Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser

Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård 2014 Sara Davidsson 1

FoU i Väst/GR Juni 2014 Foto omslag: Thinkstock Layout: Infogruppen GR FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg e-post: fou@grkom.se 2

Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Datakällor i öppna jämförelser... 5 Genomförande och disposition... 6 Bakgrundsmått... 8 Resultat... 10 Individanpassad vård och omsorg... 10 Säker vård och omsorg... 16 Kunskapsbaserad vård och omsorg... 17 Tillgänglig vård och omsorg... 21 Utveckling över tid och regionala mönster...23 Referenser...25 3

Sammanfattning Denna rapport är en regional sammanställning av GR-kommunernas resultat i öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården 2014. Rapporten syftar till att göra GR-kommunernas resultat lättillgängliga samt underlätta jämförelser med närliggande kommuner och därmed bidra till ett utbyte och lärande mellan kommunerna i regionen. Det här är några av resultaten från sammanställningen: Två av tre GR-kommuner/stadsdelar har undersökt föräldrarnas uppfattning om öppenvården nästan lika många har använt resultaten för att utveckla verksamheten. Mindre vanligt är det att ha undersökt föräldrarnas uppfattning om familjehemmen och hem för vård eller boende. Nästan alla GR-kommuner/stadsdelar har r för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med barnhälsovården, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin samt skola och förskola. Minst vanligt är det att ha om samverkan med tandvården. Det är vanligare i GR än i övriga landet att det finns r om samverkan för samtliga verksamheter som efterfrågas i öppna jämförelser. Det är också vanligare i GR än i landet som helhet att rna är aktuella genom att de har följts upp under det senaste året. Runt hälften av kommunerna/stadsdelarna i GR har följt upp resultat av insatser till barn och unga på gruppnivå i öppenvården. Färre har följt upp resultatet av insatser inom dygnsvården. Fler kommuner (i både GR och Sverige) har ordinarie BBIC-licens år 2014 än i tidigare jämförelser 2013 och 2012. Alla kommuner/stadsdelar i GR utom två har en jourverksamhet med socionomutbildad personal som är tillgänglig all tid utanför kontorstid året runt. I landet som helhet har runt 70 procent av kommunerna detsamma. n 4

Inledning Bakgrund Öppna jämförelser syftar till att skapa öppenhet och insyn i offentligt finansierad vård och omsorg. De indikatorbaserade jämförelserna ska ge underlag till uppföljning, analys och lärande och riktar sig till politiskt företroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting samt företrädare för olika verksamheter och professioner. Kommuner och stadsdelar kan jämföra sin verksamhet med andra kommuner/stadsdelar avseende ett antal indikatorer samt i vissa fall jämföra sin egen verksamhet över tid. Öppna jämförelser görs inom flera områden såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, folkhälsa och skola. Årets jämförelse av den sociala barn- och ungdomsvården är den femte jämförelsen som Socialstyrelsen publicerar därmed finns det för vissa av indikatorerna möjlighet att se en utveckling över tid. För att underlätta användningen av öppna jämförelser i Göteborgsregionens kommuner sammanställer Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) kommunernas resultat inom socialtjänstens område. Förutom att göra resultaten mer tillgängliga är syftet med en regional sammanställning också att underlätta jämförelser med närliggande kommuner och därmed bidra till ett utbyte och lärande mellan kommunerna i regionen. Mycket av analysarbetet av öppna jämförelser behöver ske på lokal nivå eftersom det kräver kunskap om den egna verksamheten. Sammanställningen kan därmed ses som ett tillskott till det kommunala analysarbetet och bör användas tillsammans med andra rapporter (se exempelvis SKL:s analyshandbok för tips på hur resultaten från öppna jämförelser kan användas på lokal nivå). Datakällor i öppna jämförelser Öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård baseras på flera källor, främst en webbenkät om hur kommunerna jobbar med den sociala barn- och ungdomsvården. Enkäten skickades ut under oktober och november 2013 och avser förhållanden den 1 november 2013. Av alla landets kommuner och stadsdelar svarade 95 procent. Samtliga kommuner och stadsdelar i GR besvarade enkäten. En granskning av kommunernas webbplatser genomfördes av Socialstyrelsen under perioden november 2012 till januari 2013. Två personer, oberoende av varandra, granskade om den efterfrågade informationen fanns tillgänglig på öppningssidan för området eller som en länk därifrån. Andra källor som ingår i öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård är: 5

Socialstyrelsens register över socialtjänstens insatser för barn och unga Socialstyrelsens register över licenser för Barns behov i centrum (BBIC) Kommunernas räkenskapssammandrag (RS) SCB:s befolkningsstatistik SCB:s inkomst- och taxeringsregister Skolverkets databas för jämförelsetal Genomförande och disposition I öppna jämförelser ingår ett antal bakgrundsfaktorer som är menade att utgöra ett stöd till kommunala analyser. Rapportens kapitel 2 visar GR-kommunernas resultat för dessa faktorer. Kapitel 3 utgörs av en sammanställning av GR-kommunernas resultat för de 62 indikatorer som årets öppna jämförelser består av. Indikatorerna utgår ifrån Socialstyrelsens sex dimensioner av en god hälsa, vård och omsorg som utgår från lagstiftningen i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen: 1 Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Effektiv Jämlik Tillgänglig Ett antal indikatorer i årets rapport är desamma som i öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård 2010 2012. En sammanställning över utvecklingen för GR och samtliga kommuner/stadsdelar i landet för dessa indikatorer finns i slutet av rapporten. Öppna jämförelser innehåller tre sorters indikatorer: struktur-, process- eller resultatindikatorer. En strukturindikator anger förutsättningar för verksamheten (exempelvis att det finns en socionombemannad socialjour dygnet runt). En processindikator visar på vad som görs i verksamheten (exempelvis om synpunkter och klagomål används till verksamhetsutveckling). Resultatindikatorer visar på måluppfyllelse för de enskilda som nåtts av insatserna. Indikatorerna i öppna jämförelser av social barnoch ungdomsvård utgörs av struktur- och processindikatorer och visar därmed på förutsättningar för verksamheten och på vad som görs i verksamheten. Jämförelserna ger dock ingen heltäckande bild av förutsättningarna för god kvalitet utan behöver kompletteras med andra underlag. Ett gott resultat är ingen garanti för en bra omsorg. 2 Skillnader mellan kommunerna behöver inte spegla verkliga förhållanden utan kan bero på att frågor eller anvisningar har tolkats på olika sätt. 3 Indikatorerna är till stor del utformade med svarsalternativen ja och nej. Den andel som visas utgörs av de kommuner/stadsdelar som svarat ja på indikatorn. Medelvärdet för GR baseras på både kommu- 1. Socialstyrelsen, 2014, s. 10. 2. Socialstyrelsen, 2014, s. 8f. 3. Socialstyrelsen, 2014, s. 33. 6

ner och stadsdelar i GR. Då det finns 10 stadsdelar i Göteborg och 12 kommuner (Göteborg borträknat) slår resultaten för Göteborg igenom mer än om Göteborg bara representerats av staden Göteborg, alltså som 1 av 13 kommuner istället för 10 stadsdelar av totalt 22 undersökningsenheter. Detta val är gjort främst för att stadsdelarna är egna organisatoriska enheter varför det är relevant att lyfta hur var och en av dem jobbar med den sociala barn- och ungdomsvården. Stadsdelarna i Göteborg, liksom stadsdelarna i Stockholm och Malmö, har fått samma enkät som kommunerna utskickad till sig. n 7

Bakgrundsmått Öppna jämförelser inkluderar att antal bakgrundsmått som är menade att utgöra ett stöd i analysarbetet. Det första avser hur stor andel av kommunens befolkning som är barn. I hela landet är i genomsnitt 24 procent av kommunernas befolkning mellan 0 och 20 år. I GR varierar andelen barn mellan 22 och 30 procent där Tjörn har lägst andel barn och Härryda har störst andel. Det andra måttet visar hur stor andel av kommunens totala kostnader som går till den sociala barnoch ungdomsvården. Denna andel varierar mellan 2 och 4 procent i GR-kommunerna. I hela landet utgör barn- och ungdomsvården i genomsnitt 3 procent av kommunernas kostnader. Kostnadsnivån kan bland annat påverkas av om kommunen har en stor andel barn och unga, kommunens förutsättningar och ambitionsnivå. Antalet barn i befolkningen per handläggare inom den sociala barn- och ungdomsvården är i genomsnitt 480 stycken i landets kommuner. Måttet är framräknat som antalet barn i befolkningen den 31 december 2013 dividerat med antalet handläggare inom den sociala barn- och ungdomsvården. Andel barn 0 20 år i befolkningen (2013) Barn- och ungdomsvård av kommunens kostnad (2012) Antal barn i befolkningen per handläggare (2013) Andel familjehemsvård (2012) Barn inskrivna i förskolan (2012) Ale 27 % 3 % 509 59 % 84 % Alingsås 25 % 3 % 547 75 % 85 % Göteborg 23 % 4 % 458 73 % 83 % Härryda 30 % 3 % 783 65 % 85 % Kungsbacka 28 % 2 % 639 77 % 86 % Kungälv 26 % 3 % 547 64 % 81 % Lerum 29 % 2 % 1096 71 % 86 % Lilla Edet 24 % 4 % 610 40 % 79 % Mölndal 26 % 3 % 387 32 % 79 % Partille 28 % 3 % 634 87 % 86 % Stenungsund 27 % 4 % 535 54 % 83 % Tjörn 22 % 2 % 367 39 % 70 % Öckerö 26 % 3 % 703 70 % 84 % Sverige 24 % 3 % 480 63 % 84 % 8

Vård i familjehem ska som regel prövas före vård på institution för de barn och ungdomar som behöver vård utanför det egna hemmet. Därför visar detta mått hur stor andel barn och unga med heldygnsomsorg som har familjehemsvård. Bland alla landets kommuner är det i genomsnitt 63 procent av barnen med heldygnsomsorg som har familjehemsvård. I GR varierar andelen mellan 32 och 87 procent. Uppgifterna avser år 2012. Ett sätt att tidigt fånga upp och ge stöd åt utsatta barn är via förskolan. Det här måttet visar hur stor andel av kommunens barn mellan ett och fem år som är inskrivna i förskolan. I genomsnitt är 84 procent av barnen i hela landets kommuner inskrivna i förskolan (oktober 2012). I GR varierar andelen mellan 70 och 86 procent. Som sista bakgrundsmått redovisas andel ekonomiskt utsatta barn i kommunen. Måttet avser andel barn och unga (0 19 år) som lever i hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga (se Socialstyrelsens metodbeskrivning för ytterligare beskrivning av hur måttet är framräknat). Måttet baseras på uppgifter från 2010. Vart femte barn i landet som helhet lever i ett hushåll med låg disponibel inkomst men andelen varierar stort inom GR-regionen. I Göteborgs stadsdelar varierara andelen mellan 15 och 50 procent. I övriga GRkommuner varierar andelen mellan 7 och 18 procent. n Andel ekonomiskt utsatta barn 0 19 år (2010) Ale 12 % Alingsås 14 % Härryda 9 % Kungsbacka 8 % Kungälv 10 % Lerum 7 % Lilla Edet 18 % Mölndal 9 % Partille 11 % Stenungsund 10 % Tjörn 10 % Öckerö 9 % Göteborg: Angered 50 % Askim-Frölunda- Högsbo 15 % Centrum 20 % Lundby 19 % Majorna-Linné 18 % Norra Hisingen 16 % Västra Göteborg 14 % Västra Hisingen 20 % Örgryte-Härlanda 15 % Östra Göteborg 47 % Sverige 19 % 9

Resultat Individanpassad vård och omsorg Brukarnas uppfattning om verksamheten Den första indikatorn i öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård visar om kommunen/stadsdelen har undersökt föräldrarnas uppfattning om öppenvården, familjehemsvården respektive hem för vård eller boende. Dessutom undersöks om föräldrarnas uppfattning har använts för att utveckla verksamheterna. Minst en undersökning inom respektive område ska ha genomförts under november 2011 till november 2013 (klagomålshantering avses inte). Uppgifterna baseras på kommunenkäten. Runt två av tre GR-kommuner/stadsdelar har undersökt föräldrarnas uppfattning om öppenvården och nästan lika många har använt resultaten för att utveckla verksamheten. Detta innebär att en större andel i GR än bland samtliga kommuner/stadsdelar i landet har undersökt och använt sig av föräldrarnas uppfattning om öppenvården. Mindre vanligt är det att ha undersökt föräldrarnas uppfattning om familjehemmen och hem för vård eller boende; var tredje GR-kommun/stadsdel har gjort detta och ännu färre har använt resultaten för att utveckla verksamheten. 10

Undersökt föräldrarnas uppfattning Öppenvården Familjehem Hem för vård eller boende Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla verksamheten Undersökt föräldrarnas uppfattning Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla verksamheten Undersökt föräldrarnas uppfattning Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla verksamheten Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg: Angered Askim-Frölunda- Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg GR 64 % 59 % 36 % 18 % 36 % 18 % Sverige 44 % 35 % 21 % 13 % 20 % 11 % 11

Intern samordning i enskilda ärenden Intern samordning i enskilda ärenden avser om det finns aktuella rutiner för hur intern samordning på handläggarnivå ska ske i enskilda ärenden (mellan olika verksamheter inom socialtjänsten). Rutinerna ska vara skriftliga och beslutade på ledningsnivå. Ekonomiskt bistånd Missbruk Socialpsykiatri Våld i nära relationer LSS/barn LSS/vuxna Familjerätt Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg: Angered Askim-Frölunda- Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg GR 59 % 68 % 41 % 73 % 55 % 50 % 68 % Sverige 56 % 56 % 38 % 71 % 38 % 31 % 62 % I både GR och Sverige som helhet är våld i nära relationer den verksamhet som flest kommuners barnoch ungaverksamhet har rutiner för samordning med. Många har också rutiner för intern samordning med verksamheterna familjerätt, missbruk och ekonomiskt bistånd. Den verksamhet lägst andel kommuner har samordningsrutiner med är i GR socialpsykiatri, i landet som helhet är det LSS för vuxna. I GR är det fler av kommunerna än stadsdelarna i Göteborg som uppgett att de har de efterfrågade rutinerna. 12

Extern samverkan i enskilda ärenden En indikator på extern samverkan i enskilda ärenden är om kommunen/stadsdelen den 1 november 2013 hade skriftliga och på ledningsnivå beslutade r för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med externa verksamheter. En annan är om rna är aktuella genom att de har följts upp under det senaste året. Indikatorn motiveras med att gemensamma, skriftliga r är ett medel för att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Har en Tandvård Mödrahälsovård Barnhälsovård Har en aktuell Har en Har en aktuell Har en Har en aktuell Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg: Angered Askim-Frölunda- Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg GR 50 % 36 % 68 % 55 % 91 % 73 % Sverige 21 % 15 % 57 % 40 % 68 % 50 % I GR har nästan alla kommuner/stadsdelar en med barnhälsovården, många har också följt upp n under det senaste året. Hälften av GR-kommunerna/stadsdelarna har en med tandvården; var tredje har också följt upp n under det senaste året. Inom tandvård, mödrahälsovård och barnhälsovård är det fler kommuner/stadsdelar i GR än i övriga landet som har rutiner och som har följt upp rutinerna. 13

Primärvård Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomshabilitering Har en Har en aktuell Har en Har en aktuell Har en Har en aktuell Har en Har en aktuell Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg: Angered Askim- Frölunda- Högsbo Centrum Lundby Majorna- Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte- Härlanda Östra Göteborg GR 82 % 77 % 91 % 82 % 91 % 73 % 82 % 73 % Sverige 56 % 45 % 81 % 69 % 53 % 44 % 58 % 47 % Nästan alla GR-kommuner/stadsdelar har en om samverkan i enskilda ärenden med barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin. Något färre, men likväl 18 av 22 kommuner/stadsdelar i GR, har r med primärvården och barn- och ungdomshabiliteringen vilket är betydligt högre andelar än motsvarande för landet som helhet. 14

Har en Förskola Skola Polis Har en aktuell Har en Har en aktuell Har en Har en aktuell Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg: Angered Askim-Frölunda- Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg GR 95 % 82 % 100 % 86 % 77 % 73 % Sverige 75 % 56 % 80 % 61 % 67 % 51 % Även med förskola och skola har nästan alla GR-kommuner/stadsdelar om hur samverkan ska ske och för de flesta av kommunerna/stadsdelarna är rna aktuella. 17 av 22 kommuner/stadsdelar i GR har r om samverkan med polismyndigheten. För samtliga områden är det en större andel kommuner/stadsdelar i GR än i landet som helhet som har r med de efterfrågade aktörerna. Det är också vanligare i GR än i landet som helhet att rna är aktuella genom att de har följts upp det senaste året. 15

Säker vård och omsorg Handläggning och trygghet och säkerhet för placerade barn Inom säker vård och omsorg undersöks om kommunen/stadsdelen har ordinarie BBIC-licens. BBIC (Barns behov i centrum) är ett handläggnings- och dokumentationssystem för att utreda, planera och följa upp beslutade insatser. Ordinarie licens innebär att kommunen/stadsdelen måste uppfylla de minimi krav som anges i BBIC-konceptet. 19 av 22 kommuner/stadsdelar i GR har ordinarie BBIC-licens i 2014 års öppna jämförelse enligt Socialstyrelsens register. I 2013 års jämförelse hade 15 av 22 kommuner/stadsdelar licensen och därmed har andelen med licens ökat i GR. Ordinarie BBIC-licens Information till placerade barn om deras rättigheter och kontaktuppgifter till ansvariga Flera kontaktvägar till den egna socialsekreteraren dagtid Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg: Angered Askim-Frölunda- Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg GR 86 % 41 % 100 % Sverige 81 % 42 % 98 % Runt 40 procent av kommunerna/stadsdelarna i landet som helhet och i GR lämnar skriftlig information till alla placerade barn om barnets rättigheter, kontaktuppgifter till socialsekreterare och information om funktionen berätta om missförhållanden vid Inspektionen för vård och omsorg. Samtliga kommuner/stadsdelar i GR och nästan samtliga i landet som helhet erbjuder placerade barn flera alternativa kontaktvägar till den egna socialsekreteraren dagtid. Med alternativa kontaktvägar avses att barnet förutom telefon kan kontakta socialsekreteraren via sms eller e-post. 16

Kunskapsbaserad vård och omsorg Handläggarnas och familjehemmens kompetens De första indikatorerna inom kunskapsbaserad vård och omsorg handlar om hur stor andel av de anställda inom kommunens/stadsdelens verksamhet för barn och unga som har socionomutbildning och minst tre, respektive sex, års erfarenhet av barnutredningar. I både GR och landet som helhet har i genomsnitt 67 procent av handläggarna socionomexamen och minst tre års erfarenhet av barnutredningar. Indikatorerna baseras på enkätundersökningen till kommuner och stadsdelar. För Mölndal saknas svar för denna indikator. I genomsnitt har hälften av handläggarna i hela landet och i GR mer än fem års erfarenhet av barnutredningar men variationen inom regionen är stor: från 0 till 83 procent. Handläggare med socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar Handläggare med socionomutbildning och mer än fem års erfarenhet av barnutredningar Samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling Individuella kompetensutvecklingsplaner för handläggarna Samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling Ale 87 % 80 % Alingsås 90 % 67 % Delvis Delvis Härryda 67 % 60 % Kungsbacka 70 % 61 % Kungälv 78 % 78 % Delvis Lerum 62 % 43 % Lilla Edet 60 % 60 % Delvis Mölndal - - Delvis Partille 56 % 56 % Delvis Stenungsund 60 % 32 % Tjörn 56 % 22 % Delvis Öckerö 57 % 57 % Delvis Göteborg: Angered 65 % 43 % Delvis Delvis Askim-Frölunda- Högsbo 71 % 63 % Delvis Delvis Centrum 0 % 0 % Lundby 67 % 33 % Delvis Majorna-Linné 89 % 83 % Norra Hisingen 63 % 25 % Delvis Västra Göteborg 74 % 58 % Delvis Västra Hisingen 90 % 74 % Örgryte-Härlanda 75 % 69 % Delvis Östra Göteborg 68 % 36 % Delvis Delvis GR 67 % 52 % 18 % 45 % 50 % Sverige 67 % 50 % 25 % 42 % 35 % 17

Inom kunskapsbaserad vård och omsorg undersöks också om det finns en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling. Planen ska vara upprättad eller reviderad de senaste två åren, bygga på verksamhetens mål och kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens samt innefatta kontinuerlig handledning, fortbildning samt vidareutbildning på högskolenivå. Uppfylls detta får kommunen ett. Delvis innebär att planen inte har upprättats eller reviderats de senaste två åren eller inte innefattar kontinuerlig handledning/fortbildning/vidareutbildning på högskolenivå. I GR har 4 kommuner en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling och 8 kommuner/ stadsdelar har det delvis. I hela landet har en fjärdedel av kommunerna/stadsdelarna en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling. Individuella kompetensutvecklingsplaner avser en plan för handläggarens egen kompetensutveckling utifrån verksamhetens mål och handläggarens kompetensutvecklingsbehov. I 10 av 22 kommuner/stadsdelar i GR har samtliga handläggare, av de som varit anställda minst ett år, en individuell kompetensutvecklingsplan som följs upp årligen. 8 kommuner/stadsdelar har delvis individuella kompetensutvecklingsplaner för handläggarna vilket antingen innebär att inte alla handläggare har en individuell plan eller att inte samtliga planer följts upp årligen. Hälften av kommunerna/stadsdelarna i GR har samlade planer för familjehemmens kompetensutveckling. Planen ska innefatta kontinuerlig handledning/utbildning i grupp eller individuellt. Två av kommunerna/stadsdelarna har samlade planer men planerna innefattar inte kontinuerlig handledning alternativt utbildning. Systematisk bedömning Inom systematisk bedömning undersöks om kommuner/stadsdelar använder sig av standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av barn och unga med utagerande beteende, missbruks- och/eller sociala problem samt föräldraförmåga eller familjeklimat (se Socialstyrelsens metod beskrivning för en redogörelse av vilka metoder som avses). Betydligt fler kommuner använder standardiserade bedömningsinstrument för utredning av missbruk/sociala problem än för utagerande beteende eller föräldraförmåga i både GR och 18 Utagerande beteende Missbruk Föräldraförmåga Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg GR 23 % 64 % 9 % Sverige 28 % 75 % 7 %

i landet som helhet. I GR har fem respektive två kommuner uppgett att de använder de efterfrågade bedömningsmetoderna för utredning av utagerande beteende och föräldraförmåga. Manualbaserade insatser i öppenvård Att tillhandahålla föräldrastöd i grupp som biståndsbeslutad insats för barn med bråkigt/normbrytande beteende gör 14 av 22 kommuner/stadsdelar i GR. Något färre i landet som helhet, 43 procent, gör detsamma. Fler tillhandahåller däremot föräldrastöd i grupp som serviceinsats (utan biståndsbeslut); 18 av 22 kommuner/stadsdelar i GR och 62 procent av kommunerna i landet som helhet. De manualbaserade stöd som avses är Connect, Cope, De otroliga åren, Föräldrastegen, Komet och Triple P. Föräldrastöd i grupp som biståndsbeslutad insats Föräldrastöd i grupp som serviceinsats Psykosocial behandling som biståndsbeslutad insats Stödgruppsverksamhet som biståndsbeslutad insats Stödgruppsverksamhet som serviceinsats Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg: Angered Askim-Frölunda- Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg GR 64 % 82 % 45 % 41 % 68 % Sverige 43 % 62 % 34 % 58 % 62 % Psykosocial behandling som biståndsbeslutad insats inom den sociala barn- och ungdomsvården för ungdomar med antisocialt eller normbrytande beteende tillhandahåller nästan hälften av kommunerna/ stadsdelarna i GR. I hela landet är andelen kommuner/stadsdelar något mindre: 34 procent. 19

Slutligen efterfrågas om kommunen/stadsdelen tillhandahåller manualbaserad stödgruppsverksamhet till barn och unga i familjer med psykosocial problematik, både med och utan biståndsbeslut. I GR är det vanligare att kommuner/stadsdelar erbjuder stödgruppsverksamhet utan biståndsbeslut än att de erbjuder stödgruppsverksamhet som biståndsbeslutad insats. Bland alla landets kommuner är det runt 60 procent som erbjuder stödgruppsverksamhet både med och utan biståndsbeslut. Systematisk uppföljning för utveckling av insatser Inom öppenvården har 10 av 22 kommuner/stadsdelar i GR följt upp resultat av insatser till barn och unga på gruppnivå under perioden 1 november 2012 till 1 november 2013. Av dessa har 8 använt resultaten för verksamhetsutveckling. Färre kommuner/stadsdelar har följt upp resultatet av insatser inom dygnsvården: 5 stycken i GR och totalt 21 procent i landet som helhet. Få kommuner har använt resultaten av uppföljningarna inom dygnsvården för verksamhetsutveckling. Systematiska uppföljningar har gjorts Öppenvård Resultaten har använts för verksamhetsutveckling Systematiska uppföljningar har gjorts Dygnsvård Resultaten har använts för verksamhetsutveckling Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg: Angered Askim-Frölunda- Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg GR 45 % 36 % 23 % 14 % Sverige 31 % 26 % 21 % 16 % 20

Tillgänglig vård och omsorg Tillgänglighet utanför kontorstid I GR har nästan alla kommuner och stadsdelar en jourverksamhet med socionomutbildad personal som är tillgänglig all tid utanför kontorstid året runt. I hela landet har 69 procent av kommunerna detsamma. Två GR-kommuner har angett att de har jourverksamhet med annan bemanning eller som är tillgänglig annan tid. En chattfunktion på kommunens webbplats där barn och unga kan komma i kontakt med någon del av den sociala barn- och ungdomsvården är det få kommuner som har. I GR har tre kommuner/stadsdelar uppgett att de har en chattfunktion, i hela landet har drygt var tionde kommun en chattfunktion. Social jourverksamhet Chattfunktion för barn och unga Ale Alingsås Delvis Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Delvis Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg: Angered Askim-Frölunda- Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg GR 91 % 14 % Sverige 69 % 12 % Information på webbplats Inom tillgänglig vård och omsorg visas slutligen vilken information kommunen/stadsdelen har på sin webbplats. Indikatorerna baseras på en webbgranskning genomförd under november 2012 till januari 2013 (det är därmed samma uppgifter som ingick i föregående års öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården). Alla kommuner och stadsdelar i GR har information på sin webbplats om vad det innebär att vara kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem. De flesta har också information om vart man ska vända sig vid behov av akut hjälp efter kontorstid, hur man anmäler misstanke om att barn far illa samt hur intresseanmälan att vara kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem lämnas. För dessa områden är det en större andel i GR än i landet som helhet som har den efterfrågade informationen. Däremot är det färre i GR än i landet som helhet som har information om hur den enskilde kan lämna synpunkter och 21

klagomål (hälften av kommunerna/stadsdelarna i GR jämfört med 73 procent av landets kommuner) samt information om hur beslut överklagas (två kommuner/stadsdelar i GR jämfört med 38 procent av kommunera/stadsdelarna i hela landet). Inga kommuner/stadsdelar i GR kan ta emot intresseanmälan att vara kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem direkt på webbsidan vilket 17 procent av landets kommuner/stadsdelar erbjuder. Varje stadsdel i Göteborg är granskad som en egen enhet, dock visar svaren att samtliga stadsdelar har fått samma resultat. En del av den efterfrågade informationen finns på respektive stadsdels webbplats medan annan information är gemensam för staden. n Hur överklaga beslut Hur framföra synpunkter /klagomål Vart vända sig efter kontorstid vid behov av akut hjälp Hur anmäla misstanke att barn far illa Vad det innebär att vara kontaktperson, kontaktfamilj, familjehem Hur lämna intresseanmälan att bli kontaktperson, kontaktfamilj, familjehem Intresseanmälan kan lämnas direkt på webbsidan Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg: Angered Askim-Frölunda- Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg GR 9 % 50 % 95 % 95 % 100 % 91 % 0 % Sverige 38 % 73 % 71 % 86 % 76 % 74 % 17 % 22

Utveckling över tid och regionala mönster E tt antal av indikatorerna som ingår i 2014 års jämförelse återfinns i tidigare jämförelser och har inte förändrats mellan åren. För dessa indikatorer är det därmed möjligt att se en utveckling över tid. I tabellen nedan redovisas de indikatorer som Socialstyrelsen bedömt vara jämförbara under åren 2012 2014 dels för GR, dels för alla landets kommuner. För några indikatorer är det en ökning av hur stor andel kommuner/stadsdelar som har svarat ja på indikatorn från 2012 till 2014. Bland annat har en ökad andel kommuner (i både GR och Sverige) om samverkan med barnhälsovård samt en ordinarie BBIC-licens. I landet som helhet har också andelen kommuner som har en om samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin ökat från 2012 till 2014 års jämförelse. I GR svarade samtliga kommuner och stadsdelar att de 2012 hade en om samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin medan något färre svarade att de hade en 2013 och 2014. Även indikatorerna om samverkan med polis och socialjoursverksamhet är jämförbara över tre år men för varken GR eller landet som helhet framkommer några större skillnader mellan åren även om det är vanligare i GR att ha en socialjoursverksamhet dygnet runt, alla dagar i veckan. För indikatorerna som endast är jämförbara över två år är det svårare att se en utveckling över tid. Utifrån hur kommunerna/stadsdelarna i GR har svarat är det dock en större andel år 2014 än 2013 som har en aktuell rutin för samverkan med verksamheterna ekonomiskt bistånd, missbruk, våld i nära relationer samt familjerätt. Det är också en ungefär lika stor andel i GR som i landet som helhet som har rutiner för samordning med dessa verksamheter. Däremot är det vanligare i GR än i övriga landet att ha aktuella r om samverkan med barnhälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin samt med polismyndigheten. Andelen som har aktuella r (dvs. n har följts upp det senaste året) om samverkan med dessa verksamheter har dessutom ökat från 2013 i både GR och landet som helhet. Även om det inte är några större förändringar mellan åren för indikatorerna som rör vilka manualbaserade biståndsbeslutade insatser kommunen tillhandahåller visar tabellen nedan att det är vanligare i GR än i resten av landet att tillhandahålla föräldrastöd i grupp. Det är däremot mindre vanligt att tillhandahålla stödgruppsverksamhet. Det är inte någon större skillnad i hur stor andel som har svarat att de uppfyller övriga indikatorer mellan åren 2013 och 2014 i varken GR eller landet som helhet. Inte heller är det någon större skillnad mellan GR och landet som helhet i hur många som svarat ja på resterande indikatorer. 23

GR Sverige 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Aktuell rutin för samordning med verksamheten Ekonomiskt bistånd 43 % 59 % 54 % 56 % Missbruk 52 % 68 % 57 % 56 % Socialpsykiatri 48 % 41 % 39 % 38 % Våld i nära relationer 57 % 73 % 68 % 71 % Familjerätt 57 % 68 % 60 % 62 % Överenskommelse om samverkan med barnhälsovård 76 % 81 % 91 % 47 % 60 % 68 % Aktuell om samverkan med barnhälsovård 38 % 73 % 38 % 50 % Överenskommelse om samverkan med barnoch ungdomspsykiatrin 100 % 86 % 91 % 57 % 69 % 81 % Aktuell om samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin 62 % 82 % 46 % 69 % Överenskommelse om samverkan med polis 86 % 76 % 77 % 61 % 66 % 67 % Aktuell om samverkan med polis 57 % 73 % 43 % 51 % Ordinarie BBIC-licens 59 % 68 % 86 % 61 % 72 % 81 % Samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling 10 % 18 % 19 % 25 % Individuella kompetensutvecklingsplaner för handläggarna 48 % 45 % 47 % 42 % Samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling 38 % 50 % 28 % 35 % Användning standardiserade bedömningsmetoder för: Utagerande beteende 33 % 23 % 30 % 28 % Missbruk 62 % 64 % 78 % 75 % Föräldraförmåga 14 % 9 % 7 % 7 % Tillhandahåller som biståndsbeslutad insats manualbaserat: Föräldrastöd i grupp 71 % 64 % 57 % 43 % Psykosocial behandling 48 % 45 % 32 % 34 % Stödgruppsverksamhet 33 % 41 % 42 % 58 % Socialjoursverksamhet 86 % 86 % 91 % 62 % 66 % 69 % När indikatorerna jämförs över tid bör det dock nämnas att öppna jämförelser fram till år 2014 varit under utveckling. Även om utformningen av vissa indikatorer varit oförändrad mellan åren kan frågorna ha förtydligats, vilket kan påverka resultatet. Öppna jämförelser har under dessa år också blivit allt mer välkänt vilket kan göra att svaren har blivit allt mer genomarbetade. De mönster som syns i tabellen ovan kan därmed bero på dels en faktisk utveckling men också på hur frågorna tolkats eller hur svarsprocessen i kommunerna sett ut. Vid tolkning och användning av öppna jämförelser är det därmed viktigt att skaffa sig en förståelse för vad indikatorn avser samt sätta in svaren i en lokal kontext. n 24

Referenser SKL. (2013). Handbok för öppna jämförelser inom Socialtjänsten. SKL. Socialstyrelsen. (2014). Öppna jämförelser 2014 Social barn- och ungdomsvård, nationella resultat och metod. Stockholm: Socialstyrelsen. 25

Vilka kommuners sociala barn- och ungdomsvård har undersökt föräldrarnas uppfattning om verksamheten? Använder de resultaten för att utveckla verksamheten? Framgår det på kommunernas webbplatser hur den enskilda ska göra för att överklaga ett beslut? Har kommunen en plan för hur handläggarna ska få kompetensutveckling? Dessa och fler frågor undersöks i öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård 2014. Öppna jämförelser är indikatorbaserade jämförelser som syftar till förbättrad kvalitet genom att utgöra underlag för uppföljning, analys och utvärdering. Jämförelserna ska ge insyn i offentligt finansierade verksamheter samt möjliggöra jämförelser med andra kommuner och/eller jämförelser över tid. Denna rapport är en regional sammanställning över GR-kommunernas resultat i öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården. Syftet med en regional sammanställning är att göra resultaten för kommunerna i GR lättillgängliga samt under lätta jämförelser med närliggande kommuner, något som kan bidra till ett utbyte och lärande mellan kommunerna. Sara Davidsson har en master i offentlig förvaltning och är verksam vid FoU i Väst/GR. FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031 335 50 00 Fax 031 335 51 17 e-post fou@grkom.se www.grkom.se/valfard 26