Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1
Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA
Urbanisering De flesta människorna på jorden bor i dag i städer Förtätning antas bidra till bättre hållbarhet i städerna men kan även bidra till att mer av befolkningen utsätts för luftföroreningar och buller Förtätningsprocessen i ett stadsområde leder inte automatiskt till en socialt fördelaktig stadsmiljö, utan det beror på ett flertal faktorer Grönare stadsdelar ökar den sociala sammanhållningen och bidrar till att människor i större utsträckning ägnar sig åt fysisk aktivitet 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 3
Grönstruktur Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Ekosystemtjänster
Grön infrastruktur och hälsa Människor som bor i stadsmiljöer som innehåller mycket vegetation är friskare än människor som bor i områden med mindre grönska
De som lever i gröna grannskap har lägre dödlighet bl.a. p.g.a. lägre risk för kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar förekomst av hög blodtryck upplevelse av stress och utsöndring av stresshormoner förekomst av typ 2 diabetes
Att leva i gröna grannskap ökar överlevnaden efter stroke mentalt välmående förväntad livslängd
Vad är mekanismen? Ökad fysisk aktivitet mindre fetma Finns studier som stödjer detta men även många som inte gör det Fysisk aktivitet kan ha en del i det hela, men förklarar inte allt
Vad är mekanismen? Ändrad stressförmedling (HPA axis) ändrade kortisolutsöndringsmönster Typiska stressrelaterade krämpor associerade med höjda kortisolnivåer: ökad fettsamling på magen, insulinresistens, hög blodtryck, icke-fungerande immunförsvar.
Grönstruktur i svenska städer Enbart 3,6 procent av stadsbefolkningen har inte tillgång till ett grönområde inom gångavstånd från sin bostad Lägre inkomst är associerad med sämre tillgång till grönområden Bostad i natursköna områden i stadsmiljö värderas oftast högre 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 10
Grönstruktur i svenska städer Om grönområden finns inom gångavstånd från människors bostäder ökar sannolikheten för att fler människor exponeras för grönstruktur 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 11
Grönstruktur i svenska städer Utbildningsnivån påverkar hur man bedömer grönstrukturens betydelse för hälsan 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 12
Kapitel 12 KLIMATFÖRÄNDRING OCH HÄLSA
Effekterna av klimatförändringen ökad medeltemperatur och ökad sannolikhet för värmeböljor mer nederbörd och ökad sannolikhet för kraftiga skyfall och översvämningar ökad sannolikhet för perioder av torka fler stormar. 2017-0517 Mare Löhmus Sundström 14
Klimat och hälsa Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka Vind Oväder Nederbörd Påverkan på miljö och infrastruktur Ozon Skogsbränder Luftkvalité Pollen Sjukdoms vektorer (t.ex. mygg och fästingar) Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Evakuering Strukturella skador på infrastruktur Fukt och mögel Översvämningar och ras Översvämmade avloppssystem Algblomningar Sjukdomsalstrande mikroorganismer (t.ex. bakterier och virus) Stängda vårdinrättningar Läckage av toxiska och infektiösa substanser till dricks- eller bevattningsvatten Direkta och indirekta hälsoeffekter Respiratoriska och kardiovaskulär a hälsoeffekter 1. Värmeslag, värmetrötthet, värmekrampor 2. Respiratoriska, kardiovaskulära, njur-, och mentala problem mm. Allergier och respiratoriska besvär Exponering för gifter som påverkar levern eller nervsystemet Olyckor Infektionssjukdomar 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem Allergier och respiratoriska problem Olyckor 1. Infektionssjukdomar 2. Hälsoeffekter från toxiska substanser
Klimat och hälsa Primär Klimateffekt Direkta effekter av t.ex. extremtemperaturer, nederbörd eller havsnivåhöjning Exempel på hälsoeffekter Akuta effekter av värme och kyla, trauma av översvämning eller storm, vattenbrist Tidsskala Omedelbar Sekundär Indirekta effekter p.g.a. förändringar i omgivningsmiljö eller ekosystem t.ex. förändrad förekomst av sjukdomsvektorer eller mikroorganismer, interaktioner mellan väderförhållanden och luftföroreningar Förändrad sjukdomsepidemiologi, synergistiska icke-linjära interaktionseffekter av t.ex. värme och luftföroreningar Kort tid Tertiär Effekter av en kombination mellan klimat, politik och ekologi Svält, krig, folkvandring Lång tid 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 16
Känsliga grupper i värmen Äldre Personer med diabetes Personer med hjärtproblem Njurproblem förvärras Personer med psykiska sjukdomar Vissa mediciner som används för att behandla till exempel högt blodtryck, ödem, svår astma eller psykiska och neurologiska problem kan öka känsligheten för värme (Gravida) 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 17
Urbana värmeöar Städer är ofta är byggda av material (betong, asfalt m.m.) som både absorberar mycket värme och håller den kvar under en längre period. Temperaturerna inne i städerna ofta är högre än utanför, särskilt nattetid 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 18
Grönska och temperatur 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 19
Klimat och pollen Klimatförändringarna har en direkt inverkan på pollensäsongens längd, mängden pollen som växter producerar och växternas utbredningsområden 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 20
Nederbörd Mer och kraftigare nederbörd i de flesta delarna av Sverige förutspås Hälsoeffekter orsakade av översvämningar inkluderar bland annat en ökad risk för olyckor, kontaminerad dricksvatten, mögelangrepp på hus och ändrad förekomst av infektionssjukdomar 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 21
Tack! Mare.Lohmus.Sundstrom@ki.se 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 22