CASE LINDÄNGEN - ett pilotprogram för samordnad styrning av sociala och fysiska investeringar 2016-09-22
Förord Jag söker på internet efter miljonprogram och hittar strax; Miljonprogrammet var ett program för bostadsbyggande i Sverige 1965 1975. Det antogs på Socialdemokraternas partikongress 1964 som en revision av ett reformprogram, under namnet Samlat program för samhällets bostads- och markpolitik. Det fanns en tid då begreppet miljonprogram gav positiva associationer. Den här tiden kallades rekordåren, då det fanns arbete och tillväxten var stark. Det som saknades var bostäder. Så man byggde en miljon bostäder. Många av miljonprogramsområdena har fått andra epitet genom åren. Det saknas fortfarande bostäder i många av dem. De utgör ofta tydliga barriärer gentemot mer välbeställda områden gällande socioekonomiska faktorer som hälsa, trygghet, utbildning och sysselsättning. Och just barriär, gräns antyder att det också handlar om geografi, territorier. Specifika platser och områden som är särskilda på många sätt. Inte bara på negativa sätt. Men också det. Malmö stad och många andra kommuner har i decennier brottats med utmaningar kring ojämlik hälsa, utanförskap, arbetslöshet, bostadsbrist i dessa miljonprogramsområden. Det är svårt att avgöra om det blivit bättre, sämre eller om status quo råder. I Malmö är många av de här områdena relativt centrala, och ändå så långt borta. Människor på Lindängen, Hermodsdal, Herrgården är människor med kraft, entreprenörsanda, vilja, mod men de har lägre utbildningsnivå, sämre ekonomi, sämre hälsa, är mer trångbodda och så vidare. Och ensam är inte stark. En person på Lindängen kan inte finna vägen själv. Kommunen klarar det inte på egen hand. Det är tillsammans som gäller. I det lokala samhället. På plats. Medborgare, Malmö stad, företagare, föreningar, universitet, polis. Tillsammans. Och vi kan inte ha ETT fokus. Allt hänger ihop. Det räcker inte att tänka social hållbarhet, eller ekologisk, eller ekonomisk. Det är holistisk syn som gäller. Och vi kan inte acceptera att droger säljs på öppen gata. Att bilar sticks i brand. Att familjer med små barn inte har någonstans att bo, utan måste inhysas i olika tillfälliga boenden. Det går inte. Vi har provat olika modeller för samverkan och utveckling. Nu är det dags att pröva något nytt. Nu ska vi ha ännu starkare fokus på det lokala, på territoriell stadutveckling, på det holistiska, på samverkan och en mer koordinerad styrning av alla aktörers roll i att få ett miljonprogramsområde att stå starkare rustat för framtiden. Tillsammans. Lena Wetterskog-Sjöstedt, stadsområdesdirektör 2
Innehållsförteckning 4 Inledning 6 Sammanfattning 9 Syfte 10 Lindängen 13 Femstegsmodellen 14 Strategier 15 Strategiska statsningar 17 Pågående eller planerade satsningar 24 Framtida utvecklingsområden och satsningar 25 Relaterade projekt/möjliga beroenden 26 Nyttor och konsekvenser 28 Marknad 34 Ekonomi 38 Styrning 39 Nästa steg 3
Inledning Case Lindängen handlar om att agera kraftfullt och samordnat från Malmö stads sida, i syfte att stärka såväl sociala muskler som fysiskt skelett. Verktyget för detta är en ny modell för styrning och koordinering av investeringar. Kommunstyrelsen har beslutat att Stadsområdesnämnd Söder, tillsammans med tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden och i samverkan med stadskontoret, ska ta fram ett underlag till investeringsstyrning för Malmö stads olika processer och åtaganden med koppling till Lindängen. Stadsområdesförvaltning Söder ska tillsammans med berörda förvaltningar utgöra stommen i ett samlat program för att genomföra insatser och projekt på Lindängen. Styrningen av programmet ska kopplas till Malmö stads övergripande intention inom uppdraget Utvecklad investeringsstyrning i Malmö stad, att samla sociala och fysiska investeringar i en portfölj som innehåller olika program, där Case Lindängen blir ett pilotprogram. Case Lindängen handlar också om att säkerställa ett geografiskt tvärsektoriellt fokus särskilt med tanke på att Stadsområdesförvaltningarna med största säkerhet försvinner under våren 2017. När uppdragen och verksamheterna organiserats i en ny förvaltningsstruktur behövs en ny idé kring geografiskt utvecklingsarbete. Inte områdesutveckling utan territoriell stadsutveckling. För att lyckas med detta behöver vi utveckla en ny styr- och koordineringsmodell. En rad kommunala aktörer, förvaltningar och bolag, har planerade och pågående satsningar i Lindängen. Närmare bestämt 12 förvaltningar! Det handlar bland annat om bostadbyggande, utbyggnad och upprustning av allmän platsmark, försörjning av förskole- och skolplatser, förskole- och skolverksamhet, åtgärder för att skapa sysselsättning, meningsfull fritid, kulturella mötesplatser, god service, hälsofrämjande insatser, myndighetsutövande. Ett stort åtagande med andra ord, och här finns utvecklingspotential gällande samordning, samverkan och styrning. Samtidigt finns en bredare marknad i och kring Lindängen med privata fastighetsägare, näringsidkare, ideell sektor, forskare samt inte minst medborgare. Case Lindängen handlar därför även om att vidareutveckla kunskapsallianser och förbättra de tvärsektoriella samverkansprocesser som redan är etablerade. Detaljplan för Lindängen centrum förväntas antas och vinna laga kraft under hösten 2016. Detaljplanen tar ett samlat grepp om Lindängen centrum för att stärka dess roll som mötesplats i södra Fosie och möjliggör tillskott av service och handel samt ca 300 nya bostäder. Case Lindängen blir det paraply under vilket förverkligandet av detaljplanens intentioner genomförs. I projektet Levande Malmö som 2014-2016 bedrivits förvaltningsövergripande, och i samarbete med bland annat projektet för en utvecklad investeringsstyrning som startade under 2015, har ett antal kritiska framgångsfaktorer pekats ut för att nå barriärbrytande resultat: Prestigelös samverkan Agera territoriellt och på tvärs organsationen Genomföra långsiktiga och permanenta satsningar Skapa bättre sammanhang mellan budgetar eller upprätta mer gemensamma ekonomier Bygga kunskapsallianser Tydliga framtidsbilder och gemensamma mål 4
En av rekommendationerna i slutrapporten är att applicera detta tänk i ett samlat program; Program Holmastan. På slutkonferensen för Levande Malmö betonades vikten av att dra lärdom från Case Lindängen och föra över kunskapen till Holmastan. Malmö stad är på väg in i ett nytt tänk gällande stadsutveckling, styrning, organisering och samverkan. Case Lindängen blir piloten för framtiden. Case Lindängen är ett sätt att realisera rekommendationerna från Malmökommissionen, gällande sociala investeringar och kunskapsallianser, i en ny kraftfull styrmodell. Men Case Lindängen ska också vara en modell för att bygga Malmö helt och hållbart. Malmö stad har beviljats 36 mkr från ERUF till Malmö Innovationsarena vi bygger Malmö helt och hållbart och flera satsningar på Lindängen ingår i innovationsarenan. Vi ska arbeta i mellanrummet mellan förvaltningar och mellan Malmö stad och andra aktörer. Det handlar om att minska mellanrummet och att koordinera oss tillsammans. Ett samlat investeringsperspektiv handlar om ett socialt hållbart Malmö. Lena Wetterskog-Sjöstedt, direktör Stadsområdesförvaltning Söder Detta underlag beskriver: Strategiska riktningar som vi behöver fokusera i programmet, Strategiska satsningar som bör ingå i Case Lindängen som program Hur vi på portfölj- och programnivå beskriver och följer upp nyttor Aktörerna på och kring Lindängen marknaden Den samlade ekonomi som krävs för att på ett kraftfullt sätt genomföra programmet Hur vi bäst organiserar, koordinerar och styr programmet 5
Sammanfattning Avtal MARKNAD Marknadens intresse av att investera Marknadens intresse av medfinansiering Kommunens rådighet i projektet Sammanfattning 5 stegs modellen Aktivitetens koppling till KF-mål 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Milijönytta och konsekvens Aktivitetens koppling till nämndens mål STRATEGIER Aktiv koppling till strategisk riktning för stadsplanering Tillväxt nytta och konsekvens Social nytta och konsekvens NYTTOR SAMMANFATTNING Inom projektet Utvecklad investeringsstyrning har en grindstruktur utvecklats samt en modell för analys av framtida investeringar som benämns Femstegsmodellen. Inför varje grindbeslut genomförs analyser inom fem områden som blir viktigt underlag för beslut att öppna nästa grind och gå vidare. Analysen ger underlag till eventuell prioritering och justering av inom portföljen. Pilotprogrammet Lindängen står nu inför grind tre som innebär ett politiskt beslut om tilldelning av ekonomiska resurser i budgeten. Detta dokument är till sin struktur uppbyggt utifrån Femstegsmodellen. Sammanfattningsvis ger analysen en positiv bild av programmet vars strategiska satsningar ligger väl i linje med kommunens strategiska riktning utifrån KF målen. De nyttor och konsekvenser som programmet förväntas uppnå är delvis identifierade och kommer kontinuerligt att följas upp. Ett stort antal aktörer både från den kommunala sektorn och den privata men även från idéburen sektor, universitet/ högskolor och inte minst från medborgarna bidrar på olika sätt i satsningar och åtaganden på och kring Lindängen. Styrkan med att hålla ihop satsningarna på Lindängen i ett program är det holistiska perspektivet där programmet blir en arena för samverkan. Case Lindängen är det första programmet med ett nytt perspektiv på styrning och ekonomisk koordinering. Programperioden spänner över flera år som ställer krav på långsiktighet av både investerings- och drift budget och där budgeten läggs på programnivån. Styrning av programmet är utvecklad utifrån internationell standard som visat sig kraftfull för att skapa temporära, flexibla organisationer som kan leda en rad projekt med likartad karaktär och med gemensamt holistiskt fokus. 6
RISKER Styrning: Styrning fram till programavslut Case Lindängen - Riskanalys (0= LÅG RISK, 10= HÖG RISK) Förmåga: Kapacitet till nästa grind Styrning: Styrningen fram till nyttohemtagning Styrning: Styrning fram till nästa grind Förmåga: Kapacitet till hela projektet Tid: Risken att projektet/programmet inte blir klart enligt tidplan 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Nytta: Risk i uppfyllande av tillväxtnytta Nytta: Risk i uppfyllande av social nytta Nytta: Risk i uppfyllande av miljönytta Marknad: Känslighet för variation i investeringsvilja Marknad: Risk kring svag intressentbild på investeringssidan EKONOMI Budget Malmö stad Tkr Programetapp 1, 2017-2022 Fysiska investeringar 293 000 Sociala invest/drift 114 339 Total 407 339 Investeringsvolym (social och fysisk) alla aktörer Mkr Mkr Mötesplats, fritid och kultur 104 Bostäder 605 Förskolor & skolor 270 Exploatering & allmän plats 113 Övrig samhällsservice, handel/näring 112 Summa 1 204 Mkr Inkomster Malmö stad/fk 88 Mkr Ekonomi: Säkerhet i inkomster Ekonomi: Säkerhet i utgifter Ekonomi: Säkerhet i nettodrift Marknad: Risk kring komplex intressentbild på investeringssidan Marknad: Risk p.g.a framtung investering och lång projekt/programtid 7
Samhällsekonomiska effekter Kostnader Kostnad för att skapa arbetstillfällen i samband med byggande och infrastruktur 3 Mkr Underskott i Malmö stads exploateringsprojekt 25 Mkr Kostnad för att skapa arbetstillfällen, Framtidens hus 2017-2022 28 mkr Summa kostnader 56 Mkr 56 Mkr Intäkter Uteblivna samhällskostnader 1 215 Mkr 1 215 Mkr Samhällsekonomisk effekt 1 160 Mkr 8
Syfte Case Lindängen som styr- och organiseringsmodell ska bidra till: En mer koordinerad planering Ett mer kostnadseffektivt genomförande Transparent och tydlig uppföljning av mål och effekter Stärkt samverkan, internt i Malmö stad, och med andra intressenter Aktiviteter satsningar och projekt som genomförs i Case Lindängen ska leda till: Fler bostäder God tillgång till förskola, skola samt god utbildningsnivå Hållbar stads- och trafikmiljö Fler Lindängebor i sysselsättning Förbättrad hälsa för Lindängebor Mötesplatser för alla Lindängebor 9
Lindängen Andel som känner sig otrygga utomhus: 61 % Malmö: 34 % (2011) Ung befolkning (0-24 år): 34 % Malmö: 29 % 2014 om inget annat anges. Förvärvsarbetande: 49 % Malmö: 65 % Hushåll som mottar försörjningsstöd: 15 % Malmö: 7 % Andel behöriga till gymnasiet: 69 % Malmö: 75 % (2016) 6 959 invånare (2015) Befolkningsökning 2010-2015: 459 personer Inga nya bostäder (2015) Födda i ett annat land: 52 % Malmö: 32 % (2015) Lindängen är ett delområde i stadsområde Söder som växte fram ur miljonprogrammet 1965-1975. De hyreslägenheter som byggdes ägdes och förvaltades av MKB, men 1985, såldes hela MKB:s bostadsbestånd i Lindängen ut till privata fastighetsägare. Idag är totalt 57 % av områdets 2919 bostäder privatägda hyreslägenheter medan 43 % är bostadsrätter och 7 % småhus. År 2015 var 6 959 invånare folkbokförda på Lindängen, en ökning av 459 personer sedan 2010. Hela 34 procent är i åldern 0-24 år och en ung befolkning är både en styrka och en utmaning. De senaste åren har inflyttningen ökat utan att nya bostäder tillkommit, vilket har gjort att trångboddheten ökat. År 2013 låg medelinkomst per individ på Lindängen på under 70 % av Malmös genomsnitt. Lindängen har stora fina grönområden och sportanläggningar, ett bibliotek, amfiteater, utomhusbad och ett antal aktiva mötesplatser som drivs av såväl idéburna organisationer som Malmö stad. Två kommunala grundskolor, ett antal förskolor, BVC, MVC, vårdcentralen och apoteket anses av boenden också vara viktiga samhällsfunktioner. Kommunal verksamhet i stadområdesförvaltning Söders regi är för det mest centralt placerad på eller i närheten av Lindängen centrum. Från Lindängen tar det 7 minuter med buss till Hyllie tågstation därmed erbjuds snabba förbindelser till Köpenhamn. Direkt söder om radhusområdet Vårsången byggs Lindängelund, Malmös nya stadspark och i närheten till Lindängen ligger Inre Ringvägen, Fosie industriby och Svågertorp. Området är med andra ord strategiskt välplacerat med bra tillgång till naturen, arbete, handel och Öresundsregionen. Dock är området någorlunda avskärmat från resten av Malmö, då Inre Ringvägen även Munkhättegatans södra sträcka skapar en barriäreffekt. Malmö stad har i samverkan med näringsliv, universitet och civilsamhälle under årtionden drivit olika utvecklingsprojekt för att stärka Lindängens konkurrenssituation och för att förbättra livsvillkoren för Lindängebor och näringsidkare. Områdesprogram för Lindängen, Lindängen mot framtiden, Välfärd för alla, Malmökommissionen, SÖM är några exempel av många. 10
LINDÄNGEN I OMVÄRLDEN: 11
OMRÅDET: Den geografiska avgränsningen i programmet ses i bilden nedan, med streckad linje. GRANSKNINGSFÖRSLAG DETALJPLAN 5404: 630 12
Femstegsmodellen I uppdraget för utvecklad investeringssyrning i Malmö stad föreslås att i hanteringen av stadens portfölj kontinuerligt följa upp olika programs framfart genom analysverktyget Femstegsmodellen. Därför har vi valt att använda femstegsmodellen som metod och disposition för detta underlag. Modellen används här till att stegvis beskriva: STRATEGIER Vilka strategier finns för utvecklingen av Lindängen, vilka styrdokument ligger som bas och vilka satsningar ska ingå i programmet? STYRNING Hur organiserar, styr och genomför vi framgångsrikt programmets processer, med fokus på ett samordnat geografiskt åtagande? NYTTOR Vilka nyttor ska programmet generera och hur mäter vi dessa? EKONOMI Vilken ekonomi krävs för att programmet ska bli kraftfullt och framgångsrikt? MARKNAD Hur ser marknaden och omvärlden ut, vad gör de olika aktörerna och hur involverar vi dessa? 13
Strategier Det finns ett antal befintliga strategiska riktningar och inriktningsmål som hjälper oss navigera när vi utvecklar Case Lindängen. Dessa strategier och mål, hämtade ur olika styrdokument, har bäring dels på de faktiska satsningar som vi samlar i programmet, dels på hur vi bäst styr och koordinerar dessa sociala och fysiska investeringar. Vi har valt att klustra strategierna i följande områden: Styrning och samverkan Boendemiljö och stadsutveckling Sysselsättning Barn och ungas vardagsvillkor Hälsa, levnadsvanor och inflytande STYRNING OCH SAMVERKAN Med avstamp i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ska staden arbeta med sociala investeringar och bygga kunskapsallianser. Malmö stads budget 2016 Malmö stad har om några år en långsiktig och gemensam helhetssyn av stadens utveckling. Med heltäckande beslutsunderlag och underbyggda analyser genomförs strategiska prioriteringar för bästa nytta för staden. Det finns en tydlig stegvis beslutsprocess (sk grindbeslut) med löpande uppföljning och utvärdering. Organisationen genomsyras av gott samarbetsklimat. Projektuppdrag för utvecklad investeringsstyrning i Malmö stad Utveckla holistiska styrinstrument genom nytt styr- och ledningssystem, nya mått på samhällsutveckling utifrån övergripande hållbarhet, modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar samt integrering av sociala investeringar i budget. Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö BOENDEMILJÖ OCH STADSUTVECKLING Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. KF-mål Förutom offentliga platser och kommersiella mötesplatser behöver staden informella icke-kommersiella och föränderliga mötesplatser en tillåtande attityd ska anammas för att främja goda initiativ för spontana och tillfälliga platser för aktivitet och möten. Ett aktivt samarbete mellan kommunen och ideella organisationer, näringsliv och högskola kan gynna nya koncept för mötesplatser. Översiktplan för Malmö 14
SYSSELSÄTTNING Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. KF-mål BARN OCH UNGAS VARDAGSVILLKOR Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. KF-mål 2020 bidrar konstnärliga och kulturella uttryck och verksamheter till kunskapsutvecklingen och Malmöbornas skolresultat och bildningsnivå. Kulturstrategin HÄLSA, LEVNADSVANOR OCH INFLYTANDE Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället. I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. KF-mål Stadsplaneringen ska bidra till en mer jämlik hälsa med bra hälsofrämjande miljöer i alla stadsdelar, så att individers självklara och enkla val också är de mest hälsosamma. Översiktplan för Malmö 15
Strategiska satsningar Case Lindängen föreslås löpa över en femtonårsperiod 2017-2031. Etapp ett förslås pågå under sex år, alltså 2017-2021. Strategiska satsningar som ingår i programmet bör vara av projektkaraktär, alltså inte ordinarie driftsverksamheter. Inte heller drift- och underhållsinsatser som genereras av investeringar. Byggnation av till exempel en skola bör ingå, men inte drift och underhåll av byggnaden, och inte själva skolverksamheten förutom eventuella nya samverkansprojekt i skolans lokaler. Vissa gråzoner finns i avgränsningen. Framtidens hus har till exempel viss verksamhet som är av mer ordinarie driftskaraktär, medan andra delar är mer projektinriktade. Detsamma gäller för ett eventuellt nytt bibliotek. Budgetram finns för biblioteksverksamhet, men att flytta, utöka och utveckla ett bibliotek kräver särskilda insatser och medel. I detta kapitel beskrivs främst Malmö stads aktiviteter. satsningarna samt budget för etapp 1 inom programperioden. Utöver estimerade projektkostnader bör också en utvecklingsbudget kopplas till programmet, för utredning och utveckling, samt personalbudget för funktionerna programledare och programstöd. Satsningarna indelas i grupperna: Mötesplatser, fritid & kultur Förskolor & skolor Bostadsförsörjning Exploatering & Allmän platsmark Övrig offentlig service Nya projekt som initieras under programperioden ska införlivas i programmet. Vissa projekt, eller delprojekt, till exempel inom exploateringar kan ha en längre tidshorisont än programtiden. Det finns troligen fler satsningar/projekt som bör ingå i Case Lindängen än som beskrivs i detta underlag. Tid avsätts under hösten 2016 för att mer i detalj rigga programmet och göra en mer utförlig inventering av satsningar som ska ingå i programmet. I beskrivningarna nedan redovisas i de flesta fall estimerad totalbudget för 16
PÅGÅENDE ELLER PLANERADE SATSNINGAR: MÖTESPLATSER, FRITID & KULTUR Nytt bibliotek Biblioteket spelar en viktig roll för socialt umgänge och trygghet i området, genom sitt centralt placerade läge och sin flexibla och öppna karaktär. Samtidigt finns ett behov av att utveckla biblioteksverksamheten så att den mer anpassas till behoven och förutsättningarna som finns. Ett nytt, större bibliotek/kulturhus på 2 våningar ska vara en öppen, spännande och funktionell plats för möten, dialog, kunskapsutbyte och publika händelser. Byggnaden ska också skapa rum för externa medverkanden och ytor för utbyte mellan olika aktörer. Utförare: SOF Söder i samarbete med Kulturförvaltningen och Fastighets AB Bordsvisan 1. Tidplan: Förstudien och lokalprogram/hyresavtal tas fram under 2016. Beroende på vad sedan beslutas av fastighetsägaren ska byggnation av nytt biblioteket/kulturhus ske mellan 2017-2019. Allaktivitetshuset Allaktivitetshuset på Lindängen finns på Lindängeskolan. När undervisningen slutar för dagen slår skolans lokaler upp dörrarna till en mängd fritidsaktiviteter för olika åldrar. Utbudet är varierat och baseras helt och hållet på de boendes önskemål och efterfrågan. Här finns aktiviteter såsom dans, musik, matlagning, sport, läxhjälp och mycket mer. Dessutom serverar frivilliga från Röda Korsets Ungdomsförbund gratis frukost till alla skolelever varje tisdag till fredag. Utförare: SoF Söder i samarbete med Grundskoleförvaltningen och Röda korsets ungdomsförbund Budget (total/programetapp 1) Budgeten är 4036 tkr per år, vilket ger 24 216 tkr under programetapp 1. Status: Pågående Budget: 4 500 tkr/år från och med när det nya huset öppnas. Budget under programetapp 1 (2017-2022): merkostnad för ny verksamhet 2018-2022 22 500 tkr. Status: Förstudien klar juni 2016, hyresavtal ska godkännas av SON Söder under hösten 2016. 17
ReTuren ReTuren, kvartersnära återbrukscentral (ÅBC) vid Lindängen centrum där Malmöbor kan lämna avfall, byta prylar och delta i kreativa aktiviteter. ReTuren är ett pilotprojekt för att utvärdera om VA SYD ska gå vidare med etablering av ett tiotal återbrukscentraler i Malmö. VA-Syd har i september 2016 beslutat att inte fortsätta sin del av verksamheten på ReTuren. Utförare: VA SYD i samarbete med föreningen STPLN, SYSAV, Jobb Malmö och SOF Söder. Verksamheten följeforskas av MAH K3. Tidplan: Pilotverksamhet 2016. Budget: Budgeten för ReTuren och för Mötesplatser 0-100 slås ihop och samlas under konceptet Mötesplats Lindängen. Status: Malmö stad utreder möjligheten att fortsätta verksamheten i samverkan med delvis nya aktörer. Mötesplatser 0-100 Mötesplatser 0-100 handlar om att i samverkan med andra aktörer och enskilda medborgare skapa fler och bättre mötesplatser för Malmöbor, med fokus på målgrupper och platser där mötesplatser saknas. Förslag finns också till ytterligare organisering och samlokalisering av resurser för att möta behovet av mötesplatser. Redan idag erbjuder mötesplatserna på Lindängen fritidsgården, Lindgården och Framtidens hus gratis lokaler för verksamhet som drivs av civilsamhällsaktörer. Utförare: SOF Söder Tidplan: Osäkert i nuläget, men ambitionen är att driva projektet under programetapp 1. Ny lokal behövs när Lindgården rivs. Budgeten för ReTuren och för Mötesplatser 0-100 slås ihop och samlas under konceptet Mötesplats Lindängen. Budgeten för Mötesplats Lindängen blir 7 800 tkr för etapp 1. Status: Pågående. 18
Kulturstrategi och kulturprogram En satsning på implementering av Kulturstrategin på Lindängen med fokus bland annat kultur på fler platser i Malmö, utveckling av kreativa mötesplatser, ökad medborgarinflytande och samverkan med kulturaktörer i processer kring fysisk och social utveckling på Lindängen centrum. Utförare: Kulturförvaltningen i samverkan med mötesplatser på Lindängen samt Offkonst gruppen. Totalbudget: Kulturförvaltningen; minst 450 tkr/år fördelat på tjänster, (kulturstrategi och utveckling) stödmedel och investeringar i form av föreställningar och workshops. SOF S; 300 tkr (en havtidstjänst). Budget under programetapp 1 är ca 4 500 tkr. Fler aktiviteter kan tillkomma. Denna budget är oklar i nuläget. Status: Ej beställt i dagsläget. MALMÖ Kulturstrategi 2014 2020 19
Meningsfull fritid Fritidsförvaltningen genomför olika satsningar på platser på Lindängen. Satsningarna innehåller en rad aktiviteter: Nattfotboll Ett antal par föreningar som driver nattfotboll i våra Sporthallar. Här stöttar fritidsförvaltningen med lokal och bidraget spontan i stan. Extra stöttning och fokus kommer att ges till föreningar på Lindängen. Sommarlovssatsningar Regeringen har avsatt 200 mkr för extra sommarlovssatsningar för barn 5-15 år. Särskild prioritet skall ges till barn som lever med begränsade resurser. För Malmös del har detta inneburit 15 mkr. Lindängen är ett viktigt område att fokusera på när det gäller att skapa sommarlovssatsningar för barn och unga. Lovinsatser Stöttning till ledare, material och lokal kan beviljas till föreningar på Lindängen som i sin tur gör insatser på höst-, vinter- och februariloven. kommunicera ut och stötta upp aktiviteter som hålls inom ramarna för sommarkul och Kul i Malmö. Spontan i stan, prova på verksamhet En verksamhet som uppmuntrar till att prova på för att förhoppningsvis finna sitt intresse i Malmös Föreningsliv. Som ovan avses extrasatsningar på föreningar i bland annat Lindängen. Utförare: Fritidsförvaltningen och olika föreningar på Lindängen. Tidplan: 2017-2022 Budget: 1 600 tkr för 2017 och 4 800 tkr för programetapp 1. Status: I plan Ledarstöd Ett program med grund i SISU idrottsutbildarnas basutbildning plattformen. Utbildningen vänder sig till 70 ungdomar som på något sätt är engagerade i en förening och som har intresse av att bli ledare och/eller vill utvecklas och bli bättre och tryggare i sin roll som ledare. Många representerar föreningar från områden i Malmö som kan behöva extra stöttning. Här läggs särskilt fokus på just föreningarna och dess ledare från bland annat Lindängen. Unga ledare i sommarkul cirka 25 deltagare/ledare från utbildningen ovan har under sommaren arbetat för Malmö stad. Uppgifterna har bestått i att marknadsföra, 20
FÖRSKOLOR & SKOLOR: Högaholmsskolan Den nuvarande Högaholmsskolan rymmer 320 elever i åk F-6. Skolans lokalkapacitet är inte dimensionerad för de kommande årens elevutveckling i området. I detaljplan 5404 för Lindängens centrum möjliggörs byggandet av en ny Högaholmsskola på delar av fastigheten som angränsar till den där skolan finns idag. Förutsättningen är att Malmö stad förvärvar del av den fastigheten. När den nya skolan är färdigbyggd är planen att den gamla skolan rivs och ersätts av bland annat bostäder. I Grundskoleförvaltningens beställning av en ny skola ingår dock att utreda om befintliga Högaholmsskolan kan stå kvar några år till efter att den nya skolan är byggd, kopplat till framtida behovet av skolplatser i området. Den nya Högaholmsskolan ska rymma 630 elever. Utförare: Grundskoleförvaltningen ansvarar för strategisk lokalbehovsplanering och skolverksamhet. Serviceförvaltningen, genom Stadsfastigheter, ansvarar för byggnation samt drift och underhåll. Fastighetskontoret/ LiMa ansvarar för markförvärv och central lokalplanering. Tidplan: Planerad byggstart är 2017 och skolan beräknas stå klar till skolstarten HT 2019. Budget: Totalbudgeten, vilken ryms inom programetapp 1, är beräknad till 220 000 tkr. Status: Grundskoleförvaltningen har lagt en beställning till FK/LiMa och Stadsfastigheter på handlingar till byggnadsprogram samt kostnadsbedömning. Dessa handlingar skall vidare resultera i ett hyresavtal som utgör sedan underlag för Grundskolenämndens beslut om genomförandet. BOSTADSFÖRSÖRJNING Malmö Innovationsarena vi bygger Malmö helt och hållbart Malmö stad har beviljats ERUF-medel på 35 mkr för att genomföra en rad satsningar i hela staden. Projektet löper 2016-2019 och inkluderar ett antal förvaltningar. Det övergripande målet för projektet är att genom samverkan och investeringar i nybyggnation och upprustning, bidra till att bostadsbyggandet går i takt med Malmös befolkningstillväxt. Bygg Malmö genomförs primärt i tre stationsnära områden med kringområden: Östervärn/Kirseberg, Rosengårds station och Persborgs station, samt utvecklingsområdet Lindängen som planeras för framtida spårvagn. De satsningar som gäller Lindängen blir också en del av Case Lindängen. Dessa är; Framtidens hus som mötesplats för genomförande av stadsutvecklings-, samhällsutvecklings- och innovationsprocesser (läs mer under Framtiden hus), samt Hållbara stadsutvecklingsprocesser Lindängen vilket handlar om studier och utveckling för mötesplatser, skolor, bibliotek, bostäder, stadsdelstorg, förtätning mm. Dessa insatser involverar SOFS, SBK, FK och MF. Tidplan: 2016-2019 Budget: Budgeten består primärt av arbetstid. 50 % av denna finansieras av ERUF och 50 % av förvaltningarna själva. För Hållbara stadsutvecklingsprocesser Lindängen och för styrgruppsarbete är totalbudgeten 4 945 tkr. 21
EXPLOATERING & ALLMÄN PLATSMARK: Exploateringsprojekt Lindängen Centrum Exploateringsprojekt Lindängen Centrum omfattar geografiskt området för detaljplan Dp 5107 och delar av området för förslaget till detaljplan Dp 5404 (enligt granskningshandling). Syftet med exploateringsprojektet är att bidra till att utveckla ett socialt hållbart Lindängen Centrum genom fysisk upprustning och förtätning av området med nya bostäder, lokaler, bibliotek och torg. Genom fysiska åtgärder ska projektet medverka till att målen för Lindängen Centrum kan förverkligas; Större trygghet än idag, ett välkomnande attraktivt centrum och ett antal jobb, praktik- och utbildningsplatser. I genomförandet ingår markförvärv, markförsäljning, genomförandeavtal, iordningställande av byggklar mark och utbyggnad av allmän plats. Respektive fastighetsägare svarar därefter för utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark. Inom projektområdet möjliggörs cirka 350-450 bostäder, ca 2 600 m2 BTA handel-/centrumverksamhet, en ny F-6 skola för 630 elever, förskola för 100 barn samt allmän platsmark i form av bl.a. ett nytt allmänt torg. Indirekt möjliggör projektet också upp till 150 bostäder, ca 10 000 m2 BTA handel-/centrumverksamhet och bibliotek på privat mark. Utvecklingen på privat mark styrs till stor del av hur mycket av befintlig bebyggelse som rivs för att möjliggöra nybyggnation. Utförare: Fastighetskontoret har huvudansvar för exploateringen. Gatukontoret ansvarar för utbyggnad och upprustning av allmän platsmark. Budget: Ca 113 000 tkr i investeringar (varav ca 71 000 tkr i allmän plats, 42 000 tkr i kvartersmark). Inkomst ca 88 000 tkr. Tidsperiod: 2015-2023. Status: Projektet pågår. Objektsgodkännande för godkännande av investeringar i kvartersmark och allmän plats inom projektområdet togs av tekniska nämnden i juni 2016. Ärendet har lämnats vidare till kommunfullmäktige för godkännande. Förberedande arbeten pågår för att möjliggöra en byggstart av skolan våren 2017. Förhandlingar avseende förvärv och genomförande pågår med privata fastighetsägare i området. ÖVRIG OFFENTLIG SERVICE: Framtidens hus Framtidens hus fungerar som en arena och plattform för tvärsektoriell samverkan mellan offentlig sektor, idéburen sektor, privat sektor, akademi och Malmöbor. Genom fysisk och praktisk samverkan mellan olika aktörer och aktiviteter öppnas fler vägar till utbildning och arbete. Här utvecklar Individ och Familjeomsorg, tillsammans med Arbetsförmedlingen och andra aktörer nya metoder och former för att hitta vägar till arbete för de som står långt ifrån arbetslivet, så att fler ska bli självförsörjande. Samarbetsformerna mellan privat, idéburen och kommunal sektor stärks då Malmöbors potential och behov står i centrum. Genom sina insatser och sitt deltagande i aktiviteter och forum på Framtidens hus ska Malmöbor kunna styra över sin egen situation samt få mer inflytande i utvecklingen av Lindängeområdet. Utförare: Arbetsförmedlingen, SOF Söder, Svenska Röda korset, Rädda Barnen, Jobb Malmö (AGVF), Öppenvårdshuset Gustav (sociala resursförvaltningen), Röda korset Malmö kretsen, Seniornet, BUP Första linjen (Region Skåne) och Malmö högskola. Budget: Budgeten inom Case Lindängen, vilken utgörs av anslag på 4 500 tkr per år plus budget för Malmö Innovationsarena - vi bygger Malmö Helt och Hållbart på 1 040 tkr (bidrag för personalkostnad plus OH), är 28 040 tkr under programetapp 1. 22
Status: En rad pågående satsningar utifrån samlokaliseringsprincipen. Malmö stad har beviljats medel från ERUF, bland annat för att stärka koordineringen av Framtidens hus som mötesplats för genomförande av stadsutvecklings-, samhällsutvecklings- och innovationsprocesser. Diskussioner pågår om att söka medel från ESF för att stärka aktiviteter som direkt bidrar till att arbetssökande Lindängenbor kommer i sysselsättning. Familjecentral En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till vårdnadshavare och barn. Det är en mötesplats där olika hälsofrämjande verksamheter ska arbeta tillsammans och vara samlokaliserade. En familjecentral ska bestå av följande fyra samlokaliserade basverksamheter; öppen förskola, barnmorskemottagning (BMM), barnavårdscentral (BVC) och socialtjänst. Den öppna förskolan kan ses som hjärtat i familjecentralen och som arenan för samarbete och samverkan mellan familjecentralens övriga verksamheter BVC, BMM och socialtjänst. På öppna förskolan finns dessutom möjlighet till ett nära samarbete med andra aktörer, exempelvis tandhälsovård, bibliotek, svenska för invandrare (SFI) med mera. Genom samverkan ökar verksamheternas förmåga att upptäcka och tillgodose olika behov hos barnfamiljer. Utförare: Verksamheten bedrivs av Malmö stad genom förskoleförvaltningen med öppen förskola, stadsområdes- förvaltningen med socialtjänst och Region Skåne med verksamheterna barnavårdscentral och barnmorskemottagning samt andra aktuella samverkansparter. Budget: Varje samverkanspart går in med sin verksamhet och en planerad samverkan sker mellan de olika professionerna. Tid för samverkan avsätts inom familjecentralen och en medarbetare har i sin tjänst tid avsatt för att fungera som samordnare för familjecentralens gemensamma uppdrag och utveckling. Öppen förskola med dess verksamhet budgeteras till en kostnad av ca 2 200 tkr/år (2016 års prisnivå). Dessa medel kommer att äskas av förskoleförvaltningen när familjecentralen på Lindängen aktualiseras. Utöver en årlig drift på 2 200 tkr behövs en etableringsbudget på 1 000 tkr. Denna del tas med i Case Lindängen. Tidplan: Familjecentral Lindängen kan planeras någon gång från och med 2017 fram till 2022. När i tid är helt beroende på de samverkande parternas möjlighet till deltagande och budgetförutsättningar. En avgörande fråga är att hitta lämplig lokal för samtliga verksamheter. 23
LSS-boende LIMA/fastighetskontoret förhandlar med Trianon om lokaler för ett nytt LSS-boende som sociala resursförvaltningen sedan driver. Behovet är ca 6 lägenheter. Budget för denna satsning är oklar i nuläget och får arbetas in i budgeten när det är dags. FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH SATSNINGAR Ett flertal projekt har diskuterats i olika sammanhang, inte minst i samband med detaljplanerarbetet för Lindängen centrum men som ännu inte landat i beslut för genomförande. Dessa satsningar bör arbetas in i programarbetet i takt med att de aktualiseras. Vissa satsningar är mer visionära och i nuläget aningen oskarpa i konturen, och kräver därför mer idéarbete till exempel WiFi i det offentliga rummet. Detta idéarbete och påföljande utredningar bör göras inom programmets ramar. Bostäder Dialog förs med MKB och under etapp 1, tidigast 2018, är det sagt att MKB går in och bygger på Lindängen. WiFi i offentliga rummet i och kring Lindängens centrum Just nu genomförs en jättesatsning i Malmö, på utbyggnad av WiFi-nät. I ett första skede handlar det om stadens skolor. På sikt ska fler kommunala inrättningar ha WiFi, och även publika platser i stadsrummet. Pilotprojekt är redan igång med platser i och utanför Stadsbiblioteket och Malmö Live. Dialog förs med Stadskontoret om möjlighet att publika platser i stadsrummet på Lindängen, till exempel kring Lindängen centrum, får fritt WiFi. Det skulle vara en kraftfull insats för att stärka idén om demokratiska mötesplatser på Lindängen. 24
BID Lindängen Business Improvement District är en internationellt etablerad metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor. Det finns ca 1 500 BIDs internationellt. Malmö stad utreder just nu möjligheterna att etablera en BID på Sofielund. Case Lindängen följer med spänning den utvecklingen och startar samtidigt en dialog om BID Lindängen. Initiativet kommer från fastighetsägarna. BID Lindängen ska i det fall det etableras, ingå i Program Lindängen. Läs mer under Marknad och Styrning. Ny förskola i eller kring Lindängen centrum Byggs troligen 2019-2020. En ny förskola innebär en ökning från 70-120 platser och blir troligtvis en trevåningsbyggnad med sex avdelningar. Kostnad 50 000 tkr. Det finns många fler projekt och satsningar som bör inarbetas i Case Lindängen, till exempel: Utbyggnad av Lindängeskolan Nytt vårdboende SEC Lindängen Social Evolution City Lindängen, en plattform för socialt entreprenörskap RELATERADE PROJEKT/MÖJLIGA BEROENDEN En rad projekt, samt tänkbara framtida program i Malmö stads portfölj, kommer att ha en stark koppling till Case Lindängen och kan komma att behöva vävas in i prioriteringsöverväganden med koppling till Lindängen framöver. Om till exempel Spårvägsutbyggnaden genomförs i programform så behöver portföljstyrningen ta hänsyn till hur det programmet förhåller sig till, och koordineras med Case Lindängen. Ett viktigt relaterat projekt, i väntan på en eventuell spårvägsutbyggnad, är MalmöExpressen 2. Malmö har beviljats medel från Trafikverket. Projektet innebär infrastruktursatsningar för en förbättrad framkomlighet från Lindängen i södra Malmö till Västra Hamnen i norra Malmö. Lindängen har idag ett stort kollektivtrafikresande, vilket innebär att kapacitetsproblemen är nära förestående. Malmö stad och Skånetrafiken planerar att genomföra MalmöExpressen2 gemensamt. Malmö stads åtagande är att anpassa infrastrukturen för förbättrad framkomlighet. Skånetrafikens åtagande är att anskaffa nya 24 meter långa dubbelledbussar. Bussarna är hybrider och drivs av el och gas. Förstudiearbetet startar hösten 2016. Infrastrukturåtgärder klara december 2018. Andra viktiga relaterade projekt är: Spårvägsutbyggnad Bostadsbyggande kopplat till spårväg Lindängelunds rekreationsområde Utbyggnad av Fosie Kyrkby 25
Nyttor & konsekvenser Här beskrivs kortfattat det ramverk för nytto- och konsekvensanalys som utarbetats inom ramen för projektet kring ny modell för investeringsstyrning i Malmö stad. Här ges även några exempel på hur ramverket för nytto- och konsekvensanalyser kan appliceras på programnivå för Case Lindängen. VAD ÄR EFFEKT, NYTTA OCH KONSEKVENS? Effekt definieras som en förändring som inträffat som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat. Det måste finnas ett orsak-verkan-samband mellan insatsen och det förändrade tillståndet. Effekternas betydelse kan bedömas (värderas) och anges som nyttor (värden) eller (negativa) konsekvenser för olika grupper av människor eller intressen. ATT FÖLJA NYTTOR PÅ PORTFÖLJNIVÅ: INDIKATORER FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Indikatorer för uppföljning av hållbar utveckling (social, miljömässig och ekonomisk) på en övergripande nivå i Malmö stad har tagits fram och presenteras årligen i Malmö stads hållbarhetsrapport. Indikatorerna kan användas som en del i uppföljning av långsiktiga effekter på portföljnivå i Malmö stad. MEDELLIVSLÄNGD Indikatorer för hållbar utveckling Barn och ungas vardagsvillkor Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Inskrivna barn i förskola och pedagogisk omsorg Behörighet till gymnasiet Barn och ungas exponering för farliga kemiska ämnen i sin inomhus- och utomhusmiljö Strukturell hemlöshet Kollektiv styrka Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Boendemiljö och stadsutveckling Sysselsättning Utbildningsnivåer i befolkningen Hälsa, levnadsvanor och inflytande Självskattad hälsa barn och unga samt vuxna Socialt deltagande Tillit till andra Arbetslöshet Hållbart resande Förnybar och återvunnen energi Exponering för buller Exponering för kvävedioxid Tillgång till grönyta Energianvändning Sysselsättningsgrad Koldioxidutsläpp Vattenkvalitet Hälsosam boendemiljö 26
ATT IDENTIFIERA OCH FÖLJA NYTTOR PÅ PROGRAMNIVÅ Frågorna nedan ger stöd i att beskriva förväntade nyttor och konsekvenser på program-nivå för Case Lindängen: 1. Vilka nyttor och negativa konsekvenser bedöms programmet bidra till (socialt, miljömässigt och med avseende på tillväxt)? 2. Vilka nyttor och negativa konsekvenser förväntas på kort och lång sikt (om de skiljer sig)? 3. Vilka grupper kan tänkas beröras av programmet (positivt och negativt) och till vilken grad (låg, medel, hög)? 4. Finns det projekt i programmet som bör avslutas eller ersättas med andra projekt för att till en liknande kostnad bidra till större nytta ur ett socialt/miljömässigt/tillväxt-perspektiv? 5. Vilka personer har medverkat i analysen och vilken är deras sammantagna relevanta kompetens, erfarenhet och sak-kunskap? 6. Hur och när ska nyttorna som identifierats följas upp? 7. Vilka möjliga konsekvenser och nyttor (för olika grupper) förväntas om programmet inte genomförs eller förskjuts framåt i tiden (mer än 5 år)? De mål som tidigare formulerats för omvandlingen av Lindängen centrum ska arbetas in i programmet och knytas till uppföljning av nyttor. De är; större upplevd trygghet, ett attraktivt och välkomnande centrum samt fler i jobb eller utbildning. För att följa upp nyttor på programnivå är det nödvändigt att kartlägga den ursprungliga situationen och sedan jämföra detta med ett konkret tecken på förändring. Det är också viktigt att det finns en röd tråd mellan portfölj, program och projekt. Därför behövs en beskrivning av hur förväntade nyttor på programnivå ska bidra till att ökad nytta på portföljnivå (det vill säga på övergripande nivå i Malmö stad). FÖRVÄNTADE NYTTOR FÖR CASE LINDÄNGEN: Några illustrativa exempel som visar hur vi kan jobba med nyttor i programmet. BOENDEMILJÖ OCH STADSUTVECKLING Fler bostäder: År 2012 fanns 2919 bostäder i Lindängen. År 2016 finns 3075 bostäder i Lindängen (inkl. nybyggnation på Vårsången). Antalet bostäder i Lindängen ska öka med 300 under programperioden. Minskad trångboddhet: År 2012 var boendetätheten 230 boende per 100 lägenheter i Lindängen. I Malmö var boendetätheten 206 boende/100 lgh. Boendetätheten ska närma sig medelvärdet i Malmö under etapp 1 och vara samma i Lindängen som Malmös medelvärde när programmet avslutas (år 2030). SYSSELSÄTTNING Fler Lindängebor i arbete: År 2014 var andel förvärvsarbetande 20-64 år i Lindängen 49%. I Malmö var andelen förvärvarbetande 63%. Andel förvärvsarbetande ska närma sig medelvärdet i Malmö under etapp 1 och vara samma i Lindängen som i Malmö när programmet avslutas (år 2031). BARN OCH UNGAS VARDAGSVILLKOR Förbättrade utbildningsnivåer: Förbättrade utbildningsnivåer: År 2016 var 69 % av eleverna i årskurs 9 i Lindängen behöriga till gymnasiet, jämfört med 75 % i Malmö. Inom etapp 1 ska Lindängeborna ha kommit till Malmös nivå och ligga på 75 %. När programmet avslutas ska behörigheten till gymnasiet vara 85 %. HÄLSA, LEVNADSVANOR OCH INFLYTANDE Mötesplatser för alla Lindängebor: I besöksnöjdhetsundersökning VT 2016 ställdes ett antal frågor/ påståenden till barn och till vuxna. En fråga/påstående handlade om i vilken grad man anser att man kan påverka innehåll och aktiviteter på olika mötesplatser i Söder (1 = stämmer sämst och 4 = stämmer bäst). Svarsresultaten visar: Genomsnitt: 3,56 i gruppen barn Genomsnitt: 3,02 i gruppen vuxna Under programetapp 1 ska genomsnittet i gruppen barn öka till 4 och i gruppen vuxna till 3,75. Vuxnas utbildningsnivå (20-64 år): Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial (2015) 22 % (13 % Mö) 46 % (37 %) 25 % (45 %) Under programetapp 1 ska andelen vuxna med eftergymnasial nivå öka till 30 % och vid programslut ha ökat till 40 %. 2013 2014 2015 Lindängen 20% 20% 26% Söder 22% 24% 26% Malmö 26% 27% 26% ATT FÖLJA NYTTOR PÅ PROJEKTNIVÅ Framtidens hus: Andel hushåll med försörjningsstöd som blivit självförsörjande (helår). 27
Marknad En rad aktörer har verksamheter, satsningar och åtaganden på och kring Lindängen. I detta kapitel har vi klustrat grupperna enligt: Malmö stad/kommunala bolag Andra myndigheter Privat sektor Idéburen sektor Universitet Medborgare/boende Detta är ingen total och heltäckande bild av alla aktörer och deras åtaganden åtaganden till exempel finns ett antal kulturaktörer som inte listas, men ambitionen är att täcka in de största aktörerna. Det finns också ett antal olika gränssnitt mellan aktörerna, och ambitionen är att Case Lindängen ska utgöra en samlande arena för samverkan. Läs mer om detta i kapitlet Styrning. Malmö stad/kommunala bolag Ett stort antal förvaltningar har åtaganden och aktiviteter igång eller planerade, med koppling till Lindängen. Diskussioner förs med MBK gällande bostadsbyggande på Lindängen. Enligt MKB går man in och bygger på Lindängen tidigast 2018. Stadsområdesförvaltning Söder satsningar, samverkan, service och myndighetsutövande inom områdesutveckling, individ och familj samt vård och omsorg. Stadsbyggnadskontoret ägare av planprocessen. Ansvariga för detaljplanearbetet för Lindängen centrum. Fastighetskontoret exploatering och markförvaltning. Gatukontoret utbyggnad och upprustning av allmän platsmark. Grundskoleförvaltningen skolplatsförsörjning, utbyggnad av grundskolor samt skolverksamhet. Förskoleförvaltningen förskoleplatsförsörjning, utbyggnad av förskolor samt förskoleverksamhet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Jobb Malmö aktiva på Framtidens hus. Serviceförvaltningen projektering och byggnation av förskolor, skolor och andra kommunala byggnader/fritidsanläggningar (Stadsfastigheter). Sociala resursförvaltningen LSS-boenden, samt Öppenvård Gustav på Framtidens hus. Kulturförvaltningen implementering av Kulturstrategin. Miljöförvaltningen - ERUF ansökan Bygg Malmö Helt och hållbart. Fritidsförvaltningen sportanläggningar, Lindängsbadet och Lindängens IP, fritidsaktiviteter. MKB - bostäder I arbetet med utveckling av Lindängens centrum har konstellationer på olika nivåer samarbetat under ett antal år. I Samverkansgruppen deltar fastighetsägarna tillsammans med förvaltningschefer i Malmö stad, med processledning av CaseLab. I den kommunala samordningsgruppen ingår 28
Privat sektor tjänstepersoner från Malmö stad och här har fokus de senaste åren varit detaljplanen för Lindängen centrum. Lindgården och Framtidens hus är plattformar för en rad olika medborgargrupper och föreningar att mötas och bedriva sin verksamhet. Principen är självorganisering, delaktighet och samskapande utifrån medborgarnas engagemang, intressen och förutsättningar. På Framtidens hus finns ett nätverk som består av SOF Söder (IOF ekonomiskt bistånd och Avd för områdesutveckling), Arbetsförmedlingen, Svenska Röda korset, Rädda Barnen, Jobb Malmö, Öppenvårdshuset Gustav (Sociala resursförvaltningen), Region Skåne/BUP Första linjen och Malmö högskola. Dessa aktörer samverkar och samarbetar med Malmö stads övriga förvaltningar, medborgargruppen Gatukraft Lindängen, föreningslivet samt fastighetsägarna Trianon, Stena, Willhem och Bordsvisan 1 AB. På Lindgårdens mötesplats/returen har det i samlokaliseringen uppstått synergieffekter i form av innovativa lösningar för hållbarhet. Kärnan är pedagogik, kommunikation, självorganisering, samskapande, nätverksbyggande och sektorsövergripande samarbeten. Andra myndigheter Arbetsförmedlingen är aktiva på Framtidens hus. Region Skåne driver BUP Första linjen på Framtidens hus, BVC och Folktandvård på Lindängen. Statens konstråd inleder inom kort ett samarbete med Gatukraft Lindängen. Det finns fler utmaningar kopplade till Malmös utveckling och demografi inte minst gällande tillväxt och sysselsättning. Utmaningarna är relaterade till inkomstklyftor i Malmös geografi. Enligt Pehr Andersson, näringslivsdirektör i Malmö stad, har Lindängen relativt låg andel företag. Koncentrationen finns istället en bit bort, i Fosie Industriby. Viktigt för näringslivet, i samverkan med kommunen och civilsamhället, framöver är att jobba med: Jobbskapande åtgärder Attraktivitet kommersiella magneter som lockar Nya samverkansformer Under juni månad arrangerades en workshop med representanter från Malmö stads förvaltningar, civilsamhället och fastighetsägare kring framtidens arbetstillfällen i Lindängen Centrum. Under workshopen utkristalliserades två spår, dels vikten av att identifiera möjligheterna till lokala arbetstillfällen i kommande byggprojekt genom sociala klausuler. Det andra spåret handlar om hur en fysisk omdaning av Lindängen centrum kan stärka sammanhangen för småskaligt entreprenörskap som tillväxtarena för nya arbetstillfällen. I samband med att Returen etablerades på Lindängen har ett sammanhang skapats för socialt entreprenörskap med fokus på återbruk och kombinerad samhällsnytta. Ett exempel är Rude Food som nyligen etablerat sig på Lindängen, Rude Food cirkulerar matöverskott från gårdar, butiker och resturanger till sin cateringverksamhet. 29
Kommersiell service och verksamheter Större delen av det kommersiella utbudet i området är koncentrerat till Lindängens centrum, som utgör centrum för hela södra Fosie. Här spenderas endast ca 1-15 % av de närboendes köpkraft. Centrumanläggningen på fastigheten Bordsvisan 1, innefattar förutom dagligvaruhandel, restauranger, bageri, frisör och ett fåtal småbutiker även stadsdelsbibliotek, vårdcentral och apotek. Vid Munkhättegatan, på kommunens mark, ligger även ett gatukök. I övrigt i södra Fosie finns endast en snabbköpsbutik i Almvik, vilken ligger i anslutning till punkthusen vid Serenadgatan. Detta innebär att bebyggelsen i Almvik och Kastanjegården i princip saknar närservice och de boende är hänvisade till Lindängens centrum eller till andra delar av Malmö för kommersiell service. Det finns idag ett fåtal arbetsplatser i Lindängen, Almvik och Kastanjegården. De flesta drivs från bostaden och har 1-2 anställda. De större arbetsplatserna finns i Lindängen centrum och utgörs framför allt av offentlig service eller den handel som finns i själva centrat. Fastighetsägare Det finns ett antal fastighetsägare på Lindängen, Trianon, Stena, Willhem och Bordsvisan 1. Några av dem, Trianon, Stena och Willhem har under 2016 bildat ett nätverk för att lyfta gemensamma frågor. Kärnan är att genom konkreta insatser skapa en ny berättelse om Lindängen för att göra området mer attraktivt. I processen just nu tittar man på exemplet BID Sofielund för att eventuellt utveckla ett liknande koncept på Lindängen. De fyra fastighetsägarna har aktivt deltagit i utvecklingen av planerna på förnyelse av Lindängen centrum. Flera fastighetsägare bedriver socialt arbete i form av sommarjobb, läxläsning, stöd till föreningar, med mera. Trianon har i samarbete med Malmö stad skapat ett antal lokala arbeten både i samband med renovering och nybyggnad i Vårsången. Trianon bygger 150 nya lägenheter som färdigställs sommaren 2016. Idéburen sektor Svenska Röda korset är väldigt aktiva på Lindängen. De driver cykelskola, läxhjälp, språkhörna och andra aktivititeter på Lindängen. Satsningarna bygger på frivillighet och syftar till att medborgare med egen drivkraft ska kunna bidra till ett mer demokratiskt och socialt hållbart område. Rädda Barnen driver olika grupper och aktiviteter på Lindängen, till exempel barn- och ungdomsgrupper, en grupp för ensamkommande flyktingbarn m.m. Universitet/högskolor Olika universitet och högskolor har under åren, på egen hand och i samverkan med Malmö stad och andra aktörer, bedrivit forskning genom en rad satsningar på och kring Lindängen. Ett viktigt exempel är ju Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. En utgångspunkt för de rekommendationer som Malmökommissionen levererade är den ojämlika välfärd och hälsa som existerar i Malmös olika geografiska områden. 30
Ett annat är MIL Malmö (Metod, Information och Lärande kring miljonprogramsupprustning som redskap för integration) som handlade om att utveckla metoder och modeller för en integrerad upprustning av miljonprogramsområden som ett redskap för integration, med fokus på utvärdering och lärande. KTH har genom Institutionen för samhällsplanering bedrivit följeforskning i projekt Lindängen mot framtiden, under perioden 2012-2014. Syftet med Lindängen mot framtiden var att genom ett tvärsektoriellt arbete medverka till att skapa ett hållbart socialt, ekologiskt och ekonomiskt samhälle med långsiktigt perspektiv. Projektet genomfördes som en integrerad del av Områdesprogram Lindängen. I nuläget pågår ett par spännande forskningsprojekt med fokus på Lindängen. Designprocesser och designlabb Malmö högskola (MAH Kultur och Samhälle, K3 samt Mötesplats Social Innovation) forskar kring designprocesser och designlabb, med särskild koppling till kvartersnära ÅVC ReTuren men även andra processer som ingår i tvärsektoriell samverkan på Lindängen. Vinnovaprojekt 2016 med fokus på RETUREN. Urb@Exp projekt 2015-2017. ERUF med tre Co-Lab processer under 2016-2017 (1) med fokus på social mobilisering (2) med fokus på cirkulär ekonomi (3) med fokus på systemförändringar inom avfallshantering. Ett planerat EU projekt Urbin med fokus på nyanlända, integration, informella ekonomier och lärande 2017-2019. Hälsoinnovationer i samverkan En god och jämlik hälsa, samt fungerande vård och omsorg, är viktiga förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling och ökad tillväxt. En förutsättning för att framgångsrikt kunna adressera utmaningen kring jämlik hälsa är att aktörer arbetar sektorsövergripande i näringsliv, akademi, offentlig och idéburen sektor. Det är därför viktigt att ta utgångspunkt i användarnas behov genom att involvera individerna till aktiva medaktörer. MAH/Hälsa & samhälle vill möta den utmaningen i ett interdisciplinärt samarbete med hälsofrämjande living labs som utvecklar hälsoinnovationer i socialt belastade områden. Kloss AkUt/Lindängemodellen Malmö stad, Välfärdsavdelningen stadskontoret och Lunds Universitet har medverkat i det nationella projektet Kloss AkUt, finansierat av Vinnova. Torbjörn Hjort, Universitetslektor och Docent i socialt arbete, har under sex månader följt Lindängemodellen. En kortare rapport blir klar i juni 2016. Anledningen till att man valde Lindängemodellen beskrivs som: De goda erfarenheterna från Framtidens hus på Lindängen tas till vara. Under året förväntas fler arbeta efter denna framgångsrika metod. Det ska vara lätt för den som behöver stöd till egen försörjning/arbete att få det. Möjligheterna att samla aktörerna på området, särskilt statliga myndigheter, i en så kallad one stop shop utreds. Allt detta förväntas på sikt kunna bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd. 31
Medborgare/boende Det finns en rad medborgarnätverk/grupper på Lindängen. Några exempel är: Kvinnonätverket i Lindängen, med Lindgården som plattform. Aktiviteterna består bland annat i textilarbete, språkundervisning, matlagning och odling. Sammanfattningsvis: Det finns ett stort behov av en öppen mötesplats där medborgares engagemang kan få en plats att utvecklas i gemenskap med andra boende och aktörer, i ett samskapande av aktiviteter för ett attraktivt Lindängen. Friends group, med Lindgården som plattform. Sysslar främst med textilarbete och matlagning. Röda korsets textilgrupp, med Framtidens hus som plattform. Fokus på textil och återbruk. Stammisarna, (äldre, personer med funktionsnedsättning) på Lindgårdens mötesplats. Ungarna på torget, ålder 10-14. De har en stark gemenskap, deltar alltid i aktiviteter och kommer med viktig input. Seniornet, datorkunskap för äldre, samlas på Framtidens hus. Gatukraft Lindängen är ett boendenätverk för urban gemenskap. Alla i nätverket bor på Lindängen och agerar för positiv förändring i området. Gatukraft Lindängen engagerar sig i att stärka de sociala relationerna genom att skapa tillfälliga installationer och andra arrangemang som främjar mellanmänskliga möten och bryter isolering. Gatukraft Lindängen kommer att inleda ett samarbete med Statens konstråd inom ramen för satsningen Konst Händer i miljonprogrammets gemensamma platser. 32
33
Ekonomi Social och fysisk investeringsvolym Härnedan presenteras en överblick över de olika grupperna av aktörer, och deras ekonomiska åtagande under programperioden för Case Lindängen. Detta är en grov kalkyl som i vissa delar bygger på antaganden, men som ändå ger en relativt god fingervisning om vilka insatser och åtaganden som Case Lindängen bär med sig för Malmö stads del, och för övriga intressenter i området. Mkr Malmö stad MKB Privat sektor Idéburen sektor Mötesplats, fritid och kultur 71 30 3 Bostäder 5* 420*** 180**** 310***** Förskolor & skolor 270 Exploatering & allmän plats Övrig samhällsservice, handel/näring 113** 29 75****** 8 Summa 488 Mkr 420 Mkr 595 Mkr 11 Mkr Inkomster 88 Mkr *= Utredning/utveckling i Innovationsarena Bygg Malmö Helt och Hållbart **= FK/GK:s exploatering startade 2015. Vissa utgifter och inkomster har redan genererats ***=Antagande: Kommunala bolag bygger70% av totalt 300 möjliga bostäder ****=Antagande: Privata bolag bygger 30% av totalt 300 möjliga bostäder *****=Vårsången 156 bostäder och förskola för 100 barn, mm, genomförd investering ******=I Kv Bordsvisan 1 34
Samhällsekonomiska effekter I detta avsnitt vill vi besvara frågan; Vilka är de samhällsekonomiska effekterna av de kommunala och privata investeringar som planeras inom ramen för förnyelsen av Lindängen? En preliminär bedömning har gjorts av de samhällsekonomiska effekterna av de arbetstillfällen som kan skapas genom insatser i samband med byggande och infrastruktur och genom Framtidens Hus insatser. Bedömningen utgår från en principmodell redovisad i ett antal rapporter författade av Ingvar Nilsson, Anders Wadeskog och Eva Nilsson Lundmark. Med samhällsekonomiska effekter menas i denna rapport effekter som kommer av att fler malmöbor på Lindängen övergår från permanent offentlig försörjning till egen försörjning i form av arbete eller praktik. Kostnader Kostnad för att skapa arbetstillfällen i samband med byggande och infrastruktur 3 Mkr Underskott i Malmö stads exploateringsprojekt 25 Mkr Kostnad för att skapa arbetstillfällen, Framtidens hus 2017-2022 28 mkr Summa kostnader 56 Mkr 56 Mkr Intäkter Uteblivna samhällskostnader 1 215 Mkr 1 215 Mkr Samhällsekonomisk effekt 1 160 Mkr 35
Samhällsekonomiska effekter Lindängen - Modell för bedömning av samhällsekonomiskt värde av insatser för att skapa lokala arbetenpå Lindängen Framtidens hus MODELL Investeringar vid byggande 28 Mkr Nettoinsats Kostnaden för åtgärden att skapa arbetstillfällen. 28 Mkr 24 årsarbetstillfällen skapas per år under 6 år. Utfall Hur många arbetstillfällen som skapas. 54 årsarbeten skapas i projektet. 1 080 Mkr 144 arbeten som varar i 30 år. Resultat Värdet i kronor av de skapade arbetstillfällena över tid, minskat med yttre faktorer. 135 Mkr 18 personer får arbete som varar i 30 år. 1 050 Mkr Effekt Resultatet minus nettonsatsen, samhällsekonomiskt värde. 107 Mkr *Exemplet Framtidens hus; Nettoinsatsen, kostnaden för att driva Framtidens hus, är ca 4 700 tkr per år. Under programetapp 1 (2017-2022) blir detta ca 28 000 tkr. Sysselsättningen har stigit i Lindängen under den period Framtidens Hus varit igång. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd har minskat medan stadsområde Söder och Malmö som helhet har ökat eller legat konstant under den period Framtidens Hus verkat. För utfallet gör vi ett antagande att Framtidens hus bidragit till 30 av de 87 som kommit i arbete under 2015. Under programetapp 1 blir det således 180 personer som kommer i egen försörjning tack vare Framtidens hus. I resultat, värdet av skapade arbetstillfällen tittar vi på de uteblivna kostnaderna för att personerna går från permanent offentlig försörjning till permanent egen försörjning. I tidigare case har detta värde beräknats till 200 600 tkr/år, och här räknar vi med 250 tkr/år. I resultat, värdet av skapade arbetstillfällen, tittar vi på de uteblivna kostnaderna för att personerna går från permanent offentlig försörjning till permanent egen försörjning. I tidigare case har detta värde beräknats till 200 600 tkr/år, och här räknar vi med 250 tkr/år. I tidigare case har man beräknat varaktigheten på anställning till 8-30 år och här räknar vi med 30 år. För särkerhets skull antar vi att 20 % av de varaktiga arbetstillfällena beror på yttre faktorer vilket ger 24 pers/år. Detta ger ett resultat på (144 personer*250 Tkr)*30 år=1 080 000 tkr, dvs 1 080 Mkr. **Exemplet Byggande; Nettoinsatsen, kostnaden för att skapa lokala arbetstillfällen, varierar kraftigt med hur långt ifrån arbetsmarknaden individerna står, vilka utbildningsinsatser som krävs etc. Utifrån tidigare case kan man se ett spann på 17-200 tkr per arbetstillfälle. I detta case är antagandet 150 tkr, utifrån att det är relativt stor andel av de som är föremål för satsningen som står relativt långt från arbetsmarknaden och därför kräver jämförelsevis stora insatser. Underskottet av exploateringen av Lindängens centrum, en kostnad på 25 000 tkr tas också med även om det inte är en direkt kostnad för att skapa arbetstillfällen. Utfallet av antal årsarbeten beror på hur stor investeringen är. I tidigare case har antagandet varit att varje årsarbete i byggande motsvarar 2 000 tkr i investering och att 8-10 % av årsarbetena utförs av personer som före insatsen stod utanför försörjning. Den samlade investeringskostnaden uppgår till 1 090 000 tkr (1 090 mkr) och antal årsarbeten för personer utan egen försörjning blir då (1000/2)*10%= 54 årsarbeten. I resultat, värdet av skapade arbetstillfällen, tittar vi på de uteblivna kostnaderna för att personerna går från permanent offentlig försörjning till permanent egen försörjning. I tidigare case har detta värde beräknats till 200 600 tkr/år, och här räknar vi med 250 tkr/år. Vidare antar vi att 40 % av de 54 personerna får fortsatt arbete, dvs. 22 personer. I tidigare case har man beräknat varaktigheten på anställning till 8-30 år och här räknar vi med 30 år. För särkerhets skull antar vi att 20 % av de varaktiga arbetstillfällena beror på yttre faktorer vilket ger 18 personer. Detta ger resultatet 18 pers*250 tkr/år*30 år = 135 000 tkr. Tar vi bort kostnaden 3000 tkr (150 tkr per arbetstillfälle*18)+25000 tkr (underskott i kommunens exploateringsprojekt) får vi effekten 107 000 tkr, dvs. 107 mkr. 36
Budget Case Lindängen ska fungera som ett pilotprogram för ett nytt perspektiv gällande styrning och koordinering av investeringar. I dagsläget planerar och genomför ett antal kommunala förvaltningar och bolag en mängd olika satsningar. Varje nämnd och styrelse har sitt, i viss mån, slutna system för planering, styrning, genomförande och uppföljning. Ambitionen i Case Lindängen är att fokusera styrningen av alla satsningar till programmet. Detta beskrivs mer ingående i två scenarier i kapitlet Styrning. Det är dock värt att nämna även här att ett kraftfullt samordnat agerande av ett stort antal aktörer, i ett utsatt miljonprogramområde, är oerhört komplext. För att ge ett tydligt mandat till programmets beslutsgrupp gällande prioriteringar och genomförande föreslås följande: En lite mer detaljerad budget tas fram för programetapp 1 (6 år). En detaljerad investerings- och driftsbudget tas fram årligen med 2017 som år 1. Budgetkalkylerna för programperioden och programetapper revideras vid behov och lyfts till politisk styrnivå årligen. Utöver medel till fysiska och sociala investeringar behövs en utvecklings- och utredningsbudget, samt personalbudget. Då Malmö stad beviljats ERUF-medel till Bygg Malmö helt och hållbart så ingår de satsningar och aktiviteter som gäller Lindängen i budgeten. MKB:s åtaganden, att bygga bostäder finns inte med i denna budget. Vissa satsningars tidplaner är osäkra i nuläget. Dessa projekt budgeteras under programmets gång, till exempel nytt LSS-boende. Budget för programetapp 1 Tkr Programetapp 1, 2017-2022 2017 FYSISKA INVESTERINGAR Exploatering Lindängen C 23 000 +6 000 - utgifter 90 000 21 000 - inkomster 67 000 27 000 Högaholmskolan 220 000 37 000 Ny förskola 50 000 0 Summa investeringar 293 000 31 000 SOCIALA INVEST/DRIFT Exploatering LC driftskonsekvens* 4 538 1 262 Framtidens hus 28 040 4 890 Bygg Malmö helt och hållbart 4 945 1 960 Allaktivitetshus Lindängen 24 216 4 036 Bibliotek & kulturhus Lindängen 22 500 0 Kulturstrategi och kulturprogram 4 500 750 Meningsfull fritid 4 800 1 600 Mötesplats Lindängen** 7 800 1 300 Familjecentral 1 000 0 Utveckling/utredning*** 8 400 1 400 Programsamordning*** 3 600 600 Summa drift 114 339 17 798 Total 407 339 48 798 *Ökad driftskonsekvens, inte totala driftskostnaden. Nettokostnad. **Mötesplats Lindängen innefattar ReTuren och Mötesplatser 0-100. ***Medel för programsamordning, dvs. programledare och programcontroller, samt för utveckling och utredning tas med som extraäskande i stadsområdesnämnd Söders budgetskrivelse för budget 2017. 37
Styrning I styrningen av Case Lindängen är ambitionen att få till ett perspektivskifte, att skifta fokus från de olika förvaltningarnas åtaganden och styrsystem, till ett gemensamt fokus på progammet och dess processer. I dagsläget har 12 förvaltningar från Malmö stad satsningar eller planerar satsningar på Lindängen. Risken för suboptimering är uppenbar, och det finns en tydlig potential i att hitta en ny, mer processorienterad samverkans- och styrmodell för de åtaganden de olika aktörerna har på Lindängen. 38
Portföljstyrning Programstyrning Malmö stads program och projektportfölj ägs av politiken. Portföljen kommer på sikt att innehålla ett antal program. Portföljstyrningen fokuseras på att koordinera och prioritera mellan de olika programmen utifrån det som beskrivs i kapitlet Nyttor, under avsnittet; Att följa nyttor på portföljnivå: indikatorer för hållbar utveckling. PORTTFÖLJ För att leda omdaningen av Lindängen föreslås organisering, samverkan och styrning ske enligt principer för programstyrning utifrån den internationella standarden MSP (managing successfull programs). Ett program innehåller projekt och andra aktiviteter, som styrs och koordineras för att man sammantaget ska uppnå nyttor och strategiska mål som inte kan uppnås var för sig. Ett program kan beskrivas som en tillfällig och flexibel organisation och har en livscykel som spänner över flera år. Inom denna livscykel kommer ett flertal projekt att genomföras. Programmet blir ett paraply för styrningen av dessa projekt. PROGRAM PROGRAM CASE LINDÄNGEN PROJEKT PROGRAM 39
Organisering Programstyrning blir ett verktyg för att genomföra Case Lindängen där många olika aktörer är involverade och där det finns många beroenden. Inom ramen för programmet håller man ihop och koordinerar de olika projekten som genomförs av olika projektledare. Genom programstyrning hanterar man osäkerheten i komplex verksamhetsutveckling med hjälp av vedertagna verktyg och processer. Programrådet beställer genomförande av olika åtgärder av linjen där fackförvaltningarna sedan leder genomförandet av projekten. Förvaltningarnas projektledning har fokus på leveranser, eller prestationer, som projektet ska leverera för att projektmålen ska uppfyllas. Programrådet däremot har fokus på koordinering och på de långsiktiga effekterna av strategisk betydelse, nyttorna. Programstyrning kan därför ses som en metod för att implementera strategier och förändring i större skala. Diskussion förs om Case Lindängen ska bli ett pilotprogram helt och fullt, utifrån idén om portfölj- och programstyrning, eller endast partiellt. I det forsatta kapitlet om styrning presenterar vi två vägar eller scenarier; 1. Fullständig programstyrning 2. Partiell prorgamstyrning I fullständig programstyrning riggar man programmet fullt ut enligt modellen, och samlar hela programbudgeten under KS. Beslutsgruppen (styrgrupp) disponerar budgeten. Detta är ett nytt sätt att styra, leda och samordna stadsutvecklingsprocesser i Malmö. I partiell programstyrning riggar man programmet delvis enligt modellen. Budgeten ligger kvar hos nämnderna, men öronmärkt. Beslutsgruppen blir mer en samordningsgrupp. Detta är en mer traditionell projektmodell i Malmö stad. Fullständig programstyrning: Det är viktigt att Case Lindängen och andra framtida program delar styrning med angränsande projekt som delfinansierar satsningar i Case Lindängen. Om olika projekt i Case Lindängen till exempel får EU-finansiering (från ERUF och ESF, med flera) bör styrgruppen/beslutsgruppen vara densamma för Case Lindängen och EU-projekten. Beslutsgruppen kan då vid behov utökas med berörda förvaltningar. Ett alternativ är att så många som möjligt av de personer som ingår i styrgruppen för Case Lindängen också ingår i styrningen för t.ex. Malmö Innovationsarena Bygg Malmö Helt och Hållbart eller andra stora projekt. 40
Politik: Kommunfullmäktige fattar beslut om budget för programmet inom ramen för den totala investeringsportföljen. Kommunstyrelsen eller dess utskott stadsutvecklingsberedningen beslutar om mål, inriktning, nyttor tidplan och uppföljning av programmet eller om andra frågor av stor vikt eller väsentlig betydelse. Beslutsgrupp: Programmet styrs av en beslutsgrupp som förslagsvis utgörs av SOS-gruppen (Styrgruppen för Malmö i sin Omvärld och Stadsutveckling) förstärkt med de förvaltningar som är involverade i de projekt som ingår i programmet. Beslutsgruppens ansvarsområden är att vara programmets främsta företrädare och ägare av visionen och målbilden säkerställa programmets finansiering säkerställa att programmets genomförande möter de definierade kraven ochhar rätt kvalitet Programråd: Programrådet består av en intern Malmö stad-del, och en extern del där representanter från näringsliv och civilsamhälle ingår. Malmö stads representanter är programledaren och beslutsgruppens ordförande. Varje kvartal hålls ett utökat internt programråd där programledaren och ansvariga projektledare träffas för avstämning. Det externa rådet består av 1-2 representant från respektive privat sektor, ideell sektor, universitet/högskola samt boende. Dessa representanter ska betraktas som ambassadörer för de olika gränssnitt för samverkan som finns, och som behöver finnas även i fortsättningen. Men också för eventuella nya samverkansformer såsom BID Lindängen. Det interna och externa rådet utgör tillsammans programrådet, vilket har frekventa möten. Med viss frekvens, till exempel två ggr/år hålls också ett utökat externt råd, Lindängemötet där alla aktörer samlas för avstämning och erfarenhetsutbyte. Programrådets ansvarsområden är att: - utgöra den sammanbindande länken mellan styrning och genomförande. - ha övergripande avstämning och uppföljning av programmets status, nyttor, avvikelser. - säkerställa en god samverkan mellan alla aktörer som har intressen i Lindängen. - ta fram planer för programledning. Programledare: Programledaren leder programmet, löser problem, koordinerar och är ansvarig för programmets genomförande och realisering av målbilden inför beslutsgruppen. Programledaren har tät kontakt med de olika projektledarna. Programledarens ansvarsområden är att: koordinera projekten och de identifierade beroendena i programmet. beställa genomförande av olika åtgärder av linjen där fackförvaltningarna sedan leder genomförandet av projekten. följa projekten och att dessa levererar enligt plan. hantera förväntningar, intressekonflikter och förändringar. Programstöd Beroende på programmets komplexitet finns behov av andra roller. I detta fall kan det vara lämpligt att till programmet knyta en programcontroller och eventuellt en person som är nyttocontroller och som definierar och följer upp de nyttor som programmet skall skapa. Programstödsrollerna kan vara deltidsroller beroende på behov. 41
Portfölj Ekonomisk styrning 1. KF beslutar om den årlig budget som läggs för programmet. Budget läggs under KS som ansvar för genomförande och uppföljning. I budgeten ingår en långsiktig investeringsplan (6 år) samt en beräkning av framtida driftkonsekvenser och driftbudget för programmet. Program KOMMUNSTYRELSEN BESLUTSGRUPP PROGRAMRÅD Programledare + Beslutsgrupps ordförande Externt råd BID LINDÄNGEN IDÉBUREN SEKTOR MED- BORGARE HANDEL UNIVERSITET ETC. 2. Redovisning av ekonomin för de projekt som programmet beställer och som genomförs av fackförvaltningarna sker på programmet. 3. Vid projektavslut (periodvis) sker en överföring av de utgifter som ska aktiveras till berörd förvaltning som aktiverar utgiften. Detta sker i en budgetskrivelse till KS (och berörd förvaltning). I skrivelsen ingår även att KS fördelar ut budgeterade driftkompensationer till respektive förvaltning. Projekt PROJEKT A PROJEKT E PROJEKT B PROJEKT F PROJEKT C PROJEKT G PROJEKT D PROJEKT H 42
Partiell programstyrning: Politik. KS följer upp årligen Malmö stads portfölj och dess program. I modellen med partiell programstyrning har nämnderna budgetansvar. Samordningsgruppen samordnar och följer upp programmet. Gruppen ersätter beslutsgruppen men har samma sammansättning som i fullständig programstyrning. Programrådet med aktörer från Lindängen samordnar insatserna i Lindängen och utgör den sammabindande länken mellan samordning och genomförandet. Se fullständig programstyrning. Programledare samordnar programmet och är svarar för programmets genomförande och realisering av målbilden inför samordningsgruppen. Diskuterar med förvaltningar om genomförande av deras respektive insatser. Se fullständig programstyrning. Ekonomisk styrning Utifrån program Case Lindängens långsiktiga planering ber kommunstyrelsen berörda nämnder att inarbeta föreslagna projekt i sina respektive budgetar/planer inom den budget som KF har tilldelat nämnderna. Nämnderna rapporterar fortlöpande till kommunstyrelsen hur resurser används för programmet Case Lindängen. Rapporter till kommunstyrelsen sammanställs och bereds i programmets samordningsgrupp. Vid behov kan kommunstyrelsen föreslå nämnderna att justera i sina respektive projekt. 43
Portfölj Program Projekt KOMMUNSTYRELSEN Programstöd: Beroende på programmets komplexitet finns behov av andra roller. I detta fall kan det vara lämpligt att till programmet knyta en programcontroller och eventuellt en person som är nyttocontroller och som definierar och följer upp de nyttor som programmet skall skapa. Programstödsrollerna kan vara deltidsroller beroende på behov. NÄMND 1 NÄMND 2 NÄMND 3 NÄMND 4 NÄMND 5 SAMORDNINGSGRUPP NÄMND 6 PROGRAMRÅD Programledare + Samordningsgrupps ordförande NÄMND 7 NÄMND 8 Externt råd NÄMND 9 BID LINDÄNGEN IDÉBUREN SEKTOR MED- BORGARE HANDEL UNIVERSITET ETC. Nämnderna är: Stadsområdesnämnd Söder, Tekniska nämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Servicenämnden, Kulturnämnden, Fritidsnämnden, Grundskolenämnden, Förskolenämnden och Miljönämnden. PROJEKT A PROJEKT E PROJEKT B PROJEKT F PROJEKT C PROJEKT G PROJEKT D PROJEKT H 44
Nästa steg Grov tidplan Aug 2016 Aug 2016 Sept-dec 2016 Okt dec 2016 Januari 2017 2017-2022 Programbudget (inventering av projekt) Detaljerad programbudget för 2017 Beslut i KS Nämndsremiss Förbereda program Kick-off Programetapp 1 45
STADSOMRÅDESFÖRVALTNING SÖDER Eriksfältsgatan 28A www.malmo.se/soder Stadsområdesförvaltning Söder, aug 2016. Grafisk form & illustrationer: Banesa Martinez. Foton: Johan Bävman, Caroline Holgerstein. Bildunderlag till illustrationer: Colourbox.