Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell konferens, Hur kan Finsam bidra till jämlika livsvillkor?
Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Skillnader Lägst Skillnad Högst 27% 73 100% Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 35% 24 40 75% Förvärvsarbetande 7 % 25 32% 59% 25 84% 6.4 74.6 år 81 år Rökning Valdeltagande Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2010
Skillnader i hälsa ökar mellan länder, i länder, i städer 55 år 44 år Kvinnor: Japan - Zimbabwe Män: Island - Swaziland Källa; WHO (2008): Closing the gap in a generation
Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Källa; WHO (2008): Closing the gap in a generation
Ojämlikhet i hälsa uppstår genom att de förhållanden, villkor och miljöer som människor lever i skiljer sig påtagligt åt för människor i olika sociala positioner. (SOU 2016:55)
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Sociala bestämningsfaktorer Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet. Bred involvering Slutrapport 1 mars 2013
Dialog Hearing: Förskola jämlik hälsa Workshop: Minska barnfattigdom Seminarium: Hållbar utveckling -hälsa
Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen
6 områden 24 mål 72 rekommendationer 1. Barn och ungas levnadsvillkor 2. Boendemiljön 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer kunskapsallianser & demokratiserad styrning
Från kommission till utvecklingsarbete 2013 Kommunstyrelsen beslutar om bred remiss, hållbarhetsredovisning, sociala investeringar i budget 2014 Det fortsatt arbete för socialt hållbart Malmö beslutades i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ställer sig bakom de två övergripande rekommendationerna. Alla nämnder och bolagsstyrelser ska beakta slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar som gjorts av stadskontoret och kommunstyrelsen, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. 32 nya utredningsuppdrag till olika förvaltningar 12 identifierade utvecklingsområden 35 pågående arbete Årligen återkomma med en uppföljning
Malmö stads budget 2015, 2016, 2017 Med avstamp i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ska staden arbeta med sociala investeringar och bygga nya kunskapsallianser. (2015) Malmö stad är en lärande organisation och genom kunskapsallianser med forskning, civilsamhälle, näringsliv och andra myndigheter ska staden arbeta vidare i Malmökommissionens anda för att skapa social hållbarhet och minska skillnader i hälsa. (2016) Under året ligger fokus på att fortsätta utveckla arbetet enligt Malmökommissionens rekommendationer. Det sociala investeringsperspektivet och kunskapsallianser med det omgivande samhället står i centrum. (2017)
Sociala investeringar ett par exempel 1. Socialt investeringsperspektiv; Malmö stads budgetprocess Satsning för hemlösa barnfamiljer; Kommunekonomisk beräkning och konsekvensbeskrivning för 100 Lägenheter från MKB och Kommungemensam bostadsrådgivning. Barn blir; förskola, individ och familjeomsorg, forskare BID -Sofielund, Yalla-trappan, Stadsomvandlingsprocesser tex Amiralstaden 2. Sociala investeringsfonder systematiska uppföljningar Hela Familjen - en samhällsekonomisk beräkning Stora samhällsekonomiska vinster (16-42 mkr efter 5 år) Uppföljningen av insatsen - avgörande för beräkning
6 områden 24 mål 72 rekommendationer 1. Barn och ungas levnadsvillkor 2. Boendemiljön 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer kunskapsallianser & demokratiserad styrning
Område 3: Utbildning 1. Likvärdighet och hög kvalitet 2. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa 3. Grundskolan en likvärdig skola? 4. Fritidshemmens förutsättningar för utveckling av hälsa och lärande 5. Gymnasieskolan inte en skola för alla? 6. Nyanlända och sent anlända barn och ungdomar 7. Skolsegregationen
Område 4: Inkomst och Arbete En person som är arbetslös riskerar att bli sjuk i större utsträckning och kostnaden blir högre för individen och för samhället än kostnader för arbetsmarknadsinsatser. 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet
Uppföljning av arbetet 1. Två övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik.. Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen 2. Uppföljning av Malmökommissionens förslag 32 nya utredningsuppdrag till olika förvaltningar 12 identifierade utvecklingsområden 35 pågående arbeten 2014 Intervjuer med direktörer från samtliga förvaltningar Status för de 32 utredningsuppdragen 2015 Text analys av samtliga nämnders årsanalyser Status för de 32 utredningsuppdragen
Förflyttning i organisationen Tekniska nämnden ska genom förbättrad delaktighet med det unga Malmö utveckla tillåtande stadsmiljöer som gynnar social hållbarhet i enlighet med intentionerna i Malmökommissionens rapport (Tekniska nämnden/fastighetskontoret och Gatukontoret) Förståelsen har ökat för vad som påverkar en socialt hållbar utveckling och vad kontoret idag redan bidrar med. (Gatukontoret) Kulturintresseundersökningen visar på de geografiska skillnaderna i staden avseende såväl utövande av som konsumtion av kultur. (Kulturnämnden) Nämnden har för avsikt att följa upp effekterna av samverkansformerna och göra en analys av svårigheten att bedöma om resultaten av samverkan leder till god hälsa på lika villkor (Sociala resursnämnden)
Uppföljning utredningarna Uppföljning av 32 utredningarna 2015 & 2016 Inte påbörjats, avstannat, ej avslutade (1), (2016; 0) Fortlöper planenligt (14), (2016; 4) God utveckling eller avslutade (17), 2016; 27
Utvärdering 2017-2018 Kommunstyrelsen beslutade mars 2017 om en utvärdering; 1. Analysera processen och organiseringen av arbetet med Malmökommissionen och det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö för att dra lärdom för organisering framåt. 2. Analysera resultat och effekter av de initiativ som genererats ur Malmökommissionen och de beslut som kommunstyrelsen fattat för att dra slutsatser om framtida prioriteringar. Utvärderingen ska ge förslag på hur en modell för uppföljning av effekter kan följas på lång sikt. 3. Generera ett lärandemoment så att utvärderingen och analyserna tas till vara och används som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet för Malmö som en hållbar stad.
Lokala och regionala kommissioner för jämlik hälsa
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors anna.balkfors@malmo.se Nyhetsbrev, rapporter m.m; www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell konferens, Hur kan Finsam bidra till jämlika livsvillkor?