SAMRÅD MED STÄDER OCH REGIONER "Din röst om Europa 2020" (Uppföljning av ReK:s samråd 2009 med europeiska regioner och städer om en ny strategi för hållbar tillväxt) Den 3 mars 2010 lade kommissionen fram meddelandet "Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla" som uppföljare till Lissabonstrategin (se bilaga II). Rådet uppmanas nu att stödja strategins övergripande synsätt och EU:s överordnade mål samt slutgiltigt godkänna strategin. En rad viktiga frågor med betydelse för de lokala och regionala myndigheterna besvaras emellertid inte i strategin, exempelvis behovet av differentierade målsättningar på regional nivå, behovet av indikatorer utöver BNP, vilken roll de lokala och regionala myndigheterna faktiskt ska spela vid utformning och genomförande av den nya strategin, förhållandet mellan Europa 2020, sammanhållningspolitiken och EU:s budget, samt behovet av att förmedla den nya strategin till alla EU:s invånare (se bakgrundsinformation i bilaga I). Det är oerhört viktigt att dessa frågor behandlas tillräckligt ingående innan EU 2020-strategin antas vid Europeiska rådets möte i juni. Framför dina åsikter till EU:s ledare och nationella politiker som kommer att delta i Europeiska rådets möte i juni. Ditt deltagande är viktigt. För ytterligare upplysningar se: http://portal.cor.europa.eu/europe2020/ Bidragen kan lämnas på något av EU:s officiella språk. De kommer att offentliggöras på denna webbplats på originalspråket och på engelska (utan dina kontaktuppgifter). Sänd in svaren i Wordformat (doc), eventuellt genom att använda tomma fält i denna fil, till consultation@cor.europa.eu senast måndagen den 12 april 2010 SV
- 2 - Avsändarens för- och efternamn 1 Kontaktuppgifter (adress, telefonnummer, e-postadress) Institution Land Göteborgs Stad Sverige 1. EUROPA 2020 målsättningar Kommissionen har omvandlat EU 2020-strategins tre prioriteringar (smart och hållbar tillväxt för alla) till fem överordnade målsättningar på EU-nivå. 1. 75 % av befolkningen i åldrarna 20 64 ska ha ett arbete. 2. 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU. 3. Energi- och klimatmålen "20/20/20" ska nås (inbegripet en utsläppsminskning på 30 % på vissa villkor). 4. Den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 %, och minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning. 5. Antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner. För att säkra att medlemsstaterna skräddarsyr EU 2020-strategin med utgångspunkt i nationella förhållanden och olika utgångspunkter har kommissionen uppmanat dem att omvandla dessa målsättningar till nationella mål före Europeiska rådets möte i juni. 1.1 Finns det en lagom balans mellan strategins tre dimensioner, den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga? Om nej, motivera ditt svar: Göteborgs stad anser att det är balans mellan strategins tre prioriteringar, men att kopplingen dem emellan bör stärkas. 1.2 Är antalet mål lagom och är de tillräckligt fokuserade? Staden anser att de överordnande målen är lagom till antalet samt ser positivt på att de är konkreta och mätbara till sin formulering. Det är viktigt att målen kompletteras med nationella, regionala och lokala mål samt delmål. En överrensstämmelse mellan policy och måluppfyllnad kan endast uppnås genom ett aktivt deltagande från den lokala nivån. Av den anledningen bör 1 Hantering av personuppgifter. För att ditt bidrag ska kunna behandlas krävs det att personuppgifterna (namn, kontaktuppgifter, etc.) registreras i ett dataregister. För ytterligare information eller utnyttjande av rättigheterna i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 (t.ex. för att få tillgång till eller korrigera uppgifterna) kontakta den registreringsansvarige (chefen för nätverksoch subsidiaritetsenheten) på analysis@cor.europa.eu. Vid behov kontakta den ansvarige för ReK:s dataskydd (data.protection@cor.europa.eu). Man har även rätt att när som helst vända sig till Europeiska datatillsynsmannen (www.edps.europa.eu). Personuppgifterna kommer inte att offentliggöras på internet.
- 3 - den lokala och regionala nivån inbjudas till dialog i fråga om formulering av nationella mål samt måluppfyllnad. 1.3 Vilka andra målsättningar bör ditt land föreslå som nationella mål, i syfte att ta hänsyn till regionala förhållanden och återspegla olika utgångslägen på lokal och regional nivå? I fråga om implementeringen av målen är det viktigt att beakta olika medlemsländers skilda utgångslägen. Syftet härmed är att anpassa nationella, regionala och lokala mål så att incitament för förbättringar kvarstår för alla nivåer. Det är också viktigt för Göteborgs Stad att de föreslagna målen kompletteras med en jämställdhetsdimension när de bryts ned på nationell nivå, inte minst sysselsättnings-, utbildnings och fattigdomsmålen. 2. EUROPA 2020 indikatorer Kommissionen har fastslagit att resultatet av strategin kommer att bedömas årligen "på grundval av en uppsättning indikatorer som visar de totala framstegen mot målet, dvs. en smart och grön ekonomi för alla med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning". Trots detta fastställs det inte några indikatorer i förslaget. De politiska riktlinjerna för de ekonomiska strategierna utformas på grundval av uppmätta resultat. För närvarande råder det stor enighet om behovet av att kombinera BNP med indikatorer som bättre kan mäta de ekonomiska resultaten och invånarnas levnadsstandard och livskvalitet. 2.1 Vilken typ av indikatorer bör användas för att mäta vilka framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen på EU-nivå? BNP/ capita som indikator har en roll att spela i fråga om den generella fördelningen av medel mellan olika regioner (NUTS II). Det är även viktigt att målsättningarna också bryts ner i indikatorer som mäter utvecklingen på NUTS II, NUTS III och lägre nivåer (exempelvis delpopulationer). Syftet med detta är att bättre kunna analysera vilka åtgärder som krävs för att uppnå målsättningarna. 2.2 Vilka utmaningar anser du kan finnas i samband med användandet av dessa indikatorer?
- 4 - Ett generellt problem med kvantitativa mål och indikatorer är risken att resurser kanaliseras till det som är mätbart på bekostnad av områden som är av mer kvalitativ karaktär. Det är därför viktigt att värdera vikten av kvalitativa målsättningar i relation till fördelning av resurser. För att på ett bättre sätt förstå skillnader mellan och behov inom ett geografiskt område är det önskvärt att relatera NUTS indelningen till aktuella funktionella regioner. Inom ramen för funktionella stadsregioner finns stora möjligheter till policyuppfyllnad om man tillåts kombinera ett områdes potential med ett annat områdes behov. 3. EUROPA 2020 De lokala och regionala myndigheternas roll Kommissionen föreslår att: "Alla nationella, regionala och lokala myndigheter bör genomföra partnerskapet i nära samarbete med parlamenten, arbetsmarknadens parter och med representanter för det civila samhället, och bidra till utformningen av de nationella reformprogrammen och genomförandet av dessa." När det blir dags att genomföra denna princip i praktiken, särskilt med avseende på de sju "huvudinitiativ ('flaggskeppsinitiativ')" som ska bidra till att uppnå de slutliga målen för EU 2020-strategin (se bifogad information) föreslår kommissionen emellertid att åtgärder och initiativ samordnas på EU-nivå och på nationell nivå, men utan att närmare gå in på den lokala och regionala nivåns roll. 3.1 Finns det några institutionella mekanismer i ditt land som skulle kunna bidra till att verkligen involvera regionerna och kommunerna i utarbetandet av strategin (utformning av nationella målsättningar och reformprogram) samt i genomförandet. Hur kan regionerna och kommunerna se till att strategin blir mer fokuserad på och anpassad till lokala och regionala skillnader? I den mån Sveriges regioner och kommuner inbjuds att delta i formulering av nationella målsättningar och reformprogram kan erfarenheter och kunskap kanaliseras till den nationella nivån. Göteborgs stad anser en aktiv dialog vara av yttersta vikt. Anledningen är den regionala/lokala nivåns betydelse i fråga
- 5 - om implementeringen av olika policymål. Med den regionala och lokala nivåns aktiva deltagande kommer implementeringen av den europeiska utvecklingsstrategin att ha större möjligheter att nå framgång. 3.2 Hur ser ni på er roll i samband med genomförandet av Europa 2020 (rent generellt och mer specifikt när det gäller utformningen av huvudinitiativen)? Se ovan. 4. Europa 2020 EU-finansiering och sammanhållningspolitik Regionkommittén betonar att målet med sammanhållningspolitiken är att "sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer" (fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 174). Om det prioriterade området "tillväxt för alla" i EU 2020-strategin ska utgöra förbindelselänken mellan tillväxt och målsättningarna om (ekonomisk, social och territoriell) sammanhållning måste det omvandlas till trovärdiga mål. I kommissionens EU 2020-förslag konstateras följande: "Sammanhållningspolitiken och strukturfonderna, som redan i sig är betydelsefulla, är också viktiga genomförandemekanismer för att uppnå prioriteringarna för en smart och hållbar tillväxt för alla i medlemsstaterna och regionerna." Vidare fastslår man att "Debatten bör inte bara gälla finansieringsnivån utan också hur olika finansieringsinstrument som strukturfonder, fonderna för jordbruk och landsbygdsutveckling, ramprogrammet för forskning och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation ska utformas för att uppnå målen i Europa 2020, dvs. för att uppnå största möjliga verkan och garantera effektivitet och ett mervärde för EU." Man erkänner även att: "Det är också väsentligt att sprida den ekonomiska tillväxtens fördelar till EU:s alla delar, däribland dess yttersta randområden, och på så sätt stärka den territoriella sammanhållningen." 4.1 På vilket sätt och under vilka omständigheter kan sammanhållnings-
- 6 - politiken leva upp till den viktiga målsättningen i fördraget om att "minska skillnaderna", samtidigt som den bidrar till EU 2020- strategins prioriteringar om smart och hållbar tillväxt för alla? Göteborgs stad anser att sammanhållningspolitiken skall omfatta samtliga regioner i Europa. Staden förespråkar en fortsatt stark sammanhållningspolitik, som med tydlighet är knuten till Europa 2020- strategins mål. Sammanhållningspolitkens mål är att verka för minskade skillnaderna i Europa och skapa liknande förutsättningar i unionen. Det är därför viktigt att man beaktar skillnader på alla plan, dvs europeisk, nationell regional och lokal nivå. Exempelvis fungerar Göteborgs Stad, så som många andra större städer i Europa, som tillväxtmotor samtidigt som man brottas med problem som segregation, social utslagning och områden med mycket hög arbetslöshet. Den ekonomiska krisen har ytterligare förstärkt skillnaderna inom städer och många människor är socialt och ekonomiskt beroende av samhällets stöd för att klara sin vardag. Tillväxten i Europas storstadsregioner är en förutsättning för tillväxt och utveckling också i andra regioner. Om städer fortsatt skall agera tillväxtmotorer är det av största vikt att städer tillåts arbeta med att utjämna skillnader inom städerna och samtidigt ta tillvara den outnyttjade tillväxtpotential som finns. 4.2 Hur bör EU:s finansiering bidra till territoriell sammanhållning, både vad gäller (A) dess totala storlek och (B) fördelningen mellan olika finansieringsinstrument såsom strukturfonderna, fonderna för jordbruk och landsbygdsutveckling, ramprogrammet för forskning och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation? En reformerad budget för EU bör uppmärksamma att jordbrukspolitikens finansiella medel på sikt bör flyttas över till de tillväxtorienterade delarna av sammanhållningspolitiken och ramprogrammen för forskning samt konkurrenskraft och innovation. Samarbete mellan företag, offentlig sektor och universitets- och forskningsvärlden är värdefull och bör stimuleras.
- 7 - Göteborgs stad anser vidare att de nya finansieringsinstrument (t.ex JESSICA och JEREMIE) som har tagits fram under nuvarande programperiod kan bidra med en hållbar multiplikatoreffekt för EU-stöden genom att revolverande finansiella produkter används istället för bidrag. Det är dock av yttersta vikt att alla nationella kommunallagar stödjer användningen av dessa instrument. Vi uppmanar Kommissionen att i samarbete med Medlemsstaterna genomföra en översyn över implementeringsmöjligheterna inom EU inför den kommande programperioden för att säkerställa en effektiv implementering av revolverande finansieringsinstrument i alla EU länder. 5. Att förmedla Europa 2020 År 2009 hävdade vissa deltagare i ReK:s samråd om Lissabonstrategins framtid att strategin inte uppfattades som relevant för vanliga människors liv. Kommissionen medger att regionerna kan spela en viktig roll när det gäller att förklara behovet av att stödja Europa 2020 och hur EU och medlemsstaterna förväntar sig att "allmänheten, företagen och deras intresseorganisationer" ska bidra till att genomföra nödvändiga reformer. I detta syfte kommer kommissionen att föreslå ett "gemensamt kommunikationsverktyg" som tar hänsyn till "nationella förhållanden och traditioner". 5.1 Anser du att Europa 2020-förslaget kan förmedlas till EU:s medborgare på ett bättre sätt än vad som var fallet med Lissabonstrategin? Mot bakgrund av erfarenheterna från Lissabonstrategin, till vilka delar av det europeiska samhället och territoriet bör en särskild informationsinsats riktas? En framgångsrik och väl utformad strategi som skapar konkreta resultat och mervärde för EU:s invånare har mycket goda möjligheter att nå ut till EU:s medborgare. Om mervärde och konkreta resultat tydligt kan påvisas kommer människor i allmänhet att intressera sig för Europa 2020 och marknadsföring genom media och kampanjer att underlättas. 5.2 Vilka element bör finnas med i det kommunikationsverktyg som kommissionen föreslagit? Och på vilket sätt bör den ta hänsyn till de
- 8 - Se svar ovan. ekonomiska, sociala, territoriella och kulturella skillnaderna mellan EU:s länder och regioner?
- 9 - Bilaga I Europa 2020: Bakgrundsinformation från Regionkommitténs övervakningsplattform för Europa 2020 1. Europeiska kommissionens förslag Europa 2020 uppfyller några viktiga krav från EU:s städer och regioner Förslaget i kommissionens meddelande "Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla" 2 uppfyller i stort fem centrala krav som ReK har framfört och utgör ett konstruktivt svar på ReK:s initiativyttrande som antogs vid plenarsessionen den 3 4 december 2009 3 och på några av de frågor om Lissabonstrategins framtid som framkom vid ReK:s samråd med europeiska regioner och städer om en ny strategi för hållbar tillväxt som ägde rum tidigare under 2009 4. Efter den femte territoriella dialogen, som ägde rum den 18 januari 2010, sammanfattades dessa frågor i en gemensam skrivelse från ReK:s ordförande och det spanska rådsordförandeskapet till Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Först och främst påpekas i kommissionens förslag att de lokala och regionala myndigheterna i EU måste betraktas som ständiga partner vad gäller strategins utformning och genomförande, vilket ReK har förordat sedan 2006. I avsnittet "Vem gör vad?" i kommissionens förslag (punkt 5.2) anges att (vår understrykning "Alla nationella, regionala och lokala myndigheter bör genomföra partnerskapet i nära samarbete med parlamenten, arbetsmarknadens parter och med representanter för det civila samhället, och bidra till utformningen av de nationella reformprogrammen och genomförandet av dessa. Genom att upprätta en permanent dialog mellan olika förvaltningsnivåer kommer unionens prioriteringar att komma närmare allmänheten och stärka det egenansvar som krävs för att kunna genomföra Europa 2020-strategin". Dessutom anges i förslaget: "Utbyte av bra metoder, riktmärken och nätverkande, vilket flera medlemsstater rekommenderat, har visat sig användbart för att skapa egenansvar och dynamik runt behovet av reform". Trots kommissionens påstående har dessa nätverk skapats av en rad olika aktörer, som regioner och städer eller ReK, snarare än av medlemsstaterna själva. Deras roll förtjänar ett större erkännande och ett utrymme där deras bidrag bättre kommer till sin rätt. För det andra anges i Europa 2020 att Regionkommittén bör "knytas närmare" till strategin, vilket i ReK begärt i sitt yttrande 5. 2 3 4 5 KOM(2010) 2020, 3.3.2010. Lissabonstrategins framtid efter 2010 (CdR 25/2009). www.cor.europa.eu/europe2020. Lissabonstrategins framtid efter 2010 (CdR 25/2009).
- 10 - För det tredje jämställs de sociala och miljömässiga pelarna med den ekonomiska, vilket innebär en korrigering av det förbiseende av de sociala och miljömässiga aspekterna som de flesta städer och regioner i EU såg som den största svagheten i Lissabonstrategin. I kommissionens förslag påpekas också med rätta att de mål som är kopplade till prioriteringarna i Europa 2020 smart hållbar tillväxt för alla bör betraktas som sammanhängande och ömsesidigt förstärkande. Det uppfyller också ReK:s krav på "utveckling av Europas konkurrenskraft i den gröna ekonomin" 6. För det fjärde konstateras i förslaget att strategin på ett flexibelt sätt bör anpassas till olika utgångslägen. Samtidigt som kommissionen antar mål på EU-nivå som omfattar de tre ovannämnda prioriteringar inser man att "Medlemsstaterna är olika och EU är med sina 27 medlemsstater mer mångfacetterat än det var för tio år sedan", att det i "traditionella sektorer och landsbygdsområden" och "ekonomier baserade på hög kompetens och tjänster" råder andra förhållanden. Kommissionen föreslår därför att varje medlemsstat ska omvandla EU-målen till "nationella mål och strategier" så att "investeringar i forskning och utveckling samt i innovation, utbildning och resurseffektiv teknik ( ) kommer att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen". För det femte konstateras också i förslaget att Europa 2020 måste uppfylla kravet på solidaritet mellan de rikaste och de fattigaste områdena i unionen, och att resultaten av strategin kommer att bidra till att genomföra Lissabonfördragets mål om territoriell sammanhållning: "Det är också väsentligt att sprida den ekonomiska tillväxtens fördelar till EU:s alla delar, däribland dess yttersta randområden, och på så sätt stärka den territoriella sammanhållningen". 2. Andra frågor med relevans för EU:s lokala och regionala myndigheter beaktas emellertid inte i tillräcklig grad Andra centrala frågor som ReK tagit upp behandlas inte tillräckligt i förslaget om Europa 2020. Det gäller särskilt följande: Samtidigt som man i Europa 2020-förslaget inser behovet av starkare ekonomisk styrning uppfylls inte ReK:s krav på att de nationella regeringarna behöver "starkare incitament för att åta sig att uppnå målen i den nya strategin" 7. Man förlitar sig i stället på effektiviteten i de mekanismer som bygger på de landsspecifika rekommendationer som rådet gett ut och den efterföljande politiska varning som kommissionen kan utfärda om en medlemsstat inte har uppfyllt rekommendationerna inom två år. 6 7 Se fotnot 5. Se fotnot 5.
- 11 - I motsats till de ovannämnda positiva konstaterandena betonas inte vad gäller de lokala och regionala myndigheternas roll behovet av att involvera dessa på ett stadigvarande och strukturerat sätt i utformningen och genomförandet av huvudinitiativen. Trots att man anser att ReK "bör knytas närmare" till strategin förklaras inte hur kommittén ska involveras i utformningen, genomförandet och övervakningen av den nya strategin. I förslaget efterlyses en diskussion om "hur olika finansieringsinstrument som strukturfonder ( ) ska utformas för att uppnå målen i Europa 2020". Det enkla påpekandet att "sammanhållningspolitiken och strukturfonderna ( ) redan i sig är betydelsefulla" borde utvecklas närmare. ReK har alltid betonat faran av de just nu ökande tvärregionala ekonomiska skillnaderna (medan skillnaderna mellan länderna minskar) och de ojämlika sociala villkor som blir följden och som motverkar den europeiska sociala modellen. Mot bakgrund av debatten om EU-budgetens storlek och logiken bakom den bör därför kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och Europa 2020 tas under noggrannare omprövning med beaktande av den roll som sammanhållningspolitiken spelar för integrationen. I förslaget får ReK inget gehör för sitt konstaterande att "BNP i allt högre grad upplevs som en otillfredsställande huvudindikator" 8 och att den därför måste kompletteras med nya indikatorer för att bättre återspegla de många olika faktorer som påverkar livskvaliteten och frågorna om (ekonomisk, social och miljömässig) hållbarhet. Runtom i världen är man mycket medveten om och för en bred debatt om behovet av att kombinera BNP med indikatorer som bättre kan mäta de ekonomiska resultaten och medborgarnas livskvalitet och levnadsstandard 9. I förslaget anges också följande: "Europeiska kommissionen kommer årligen att bedöma situationen på grundval av en uppsättning indikatorer som visar de totala framstegen mot målet, dvs. en smart och grön ekonomi för alla med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning". Man talar däremot inte om vilka indikatorer det handlar om. I Europa 2020 anges att de föreslagna målen på EU-nivå "är representativa, men inte uttömmande". Medlemsstaterna uppmanas att om de så önskar fastställa sina egna kompletterande indikatorer och mål. I Europa 2020-förslaget avstår man emellertid från att stödja fastställandet av ytterligare indikatorer på EU-nivå, vilket är avgörande om de ska användas över hela EU för styrningsändamål (jämförelse och benchmarking, övervakning och utvärdering, förvaltning av den territoriella politiken). 8 9 Se fotnot 5. Det finns en mängd studier om detta ämne (t.ex. OECD-initiativet "Att mäta samhällsutvecklingen" eller Stiglitz-, Sen- och Fitoussi-kommissionens rapport om mätning av ekonomiska resultat och samhällsutveckling) liksom kommissionens eget arbete (meddelandet "Bortom BNP Att mäta framsteg i en föränderlig värld" (KOM(2009) 433 slutlig)).
- 12 - Vad beträffar behovet av en effektivare kommunikation till allmänheten och olika aktörer, nämns i förslaget "gemensamma kommunikationsverktyg" men inga detaljer ges. Detta förblir en viktig förutsättning för att Europa 2020 ska lyckas i praktiken. I sitt yttrande 10 efterlyste ReK "en effektivare kommunikationsstrategi (...) för att öka medvetenheten om och föra fram huvudbudskapen i den nya strategin", medan man i bidragen till ReK:s samråd 11 krävde en strategi som får "ökad relevans för vanliga medborgares liv". * * * 10 11 Lissabonstrategins framtid efter 2010 (CdR 25/2009). Samråd med europeiska regioner och städer om en ny strategi för hållbar tillväxt, www.cor.europa.eu/europe2020.
- 13 - Bilaga II Europa 2020: Kommissionen föreslår en ny ekonomisk strategi för Europa (Pressmeddelande IP/10/225, 3 mars 2010) Europeiska kommissionen lanserar idag Europa 2020-strategin för att ta Europa ur krisen och förbereda EU:s ekonomi för nästa årtionde. Kommissionen anger följande tre centrala drivkrafter för tillväxt som ska genomföras genom konkreta åtgärder på EU-nivå och nationell nivå: smart tillväxt (främja kunskap, innovation, utbildning och ett digitalt samhälle), hållbar tillväxt (göra vår produktion mer resurseffektiv och samtidigt öka konkurrenskraften) och tillväxt för alla (öka deltagandet på arbetsmarknaden, höja kompetensen och stärka fattigdomsbekämpningen). Denna kamp för tillväxt och arbetstillfällen kräver ansvar på högsta politiska nivå och mobilisering av alla aktörer i hela Europa. Det uppställs fem mål som anger var EU bör stå år 2020 och mot vilka framstegen kan mätas. Kommissionens ordförande Barroso: Europa 2020 handlar om vad vi måste göra idag och imorgon för att åter föra in EU:s ekonomi på rätt spår. Krisen har blottlagt grundläggande problem och ohållbara utvecklingstendenser som vi inte längre kan bortse från. Europa har ett tillväxtunderskott som utgör en risk för vår framtid. Vi måste beslutsamt ta itu med våra svagheter och utnyttja våra många starka sidor. Vi måste bygga en ny ekonomisk modell baserad på kunskap, en koldioxidsnål ekonomi och hög sysselsättning. För detta krävs ett engagemang från alla aktörer runtom i Europa. Europa måste först och främst dra lärdom av den globala ekonomiska och finansiella krisen. Våra ekonomier är oupplösligt sammanlänkade. Ingen medlemsstat kan hantera de globala utmaningarna effektivt genom att agera ensam. Vi är starkare när vi samarbetar och en nära samordning av den ekonomiska politiken krävs därför för att vi ska lyckas ta oss ur krisen. Om vi misslyckas kan vi stå inför ett förlorat årtionde med relativ tillbakagång, permanent försvagad tillväxt och höga nivåer av strukturell arbetslöshet. I Europa 2020-strategin uppställs därför en vision för Europas sociala marknadsekonomi under nästa årtionde som vilar på följande tre sammankopplade och ömsesidigt förstärkande prioritetsområden: smart tillväxt utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, hållbar tillväxt främja en koldioxidsnål, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, och tillväxt för alla stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Framstegen när det gäller att nå dessa mål kommer att mätas i förhållande till fem representativa överordnade EU-mål som medlemsstaterna ska omvandla till nationella mål som återspeglar deras olika utgångslägen: 75 % av befolkningen i åldrarna 20 64 ska ha ett arbete. % av EU:s BNP ska investeras i FoU.
- 14 - Klimat- och miljömålen 20/20/20 ska nås. Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen ska ha fullbordade högre studier. Antalet personer som lever på fattigdomsgränsen ska minskas med 20 miljoner. För att nå dessa mål lägger kommissionen fram en Europa 2020-agenda som består av en rad flaggskeppsinitiativ. Att genomföra dessa initiativ är en gemensam prioritet och åtgärder kommer att krävas på alla nivåer av organisationer på EU-nivå, medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter. Innovationsunionen inrikta FoU- och innovationspolitiken på stora utmaningar och samtidigt överbrygga klyftan mellan forskning och marknad för att omvandla uppfinningar till produkter. Exempelvis kan gemenskapspatentet varje år leda till besparingar på 289 miljoner euro för företagen. Unga på väg förbättra kvaliteten och den internationella attraktionskraften hos systemet för högre utbildning i Europa genom att främja studenters och unga yrkesmänniskors rörlighet. En konkret åtgärd är att göra lediga platser i alla medlemsstater mer tillgängliga i hela Europa och se till att yrkeskvalifikationer och yrkeserfarenhet faktiskt erkänns. En digital agenda för Europa hållbara ekonomiska och sociala fördelar från en digital inre marknad baserad på ultrasnabbt Internet. Alla européer bör ha tillgång till höghastighetsinternet år 2013. Ett resurseffektivt Europa stöd för omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Europa bör hålla fast vid sina mål för 2020 när det gäller energiproduktion, energieffektivitet och energiförbrukning. Detta skulle leda till att kostnaden för import av olja och gas kommer att ha minskat med 60 miljarder euro år 2020. Industripolitik för grön tillväxt bidra till att EU:s industribas är konkurrenskraftig i världen efter krisen, främja entreprenörskap och utveckla ny kompetens. Detta skulle skapa miljontals nya arbetstillfällen. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen skapa förutsättningar för en modernisering av arbetsmarknaderna i syfte att öka sysselsättningen och garantera våra sociala modellers hållbarhet, samtidigt som babyboomgenerationen går i pension. Europeisk plattform mot fattigdom säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning genom att hjälpa fattiga och socialt utslagna och göra så att de kan delta aktivt i samhället.
- 15 - Ambitionsnivån i Europa 2020 innebär att ledarskapet och ansvaret måste lyftas till en ny nivå. Kommissionen uppmanar stats- och regeringscheferna att ta sitt ansvar för denna nya strategi och anta den vid Europeiska rådets vårmöte. Europaparlamentets roll ska också utökas. Styrningsmetoderna ska förstärkas för att garantera att åtagandena omvandlas till effektiva åtgärder på fältet. Kommissionen kommer att övervaka framstegen. Rapporteringen och utvärderingen inom både Europa 2020 och stabilitets- och tillväxtpakten kommer att utföras samtidigt (men de förblir fristående instrument) för att öka samstämmigheten. Därigenom kommer båda strategierna att kunna sträva mot liknande reformmål men ändå förbli separata instrument. Den kompletta texten till förslaget Europa 2020 samt ytterligare information återfinns på http://ec.europa.eu/eu2020/index_en.htm