0,920 0,890 0,860 3,0 4,2 7,4 65014 Kalix lasarett 0,780 0,760 0,750 2,0 1,6 3,6 65015 Kiruna lasarett 0,810 0,840 0,760-3,8 10,2 6,1 65016 Sunderbyns sjukhus 0,900 0,910 0,910-1,8 0,8-1,0 Tabell 6 visar utvecklingen av sjukhusens casemix, som kan översättas till sjukhusens patientsammansättning eller fallblandning. NordDRG kan visa hur svårt sjuka eller

Sida - 14 - av 32 resurskrävande patienterna vid ett sjukhus är i förhållande till andra sjukhus. Vid användning av gemensam viktskala går det därmed att jämföra sjukhusens casemixindex (antalet producerade DRG-poäng dividerat med antalet vårdtillfällen), vilket ger ett mått på den genomsnittliga patientens DRG-vikt vid ett visst sjukhus. Ett genomsnittligt vårdtillfälle i hela databasen ger vikten 1, högre vikt visar på mer resurskrävande patienter än genomsnittet, lägre på mindre resurskrävande patienter. Sjukhus med specialinriktning som geratrik, ryggsjukvård och ortopedi har högre casemixindex än andra. Ryhov, Höglands- och Värnamosjukhus har endast ortopedi och är exempel på detta fenomen. De nationella KPPvikterna för 2015 års NordDRG-grupperare har använts. Generellt har regionsjukhusen en högre casemix än genomsnittet. Totalt har casemix ökat över treårsperioden i KPP-databasen. Kostnadsökningen i databasen uttryckt i vägd produktion eller DRG-poäng, d v s då hänsyn tagits till sjukhusens förändrade fallblandning visas i Tabell 7. Kostnadsförändringen anges här i nominella belopp. Tabell 7 Kostnadsförändringen i databasen 2013-2015 vägd produktion med 2015 års viktlista Genomsnitt Förändring i procent 2015 2014 2013 2015-2014 2014-2013 2015-2013 Vikt 1 144 600 1 087 611 1 046 571 5,2 3,9 9,4 Totalkostnad miljoner kr 63 306 57 666 53 467 9,8 7,9 18,4 Kr/poäng 55 309 53 021 51 087 4,3 3,8 8,3 I Tabell 8 redovisas kostnadsökningen per DRG-poäng justerat för pris- och löneökningar (LPIK), d v s i fasta priser. Ökningen för DRG-poäng och totala kostnader över perioden beror främst på att fler sjukhus kommit med i databasen. Tabell 8 Kostnadsförändringen i databasen 2013-2015 vägd produktion med 2015 års viktlista i fasta priser 2015 års nivå Vikt Totalkostnad miljoner kr Kr/poäng Genomsnitt Förändring i procent 2015 2014 2013 2015-2014 2014-2013 2015-2013 1 144 600 1 087 611 1 046 571 5,2 3,9 9,4 63 306 58 762 55 736 7,7 5,4 13,6 55 309 54 028 53 255 2,4 1,5 3,9 Mätt i fasta priser är kostnaden per DRG-poäng högre 2015 än 2014. 2,4 procentenheter högre än 2014 i fasta priser.

Sida - 15 - av 32 Fördelning av vårdtillfällen på de olika komplikationsnivåerna i KPP-databasen 2015 framgår nedan. Tabell 9 Komplikationsnivåerna i NordDRG 2015 Ingen uppdelning Utan komplikation Komplicerat Mycket komplicerat Totalt Alla fall Innerfall Ytterfall Miljoner kr VTF Miljoner kr VTF Miljoner kr VTF Summa 13 311 185 309 10 557 176 231 2 754 9 078 Andel i % 21 16 21 16 21 16 Summa 21 208 512 289 17 689 488 504 3 518 23 785 Andel i % 34 45 35 45 27 42 Summa 20 891 378 260 16 572 358 517 4 319 19 743 Andel i % 33 33 33 33 34 35 Summa 7 897 68 306 5 653 64 062 2 244 4 244 Andel i % 12 6 11 6 17 7 Summa 63 306 1 144 164 50 472 1 087 314 12 835 56 850 Andel i % 100 100 100 100 100 100 Av samtliga vårdtillfällen är 61 procent inte komplicerade och endast 6 procent är mycket komplicerade. Fördelningen av komplikationsnivåerna på inner-/ytterfall och samtliga fall är likaartad. Nedan visas genomsnittskostnader för inner-/ytterfall och komplikationsnivåerna. Tabell 10 Kostnader och genomsnittskostnader för komplikationsnivåer samt inner- och ytterfall i NordDRG 2015 Alla Ingen uppdelning Utan komplikation Komplicerat Mycket komplicerat Alla fall Innerfall Ytterfall Snitt kr VTF Snitt kr VTF Snitt kr VTF 55 330 1 144 164 46 419 1 087 314 225 767 56 850 71 832 185 309 59 905 176 231 303 360 9 078 41 398 512 289 36 211 488 504 147 925 23 785 55 228 378 260 46 222 358 517 218 765 19 743 115 612 68 306 88 250 64 062 528 630 4 244 Som framgår av tabellen så följer genomsnittskostnader komplikationsnivåerna. DRG utan uppdelning på olika komplikationsnivåer har högre kostnader än DRG som inte har komplikation. I den gruppen återfinns DRG som avser avancerad vård som t.ex. transplantationer, dessa har i regel ingen uppdelning i komplikationsnivåer.

Sida - 16 - av 32 De mest resurskrävande diagnosgrupperna i slutenvård 2015 Vilka DRG är mest resurskrävande? För att belysa detta har summa kostnader för diagnosgrupperna sorterats i avtagande storleksordning. I sammanställningen finns de 20 DRG med som var de mest resurskrävande 2015. Tabell 11 Kostnadsdata för de 20 mest resurskrävande diagnosgrupperna 2015 Kostnader Andelar i % DRG oavsett komplikationsnivå VTF TKR Snitt Kostnader VTF P05 Vaginal förlossning 75 143 2 094 623 27 875 3,30 6,56 A46 Spec kärlsjd hjärna exkl TIA 22 399 1 558 537 69 581 2,46 1,96 D47 Lunginflammation 32 343 1 490 889 46 096 2,36 2,82 F05 Större tarmoperation 8 269 1 274 246 154 099 2,02 0,72 F47 Buksmärta/gastroenterit >17 43 700 1 236 390 28 293 1,96 3,82 W01 Trakeostomi ej ÖNH-sjd 1 214 1 205 351 992 876 1,90 0,10 H02 Prim ledprot höft 13 847 1 177 568 85 041 1,86 1,22 E47 Hjärtsvikt & chock 23 486 1 094 721 46 612 1,72 2,06 M40 Njur- & urinvägsinf 24 386 979 557 40 169 1,54 2,14 P01 Kejsarsnitt 16 071 948 772 59 036 1,50 1,40 H18 Annan op höft/lår ej prot >17 10 406 822 709 79 061 1,30 0,90 E65 Arytmi & överlednstörn 29 369 708 833 24 135 1,12 2,56 E18 PCI vid infarkt 10 079 696 069 69 061 1,10 0,88 E04 Op hjärtklaff, M eller flera 2 478 647 179 261 170 1,02 0,22 G12 Laparoskopisk kolecystektomi 10 178 634 782 62 368 1,00 0,88 A56 Kramper & huvudvärk 20 005 624 622 31 223 0,98 1,74 H36 Op fotled underben öarm >17 8 396 620 538 73 909 0,98 0,74 S10 Sepsis >17 7 172 539 765 75 260 0,86 0,62 W30 Rehab stroke UNS 3 535 517 513 146 397 0,82 0,30 H04 Prim ledprot knä/fot 7 297 511 529 70 101 0,80 0,64 Alla 1 144 164 63 306 409 55 330 100,00 100,00 De 20 mest resurskrävande grupperna står för 32 procent av den totala kostnaden inom slutenvården. Spridningen är stor mellan genomsnittskostnader per DRG i tabellen. Det beror på att några DRG har stora volymer i stället för höga genomsnittliga kostnader, till exempel Vaginal förlossning och Buksmärta/gastroenterit >17. I andra fall är kostnaden hög och volymen låg, för t ex Trakestomi, ej öron, näsa, hals.

Sida - 17 - av 32 Genomgång av de DRG som har störst kostnadsdifferenser slutenvård 2015-2014 I 2015 års databas finns för några enstaka DRG stora kostnadsdifferenser i förhållande till 2014. I en jämförelse mellan 2015 och 2014 av DRG med 100 fall eller fler, visar det sig att 17 diagnosgrupper har kostnadsskillnader som är större än 27 procent (se tabell 11). De 17 diagnosgrupperna omfattar 11 589 vårdtillfällen. Tabell 12 DRG med störst skillnader i kostnader 2015-2014 DRG oavsett komplikationsnivå V20 Mindre brännskada med hudtrpl C56 Tandkirurgi D20 Respiratorbeh för andningsorg K03 Rekonstruktion av bröst T35 Långvarig psykos ej schiz K30 Benigna bröstsjukdomar V21 Mindre brännskada annan op E01 Hjärttranspl & assist cirk M32 Dialysbehandling A45 MS & cerebellär ataxi D21 Behandling med CPAP/BiPAP A39 Behandl m större anestesi, neuro C50 Op munhåla G29 Andra op lever gallv pankreas J03 Rev/hudtrpl ej sår/cellulit R27 Lymfom/leukemi med andra op D69 Andra sjd andningsorg J01 Rev/hudtrpl sår/cellulit A40 Sjd & skador ryggmärg K19 Andra op vid bröstkörtelsjd Z70 Huvuddiagnos fattas Z71 Huvuddiagnos ogiltig Antal VTF Genomsnittskostnad (kr) 2015 2014 2015 2014 Differens 149 198 374 514 241 619 55% 207 222 47 639 33 136 44% 1 081 2 044 298 061 207 212 44% 707 888 92 141 64 479 43% 76 105 32 017 51 855 38% 157 171 28 222 20 622 37% 102 110 116 926 85 279 37% 100 104 2 104 548 1 545 440 36% 232 206 49 956 76 047 34% 1 041 1 365 50 552 38 024 33% 3 113 1 587 103 064 77 429 33% 440 398 121 596 92 383 32% 734 751 60 292 45 805 32% 287 316 116 954 88 834 32% 943 1 264 59 068 44 626 32% 552 625 76 358 57 708 32% 1 923 1 930 46 880 36 064 30% 271 262 146 996 113 257 30% 402 346 141 199 197 532 29% 190 188 36 946 28 970 28% 6 220 3 625 39 580 55 292 28% 229 112 82 367 113 109 27% DRG med de största differenserna i genomsnittsvärde bör årligen gås igenom för att bedöma om de beräknade kostnadslägena är trovärdiga. För de grupper där antalet vårdtillfällen skiljer sig mycket åt mellan åren är detta sannolikt förklaringen till kostnadsskillnaden. Tabellen visar att en betydande andel av de som varierat i kostnadsnivå har relativt få vårdtillfällen. Andra orsaker till skillnad i kostnadsnivå kan vara förändringar i grupperingslogiken. Att kostnadsdatabasen håller en god kvalitet är en mycket viktig förutsättning för NordDRGs förvaltning och utveckling. En avgörande faktor är att de ingående sjukhusen använder sig av samma principer för att fördela och beräkna kostnader. SKL har i samarbete med sjukhus utarbetat Nationella KPP principer version 3. Sjukhusens följsamhet till de principerna är av avgörande betydelse för det nationella DRG-arbetet och för att kunna jämföra olika sjukhus utifrån KPP och DRG.

Sida - 18 - av 32 Fördelning av vårdkostnader i slutenvård Nedanstående figur visar en fördelning av samtliga vårdkostnader oavsett DRG tillhörighet. Figuren är skuren så att alla vårdtillfällen med kostnader större 250 tkr är satta till 250 tkr. Detta förklarar den högre höjden på stapeln längst ut till höger. Kostnadsfördelningen utan uppdelningen på DRG tillhörighet blir kraftigt högersned. Från vänster till höger är de vertikala linjerna median-, innerfallens genomsnittskostnad, alla fallens genomsnittskostnad och sist ytterfallens genomsnittskostnader. Figur 1 Frekvensfördelning av vårdkostnader i 2015 års kostnadsdatabas för alla fallen innerfallen och ytterfallen 20 Innerfall snitt Totalt snitt Ytterfall snitt 15 % 10 5 0 Median 0 50000 100000 150000 200000 250000 Vårdkostnad Percentilberäkningar över vårdkostnaderna i databasen redovisas i Tabell 12. Percentilerna är beräknade efter sortering av databasens samtliga vårdtillfällen i stigande kostnadsordning. Fördelningen av vårdkostnader 2015 visar att det stora flertalet vårdtillfällen finns i DRG med låga och sinsemellan ganska lika kostnadslägen.

Sida - 19 - av 32 Tabell 13 Percentilberäkningar för vårdkostnader 2013 2015 2015 2014 2013 Percentil 0 Lägsta värde 4 000 4 000 4 000 1 6 059 5 776 5 421 5 9 254 8 424 8 104 10 11 943 10 699 10 319 25 Undre kvartil 18 731 16 924 16 351 50 Median 32 910 30 238 28 918 75 Övre kvartil 59 854 56 202 53 934 90 106 079 100 728 96 467 95 158 007 152 172 146 074 99 377 892 375 850 358 959 100 Högsta värde 14 459 212 13 058 629 34 631 111 Sjukhusens casemix index i slutenvård Casemix index har för sjukhusen beräknats för fyra olika variabler: Casemix index 1 Kostnader innerfall 2 Ålders innerfall 3 Komplikationer innerfall 4 Ytterfall Casemix index för kostnader beräknas på kostnadsuppgifterna i databasen och de övriga indexen räknas på antalet patienter. I Tabell14 nedan presenteras indexen för sjukhusen 2015. Beräkningen av index grundar sig på de principer som finns beskrivna i Spri-rapport nr 474 1.

Sida - 20 - av 32 Tabell 14 Sjukhusens casemix-index 2015 slutenvård Sjukhus Antal totalt Antal ytterfall Andel ytterfall Kr/poäng Genomsnittsålder Index mycket komplicerade Index komplicerade Alla 1 144 178 57 209 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 10011 S:t Görans sjukhus 31 381 647 0,41 0,82 1,06 1,02 1,28 10013 Södersjukhuset 58 540 1 638 0,56 0,90 0,94 0,65 0,97 11001 Karolinska universitetssjukhuset 100 694 7 726 1,53 1,06 0,94 1,42 0,97 11010 Danderyds sjukhus 44 509 1 158 0,52 0,86 0,96 0,90 1,09 11011 Södertälje sjukhus 12 194 380 0,62 0,96 0,98 0,84 0,91 11012 Norrtälje sjukhus 7 677 184 0,48 0,87 1,13 0,94 1,29 11BGR Bromma geriatriken 4 437 15 0,07 0,94 1,35 3,50 1,52 11DGR Dalen geriatriken 5 099 8 0,03 0,85 1,36 2,54 1,55 12001 Akademiska sjukhuset 49 290 3 962 1,61 1,16 0,95 1,26 0,96 12010 Lasarettet i Enköping 4 831 667 2,76 1,40 1,13 1,05 1,26 21001 Universitetssjukhuset i Linköping 36 077 2 305 1,28 1,06 0,96 1,27 0,89 21013 Vrinnevisjukhuset 21 517 721 0,67 0,94 0,98 0,89 1,08 21014 Motala lasarett 4 488 212 0,94 1,01 1,15 1,39 1,44 24010 Västerviks sjukhus 11 264 242 0,43 0,92 1,01 1,00 1,05 25010 Länssjukhuset Kalmar 26 023 662 0,51 0,88 1,03 0,82 1,02 25011 Oskarshamns sjukhus 4 279 204 0,95 0,94 1,14 0,92 1,38 27012 Blekingesjukhuset 22 925 1 381 1,20 1,13 1,04 0,85 1,00 41002 Skåne universitetssjukhus 90 872 5 814 1,28 1,18 0,97 1,09 0,98 42020 Hallands sjukhus 42 151 1 381 0,66 0,98 1,01 1,23 1,10 51001 Sahlgrenska universitetssjukhuset 104 254 6 696 1,28 0,99 0,95 0,86 0,87 51012 Kungälvs sjukhus 11 604 478 0,82 0,98 1,10 1,03 1,24 51013 NU-sjukvården 37 012 1 286 0,69 0,99 1,09 1,20 1,20 51014 Södra Älvsborgs sjukhus 29 785 1 333 0,90 0,96 1,00 0,96 0,89 52012 Alingsås lasarett 7 388 263 0,71 0,96 1,12 0,83 1,12 53014 Skaraborgs sjukhus 37 372 1 658 0,89 0,96 1,02 0,82 0,92 54010 Karlstads sjukhus 29 488 1 243 0,84 0,92 1,00 1,05 1,08 54012 Arvika sjukhus 4 890 228 0,93 0,93 1,14 0,86 1,25 54014 Torsby sjukhus 4 898 166 0,68 0,86 1,12 1,07 1,18 55010 Universitetssjukhuset i Örebro 28 846 1 827 1,27 1,08 0,99 0,77 0,84 5601X Västmanlands sjukhus 36 234 1 690 0,93 1,04 1,01 1,16 1,05 5701X Dalarnas sjukhus 43 484 1 779 0,82 0,99 1,03 0,73 1,01 61010 Gävle sjukhus 24 257 996 0,82 1,02 1,00 0,88 1,00 61012 Hudiksvalls sjukhus 11 929 527 0,88 1,07 1,01 0,77 0,96 62010 Sundsvalls sjukhus 21 258 832 0,78 0,99 1,00 0,96 0,89 62011 Örnsköldsviks sjukhus 7 982 299 0,75 1,05 1,05 1,07 1,11 62013 Sollefteå sjukhus 5 609 233 0,83 1,01 1,07 0,70 1,01 63010 Östersunds sjukhus 17 951 1 096 1,22 1,05 1,01 0,76 0,85 64001 Norrlands Universitetssjukhus 30 896 2 079 1,35 1,15 0,99 1,11 0,86 64010 Skellefteå lasarett 11 175 520 0,93 1,02 1,02 0,83 1,00 64011 Lycksele lasarett 4 944 238 0,96 0,90 1,04 0,78 0,90 65012 Gällivare lasarett 4 211 271 1,29 1,10 1,11 0,97 0,96 65013 Piteå Älvdals sjukhus 5 309 172 0,65 0,95 1,14 1,01 1,32 65016 Sunderbyns sjukhus 21 956 1 204 1,10 1,06 0,97 0,83 0,88 Om sjukhusen ligger på ett index nära 1,00 så är det ett utfall som är förväntat givet den patientsammansättning som sjukhuset har. Med justering för fallblandning avses en jämförelse efter justering av patienternas resursbehov mot en referens. Genomsnittskostnaden för innerfallen i diagnosgrupperna i referenspopulationen får representera resursbehovet. Kostnadsindexet för ett sjukhus efter justering för fallblandning beräknades som sjukhusets faktiska kostnader för alla innerfallen dividerat med ett jämförelsetal. Jämförelsetalet beräknas som en produktsumma över alla diagnosgrupperna. Produktsumman är en summering över alla diagnosgrupperna av sjukhusets antal innerfall i varje diagnosgrupp multiplicerad med genomsnittskostnaden för innerfallen i referenspopulationen. Med referenspopulation avses här hela databasen. Åldersindexet för ett sjukhus beräknas genom en summering av alla patienternas åldrar för innerfallen. Jämförelsetalet beräknades som en produktsumma över diagnosgrupperna av sjukhusets antal patienter i innerfallen i varje diagnosgrupp multiplicerat med genomsnittsåldern i varje diagnosgrupp i referenspopulationen. Den observerade ålderssumman för sjukhuset divideras med jämförelsetalet. Endast patienter äldre än 17 år ingår. DRG för Diabetes > 35 år undantas också från beräkningarna. Åldersindexet för varierar sjukhusen mellan 0,94 och 1,36. Ett högt indexvärde kan antyda att sjukhuset missgynnas något vid kostnadsjämförelser och prestationsersättning.

Sida - 21 - av 32 Åldersindexet ger åldersskillnader efter justering av fallblandning och det är tänkt att DRGmetoden skall utjämna åldersskillnaderna. Komplikationsindexet bygger på en jämförelse för diagnosgrupper där det finns olika komplikationsnivåer. Dessa DRG kan vara indelade i tre olika nivåer, Utan komplikation (U), komplicerat(cc), och mycket komplicerat (MCC). Indexet byggs genom att för de olika diagnosgrupperna se hur stor andel som finns i CC respektive MCC och jämfört sjukhusens andel i respektive grupp mot hela databasen. Ytterfallsindexet för ett sjukhus har som observerat värde en summa för antalet ytterfall i varje diagnosgrupp. Jämförelsetalet är en produktsumma över diagnosgrupperna med sjukhusets vårdtillfällen per diagnosgrupp multiplicerat med andelen ytterfall i referenspopulationen. Casemix indexet för kostnader motsvarar begreppet indirekt standardisering och används också som metodinslag vid till exempel jämförelser vid epidemiologiska studier. Casemix indexet för kostnader används för benchmarking och som prestationsersättning och i båda fallen utgår man alltså från samma metod. Man bör notera att en ganska stor del av kostnaden som representeras av ytterfallen och därmed hamnar utanför beräkningarna. Ytterfallen måste därför i en ersättningsmodell hanteras i särskild ordning. Generellt kan sägas att universitetssjukhusen har yngre patienter, högre andel ytterfall, högre kostnads- och komplikationsindex. Några undantag finns beträffande komplikationsindexet, det är anmärkningsvärt lågt för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Örebro och Norrlands Universitetssjukhus. Resultat för 2015 öppenvård För att en vårdkontakt ska inkluderas i KPP-databasen för öppenvård krävs att kostnaden är minst 100 kronor för gruppbesök, 350 för ett enskilt besök och minst 1 000 kronor för vårdkontakter i alla DRG för dagvård och skopier. I nedanstående tabell visas olika nyckeltal. Uppdelning i olika vårdområden är baserad på DRG-systemet. Tabell 15 sammanfattande nyckeltal för öppenvård 2015 Alla kontakter Totalt Medicin Kirurgi Skopier Besök Felgrupperat Antal 12 777 238 910 299 388 875 238 777 10 894 099 345 188 Miljoner kr 40 772 4 890 4 159 1 342 29 320 1 061 Kostnad genomsnitt 3 191 5 372 10 694 5 620 2 691 3 074 Kostnad median 2 192 3 435 6 520 4 360 2 035 2 306 Andel ytterfall 3,05% 3,95% 1,89% 2,14% 2,98% 4,74% Ålder genomsnitt 49,0 60,1 53,4 57,2 47,8 48,1 Ålder median 53,0 65,0 57,0 62,0 51,0 51,0 Inner fall Antal 12 387 340 874 375 381 518 233 660 10 568 948 328 839 Miljoner kr 35 928 4 238 3 962 1 223 25 683 822 Kostnad genomsnitt 2 900 4 847 10 384 5 234 2 430 2 500 Kostnad median 2 142 3 435 6 289 4 316 1 982 2 296 Vikt genomsnitt 0,0624 0,1044 0,2232 0,1127 0,0522 0,0539 Vikt median 0,0520 0,0920 0,1932 0,1116 0,0476 0,0544 För 2015 blir genomsnittskostnaderna för samtliga besök 3 191 kronor, för innerfallen 2 900 kronor och för ytterfallen 12 425 kronor. Ytterfallen omfattar i absoluta tal 389 898 vårdkontakter (3,0 procent). Den dyraste vårdkontakten kostade 9 906 706 kronor.

Sida - 22 - av 32 För 2014 var genomsnittskostnaden i databasen 3 092 kronor och för innerfallen 2 804 kronor. Databasens förklaringsvärde (R 2 ) ligger för 2014 på 52 procent efter trimning med tre procent. Vårdkontakter med extrema kostnadsvärden i respektive grupp är ytterfall. Dessa tas bort vid beräkning av DRG-vikterna. Detta görs för att inte enstaka vårdkontakter ska få för stor inverkan på vikterna. Ytterfallens andel av den totala kostnaden är 12 procent. Trimningsmetoden gjorde stor skillnad i medelvärdena för ytterfallen och innerfallen. Men skillnaden ligger långt under vad som är fallet inom slutenvården. Ytterfallens kostnadsmedelvärden var fyra gånger högre än innerfallens. Diagnosgruppernas vikter beräknades med innerfallets genomsnittskostnad för diagnosgruppen dividerat med innerfallens genomsnittskostnader i slutenvårdsdatabasen dvs 46 419 kronor. Kostnadslägen och spridning i öppenvård I databasen finns sedan 2013 en nominell kostnadsökning på 10,1 procent. Hur kostnadsförändringen fördelar sig på innerfall respektive ytterfall redovisas i Tabell 15. Enligt LPIK har landstingens kostnader höjts med 1,8 procent mellan 2014 och 2015. Förändringen i databasen ligger på 3,2 procent. Kostnadsökningen i databasen 2015 är med andra ord lägre än den generella kostnadsökningen i landstingen i löpande priser. Tabell 16 Kostnadsökning i databasen totalt 2015 2013 Genomsnitt Förändring i procent 2015 2014 2013 2015-2014 2014-2013 2015-2013 Alla fall 3 191 3 092 2 922 3,2 5,8 9,2 Innerfall 2 900 2 804 2 659 3,4 5,5 9,1 Ytterfall 12 425 12 354 11 283 0,6 9,5 10,1 I Tabell 17 redovisas casemix index för den öppna vården per sjukhus, tabellen visar att det är relativt stora skillnader mellan sjukhusens casemix. En tänkbar förklaring till detta är att sjukhusen har olika stor andel dagsjukvårdverksamhet, vilken har en betydligt högre casemix än vanlig mottagningsverksamhet.

Sida - 23 - av 32 Tabell 17 Sjukhusens casemix 2015 öppenvård Casemix Förändring i procent 2015 2014 2013 2015-2014 2014-2013 2015-2013 Totalt 0,060 0,060 0,060 0% 1% 1% 10011 S:t Görans sjukhus 0,070 0,070 0,060 1% 4% 5% 10012 S:t Eriks sjukhus 0,050 0,050 3% 10013 Södersjukhuset 0,060 0,060 0,060 1% -1% -1% 10481 Ersta sjukhus 0,070 0,070 0,070 0% 1% 1% 11001 Karolinska universitetssjukhuset 0,070 0,070 0,060 0% 1% 1% 11010 Danderyds sjukhus 0,060 0,060 0,060 1% 2% 3% 11011 Södertälje sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 1% 1% 11012 Norrtälje sjukhus 0,060 0,060 0,060 1% 0% 1% 11BGR Bromma geritriken 0,070 0,070 2% 11DGR Dalen Geriatriken 0,070 11HGR Nacka Geriatriken 0,070 11NGR Nacka Geriatriken 0,070 0,070 1% 11RYG Ryggkliniken i Strängnäs 0,060 0,060-1% 12001 Akademiska sjukhuset 0,060 0,060 0,060 2% 1% 3% 12010 Lasarettet i Enköping 0,070 0,070 0,070-5% -1% -6% 21001 Universitetssjukhuset i Linköping 0,070 0,060 0,070 1% -1% 0% 21011 Finspångs lasarett 0,130 0,120 0,110 5% 16% 22% 21013 Vrinnevisjukhuset 0,060 0,060 0,060-1% -1% -2% 21014 Motala lasarett 0,060 0,060 0,060 2% -1% 2% 22010 Ryhov länssjukhus 0,060 22011 Höglandssjukhuset 0,070 22012 Värnamo sjukhus 0,070 24010 Västerviks sjukhus 0,060 0,060 0,050-4% 30% 25% 25010 Länssjukhuset Kalmar 0,060 0,060 0,050 0% 15% 15% 25011 Oskarshamns sjukhus 0,070 0,070 0,070 0% -2% -2% 27012 Blekingesjukhuset 0,060 41002 Skåne universitetssjukhus 0,060 0,060 0,060 0% 1% 1% 42020 Hallands sjukhus 0,070 0,070 0,070-8% 9% 0% 51001 Sahlgrenska universitetssjukhuset 0,060 0,060 0,060-2% -1% -3% 51012 Kungälvs sjukhus 0,080 0,070 0,070 2% 0% 1% 51013 NU-sjukvården 0,070 0,070 0,070 4% -1% 3% 51014 Södra Älvsborgs sjukhus 0,060 0,070 0,060-2% 4% 2% 52012 Alingsås lasarett 0,070 0,070 0,070-1% 0% -1% 53014 Skaraborgs sjukhus 0,070 0,070 0,070 1% 0% 1% 54010 Karlstads sjukhus 0,060 54011 Kristinehamns sjukhus 0,030 54012 Arvika sjukhus 0,060 54013 Säffle sjukhus 0,030 54014 Torsby sjukhus 0,060 54999 Värmland övriga 0,030 55010 Universitetssjukhuset i Örebro 0,070 5601X Västmanlands sjukhus 0,050 0,050 0,050-1% 1% 0% 5701X Dalarnas sjukhus 0,060 0,060-2% 6101X Gävleborg 0,060 0,060 0,060 2% -1% 2% 62010 Sundsvalls sjukhus 0,060 0,070 0,070-2% -1% -3% 62011 Örnsköldsviks sjukhus 0,060 0,060 0,060-3% 0% -3% 62013 Sollefteå sjukhus 0,060 0,070 0,070-7% -2% -9% 63010 Östersunds sjukhus 0,060 0,060 0,060 1% 0% 1% 64001 Norrlands Universitetssjukhus 0,060 0,060 0,060 1% 0% 1% 64010 Skellefteå lasarett 0,050 0,050 0,050 0% 3% 3% 64011 Lycksele lasarett 0,060 0,060 0,060 1% 1% 2% 65012 Gällivare lasarett 0,070 0,060 0,070 2% -6% -5% 65013 Piteå Älvdals sjukhus 0,070 0,070 0,070 3% -1% 2% 65014 Kalix lasarett 0,060 0,070 0,070-7% -3% -9% 65015 Kiruna lasarett 0,070 0,070 0,070 6% -1% 5% 65016 Sunderbyns sjukhus 0,060 0,060 0,060 0% -2% -3% Tabellen visar att inom öppenvården är det sammanlagt ingen förändring av casemix index. I nedanstående tabeller beskrivs förändringar av kostnaderna åren 2013 2015.

Sida - 24 - av 32 Tabell 18 Kostnadsförändringen i databasen 2013-2015 vägd produktion med 2015 års viktlista Genomsnitt Förändring i procent 2015 2014 2013 2015-2014 2014-2013 2015-2013 Vikt 793 093 704 277 663 764 12,6 6,1 19,5 Totalkostnad miljoner kr 40 772 35 060 31 681 16,3 10,7 28,7 Kr/poäng 51 409 49 782 47 729 3,3 4,3 7,7 Kostnadsförändringen anges här i nominella belopp. I Tabell 18 redovisas kostnadsökningen per DRG-poäng justerat för pris- och löneökningar (LPIK), dvs i fasta priser. Ökningen för DRG-poäng och totala kostnader över perioden beror främst på att fler sjukhus kommit med i databasen. Tabell 19 Kostnadsförändringen i databasen 2013-2015 vägd produktion med 2015 års viktlista i fasta priser 2015 års nivå Vikt Totalkostnad miljoner kr Kr/poäng Genomsnitt Förändring i procent 2015 2014 2013 2015-2014 2014-2013 2015-2013 793 093 704 277 663 764 12,6 6,1 19,5 40 772 35 726 33 025 14,1 8,2 23,5 51 409 50 728 49 754 1,3 2,0 3,3 Mätt i fasta priser är kostnaden per DRG-poäng högre 2015 än 2014, det vill säga vården har blivit dyrare även när hänsyn tas till casemix. De mest resurskrävande diagnosgrupperna i öppenvård Vilka DRG är mest resurskrävande inom den öppna vården? För att belysa detta har i tabell 19 den totala kostnaden för respektive diagnosgrupp sorterats i fallande storleksordning. I tabellen redovisas de 20 DRG som var de mest resurskrävande 2015. Tabell 20 Kostnadsdata för 20 mest resurskrävande diagnosgrupperna 2015 - öppenvård Kostnader Andelar i % DRG oavsett komplikationsnivå Kontakter TKR Snitt Kostnader Kontakter Y83 Sköterskebesök 1 429 064 3 245 796 2 271 7,96 11,18 R51 Kemoterapi ej akut leukemi 175 930 1 476 916 8 395 3,62 1,38 M32 Dialysbehandling 325 926 1 388 075 4 259 3,40 2,56 W99 Läkarbesök andra problem 426 233 1 255 653 2 946 3,08 3,34 Z70 Huvuddiagnos fattas 326 928 1 020 490 3 121 2,50 2,56 X70 Läkemedel intravasalt 121 966 1 010 342 8 284 2,48 0,96 H99 Läkarbesök sjd muskel/skelett 284 405 718 189 2 525 1,76 2,22 J99 Läkarbesök sjd hud/underhud 284 557 707 048 2 485 1,74 2,22 B99 Läkarbesök ögonsjd 350 701 704 523 2 009 1,72 2,74 F47 Buksmärta/gastroenterit >17 184 652 622 829 3 373 1,52 1,44 Y82 Sjukgymnbesök 480 272 622 420 1 296 1,52 3,76 A99 Läkarbesök sjd i nervsystemet 150 931 608 490 4 032 1,50 1,18 F99 Läkarbesök sjd matsmältningorg 153 640 477 268 3 106 1,18 1,20 L99 Läkarbesök endokr/metabol sjd 119 645 456 228 3 813 1,12 0,94 O99 Läkarbesök gynekologisk sjd 171 880 439 081 2 555 1,08 1,34 R99 Läkarbesök myeloprolif sjd 89 971 386 756 4 299 0,94 0,70 H62 Symtom musk/ben/bindväv 108 247 363 534 3 358 0,90 0,84 R29 Lymfom & leukemi 62 665 363 440 5 800 0,90 0,50 M99 Läkarbesök sjd njure/urinvägar 92 407 352 894 3 819 0,86 0,72 A56 Kramper & huvudvärk 80 755 346 024 4 285 0,84 0,64 Alla 12 777 238 40 772 266 3 191 100,00 100,00

Sida - 25 - av 32 Tabellen visar tydligt att det är DRG för besök utan särskild åtgärd som är den klart dominerande DRG-typen och det beror på den stora volymen patienter inom respektive grupp. Vårdkontakter som hamnar i dessa grupper har inte haft någon signifikant (DRG-styrande) åtgärd registrerad. Finns en sådan grupperas vårdkontakten till ett åtgärdsspecificerat DRG. Totalt så står de 20 vanligaste DRGna för 40 procent av kostnaderna inom den öppna vården, vilket är betydlig mer än för de 20 vanligaste DRGna inom den slutna vården (32 procent). DRG för Huvuddiagnos fattas kommer på femte plats vilket visar att det finns brister i primärkodningen från sjukhusen för de vårdkontakter som rapporteras till KPP-databasen. Det är framför allt läkarbesök som inte har någon diagnos som hamnat i denna grupp. Fördelning av vårdkostnader i öppenvård Nedanstående figur visar samtliga vårdkostnader oavsett DRG- tillhörighet. Figuren är skuren så att alla kostnader större 20 tkr är satta till 20 tkr. Kostnadsfördelningen utan uppdelningen på DRG tillhörighet blir högersned. Från vänster till höger är de vertikala linjerna median-, innerfallens genomsnittskostnad, alla fallens genomsnittskostnad och sist ytterfallens genomsnittskostnad. Figur 2 Frekvensfördelning av vårdkostnader i 2015 års kostnadsdatabas öppenvård för alla fallen innerfallen och ytterfallen Innerfall snitt Totalt snitt Ytterfall snitt 12.5 10.0 % 7.5 5.0 2.5 0.0 Median 0 5000 10000 15000 Vårdkostnad I jämförelse med slutenvård är kurvan mer ojämn vilket beror på att kostnaderna samlas kring vid vissa värden som troligen är en följd av att kostnadsspridning för öppenvården är liten.