Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Relevanta dokument
Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Hydromorfologi. Vad har EU inneburit för hydromorfologin? Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:

HYDROMORFOLOGISKA TYPER

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

VATTENDRAGSRESTAURERING

VATTENDRAGSRESTAURERING

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Morfologiska typer I vattendrag. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Statusklassning av hydromorfologi i vattendrag. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

MINNESANTECKNINGAR Kunskaps- och inspirationsdag: Vattnet i landskapet,

Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Grön infrastruktur från källa till hav

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Avvattning från miljöperspektiv i Sverige. Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

Bällstaån, hydromorfologi och påverkan på ekologiska värden

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Biotopkartering av Skansån i Motala kommun 2016

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

Vägledning för skyfallskartering

Vad har NNH använts till? Resultat från nationell inventering

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

Sedimentkontrollklumpströmmen

Biotopkartering vattendrag

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Naturanpassade erosionsskydd

Restaurering av sjöar och vattendrag

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområde - en resurs för människor och ekosystem

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Fortsättning. Grupp Fas Förklaring/Beskrivning

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Sida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Utströmningsmönster för grundvatten och radioisotoper i ytvatten

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Grön infrastruktur i prövning och planering

Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

Naturanpassade erosionsskydd i vattendrag

Framtidsklimat i Hallands län

Modellering av gröna ytor för bättre dagvattenhantering. Günther Leonhardt VA-teknik LTU 1 december 2016

På verkånstryck på morfologiskå fo rhå llånden

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Ytavrinning av bekämpningsmedel i Sverige. Inledning. Bakgrund. CKB workshop, 13 juni 2012, , SLU, Uppsala

Skyfallsanalys för Vara kommun

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Klimatsäkring -P104 samt P105

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Vattenanknutna ekosystemtjänster och dess ekonomiska värde. Gerda Kinell, Vattenmyndigheten Västerhavet Kalmar 8:e mars 2017

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Geomorfologiska effekter av den globala uppvärmningen

Utredningar och underlag Nacka stad, 9230.

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

SSGK, POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

SE SE

MIKE SHE för Kristianstadslätten

Utkast. Vattenverksamhet Balingsholmsån. Teknisk beskrivning av åtgärder med syfte att förbättra vattenmiljöer och ekologisk status.

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Hållbar dagvattenhantering

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Våtmarker som sedimentationsfällor

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Kunskapsunderlag för delområde

Restaurering av vattendrag

Översvämningskartering - modeller, underlag och resultat Ola Nordblom, DHI Sverige AB,

Transkript:

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com

Hydrologiska processer Vind Nederbörd Transpiration Ljusinstrålning värmestrålning Interception Avdunstning Reflektion Ytavrinning Sjöar, vattendrag våtmarker Ytavrinning Deposition/sublimation Snö/Tjäle Flöden markfukt Infiltration Grundvattenströmning

Nederbörden Årsmedelnedebörd Nederbörd år 2000 Andel av nederbörden som faller som snö

Skyfall Total regnvolym (mm) registrerat i punktmätningar inom sydvästra Skåne kl. 04 kl. 10 den 31/8 2014 Urbana skadekostnader för skyfall var år 2014: 1 miljard kr! Från: Hernebring C. et al, 2015: VATTEN Journal of Water Management and Research 71:85 99. Lund

Emsfors, Emån, flöden över 50 m 3 /s och 3 dagar varaktighet 1960 1970 1980 1990 2000 2010

Dräneringsnätet (Emån)

Det finns olika typer av vattendrag

Utrotningshotad typ av vattendrag!

Morfologisk känslighet för påverkan B: Branta vattendrag med block och sten Metastabil Förändras var 50:e år

Vattendrag med växelvis riffle-pool system i grus och sand Dynamiska system!

Vattendrag med växelvis strömsträcka och hölja i grus

Vilka delar bygger ett vattendrag? Vattendragsfåran Botten Kanter Morfologiska enheter Morfologiska enheter Svämplan Morfologiska enheter Vattendrag Närområde Dalgång Buffertområde

Lite historisk tillbakablick 1700-talet Under 17/1800-talet utvecklas kunskapen om hydrologi/hydraulik John Playfair, 1802: publicerar 1802 första teorierna hur vattendrag omformar landskapet och är en del av ett avrinningsområde. Studerade sedimenttransport och konstaterade att transportkapaciteten är proportionell med kvadraten på flödeshastigheten. Grove Gilbert, 1875: Konstaterar att det finns en kontinuerlig förändring i ett avrinningsområde avseende vattendragets lutning, sedimenttransport och jämviktsförhållande mellan sedimenttransporten och morfologin.

Lite historisk tillbaka blick 1875-1940 Fram till 2:a världskriget, mest observationer och lite förståelse för de morfologiska processerna. Robert Horton: 1945: visar på samband mellan vattendragens dräneringsnät, ytavrinning, erosion och deposition. För ihop hydrologisk forskning med geomorfologisk forskning Luna Leopold, 1953: Publicerar en banbrytande artikel om sambandet mellan vattendragsfårans geometri och dess hydrologi Publicerar 1964, boken Fluvial Processes in Geomorphology som tar upp de flesta processer som skapar, bevarar och utvecklar vattendrag inklusiva svämplanets funktion och processer

Vattendragets bredd är i balans med jordart och hydrologin

Likartat samband ned till diken

Naturliga processer även i diken

Dalgången styr! Dalgång med låg slutenhet runt fåran Dalgång med hög slutenhet runt fåran

Svämplan

Svämplan, SGU jordartskarta Svämplan

Död ved

Vad händer när trädet faller? Densiteten ökar med tiden. Trädet sjunker Lövverket försvinner på några veckor Mindre grenar borta inom 5 år Stamveden bryts sönder efter 20-50 år

Från sidan Från ovan

Svämplan runt vattendrag

Våtmarker 1812-20 1950-53 Vilka hydrologiska effekter har detta inneburit?

Viskans mynningsområde

Vilka ekosystemtjänster levererar detta vattendrag?

Vilka ekosystemtjänster levererar detta vattendrag?

Viktigt att få balans i uttagen av naturens tjänster! Fysiska och biologiska processer Uttag Uttag Ekosystemtjänster Livsmedel Vattenreglering Vattenrening Social värden. Abiotiska tjänster Vattenuttag Vattenreglering Föroreningar och näring (inlagring i sediment) Exploatering av mark.

Undersök och förstå ditt avrinningsområde nu och i framtida klimat! Utvärdering Karaktärisering Bedömning av tillstånd Förutsägelse Påverkansanalys Modellering Övervakning

DHI bidrar till hållbara lösningar! När du behöver lösa enkla till komplexa hydrologiska och hydrauliska problem Förstå hydromorfologin idag och i framtiden Förstå inlandsvatten, urbant vatten eller kustvatten. Förutsäga det som vattnet transporterar När du fortlöpande behöver bli uppdaterad med information avseende hydrologi, hydraulik eller transport av ämnen. Inventering av öring

Tack! JOHAN KLING jnk@dhigroup.com