Grafisk Ordlista. Innehåll Filformat 3 Layoutprogram 3 Format 3 Färger 4 Papper 4 Bilder 4

Transkript

1

2 Denna Grafiska Guide är framtagen för att underlätta för dig som arbetar med originalframställning av trycksaker eller annat grafiskt material. Målet är att minska de problem som kan uppstå och effektivisera produktionsflödet. Guiden berör de allra vanligaste frågorna som kan komma upp under produktionen som ni kan påverka för att uppnå en så bra trycksak som möjligt. Innehåll Sid Filformat 3 Layoutprogram 3 Format 3 Färger 4 Papper 4 Bilder 4 Logotyper 5 Korrektur/Provtryck 5 Typsnitt 5 Utfall/Skärmärken 5 PDF 5-8 Grafisk ordlista 9-12 Grafisk Ordlista A-format 9 Arkoffset 9 B-format 9 Bestruket papper 9 Bigning 9 Bildupplösning 9 Broschyr 9 C-format 9 CMYK 9 Dekorfärg 9 Digitalt provtryck 9 Digitaltryck 9 Djupsvart 9 DPI (Dots Per Inch) 9 Dummy 9 Duplexbild 9 E-format 9 Efterbehandling 9 EPS 9 Falsning 9 Folder 9 Foliering 10 Font 10 Format 10 Frilägga 10 FTP (File Transfer Protocol) 10 GIF 10 Glättat papper 10 Högupplöst bild 10 Inlaga 10 JPEG 10 Korrektur 10 Lackering 10 Limbindning 10 Lågupplöst bild 10 Mattbestruket papper 10 Moiré 10 Obestruket papper 10 Offsettryck 10 Oliksidigt papper 10 Paginering 10 Passmärke 11 PDF 11 Perforering 11 Plano 11 Plotter 11 PMS (Pantone Matching System) 11 Prepress 11 Presslack 11 Processfärger 11 Prägling 11 Rastertäthet 11 RGB 11 Screentryck 11 Skärmärke 11 Stansning 11 Strip Seal 11 TIFF 11 Tryckort 11 Typsnitt 11 Upplaga 11 Upplösning 11 Ursparning 11 Utfall 12 UV-lackering 12 Variabelt tryck 12 Vektorgrafik 12 Vepa 12 Vinjettering 12 Wire-o-bindning 12 Övertryck 12 2

3 Filformat Filerna till tryckeriet kan lämnas på två olika sätt, antingen som öppen fil, exempelvis Indesign- eller QuarkXpress-dokument, eller som färdig PDF-fil. Vid öppna filer är det viktigt att bifoga samtliga länkade filer såsom bilder, logotyper m.m samt även bifoga typsnitt. Vid inlämning av PDF-fil är det viktigt att denna är skapad med rätt inställningar för färger, utfall och bilder m.m. Läs mer under rubriken PDF. Layoutprogram De program som rekommenderas för layoutframställning är Adobe Indesign, QuarkXPress, Adobe Illustrator, Adobe Photoshop. Dessa program jobbar med CMYK och Dekorfärger vilka är kompatibla med tryckprocessen. Original framställda i Word, Powerpoint eller Excel bör ej användas för framställning av original. Original gjorda i dessa program går att konvertera för tryck men risken att utseendet påverkas eller förändras är stort. Dessa program arbetar dessutom i RGB-färg vilket inte är kompatibelt med tryckprocessen. Format Storleken på dokumentformatet bör vara detsamma som produktens slutformat. Ange alltid breddvärdet först. Exempelvis, en stående A4 blir 210x297 mm och en liggande A4, 297x210 mm. Dokument med exempelvis flera visitkort, korrkort och övriga uddaformat, bör varje kort ligga på en egen sida i rätt storlek i dokumentet exempelvis 90x55 mm. Det är oftas enklare för tryckeriet om det inte ligger flera upp på ett större dokumentformat. Vid skapande av dokument för större affischer som skall printas är rekommendationen även där att jobba i rätt slutformat på produkten. Om ni tycker det är lättare att jobba i ett mindre dokumentformat så är riktlinjen att om man jobbar i ett A4-format så blir kvaliteten tillfredställande för printning upp till stolek 70x100 cm förutsatt alla bilder håller korrekt upplösning. Läs mer under bilder och bildupplösning. A-format, standardformat för trycksaker B BxH Ange alltid breddvärdet först! H Standardformat för trycksaker (anges i A-format): A1 = 594 x 841 mm A2 = 420 x 594 mm A3 = 420 x 297 mm A4 = 210 x 297 mm A5 = 148 x 210 mm A6 = 105 x 148 mm A7 = 74 x 105 mm US Letter = 215,9 x 279,4 mm 3

4 Standardformat för kuvert (anges i C/E/S-format): C4 = 324x229 mm C5 = 229x162 mm C6 = 162x114 mm E65 = 220x110 mm S65 = 225x110 mm Fönsterkuvert benämns exempelvis C4 H2 där H2 står för fönsterplaceringen. C/E/S-format, standardformat kuvert Standardformat för affischer: 50 x 70 cm 70 x 100 cm Eurosize 118,5 x 175 cm Fönsterkuvert V2 H2 H3 Färger Dokumentet bör alltid vara gjort med rätt färginställningar såsom CMYK för 4-färgs tryck eller dekorfärg för 1- eller flerfärgstryck. Även grafik skapad i Illustrator samt bilder i Photoshop bör vara gjorda i CMYK. Se till att vid fyrfärgsjobb samtliga färger i dokumentet är separerade till CMYK, även länkade filer. Använder du dekorfärger (PMS) så var noga med att använda samma färgnamn, till exempel PMS 300 C, genomgående och att inte använda flera olika färgnamn för samma kulör till exempel PMS 300 U. Kontrollera också att ickeaktuella färger avlägsnats från dokumentet. PMS-färger i ett dokument som ska tryckas i 4-färg (CMYK) kan förändras i konverteringen till CMYK. Tänk på att färger gjorda i RGB kommer att mattas betydligt i tryck jämfört med vad skärmen återger. All text som ska vara svart bör ligga i 100 % svart och inte i alla färger (CMYK). När 100% svart färg används på text när denna ligger på en tonplatta bör den övertrycka för att minska risken för misspass. Färginställningar för bilder i Photoshop varierar mellan olika tryckerier och tryckförfarande. Rekommenderat är att ta kontakt med tryckeriet för just deras speciella inställning. Tänk på att färgåtergivningen kan skilja mellan skärm och tryck om man inte arbetar på en riktigt kaliberard skärm. Vill du ha en exakt kulör går det bra att lämna ett färgprov eller ange en PMSkulör som tryckeriet kan matcha trycket emot. Färger i 4-färgstryck (CMYK) Exempel på 2-färgstryck (PMS 186+Svart) Övertryck vid 100% svart text på tonplatta bör användas för att minska risken för misspass. Övertryck ryck Papper Valet av papper är viktigt i en tryckproduktion. Det gäller att välja rätt papper för att få rätt känsla i en specifik trycksak. Om du är osäker bör du ta kontakt med tryckeriet för att få hjälp och råd med pappersvalet. Papper finns i en oändlig mängd gramvikter, olika bestryckningar, kulörer och specialframställda papper med effekter. Det är viktigt att tänka på att färgtoner och bilder kan se olika ut på olika papper. Speciellt mellan mattbestrukna och glansiga papperskvaliteter. 4

5 Bilder Det är viktigt att bilder som du använder i din trycksak har så bra upplösning som möjligt. Ett bra riktmärke för en bild som är inmonterad i skala 1:1, är en upplösning på 300 dpi. Om bilden har för låg upplösning, exempelvis en bild tagen från en hemsida där bilderna oftast ligger i 72 dpi, så har den ej tillräcklig upplösning för att ge ett bra resultat i tryck. En bild bör ej dras upp mer än 120% under förutsättning att den är 300 dpi). Filformat för bilder som bör användas för sparning av bilder till tryckproduktion är: PSD, EPS, TIF eller JPEG. Vid inscanning av bilder blir resultatet bäst med diabilder eller foton. Scanning av redan tryckta bilder ger ofta upphov till moiré, se grafisk ordlista, vilket försämrar bildens kvalitet. Exempel 100%, 300 dpi Vektorgrafik (banor) Exempel 100%, 72 dpi Logotyper Logotyper som skall tryckas bör vara i vektorformat (ej pixelbaserade). Se vidare under vektorgafik. Logotyper som laddats ned från internet ger oftast ett mycket dåligt resultat i tryck. Pixelbaserad Korrektur / Provtryck Korrektur alternativt provtryck kan göras på ett par olika sätt, såsom PDF-fil, digitalt provtryck eller provtryck från press. När korrektur görs i form av PDF så är oftast denna fil skapad i låg upplösning vilket då gör att bilder, effekter och färger m.m. kan se annorlunda ut på skärmen än i tryck. Typsnitt Om ni lämnar öppna filer, bifoga då alla typsnitt som används. Använd helst inte Indesigns eller QuarkXpress funktioner för kursiv eller fet stil. Det kan skapa problem i dokumentet. De flesta typsnitt har en version som heter Italic eller Oblique för kursiv stil, Bold eller Medium för fet stil. Om du skickar färdiga PDF filer ska typsnitten vara inbäddade i PDF filen, alltid hela typsnittet (100%). Regular - Normal stil Italic / Oblique - Kursiv stil Bold - Fet stil Bold Italic - Fet kursiv stil Utfall, rek. minst 3 mm Utfall / Skärmärken Med utfall menar vi att det finns skärmån för dina bilder eller plattor när de ligger ända ut i trycksakens kant. Utfallet bör vara minst 3 mm utanför dokumentformatet. Tänk på att i exempelvis Indesign och QuarkXPress så kommer inte utfallet med om man enbart väljer att ta med skärmarkeringar utan även ett värde för utfall måste anges. 5

6 PDF För att skapa en riktigt tryckoptimerad PDF för inlämning krävs att det är rätt inställningar gjorda för att all information vad gäller typsnitt, upplösingar på bilder m.m. skall bli rätt. Du kommer att kunna ladda ner Typoprints inställningar på vår hemsida under fliken Grafisk Guide. Rådgör gärna med oss innan om ni är osäker på skapandet av PDF-fil. För att skapa en riktigt tryckoptimerad PDF kan man antingen exportera pdf direkt från exempelvis Indesign eller skriva ut en postscript-fil och använda Acrobat Distiller. = viktigt Exempel från Adobe Indesign. Det är viktigt att kontrollera att upplösningen inte är ställd för låg så att bilderna blir dåliga i tryck. Generellt brukar 300 dpi rekommendars för färgbilder och gråtonsbilder samt 1200 dpi för monokroma bilder. Upplösning Inställning för utfall bör vara 3 mm för bilder och plattor som ligger utfallande utanför formatet. Tänk på att kontrollera så att bilder och plattor verkligen är utdragna tillräckligt långt. Denna inställningen anger enbart hur mycket programme skall ta med som utfall. Utfall och skärmärken 6

7 forts. Adobe Indesign Bilder och logotyper m.m. bör vara konverterade till CMYK innan detta val för att förhindra att resultatet blir annorlunda än vad som är tänkt genom att välja konverteringen i detta läge. Färghantering Exempel från Acrobat Distiller Det är viktigt att kontrollera att upplösningen inte är ställd för låg så att bilderna blir dåliga i tryck. Generellt brukar 300 dpi rekommendars för färgbilder och gråtonsbilder samt 1200 dpi för monokroma bilder. Upplösning 7

8 Exempel från Acrobat Distiller Glöm inte inkludera allt typsnitt så att inte det ersätts under processen före tryck för att originaltypsnittet saknas i filen. Inställningar för typsnitt Bilder och logotyper m.m. bör vara konverterade till CMYK innan detta val för att förhindra att resultatet blir annorlunda än vad som är tänkt genom att välja konverteringen i detta läge. Färghantering 8

9 A-format Standardformatet för trycksaker. Läs mer under rubriken format i guiden. Arkoffset Offsettryckning av lösa ark som matas in ett och ett i tryckpressen. B-format Standardformat för kuvert. Läs mer under rubriken format i guiden. Bestruket papper Ett papper med en speciell beläggning, matt eller blank, som är pålagd på en eller båda sidor i syfte att göra pappersytan jämnare. Bigning En fördjupning i pappret likt ett dike som görs maskinellt så att pappret inte spricker då det viks. Bildupplösning Bildupplösning beskriver tätheten av pixlar i en bild och anges oftast i dpi (Dots Per Inch) eller ppi (Pixels Per Inch). Exempel: Om en bild har 300 dpi så anses den högupplöst (tryckoptimerad) Bilder i upplösning 72 dpi är lågupplöst och används mestadels för bilder på websidor. Det går att använda 72 dpi för tryck om bilderna är tillräckligt stora men de bör då användas i högst 35% av originalstorleken. Rådgör med tryckeriet om ni är osäker på om bildkvaliteten håller. Broschyr Flersidig trycksak falsad och häftad med klammer. C-format Standardformat för kuvert. Läs mer under rubriken format i guiden. CMYK CMYK står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Keycolor (svart). Dessa färger används vid 4-färgstryckning. När olika färgtoner av dessa trycks på varandra bildas färgnyanserna. Dekorfärg Tryckfärg i olika färdigbestämda kulörer. Dekorfärgerna anges med ett PMS-nummer. PMS är en förkortning av Pantone Matching System. Läs mer under rubriken färger i guiden Digitalt provtryck Ett prov på hur den färdiga trycksaken kommer att bli. Provtrycket framställs i en färgskrivare med hög upplösning. Digitaltryck Tryckmetod för överföring av information direkt från dator till papper. Djupsvart Den förbättrade svärta som uppnås genom att lägga in en stödton bakom en svart färgyta. T.ex. 100% Svart och 40% Cyan. DPI (Dots Per Inch) Ett mått som anger upplösningen på t.ex bilder eller skrivare och talar om hur många punkter som kan skrivas ut inom en kvadrattum. Se Bildupp lösning. Dummy Ett ihopvikt ark som visar hur trycksaken kommer att se ut i format och papperskvalitet utan tryck. Duplexbild Bild i 2-färg, oftast svart och en PMS-kulör. E-format Standardformat för Kuvert. Läs mer under rubriken format i guiden. Efterbehandling Behandlingen av trycksaken efter tryckningen t.ex. då den stansas, bigas, perforeras, hålas, plastas in, falsas (vikning), klamras, limbinds, trådbinds och wire-o- (spiral)binds. EPS Filformat för digitala bilder eller vektorgrafik. Falsning Vikning av färdigtryckta ark. Folder Trycksak som falsats (vikts) med parallella veck på ett eller flera ställen. 9

10 Foliering En tunn folie, oftast guld- eller silver, som pressas fast med värme på trycksaken. Font Teckensnittsfil som innehåller information om typsnittet gällande utseende, storlek m.m. t.ex. Helvetica. Format Storleken på trycksaken. Stående format anges med den kortaste sidan först t.ex. 210 x 297 mm och liggande format med den längsta sidan först t.ex. 297 x 210 mm. Läs mer under rubriken format i guiden. Frilägga Ta bort bakgrunden runt ett bildobjekt. FTP (File Transfer Protocol) Ett sätt att skicka större filer över Internet. GIF Filformat lämpligt för bilder och animationer på hemsidor. Glättat papper Ett bestruket papper som i hög hastighet löpt genom ett valsverk av stålcylindrar för att öka pappersytans jämnhet och glans. Högupplöst bild En digital bild med en tillräcklig upplösning för tryckproduktion, oftast 300 dpi eller högre. Inlaga Innehållet innanför omslaget i exempelvis en bok, broschyr eller tidning. JPEG Filformat för digitala bilder som används för att komprimera bilder till mindre storlek. Det försämrar bildens kvalitet mer eller mindre beroende på komprimeringsgraden. Korrektur Utskrift eller PDF-fil till kunden för rättning av textfel och andra felaktigheter i dokumentet. Lackering Behandling av tryckarkets yta för att få skydd eller exklusivitet. Partiell lack trycks på bara ett specifikt parti av trycksaken för att skapa effekter. Limbindning Bokbinderimetod för att binda trycksaker med många sidor som t.ex. böcker och kataloger med broschyromslag (mjuka pärmar). Lågupplöst bild Bild med låg upplösning (72 ppi). Den kräver mindre lagringsutrymme än en högupplöst bild och används på hemsidor. Lämpar sig inte för tryck. Mattbestruket papper (se bestruket papper) Moiré Störande rastermönster (interferensmönster) som bildas då rastervinklarna ligger fel inbördes eller då ett mönster i en bild t.ex. en rutig kavaj påverkar ett raster, kavajen ger samma effekt som om man skulle lägga in ett extra raster i en vinkel som ligger för nära ett av de befintliga rastrerna. Kallas ofta felaktigt moare. Uppstår även vid inscanning av redan tryckta bilder. Obestruket papper Ett papper som inte har något bestrykningsskikt (se bestruket papper). Offsettryck Tryck från en aluminiumplåt som spänts fast runt en cylinder. Tekniken bygger på en balans mellan färg och fukt där de icke färgbärande ytorna på plåten har en ytspänning av fukt som håller färgen borta, medan de färgbärande ytorna med text- och bilder överförs via en gummiduk till tryckarket. Oliksidigt papper Pappret har olika ytbehandling på fram-, respektive baksidan. Paginering Numrering av sidor i en trycksak. 10

11 Passmärke Markering för inställning av passningen av färgerna i tryckpressen. PDF Ett så kallat plattformsoberoende filformat som man kan läsa i både Mac och PC. PDF används både som tryckoriginal och som t.ex. fil för korrektur läsning. Perforering En stansad linje med små skåror som gör det lätt att avskilja en del från en trycksak. Plano Ovikt, plant. Plotter Skrivare som används för digitalt provtryck eller för produktion av t.ex. storformat som affischer, banderoller m.m. PMS (Pantone Matching System) Ett system som används för att beskriva dekorfärger med olika nummer. PMS-färgerna finns i en färgkarta hos tryckeriet som används för att matcha vald färg med vid tryck. Prepress Den avdelning på ett tryckeri som bl.a. scannar bilder, gör original, kontrollerar dokument och kör ut tryckplåtar. Presslack Skyddslack som läggs på i tryckpressen. Processfärger De färger som används vid 4-färgstryckning (Cyan, Magenta, Yellow och Keycolor (svart) CMYK. Prägling En nersänkt eller upphöjd yta på trycksaken (se även kliché). Rastertäthet Rastertäthet mäts i lpi (lines per inch). Det anger hur fint raster som används vid tryckning. Den vanligaste rastertätheten vid offsettryckning ligger mellan 133 och 200 lpi och bestäms utifrån pappersvalet. RGB Färgrymd där man använder ett Rött, Grönt och Blått ljus för att skapa färgnyanser på en bildskärm. Ej kompatibelt med tryck. Screentryck Tryckmetod som används för tryckning på plast, tyg eller liknande material. Skärmärke Markering som visar var trycksaken ska skäras. Stansning Arket trycks mot en form med knivskarpa metallinjer i syfte att göra en markering av en yta som sedan ska plockas bort t.ex. stansning av ett fyrkantigt eller runt hål. Strip Seal Tejpyta på ett kuvert försedd med en täckremsa för att limmet ska hålla längre. Skrivs även ibland stripseal. TIFF Filformat för digitala bilder. Tryckort Liten text som oftast sitter på omslagets sista sida intill ryggen och talar om vilka som producerat trycksaken. Typsnitt Bokstäver, siffror och tecken med en egen design och ett eget namn t.ex. Helvetica, Verdana och Times. Upplaga Antal exemplar av trycksaken. Upplösning (se bildupplösning) Ursparning När två objekt av olika färg, helt eller delvis, överlappar varandra används ursparning för att färg tonerna inte skall blandas och bilda en tredje nyans där de korsas. 11

12 Utfall Bilder, tonplattor, linjer och andra delar av trycket som skall gå ut till kanten på trycksaken måste ligga 3 mm utanför trycksaksformatet (utfall) eftersom trycksaken trycks på ett större ark och sedan skärs ner i rätt storlek efter det att tryckningen är klar. Till sist... Korrekturläs alltid din trycksak noga. Var aldrig rädd för att vända dig till oss för dina frågor och funderingar kring din trycksak. Det kan spara både tid och pengar samt effektivisera arbetsflödet. UV-lackering Maskinell lackering av trycksaken som görs efter offsettryckningen. En UV-lack kan vara blank eller matt, heltäckande eller partiell. Variabelt tryck Vid digitaltryckning kan man genom koppling till en databas göra varje exemplar av trycksaken unik med t.ex. ett personnamn (personifierat tryck) eller trycka på adress från ett adressregister. Vektorgrafik Bilder (ofta logotyper) som ej är uppbyggda av pixlar utan av kurvor som binds samman av ankarpunkter. Dessa skapas i program som t.ex. Illustrator. Filformat är EPS-fil eller Ai-fil. Vepa Hängande textilbanderoll med tryck som bl.a används som reklam på fasader, väggar eller byggnadsställningar. Vinjettering En annan benämning för friläggning av bilder. Wire-o-bindning En slags bindning med spiral i ryggen. Denna bindningsteknik används t.ex. till manualer och kompendier Övertryck Om svart text ligger på en tonplatta av avvikande kulör vill man att texten övertrycker för att eliminera risken för att det vita papperet framträder runt texten. Motsatsen till övertryck är begreppet ursparning. Detta används bland annat när två olika kulörer skall tryckas på varandra. 12