Utvärdering av kvalité och dess behov inom förprovtryck

Utvärdering av kvalité och dess behov inom förprovtryck Valuation of quality and its need in print proof Henrik Bergander 2003 EXAMENSARBETE Nr: E 2227 GT

EXAMENSARBETE, C-nivå Grafisk Teknik Program, 120p Namn Henrik Bergander Företag Agfa Geavert AB Titel Utvärdering av kvalité och dess behov inom förprovtryck Reg nr E 2227 / GT Månad/År 10-03 Examinator Emmi Enoksson Omfattning 10 poäng Handledare vid företaget/institutionen Per Aviander och Rickard Hjalmarsson Utvärdering av kvalité och dess behov i provtryckssystem Kodak Approval Agfa Sherpa Fuji Finalproof genom visuell och mätteknisk bedömning av provtryck samt marknadsundersökning. Sammanfattning Det har alltid funnits ett behov av att kunna skapa provtryck. Ju senare i produktionskedjan fel upptäcks, desto mer komplicerat och kostsamt är det att åtgärda felet. Detta projekt har genom skapandet av provtryck och samtal med människor i branschen undersökt hur väl existerande provtryckssystem uppfyller behoven och hur nära man under normala förhållanden kan komma ett optimalt resultat. Studien har visat att det som har störst betydelse för ett provtrycks kvalité är operatörens kunskap om färgstyrning och provtryckssystem. Många prismedvetna kunder i den grafiska branschen anser att rastrerade förprovtryck är onödigt och dyrt. Därför väljer reklambyråer hellre ett billigare alternativ, som förvisso inte visar det slutliga trycket fullt lika bra, men som håller en tillräckligt god kvalité för att kunderna ska bli nöjda. Det finns en stor medvetenhet rörande brist på kommunikation mellan tryckeri, repro och reklambyrå. Reklambyråer anser att tryckerier sällan lyssnar, medan tryckerierna menar att reklambyrån inte förstår. Resultatet av provtrycksframställningen i arbetet kan inte anses vara representativt för hur provtryck i allmänhet utförs, då avvikelserna i provtrycken var större än vad som kunde förväntas. Detta visar på att användningen av ICC profiler i en tryckprocess inte automatiskt leder till perfekta provtryck, utan att många andra aspekter måste beaktas, såsom bra färghanteringsprogram, mätutrustning, och rätt CMM. För att få det perfekta provtrycket måste man se till helheten och slutligen är det mänskliga ögat, som avgör vad som är tillräckligt bra. 781 88 Borlänge Röda vägen 3 Telefon: 023-77 80 00 Telefax: 023-77 80 50 URL: http://www.du.se/

DEGREE PROJECT Graphic Arts Technology Programme Graphic Art Technology, 120p Names Henrik Bergander Company/Department Agfa Geavert AB Title Valuation of quality and its need in print proof Reg number E 2227 / GT Year-Month-Day 03-10-24 Examiner Emmi Enoksson Exents 15 ECTS Supervisor at the Company/Department Rickard Hjalmarsson Keywords Valuation of quality and its needs. Digital print proofs, Color management, Sherpa, Approval, Finalproof. Market analysis Summary It always has been a need for the abiltiy to create color proofs. When an error occurs late in the production process, it is allways complicated and difficult to correct the error. In this project, digital proofs been made and discussions have been held with several people in the printing industry, in order to examine how well excisting digital proofs, meet the demand of the market. And how close the digital proofs can come to the actual printsheat from the press. The study has been shown that the one thing that has had the most influence on the outcome for the quality of a digital proof, is the printshop operator s knowledge about color management and proofing systems. Many advertising agencies in the graphic industry think rasterised proofs are not necessesary and expensive. Therefor they prefer a cheaper alternative, which doesn t show colors as well as the rasterised proof, but well enough to be content with it. There are a good awareness concerning lack of communication between printshop, reproduction and advertising agency. Advertising agencies think that printshop rarely listen to what they have to say, while the printshop think that the advertising agency doesn t understand what they are trying to tell them. The outcome of the printed proofs in this study can t be representive for how good digital proofs are conducted in regular basis in the industry. The divergence between the print press sheat and the digital proof that was made was bigger than expected. This shows that implementation of ICC profiles in a color management flow, not alone is the answer to making perfect digital proofs. There are so many other issues that has to be examined, like color management software, measure tools and correct color management module. In order to make a perfect proof, you have to look at the whole picture. In the end, the human eye finally has the last word on wheather the proof is good or not. 781 88 Borlänge Röda vägen 3 Telefon: 023-77 80 00 Telefax: 023-77 80 50 URL: http://www.du.se/

Innehållsförteckning Inledning..............................................6 Bakgrund..............................................6 Syfte..................................................6 Mål...................................................6 Metod................................................7 Avgränsning...........................................7 Färgstyrning............................................8 Inledning............................................8 ICC................................................8 CMM...............................................8 Profiler..............................................9 Färgmatchning.......................................9 Digitala provtryck......................................11 Kvalitetbenämningar av provtryck......................11 Att ta hänsyn till vid val av digitala provtryck..............12 Provtryckets viktigare uppgifter.........................13 Vad bedömer man på ett provtryck....................14 Digitala Provtryckssystem..............................15 Fuji Finalproof.....................................15 Kodak Approval...................................16 Agfa Sherpa......................................17 Genomförande av marknadsundersökningen...............18 Inledning........................................... 18 Intervjufrågor till leverantör............................ 18 Intervjufrågor till tryckeri/repro.......................... 18 Intervjufrågor till kund................................. 18 Resultat av marknadsundersökningen...................19 Intervjuer av leverantör - Fuji...........................19 Intervjuer av leverantör - Kodak........................20 Intervjuer av leverantör - Agfa..........................21 Intervjuer av tryckeri/repro A1 - A5....................22-25 Intervjuer av kunder B1 - B4..........................26-29 Slutsatser av marknadsundersökningen..................30 Genomförande av provtryckning.........................31 Inledning...........................................31 Referenstryck........................................31 Fakta om referenstrycket..............................31 Testform............................................31 Första provtrycksframställningen........................32 Att låta tryckpressen efterlikna provtryck.................32

Andra provtrycksframställningen........................32 Mätning av provtryck 33 Inledning...........................................33 Resultat av mätning..................................33 Visuell bedömning av provtryck........................... 34 Inledning...........................................34 Resultat av den visuella bedömningen...................34 Slutsatser.............................................35 Diskussion.............................................36 Källförteckning......................................... 37 Bilagor............................................... 38 Bilaga A (1).........................................38 Bilaga B (1).........................................39 Bilaga C (3)...................................40, 41, 42 Bilaga D (1).........................................43 Bilaga E - N (10)..................................44-53

Bakgrund Det har alltid funnits ett behov av att kunna skapa korrektur. Ju senare i produktionskedjan fel upptäcks, desto mer komplicerat och kostsamt är det att åtgärda felet. Nu för tiden när mycket material produceras i fyrfärg, innebär det att behovet av provtryck är enormt. Man är intresserad av att kontrollera färgåtergivningen och hur bilder reproduceras. Det finns även ett behov av textkorrektur, då vanliga problemi en trycksak är saknade typsnitt, omflödningar av text och andra fel som beror på den digitala tekniken. Den traditionella tekniken att framställa korrektur/provtryck i tryckprocessen dog praktiskt taget ut för 25 år sedan på grund av den höga kostnaden. Den ersattes först av en analog typ av förprovtryck. Färglaminat i de olika processfärgerna exponerades med respektive film som sedan ett efter ett lamineras ihop och slutligen appliceras på papper. Den stora fördelen med denna metod jämfört med efterföljande digitala förprovtryck, är att de skapas utefter exakt samma filmer som plåten sedan kommer att brännas efter. Detta medför att de rasterpunkter som ses på det analoga förprovtrycket är de rasterpunkter som kommer att tryckas. Detta är också denna tekniks största problem, då det inte går att simulera tryckresultatet med avseende på punktförstoring, färgmängd och tryckdensitet för de olika processfärgerna. Den analoga metoden att framställa förprovtryck ger bra eller rättare sagt för bra korrektur, då dessa provtryck i princip saknar punktförstoring. De är billiga att framställa i jämförelse med pressprovtryck, men de är väldigt dyra i jämförelse med många digitala provtrycksmetoder. Syfte Att kartlägga marknadens behov av provtryck. Visa på hur existerande system uppfyller de behoven och hur nära idealet man kan komma samt presentera de ekonomiska resultaten av de olika förprovtryckssystemen. Mål Målet är att ta fram provtryck som så nära som möjligt ska överensstämma med ett tryck från en offsetpress. Göra en visuell & mätteknisk bedömning av dessa provtryck samt genomföra en marknadsundersökning. 6

Metod En teoretisk fördjupning i ämnet provtryck har genomförts för att kartlägga dess funktion och användningsområden. Därefter har en testform med relevanta kvalitetsparametrar utformats i Adobe Illustrator. Denna testform har tryckts i olika provtryckssystem med tillämpning av ICC profiler. Ett referenstryck från en offsetpress har tagits fram och använts för att jämföra hur väl ett provtryck överensstämmer med det färdiga trycket. Telefonintervjuer med reklambyråer, reproföretag, tryckerier och leverantörer av provtryckssystem har har genomförts för att kartlägga problem, möjligheter och behov med provtryck. Avgränsningar Avgränsningen ligger i att endast tre olika provtrycksssytem analyseras: Kodak Approval, Fuji Finalproof och Agfa Sherpa. Ytterligare en avgränsning är att förprovtrycken endast genomförs mot civiltryckerier. 7

Färgstyrning Inledning En bild på en röd sportbil scannas in, scannern har en viss färgrymd som kommer att påverka bilden på ett eller annat sätt. Bilden CMYK-separeras med generella inställningar och trycks på en tryckpress, som även den har en egen färgrymd som kommer att förändra bildens färger. Även om den röda sportbilen fortfarande kommer att vara röd, så finns det ingen kontroll på att det är exakt rätt röd färg som visas. I värsta fall skall bilden även reproduceras på ett annat papper, och då kommer färgerna inte att vara i närheten av varandra. Risken finns också att det finns behov av att trycka upp ytterligare några exemplar av bilden vid ett senare tillfälle. Om de då trycks på en annan tryckpress så kommer de att skilja sig från den tidigare upplagan, eftersom en annan tryckpress har en annan färgrymd och således ett annat sätt att återge färgerna. Självklart går det att reproducera bra färgbilder utan att använda sig av färgstyrning, men det sker med begränsad kontroll, och det är mycket svårt att producera exakt samma resultat vid två tillfällen eller på två pressar. ICC International Color Consortium startades 1993. Målet med ICC var att skapa ett standardformat för profiler som skulle kunna användas på vilken plattform som helst. Den första lösningen som stödde ICC:s profilformat var Apples ColorSync, en CMM, som introducerades 1995. Idag finns det många fler lösningar som stöder ICC. ColorSync ligger i operativsystemet. Alla program som stödjer ICC kan anropa funktionerna hos ColorSync och därmed göra färgomvandlingen på samma sätt. CMM Kärnan i färghanteringssystemet enligt ICC är den modul som sköter omvandlingen mellan de olika färgrymderna. Denna kallas för CMM, Color Management Module, och bestämmer hur färgmatchning och omfångskomprimering skall utföras. CMM förändrar alltså färgvärdena, så att dessa blir optimala för de olika färgrymderna. Till CMM skickas information om bildens färg, källprofil och målprofil. Här anpassas färgrymdsomvandlingen för att skärmbilden skall efterlikna slutresultatet. Det finns olika CMM från olika leverantörer på marknaden. Vissa program har även egna inbyggda CMM:er. Detta kan i sin tur leda till att resultatet från färgomvandlingen blir lite olika från program till program, p.g.a. olika algoritmer, trots att det är samma profiler som har använts. 8

Profiler Profiler är detaljerade beskrivningar av olika utrustningars speciella färgrymd. Dessa innehåller enhetsspecifika data som sedan jämförs mot en enhetsoberoende färgrymd. Varje enhets färgrymd beskrivs med en enhetsoberoende färgrymd som referens. Det finns tre typer av profiler: Källprofiler (scanners, digitalkameror), visningsprofiler (bildskärmar) och målprofiler (tryckpressar, skrivare). Profilen kan även bäddas in i filer för att tala om hur färgrymden såg ut där bilden visades sist. En ICC kompatibel applikation som t.ex. Adobe Photoshop kan använda sig av den inbäddade profilen för att återskapa det visuella intrycket av de ursprungliga färgerna. Färgmatchning När man konverterar färgdata från en färgrymd till en annan kallas det för färgmatchning. Målet med detta är att färgerna skall upplevas lika på olika enheter, trots att de har olika färgrymder. Problemet med detta är att försöka återge färger på en enhet som egentligen inte kan återge dessa färger. När bara den enda enheten kan visa en färg korrekt måste färgomfångskomprimering utföras, vilket innebär att färgen i den ursprungliga färgrymden återges med den färg som närmast liknar den ursprungliga färgen i färgrymden som den anpassas till. Nu är detta inte helt enkelt, och det utförs olika från program till program, vilket även leder till att slutresultatet blir olika. Hur bra denna färgmatchning utförs är direkt avgörande för hur bra slutresultatet blir. Det är därför viktigt att man försöker att standardisera sitt arbete kring ett program som utför färganpassningen. I många program kan man välja vilken CMM som skall utföra färgmatchningen och på så vis går det att göra färganpassningen på samma sätt. Färghanteringssystem brukar låta användaren styra hur färganpassningen ska ske, beroende på vilken typ av bild man konverterar. Det finns fyra metoder att göra dessa färgkonverteringar på: 1. Perceptuell metod, där transformationen ger ett slutresultat med ungefär samma intryck som originalbilden. Detta är en bra metod vid fotografiska bilder. Figur 1: Perceptuell metod 9

2. Relativ kolorimetrisk metod, där man ställer vitpunkten för in-och utenheten lika. De mörkaste tonerna och de mest mättade kulörerna kan då falla bort. Den simulerar inte pappersbasen. 3. Absolut kolorimetrisk metod. Detta är en bra metod, om färgrymderna är lika hos t.ex. in- och utenhet. Den används för att åstadkomma en så exakt färgåtergivning som möjligt. När en färg som visas på skärmen ligger utanför omfånget hos tryckpressen avbildas det till närmast möjliga tryckbara färg, medan färger som finns inom omfånget inte påverkas. Bara de färger som är utanför pressens omfång ändras. Metoden används för tonplattor etc. Metoden simulerar även färgen i pappersbasen, vilket gör den lämplig för digitala färgprov. Även lämplig metod för skärmvisning. 4. Mättnadsbevarande metod. Reproducerar färgmättnaden i den ursprungliga bilden vid konvertering till målenhetens färgområde. Metoden när förhållandet mellan färger inte är lika viktig som att ha rena, mättade färger. Att kunna konvertera färger på ett kontrollerbart sätt mellan olika enheters färgrymder och mäta upp olika enheters färgrymder är grundförutsättningen för att kunna simulera olika tryck med ett digitalt förprovtryck. För att ett digitalt förprovtryck skall fungera krävs först och främst att man har skapat en ICC-profil för provtrycksmaskinen, så att man vet att den producerar de färger som den får information om att producera. Den måste också vara kalibrerad så att man vet att den har en stabil process, det vill säga att den uppför sig på samma sätt som när ICC-profilen skapades. Man måste också ha ICC-profilen för den tryckpress med det papper som skall simuleras. 10

Digitala provtryck Några kvalitetsbenämningar av provtryck Kontraktprovtryck: Detta är ett provtryck som fungerar som juridiskt och ekonomiskt avtalsdokument mellan tryckeri, repro och trycksaksbeställare. Ett sådant provtryck ska stämma överens med den färdiga trycksaken. Utskjutningskorrektur: I tryckprocessen finns det ibland behov av att genomföra utskjutningskontroll. Det är ett provtryck där färgerna inte är viktiga men ska säkerställa att sidorna är placerade korrekt på tryckarket, varför det bara visar montering och text. Det kommer fler och fler system för digitala provtryck. Utskriftskvalité och priset varierar. De enklare systemen skall inte benämnas provtryck. Snarare färgkorrekturskrivare då deras syfte inte är att efterlikna ett slutligt tryck utan istället tjäna som arbetskopia i färg under ett tidigtare skede av en trycksaksframställning. De dyrare systemen, som bygger på laserexponeringsteknik och bläckstråleteknik, håller högre kvalité. Bildskärmskorrektur: Skärmprovtryck eller bildskärmskorrektur, är den absolut billigaste och snabbaste varianten av alla digitala förprovtryck. Det ställer väldigt höga krav på bildskärmen, både att den är tillräckligt bra för att kalibreras och att den är kalibrerad på rätt sätt vilket både kräver kompetens och utrustning. Det smidigaste med skärmprovtryck är att det går att väva samman med till exempel en hemsida, så att kunden kan få upp förprovtrycket på sin egen skärm i samma ögonblick de är gjorda. Bildskärmskorrektur kan ge svar på flera frågor. Har man t.ex. scannat in alla bilderna på rätt sätt? Har man gjort korrigeringar i layouten enligt önskemål? Figur 2: Tryck från pressen ska överensstämma med provtrycket. Det är viktigt att bedöma de båda trycken intill varandra och i samma belysning. 11

Att ta hänsyn till vid val av digitala provtryck För att godkänna ett provtryck är det flera faktorer som har en avgörande betydelse för huruvida ett provtryck och provtryckssystemet som sådant, lever upp till de krav som kunden ställer. Möjlighet för det digitala provtrycket att ersätta det kemiska Möjlighet till kalibrering och färgstyrning Precision och stabilitet hos provtrycket Materialbeständighet Totalkostnad för en utskrift Format som går att skriva ut (pass och skärmärken) Vilka papperskvaliteer som kan användas vid utskrift Utskrift av text och grafik Utskrift av stora tonplattor Kvalitet på tonövergångar och högdagerpunkter Detaljer i mörka bildpartier Möjlighet att utnyttja samma RIP som för film eller plåt Service och garanti för utrustningen Trycksaksköpare har vitt skilda kompetenser och kraven blir därför olika på de underlag de behöver för att godkänna en tryckning. I vissa fall litar kunden på att tryckeriet gör ett bra tryckarbete och behöver därför inget provtryck. En trycksaksbeställare kan godkänna en korrekturutskrift från en enkel färgskrivare eller godkänna för vidare tryck genom att bedöma en bild på en bildskärm, s.k. softproof. En annan kund kräver att få vara med vid själva tryckstarten och först där godkänna för vidare tryckning. Det som kunden kan godkänna är ett tillräckligt bra förprovtryck. Om provtrycket skall tjäna flera syften skall det totala behovet bedömas. Följande faktorer har en avgörande betydelse för att få trycket att överensstämma med provtrycket. Pigment Trappning Punktsvällning Pappersyta Ytbehandling Rastertäthet Det uppstår ibland oklarheter om provtrycket skall efterlikna trycket eller tvärtom. Trycket är en reproduktion av provtryck och därför skall trycket efterlikna provtrycket. Detta gäller under förutsättning att provtrycket är riktigt injusterat samt att man gör jämförelsen i betraktningsljuset 5000 Kelvin. Det måste finnas en tydlig dialog mellan reproföretaget och tryckeriet för att provtrycket skall kunna kalibreras mot trycket. Varje förändring som införs och som påverkar tryckresultatet skall stämmas av mot den nya förutsättningen. Följande uppgifter behövs från tryckeriet för att kunna optimera provtrycket: Val av densitometer för kontrollmätning: Olika densitometrar mäter färg olika. Fulltonsdensiteter för de använda pappersklasserna Punktsvällning i 50% och 80% ton: Används för att simulera punktförstoring. 12

Rastertäthet: Provtrycket ska helst ha samma rastertäthet som trycket är tänkt att ha. För låg rastertäthet på provtrycket kan få typsnitt att se trasiga ut och linjer att se tjockare ut på provtrycket än de blir i det färdiga trycket. Punktform Tryckordning av processfärgerna. Papperstyp: Med avseende på vithet och ytbehandling Provtryckets viktigaste uppgifter Kontroll i arbetsflödet: När det är många personer inblandade i en trycksakspro duktion: fotografer, formgivare, originalare och art directors, och produktionen är en process som pågår under en längre period, så fyller provtryck en bra funktion för att visa alla inblandade om hur långt man kommit, informera om eventuella ändringar och ge varandra feedback. Löpande processkontroll: Provtryck kan användas i den löpande kontrollen av processen genom att köra ut ett provtryck, sedan återgå till datorn och jobba vidare med trycksaken för att senare köra ut ännu ett provtryck. I den löpande process kontrollen används ibland även bildskärmskorrektur, som är billigt och snabbt. Sista kontroll före färdigt tryck: De snabba digitala provtrycken gör att man kan köra ut ett provtryck före tryckstart för att försäkra sig om att allt är i sin ordning. Avtalsdokument till Kontrakt provtryck: Eftersom kunden betalar mycket pengar för en trycksaksproduktion när tryckpressen sätts igång, så behöver han försäkra sig om att färgerna i t.ex. logotyper ser ut som det är tänkt. Kontraktprovtrycket är en referens för både kund, reproföretag och tryckeri för hur det slutliga trycket ska se ut. Om kunden godkänt provtrycket och trycksaken överensstämmer med prov trycket, så kan han inte ångra sig. Utskjutningskorrektur: Behövs för att tryckeri, repro och kund ska kunna försäk ra sig om att layoutens olika beståndsdelar är placerade på rätt plats. Att det inte Figur 3: Flödesschema som visar hur provtryck används i grafisk produktion 13

finns några saknade typsnitt och att texten inte flödat om i dokumentet. Detta kor rektur går snabbt och är billigt. Utskjutningskorrekturet förebygger enkla fel från att uppkomma senare under produktionen. Vad bedömer man på ett provtryck Alla provtryck är simulationer av det tryck man förväntar sig. P.g.a. skillnader i hur provtryck görs, jämfört med hur tryckpressar lägger på färg, så kan inte ett provtryckssystem efterlikna ett färdigt tryck in i minsta detalj. Valet av provtrycksmetod som används, beror på tryckeriet och trycksaksköparens tolerans för avvikelse mellan provtryck och tryck. Ju snävare tolerans för avvikelse, desto mer överensstämmelse måste det vara mellan provtrycket och det färdiga trycket. Här följer några nyckelfaktorer vid jämförelse av olika provtryck: Stabilitet Stabilitet är eftersträvansvärt att ha ett provtryck i produktionskedjan, som har en konsekvent jämn och god kvalitet. Varje provtrycksskrivare måste kunna efterlikna sig själv från ett tillfälle till ett annat och ha en jämn kvalite över hela tryckarket. Det måste också vara stabilt genom tiden. Färgen ska inte ändras under produktionen av ett jobb. Detta är en utmaning för bläckstrålebaserade provtrycksskrivare som med tiden genomgår kemiska förändringar. Upplösning Upplösning - Provtrycket ska ha en hög upplösning, så att bokstäver inte uppträder som trasiga eller att tunna linjer ser tjockare ut. Otillräcklig upplösning kan få avstånd mellan grafiska element att visas felaktigt. Färglikhet Färglikhet - Provtryck ska ha en färgrymd som så nära som möjligt överensstämmer med det färdiga trycket. I vissa fall har detta lett till att tryckare fått justera färgen i syfte att få bättre färgmatchning i provtryckssystemet. Tonlikhet Tonlikhet - För att uppnå korrekt färgreproduktion är det viktigt att provtrycket visar samma punktförstoring och densitetsegenskaper som den tryckprocess som ska simuleras. Raster Rasterlikhet - Det sägs ibland att digitala provtrycksteknologier, som inte reproducerar äkta halvtonsrasterpunkter, inte kan vara Kontrakt provtryck. Argumentet är att andra tekniker såsom inkjet inte kan förutsäga problem som annars visas i för provtryck med raster. I praktiken är detta en svår fråga som bäst löses genom att tryckaren har en dialog med kunden på jobb-till-jobb basis. Majoriteten av tryckare föredrar att ha tillgång till provtryck som visar provtryck med raster. En del kunder är villiga att acceptera frånvaron av raster så länge som provtrycket till förlitligt förutsäger det slutliga trycket och dess färglikhet. 14

Provtryckssystem De tre digitala provtryckssystem som rapporten avgränsar sig till att ta upp är: Fuji Finalproof, Kodak Approval och Agfa Sherpa. De håller alla tre en hög standard och är vanligt förekommande i den grafiska branschen. Fuji Finalproof FinalProof är ett äkta rastrerat digitalt provtryck med samma upplösning som på en filmsättare eller CTP-rekorder. Med de pigmentbaserade CMYK-färgerna och möjlighet att laminera utskrifterna på upplagepapper får man ett slutresultat så nära det slutliga trycket som möjligt. Samma pigmentbaserade CMYK-färger som används till Fujifilms välmeriterade analoga provtryck, Color-Art. Provtrycket är uppbyggt av samma rastrerade punkter som skrivs ut på film- eller CTP-rekordern, vilket möjliggör kontroll av punktstorlek, gradation, och moiré. Laminering sker på upplagepapper. Utskrifterna kan anpassas för önskad tryckkurva och punktförstoring. Med tilläggsprogramvara kan FinalProof även skriva ut med ICC-profiler för färgmatchning. Teknik: Laser Contract proof: Ja Användningsområde: Förprovtryck av främst trycksaker med hög kvalite. Format: 50 70, utfallande Upplösning: 2400, 2438, 2540 dpi Pris: 1,3 miljoner kr Färg: Pigmentbaserad i laminat Papper: Upplagepapper Antal färger: 4 Kalibrering: ICC-profil (tid 60 minuter) Färgbeständighet: Flera år Fördelar: Trycklikt, upplagepapper, ger ej en hinna som på Kodak Approval Nackdelar: System, material och utskrifter är dyra. Figur 4: Final Proof 5600 15

Kodak Approval Det kanske bästa och även dyraste digitala förprovtryckssystemet heter Kodak Approval och ger konventionellt rastrerade förprovtryck på upplagepapper. Den har i princip samma utskriftskvalitet på laminaten som en fotosättare och ger därmed offsetlika förprovtryck. Den kan, även genom att ändra densiteten i processfärgerna, återge tusentals pantonefärger i ett raster som om de var producerade med ett eget laminat. Enda nackdelarna med Approval är att den är dyr i inköp och något långsam. Den klarar också bara av format upp till A2. Teknik: Laser thermodye transfer Användningsområde: Förprovtryck Contract proof: Ja Format: A2+ Upplösning: 2540, 2400 dpi Pris: 1,8 miljoner kr Färg: Halvtonsmaterial Papper: Upplagepapper Antal färger: 4 Kalibrering: ICC-profil och förändring av densitetsvärden Färgbeständighet: Färgbeständigheten är bättre än offset, dock ej UV beständig. Fördelar: Vilket material som helst kan användas som tryckbas till följd av att trycket appliceras mot ett folie som sedan fästs på basen. Mycket god simulering av tryck. Dekorfärger kan användas. Nackdelar: Dyr maskin och dyra utskrifter. Låg hastighet. Figur 5: Kodak Approval 16

Agfa Sherpa Denna teknik är den vanligast förekommande ute på marknaden när det gäller förprovtryck och textkorrektur, där kraven på exakthet inte är extrema. Dessa skrivare använder sig ofta av sex och ända upp till åtta färger för att ge en större färgrymd än offset för att en simulering ska vara möjlig. De använder sig också framförallt av ljuscyan och ljusmagenta för att ge en bra täckning i högdagrarna. Generellt för dessa skrivare är att de inte kan reproducera ett konventionellt raster utan endast ett stokastiskt, vilket medför att man inte kan upptäcka till exempel moaréeffekter i bilder. Ytterligare en stor begränsning med inkjetskrivare är att de endast presterar riktigt bra resultat på specialpapper även om de klarar av att skriva ut på nästan alla papperskvaliteter. Detta gör att ett förprovtryck på upplagepapper med inkjet kan ge sämre bedömningsgrund än på ett specialpapper med simulerad pappersfärg. Teknik: Bläckstråle Användningsområde: Förprovtryck Contract Proof: Nej Format: Den största är 50 tum storformat Upplösning: 720 720 dpi Pris: 200.000 kr Färg: Ultra Chrome T Papper: Agfa Satin Antal färger: 6 (cmyk, ljus magenta, ljus cyan) Kalibrering: ICC-profil och linjärisering (ca 60 minuter) Färgbeständighet: Hyfsad, känslig för luftfuktighet i lokalen Fördelar: Färglikhet för priset, lågt utskriftspris Nackdelar: Få papperskvaliteter Figur 5: Agfa Sherpa 24 17

Genomförande av Marknadsundersökning genom telefonintervjuer Inledning Marknadsundersökningen syftar till att ge en större förståelse för hur olika företag i den grafiska branschen - tryckerier, reklambyråer och leverantörer ser på provtryck ur flera olika perspektiv. Undersökningen vill bland annat ge svar på vilka problem, möjligheter och behov som finns av provtryck. Urvalet är avgränsat till tre leverantörer, sex tryckerier/reproföretag samt fyra kunder (reklambyråer). Intervjufrågor till leverantör 1. Hur fungerar service och garanti för utrustningen? 2. Vilka papperskvalitéer fungerar? 3. Hur påverkar papprets vithet provtrycket? 4. Hur stor är totalkostnaden för en utskrift och hur beräknas den? 5. Hur bra är materialbeständigheten hos ett provtryck? Vad för färg används? Hur inverkar färgen? 6. Hur inverkar rippen på provtryckets resultat? 7. Vad kan operatören göra med mjukvara och egen kunskap för att åstadkomma ett optimalt provtryck? Intervjufrågor till tryckeri 1. Hur väl matchar provtrycket det färdiga trycket? Är ni nöjda eller missnöjda? Varför? 2. Hur pass stor precision och stabilitet är det hos provtrycket? 3. Hur väl fungerar kalibrering och färgstyrning för provtryckssystemet? 4. Hur snabbt går det att generera ett provtryck? 5. Hur användarvänligt är det att göra ett provtryck? 6. Vilka papperskvalitéer använder ni? 7. Används provtryck som marknadsföringsverktyg för att få fler kunder och behålla befintliga? 8. Är rasterpunkter i provtryck viktigt? Varför? 9. Hur påverkar det digitala provtryck arbetsflödet? 10. Har kunder orealistiska förväntningar på provtrycket? Intervjufrågor till kund 1. Vad ställer ni för krav på ett provtryck? 2. Hur stor tolerans har ni mot avvikelse från provtryck till tryck? 3. Vad är bra? Finns det någon måttstock? 4. Är provtryck som ger rasterpunkt att föredra? Varför? 5. Vilka för och nackdelar finns med provtryck med rasterpunkt? 6. Brukar ni alltid betrakta provtryck i rätt belysning (5000K)? 7. I vilken utsträckning använder ni er av bildskärmskorrektur? 8. Händer det att missförstånd uppstår mellan er och tryckeriet? På vilket sätt? 9. Hur kan man förhindra att missförstånd uppstår? 18

Resultat av marknadsundersökning Intervjuer av Leverantörer - Fujifilm 1. Hur fungerar service och garanti för utrustningen? Fujifilm Sverige AB lämnar vanligtvis 12 månaders garanti på ny utrustning och sex månader för begagnad utrustning oavsett om det gäller provtryck eller annan typ av prepressutrustning. Det finns 2 typer av serviceavtal en kund kan teckna: underhållsavtal och supportavtal. Fujifilm Sverige AB rekommenderar att kunden tecknar dessa avtal, då vissa maskindelar kan vara väldigt kostsamma att byta för kunden om ett fel uppstår. 2. Vilka papperskvalitéer fungerar? Beroende på typ av provtryck - utskjutningskontroll eller kontraktsprovtryck, kan olika typer av media användas. Dock vis av erfarenhet lönar det sig ur ren produktionssynpunkt att välja ett finare papper. Ska utskjutningskontroll göras rekommenderas ett Matt Bondpapper på 90-120 g/m 2. Ett sämre papper orsakar oftare t.ex. stopp i skrivarhuvuden, mer rengöring, sämre färgupptagningsförmåga, lättare tendens att curla etc. För kontraktsproof (högkvalitativ inkjet provtryck) rekommenderas ett Semi-Glossy papper som är resinbestruket. Pappret måste vara av god kvalitet och därav måste det ha en högre gramvikt så det klarar färgupptagning och har en låg genomsiktlighet. Fujifilm har tagit fram ett papper som lämpar sig ypperligt för kontraktsproof, Inkjet ProofingPaper Semi-Glossy. Det är framtaget speciellt för att möta de krav som finns på kontraktsprovtryck för inkjet idag. Specifikationen för pappret: Vikt: 230 g/m 2 Tjocklek: 220 micron Opacitet: > 90% Hur påverkar papperets vithet provtrycket? Pappersvitheten är viktig bl.a. då man ska mäta upp icc-profiler för papperet. Fel vitmedel i pappret kan göra det svårt att mäta papprets vithet med spektrofotometer, dvs man får en större felmarginal. Ofta kan detta avhjälpas med ett UV-filter på spektrofotometern. Ska man simulera tryck är det viktigt att papprets vithet stämmer bra överens med upplagepappret. Det går ofta att simulera pappersvitt via färghanteringsprogram, men ju längre ifrån upplagepappret desto svårare att simulera. Hur stor är totalkostnaden för en utskrift och hur beräknas den? Totalkostnaden för en utskrift kan räknas på flera sätt, de parametrar som inverkar är: 1. Avskrivning på utrustning (varierar med kostnaden för utrustningen) 2. Förbrukningskostnad (papper, färg, laminat etc) 3. Ev servicekostnad Beroende på utrustning så varierar dessa kostnader. Ett exempel kan vara Epson skrivare. Vid utskrift med denna maskin är det framförallt avskrivningskostnad och papperskostnad som är de största posterna. Färgkostnaderna är försvinnande små, men lägg på 5 kr per A3 ca. Det kan skifta även här beroende på färgtäckningen av det man skriver ut. För dessa kostnader räknar man lämpligtvis ut kvadratmeterpriset, då gäller det att uppskatta hur många kvadrat man kör på ett år. 19

Hur bra är materialbeständigheten hos ett provtryck? Vad för färg används? Hur inverkar färgen? Materialbeständigheten varierar beroende på provtryck: FinalProof: använder upplagepapper, håller så länge upplagepappret håller (Man använder laminat-färg, CMYK). PictroProof: Använder en termisk pictrografisk process CMY (specifik för Fujifilm). Materialbeständigheten är likvärdig med ett foto, dvs håller väldigt länge. Hur inverkar rippen på provtryckets resultat? Rippen är väldigt viktig. För det första bör man ha kalibreringsmöjligheter. För det andra bör man ha ICC stöd eller liknande. För det tredje är det viktigt att rippen har stöd för tex PMS färger och en bra PostScript tolk (förslagsvis Adobe CPSI) Vad kan operatören göra med mjukvara och egen kunskap för att åstadkomma ett optimalt provtryck? Det är en hel del operatören kan göra. Det bästa är att operatören lär sig färghantering och vilket resultat som kan väntas. Sedan är det viktigt att införskaffa en färghanteringsprogramvara som ger möjlighet att skapa och editera profiler icc-profiler (tex Fujifilm ColourKit Profiler Suite). Ju mer kontroll en operatör har, desto bättre kan han /hon optimera sitt provtryck. Viktigt att även sköta om provtrycksutrustningen så den levererar maximal kvalitet. Intervjuer av Leverantörer - Kodak 1. Hur fungerar service och garanti för utrustningen? Vi arbetar med en Nordisk organisation (Sverige, Norge, Danmark och Finland) där vi har sex tekniker som ser över det mekaniska och akutservice. Sedan har vi två applikationsspecialister som hjälper kunder med arbetsflöde och färginställningar. Garanti för en ny maskin är 6 månader, många kunder tecknar därefter serviceavtal på utrustningen 2. Vilka papperskvalitéer fungerar? Alla. Vi exponerar på en mottagarfolie för att alltid ha samma egenskap på mottagarmaterialet. Sedan laminerar man över bilden på upplagans papper eller kartong, plast, metall m.m. 3. Hur påverkar papperets vithet provtrycket? Vi arbetar med raster precis som i traditionell offset. Alltså så syns papprets vithet eller gråhet mellan rasterpunkterna. 4. Hur stor är totalkostnaden för en utskrift och hur beräknas den? 240:-/utfallande A2 för materialet. Maskininvesteringen tillkommer. 5. Hur bra är materialbeständigheten hos ett provtryck? Vad för färg används? Hur inverkar färgen? Färgerna bleks av uv-ljus liksom ett offsettryck. Ligger det mörkt i en låda klarar det sig i flera år, i rumsbelysning ca sex månader, i direkt solljus ca en månad. Det vi talar om är små färgförändringar. Kunden kan dessutom laminera ett prelaminat på upplagans papper som fungerar som en spärr mellan bilden och 20

pappret och förhindrar att färgen på sikt blöder ut i pappret. Detta varierar mellan olika upplagepapper obestruket, bestruket osv. 6. Hur inverkar rippen på provtryckets resultat? Standard är en Harlequin RIP som vi ställer in så att den liknar kunden RIP avseende rastertäthet, rastervinklar, punktform mm. Vill kunden använda sin egen RIP så har vi en mängd interface till olika RIP tillverkare där man då får ett sk riponce flöde. Exv. Prinergy, Creo Brisque, Agfa Apogee, Fuji Rampage och Barco graphics. 7. Vad kan operatören göra med mjukvara och egen kunskap för att åstadkomma ett optimalt provtryck? Kodak Approval kan liknas vid en sättare för plåt, vi använder samma thermallaser, 830nm som de flesta Ctp på marknaden har. Vi kan alltså göra allt som de kan. De följer med en mängd olika programvara för att underlätta för operatören att matcha olika typer av tryck. Antingen enligt traditionell tryckmetod: density i CMYK och punktförstoringskurvor i CMYK. Eller med hjälp av ICC-profiler. Som tillval för förpackningsindustrin finns också något vi kallar för Recipe Color där vi kan låta Approval skriva ut rastrerad CMYK tillsammans med tusentals heltäckande pantonefärger.vi kan även köra tusentals metallicfärger, HIFI color (6 -färger) samt täckvitt. Intervjuer av Leverantörer - Agfa 1. Hur fungerar service och garanti för utrustningen? Sex månaders garanti. Därefter tecknas försäkring halvårsvis med teknisk support. 2. Vilka papperskvalitéer fungerar? Agfa Satin, men det går även att prova andra papper. Somliga papper kan dock damma vilket skadar provtrycksskrivaren och man får göra rent ofta. 3. Hur påverkar papperets vithet provtrycket? Pappersvitheten har betydelse när man ska mäta upp ICC profiler för pappret. Sherpa simulerar pappersvitt vid provtryck. Detta till skillnad från andra digitala provtryck som kan göra provtryck på samma papper som upplagan ska vara på. 4. Hur stor är totalkostnaden för en utskrift och hur beräknas den? Räknat på bläckåtgång och pappersförbrukning, så kostar ett Sherpa provtryck 150 kr/m 2 5. Hur bra är materialbeständigheten hos ett provtryck? Vad för färg används? Hur inverkar färgen? Provtrycket är känsligt för ljus. Det ska därför förvaras mörkt, torrt och gärna i plastficka. Viktigt med rätt luftfuktighet. 40 och 60 % samt jämn temperatur. Färgen som används är en dyebaserad färg. Den ger bättre färgomfång än den pigmentbaserade. Materialbeständigheten är ej så god. Det har att göra med att vissa av Dye-färgerna oxiderar och är känsliga för UV-ljus. 21

6. Hur inverkar rippen på provtryckets resultat? Provtryckets resultat beror på en kombination av ripp, dess programvara, bläck och papper. De är alla en del av ett integrerat system. Apogee ripp har en programvara som heter Color Tune. 7. Vad kan operatören göra med mjukvara och egen kunskap för att åstadkomma ett optimalt provtryck? Operatören kan justera ICC profiler genom att ta en IT.8 karta från det tryckark som provtrycket ska efterlikna, mäta upp denna och skapa en profil. Denna information används sedan tillsammans med provtrycksmaskinens ICC profil för att justera provtrycket så att det kommer så nära det tänkta slutresultatet som möjligt. Stämmer det inte i tonplattor och gråbalans, så får man göra en justering efter att ha analyserat vad för färgvärde som behöver ändras. Om det gröna är för ljust lägger man till magenta. Samtidigt kan det påverka andra färger. Att kalibrera provtrycksutrustningen och gråbalans är mycket viktigt. Intervjuer av Tryckeri / Repro - Företag A1 1. Hur väl matchar provtrycket det färdiga trycket? Är ni nöjda eller missnöjda? Varför? I de fall vi skapat egna utskriftsprofiler är vi nöjda med resultatet kontra färdigt tryck. 2. Hur pass stor precision och stabilitet är det hos provtrycket? Stabiliteten är god när man kalibrerar dagligen och vid materialbyte. 3. Hur väl fungerar kalibrering och färgstyrning för provtryckssystemet? Det fungerar bra men kräver goda förkunskaper om färghantering samt programhantering. 4. Hur snabbt går det att generera ett provtryck? 2,5 minuter med Pictoproof 5. Hur användarvänligt är det att göra ett provtryck? Om man har förkunskaper är det lätt. 6. Vilka papperskvalitéer använder ni? Vi använder provtrycket Pictroproof. Vi simulerar pappersbasens färg vid skapande av egna profiler. 7. Används provtryck som marknadsföringsverktyg för att få fler kunder och behålla befintliga? Kunskap om ICC-hantering används som verktyg. Vi kan erbjuda kunder hjälp med kalibrering av skrivare och skärmar på konsultbasis. Vi kan även erbjuda kundanpassad utbildning. 8. Är rasterpunkter i provtryck viktigt? Varför? Nej. Det kostar för mycket. 22

9. Hur påverkar det digitala provtrycket arbetsflödet? Det är det enda flöde vi har sedan flera år. 10. Har kunder orealistiska förväntningar på provtrycket? Ja. Men det beror på kunskapsbrist då många använder ICC som marknadsföringsverktyg utan att ha tillräcklig kunskap om hela kedjan. Intervjuer av Tryckeri / Repro - Företag A2 1. Hur väl matchar provtrycket det färdiga trycket? Är ni nöjda eller missnöjda? Varför? Vi är mycket nöjda. Vi använder Kodak Approval och har även en Pictoproof för generella färgkorrektur. 2. Hur pass stor precision och stabilitet är det hos provtrycket? Vi har haft utrustningen i fyra år. Den är stabil och har hög precision. 3. Hur väl fungerar kalibrering och färgstyrning för provtryckssystemet? Kalibrering sker varje morgon. Vi säljer kvalité. 4. Hur snabbt går det att generera ett provtryck? Vi kör ut ett provtryck var 18:e minut på Kodak Approval, så det går snabbt. 5. Hur användarvänligt är det att göra ett provtryck? Mycket användarvänligt. Det sker väldigt mycket med automatik. 6. Vilka papperskvalitéer använder ni? Approval kan använda samtliga papper. 7. Används provtryck som marknadsföringsverktyg för att få fler kunder och behålla befintliga? Vi har fått in nya kunder tack vare att de kan köra ut exakta provtryck. Tryckerier har rekommenderat oss till sina kunder. De kunder vi har vill ha hög kvalité och de har ofta sett över hela sin kedja från fotograf till tryckeri. 8. Är rasterpunkter i provtryck viktigt? Varför? Det ska man ha. Det klassiska argumentet är att man kan se Moaré effekter. Bra att man kan simulera en punktförstoring i bilden. Punktraster används. Rasterpunkterna blir exakta. 9. Hur påverkar det digitala provtrycket arbetsflödet? Vi känner oss mer säkra. Trygghet. Kunna se ett provtryck som de kan lita på. De kan fånga upp fel som de ser på bilden. Jobbar med bild softproof. Inte alls samma säkerhet som softproof. Matchprint kördes förut. 20 i timmen. Tjusiga och missvisande. 10. Har kunder orealistiska förväntningar på provtrycket? Det finns många kunder som inte förstår tryckteknik och de har ofta orealistiska förväntningar. Det är viktigt att få dem att förstå vad som händer med en bild från när 23

den omvandlas från RGB till CMYK. Kunden har fått en större förståelse. Vid behov av utbildning så ges det. Vi utbildar i färgstyrning, tryckteknik och hur man jobbar med bilder. Vi lämnar anvisningar till kunder som har digitala bilder. Projektledaren håller kontakt med repro. Är projektledaren inte nöjd med ett provtryck så ser han till att ta fram ytterligare provtryck. Intervjuer av Tryckeri / Repro - Företag A3 1. Hur väl matchar provtrycket det färdiga trycket? Är ni nöjda eller missnöjda? Varför? Nöjda. Vi använder Agfa Sherpa. 2. Hur pass stor precision och stabilitet är det hos provtrycket? Precisionen och stabiliteten hos provtrycket är god. Det händer dock att papperet hos ett provtryck gulnar när det har legat framme. Förr hade vi problem med luftfuktighet. Luftfuktigheten ska ligga på 55. Den måste ligga på den nivån för att provtrycken ska torka. Klimatanläggning är viktigt. 3. Hur väl fungerar kalibrering och färgstyrning för provtryckssystemet? Kalibrering sker en gång i veckan. 4. Hur snabbt går det att generera ett provtryck? Vi kör ut provtryck på alla jobb. 5. Hur användarvänligt är det att göra ett provtryck? Mycket enkelt. Efter att ha tittat på en pdf korrektur på bildskärmen så tar vi jobbet till utskjutning, det rippas och körs ut. 6. Vilka papperskvalitéer använder ni? Bestruket. Obestruket håller på att köras in. Det är dock problematiskt då det suger till sig mer färg. 7. Används provtryck som marknadsföringsverktyg för att få fler kunder och behålla befintliga? Jo provtrycket fungerar som en konkurrensfördel. 8. Är rasterpunkter i provtryck viktigt? Varför? Nej, det tycker jag inte. Våra kunder har inte efterfrågat det. 9. Hur påverkar det digitala provtrycket arbetsflödet? Det går snabbare än när man hade analoga provtryck. Vi kör ett RGB flöde och använder två olika ICC profiler till våra provtryck. En profil för bestruket och en för obestruket. 10. Har kunder orealistiska förväntningar på provtrycket? Jo det händer, men vi försöker lära dem vad de kan förvänta sig av ett provtryck och hur färgstyrning fungerar. Det finns en stor brist på kunskap hos kunderna. Vi diskuterar med dem när de behöver hjälp. 24

Intervjuer av Tryckeri / Repro - Företag A4 1. Hur väl matchar provtrycket det färdiga trycket? Är ni nöjda eller missnöjda? Varför? Vi använder Fuji Pictoproof. Vi är nöjda. Provtryckssystemet är lätthanterligt och vi kommer relativt nära sluttrycket. 2. Hur pass stor precision och stabilitet är det hos provtrycket? Bra. 3. Hur väl fungerar kalibrering och färgstyrning för provtryckssystemet? Vi kalibreringar utrustningen en gång i veckan. 4. Hur snabbt går det att generera ett provtryck? Ett provtryck på Pictoproof går på 5 minuter. 5. Hur användarvänligt är det att göra ett provtryck? Enkelt 6. Vilka papperskvalitéer använder ni? Vi använder ett glättat bestruket papper till provtryck. 7. Används provtryck som marknadsföringsverktyg för att få fler kunder och behålla befintliga? Nej. 8. Är rasterpunkter i provtryck viktigt? Varför? Nej. Det är onödigt, det viktigaste är att färgerna stämmer. Om det finns rasterpunkter i provtrycket är inte viktigt. 9. Hur påverkar det digitala provtryck arbetsflödet? Det spar mycket material. Det går snabbt. 10. Har kunder orealistiska förväntningar på provtrycket? Det händer. Man får berätta för kunderna om varför provtrycket inte alltid kan efterlikna sluttrycket exakt. Intervjuer av Tryckeri / Repro - Företag A5 1. Hur väl matchar provtrycket det färdiga trycket? Är ni nöjda eller missnöjda? Varför? Mycket nöjda. Vi använder digitala provtryck. Bläckstråleteknik från HP. 2. Hur pass stor precision och stabilitet är det hos provtrycket? Vi upplever att det är mycket bra. 3. Hur väl fungerar kalibrering och färgstyrning för provtryckssystemet? Vi kalibrerar en gång i veckan. 25

4. Hur snabbt går det att generera ett provtryck? Vi kör ut en A3 på 6 minuter. 5. Hur användarvänligt är det att göra ett provtryck? Det är lätt. 6. Vilka papperskvalitéer använder ni? Vi använder de papperskvalitèer som leverantörerna rekomenderar 7. Används provtryck som marknadsföringsverktyg för att få fler kunder och behålla befintliga? Nej 8. Är rasterpunkter i provtryck viktigt? Varför? Nej. Det finns ingen efterfrågan. 9. Hur påverkar det digitala provtryck arbetsflödet? Det går snabbare. 10. Har kunder orealistiska förväntningar på provtrycket? Ett provtryck stämmer aldrig till 100 %. Kunderna har förståelse för det. Provtrycket kan inte återge PMS färger korrekt. De är nöjda med slutresultatet i alla fall. Intervjuer av Reklambyrå - Företag B1 1. Vad ställer ni för krav på ett provtryck? Färgerna bör överensstämma med de provtryck vi tagit fram tidigare vid scanning. All text ska vara exakt placerad enligt original. Det görs ofta textbanor i originalen så att ingenting kan hända med texterna. Ibland när textbanor inte används så kommer provtryck från repro med fel typsnitt och radfall. 2. Hur stor tolerans har ni mot avvikelse från provtryck till tryck? Vi trycker sällan om. Om ett provtryck är dåligt, påpekar vi till nästa tryckomgång att kvalitén brast. Det händer ibland att bilder blir för mörka. Eller att en PMS färg inte stämmer överens p.g.a. att de tryckt med för mycket färg. 3. Vad är bra? Finns det någon måttstock? Så lik vårt eget dia/foto/original som möjligt. 4. Är provtryck som ger rasterpunkt att föredra? Varför? Mer likt slutprodukten färgmässigt. Digitala provtryck i övrigt kan bli lite missvisande, då det oftast uppstår ett gul/grönt stick. 5. Brukar ni alltid betrakta provtryck i rätt belysning (5000K)? Ja. Fast vi kollar även av i normal belysning som är den man kommer se slutprodukten i. 26

6. I vilken utsträckning använder ni er av bildskärmskorrektur? Det används, men inte som färgkorrektur, utan som koll på om bilder och text är på rätt ställe. 7. Händer det att missförstånd uppstår mellan er och tryckeriet? På vilket sätt? Ja, i synnerhet vid korrigeringar som de gör efter att ha fått originalet. Därför försöker vi i största mån skicka nya original från oss om något blivit fel eller om det är någon korrigering från kund i sista stund. Det är alltid tryggast. 8. Hur kan man förhindra att missförstånd uppstår? Vara tydlig när originalet skickas. Jag skickar alltid med vanliga utskrifter och ett brev och ber dem vara uppmärksamma på vissa detaljer. Ibland skickar jag även med våra färgprover så de har något att jämföra med då de kör ut sina. Deras tryckprofil kan ju göra att färgerna "svänger" en del och då kan de få korrigera dem lite. Intervjuer av Reklambyrå - Företag B2 1. Vad ställer ni för krav på ett provtryck? Det ska vara ICC länkat på den press de ska gå på. Vi gör även egna provtryck på Epson. 2. Hur stor tolerans har ni mot avvikelse från provtryck till tryck? Svårt att säga. 3. Vad är bra? Finns det någon måttstock? Gärna hög upplösning. 4. Är provtryck som ger rasterpunkt att föredra? Varför? Nej, provtryck med raster är onödigt. 5. Brukar ni alltid betrakta provtryck i rätt belysning (5000K)? Ja 6. I vilken utsträckning använder ni er av bildskärmskorrektur? Bara för att kontrollera text och form. 7. Händer det att missförstånd uppstår mellan er och tryckeriet? På vilket sätt? De händer att de trycker på fel papper. Ibland skickar de alldeles för lågupplösta provtryck som gör att det inte går att bedöma text. 8. Hur kan man förhindra att missförstånd uppstår? Genom att vara tydlig 27