Verksamhetsbera ttelse

Bilaga 1 Verksamhetsbera ttelse Svenska Stadsnätsföreningen och Servicebolaget januari 2015 december 2015

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Organisation... 5 Styrelsens sammansättning... 5 Valberedning... 5 Uppdelning mellan förening och servicebolag... 5 Medlemmar... 6 Verksamheten... 6 Det löpande arbetet... 7 Verksamhetsutveckling... 8 Fortsatt arbete enligt beslutad strategi... 8 Branschutveckling... 8 Fiberaffären... 8 Kundaccessaffären... 9 Strategiområde 1 Kunskapslyftet... 11 2015 i korthet... 11 Kvartal 1... 11 Kvartal 2... 12 Kvartal 3... 12 Kvartal 4... 12 Politiken... 13 Lokaliseringsprincipen... 14 Stadsnätens roll... 14 Ny bredbandsstrategi... 15 Media, marknadsföring och kommunikation... 15 Stadsnätsmagasinet... 16 Digitalt nyhetsbrev... 17 Stadsnätsföreningens internationella arbete... 17 Strategiområde 2 Nät i världsklass... 18 CESAR2... 18 Gemensam Lägesuppfattning (GLU)... 18 Stadsnätsfabriken... 19 Robust fiberanläggning... 21 2

TELÖ15 och Stadsnätens Infrastruktursamverkansgrupp (SISG)... 22 Avtalspaketet och styrgrupp CESAR2... 23 Standardisteringsprojekt... 23 SKA/Säker kundanslutning... 23 Övrig verksamhet... 24 Regional samverkan (regionaliseringsprojektet)... 24 Datalagringsdirektivet... 25 Svenska Stadsnätsföreningen som remissinstans... 26 Politikerrapporten Bredbandsenkäten... 26 Bredbandsforum... 26 Konferenser... 28 Årskonferensen... 28 Bredbandsbåten... 28 Möte med olika kategorier medlemmar... 30 Stadsnätsföreningens webbplats ssnf.org... 30 Ekonomi... 31 Servicebolaget... 31 Hur bolagets medel används... 31 Verksamhetens intäktsfördelning... 32 Verksamhetens kostnadsfördelning... 33 Föreningen... 34 Sammanställning av årets verksamhetsmål med måluppfyllelse... 35 3

Sammanfattning Stadsnätsföreningen har sedan 2012 en strategi och en målbild som matchar regeringens bredbandsmål, i vilken stadsnäten har en viktig roll. Stadsnätsföreningens strategi omfattar tre områden såsom Kunskapslyftet, Nät i världsklass och varumärket Stadsnät. Under året har påverkansarbetet inom strategiområdet Kunskapslyftet varit framgångsrikt. Intresset för bredbands och digitaliseringsfrågor ökade kraftigt under 2015. Tydliga exempel på det är antalet publicerade artiklar om stadsnät, bredband och digitalisering som under året mångdubblades. Det ökade intresset för föreningens frågor skapar flera positiva effekter, exempelvis är föreningens bedömning att intresset bland politikerna och allmänheten växt under året. Stadsnätsföreningen tar fram och sammanställer fakta i syfte att sprida kunskap om vår bransch. För tredje året i rad genomförde föreningen den årliga politikerenkäten, i vilken vi ställer frågor om stadsnäten, bredbandsutbyggnaden och samhällets digitalisering etc. Enkäten skickades till ledande kommunföreträdare. Resultatet har använts i ett flertal debattartiklar för att väcka intresse för kommunernas digitalisering och bredbandsutbyggnad. Som ett led i arbetet med att öka kunskapsgraden om stadsnätens roll och föreningens viktigaste frågor har alla riksdagsledamöter och kommunernas företrädare under året fått ett informationspaket. Paketet innehöll bland annat information om Sveriges stadsnät och Stadsnätsföreningens viktigaste frågor. Därutöver haft enskilda möten med politiker. För att hålla medlemmarna informerade om vad som händer har Stadsnätsföreningen löpande skrivit brev och artiklar om olika händelser och om verksamhetens samt branschens utveckling. Inom strategiområdet Nät i världsklass återfinns flera stora projekt som på olika sätt syftar till att förbättra, effektivisera, standardisera och utveckla stadsnätens verksamheter. Robust fiberanläggning startade som en förstudie som sen kunde överlåtas till PTS som tog över projektet. Projektet består av fyra delar och ett syfte är bland annat att arbeta fram certifiering av entreprenadföretag och dess medarbetare för anläggningsmetoder och maskiner. Med anledning av den nya driftsäkerhetsföreskriften som börjar gälla från 1 januari 2016 har servicebolaget ägnat en hel del tid med att bygga upp mallar och processer för hur stadsnäten ska kunna leva upp till den nya regleringen. Ett arbete som löpande stämts av med PTS. Under hela 2015 har CESAR2 varit i aktiv drift, och samtidigt har utveckling av tjänsten pågått. Dessutom har ett förankrings och presentationsarbete kring kapacitetstjänster i CESAR2 genomförts dels i form av fysiska möten med stadsnät, operatörer och kluster och dels via webinarier. Stadsnätsföreningen deltog i Telö15 och etablerade i detta sammanhang SISG, Stadsnätens infrastruktursamverkansgrupp. Ett annat viktigt arbete har varit regionaliseringsprojektet. En central resurs anställdes under året för att ansvara och driva projektet Regional samverkan. Under året har möten hållits med medlemmar, kluster, länsstyrelser, regioner och myndigheter. Resultatet visar att det finns stora variationer i behov och ambition för respektive län. Vi konstaterar att det fortfarande råder stort intresse för den svenska modellen och stadsnäten syns även utanför Sverige. Stadsnätsföreningen anordnade ett seminarium i Bryssel på den svenska ambassaden. På mötet deltog representanter från flera olika organisationer och från olika branscher. 4

Organisation Styrelsens sammansättning Styrelsen är gemensam för förening och servicebolag och har under verksamhetsåret 2015 haft följande sammansättning: Funktion Ledamot Bolag Ordförande Karin Ahl Rala Infratech AB Vice Ordförande Mats Berggren Umeå Energi UmeNet AB Ledamöter Heléne Jakobsson Sundbybergs Stadsnätsbolag AB Eva Marie Marklund AC Net Externservice AB Jörgen Svärdh Utsikt Bredband AB Sofia Söder GothNet AB Maria Häll SUNET Suppleanter Tomas Sundström Lunet AB Lars Winther Hansen SkåNet, från oktober Region Skåne Maria Olsson Övik Energi AB Per Norrthon FIBRA AB, entledigad oktober december. Godkänd revisor Mikael Johansson Lekmannarevisorer Tony Jonassen Norrtälje Energi AB Eric Ericsson Halmstad stadsnät AB Adjungerade Mikael Ek VD Stadsnätsföreningens Servicebolag AB Cecilia Bagge Kanslichef Stadsnätsföreningens Servicebolag AB Valberedning Valberedningen har inför årsmötet 2015 bestått av följande personer: Funktion Ledamot Bolag Sammankallande Björn Jonsson Norrsken AB Ledamöter Alexander Jansson Bjäre Kraft Bredband AB Hafsteinn Jonsson Karlstad Elnät AB/Stadsnät Uppdelning mellan förening och servicebolag All operativ verksamhet bedrivs i servicebolaget som har föreningens uppdrag att sköta olika uppdrag i enlighet med nedanstående lista som visar uppdelningen av vilka frågor som behandlas inom servicebolaget respektive föreningen (utdrag från styrelsens styrdokument). 5

Föreningsrelaterade frågor Årsmötet Medlems och serviceavgifter (beslut) Föreningens styrelsekostnader Föreningens ekonomi och bokslut Verksamhetsberättelsen Remissvar Bredbandspolitiken Strategisk utveckling och policyfrågor Medlemsrelaterade frågor Medlemstidningen beslut Bolagsrelaterade frågor Bolagsstämma Medlems och serviceavgifter (fakturering) Bolagets styrelsekostnader Bolagets ekonomi och bokslut Bredbandsmarknaden Omvärldsbevakning Styrelsens rådgivande organ Forsknings, provnings och standardiseringsverksamheten Annan projektverksamhet Kommunikation/information Medlemstidningen Evenemangsverksamhet Mässor och utställningar Medlemsundersökningar Medlemsregistret Webbplats och intranät Personalärenden Kontorsärenden Konsultärenden Medlemmar I slutet av 2015 hade Svenska Stadsnätsföreningen 280 medlemmar, vilket är en ökning jämfört med förgående år då antalet var 275 medlemmar. Antalet medlemmar med rösträtt var 156 (152, år 2014) och antalet utan rösträtt var 124 (123, år 2014). Under året har flera utträden och inträden skett. Utträdena har främst kännetecknats av leverantörer som ändrat verksamhetsinriktning eller minskat sina affärer med stadsnäten. Verksamheten Funktion VD Projektchef Kanslichef Produktchef PR och Kommunikationsansvarig Regionaliseringsansvarig Namn Mikael Ek Camilla Jönsson Cecilia Bagge Jimmy Persson Louise Thorselius Per Fröling Konsulter (längre uppdrag) Mia Forslöf (Konferenser) David Troëng (Kvalitetsförbättringsprojekt, Nät i världsklass) Lars Björkman (Robusta Nät, Datalagring, CESAR2 och Driftsäkerhetsföreskriften) Per Fröling (Regionalisering) t o m 31 aug. Fredrik Hansén (Stadsnätsfabriken from dec 15) 6

Det löpande arbetet Via servicebolaget erbjuds medlemmar och andra service gällande publicerat material (såsom rapporter, produktblad och undersökningar), information om konferenser, anmälningar och bekräftelser samt fakturor. I arbetet ingår även att besvara generella frågor om verksamheten eller andra medlemsärenden. Det förekommer en hel del förfrågningar från utlandet. Verksamheten sköter webbplats och annan administration såsom utskick av brev och e post samt hantering av nyhetsbevakning. Servicebolaget ansvarar för att föreslå och genomföra olika projekt som på olika sätt syftar till att förbättra, effektivisera och utveckla stadsnätens verksamheter. Ett projekt föregås av beslut i styrelsen då de har kunnat ta ställning till underlag och budget. Inget projekt startas utan att dess finansiering är säkrad. Det finns projekt och verksamheter som Stadsnätsfabriken, CESAR2, GLU, DIO, NTSG, Certifiering, Kvalitetsförbättring, SKA och Datalagring. Olika stadsnät har olika intressen och behov beroende på verksamhetens storlek eller hur långt de kommit i sin utveckling. Därför deltar stadsnät i huvudsak på frivillig basis och ansluter sig till de projekt som de tycker tillför något bra. I flera fall finns det stadsnät som vill vara med och bidra med sina kunskaper och erfarenheter. Projekten visar på en aktiv och levande förening och mycket av arbetena i projekten sker med frivilliga insatser från enskilda medlemmar. Under året har arbetet fortlöpt med juridiska frågor rörande exempelvis kommunala verksamheter och tillhörande konkurrensbegränsning. I juni 2015 fattade Post & Telestyrelsen, PTS, beslut om en ny driftsäkerhetsreglering, vilken träder i kraft succesivt från den 1 januari 2016. Med anledning av beslutet har servicebolaget ägnat en hel del tid med att bygga upp mallar och processer för hur stadsnäten ska kunna leva upp till den nya regleringen. Löpande avstämningar har skett med PTS. Servicebolaget har fortsatt haft en hög aktivitetsnivå i påverkansarbetet. Det har resulterat i deltagande på olika seminarier, medverkande som talare vid ett flertal kommunala ledningsmöten, publicering av debattartiklar, möten med EU representanter samt genomförande av olika undersökningar och framtagning av rapporter. Under året har Stadsnätsföreningen träffat flera företrädare från olika länder, genom att bli inbjudna till seminarier eller genom representanter på studiebesök i Sverige. Att berätta om den svenska modellen, med en etablerad konkurrens på fiberinfrastruktur och öppna nät, får fortsatt mycket intresse och uppskattning. Internationellt sett ser de Sverige som en förebild inom bredbandsområdet. För att hålla medlemmarna informerade om vad som händer har Stadsnätsföreningen löpande skrivit brev och artiklar om olika händelser och verksamhetens samt branschens utveckling. Servicebolaget har ägnat konferensverksamheten många timmar för att skapa ett högkvalitativt och meningsfullt innehåll. I ett bolags skötsel ingår löpande arbete med administration, ekonomi, budgetering, uppföljning och rapportering. Styrelsen har löpande fått information, ekonomi och verksamhetsrapporter. 7

Viktiga forum som Stadsnätsföreningen kontinuerligt medverkar i: Stadsnätsföreningen medverkar kontinuerligt, utöver projektverksamheten och klustermöten, i följande forum: Regeringens Bredbandsforum och underliggande arbetsgrupper DIO Styrgrupp för utveckling av tjänsten (PTS) GLU Styrgrupp för utveckling av tjänsten (PTS) IT & Telekomföretagens Kommunikationsråd NTSG Nationella TeleSamverkansGruppen (PTS) Verksamhetsutveckling Fortsatt arbete enligt beslutad strategi Instruktionen för verksamheten och dess arbete har varit beslutad verksamhetsplan och föreningens strategi, vilken beslutades vid årsmötet 2012. Strategin uttrycker en målbild för år 2020 och matchar regeringens bredbandsmål som också formulerats för 2020 och där stadsnäten förväntas ha en viktig roll. Strategin uttrycker tre tydliga satsningsområden. Det första är Kunskapslyftet som ska se till att politiker, ägare och beslutsfattare lokalt, regionalt, nationellt och internationellt blir välinformerade om stadsnätens roll. Det andra är Nät i världsklass som ska hjälpa till att skapa en framgångsrik affärsmässig och teknisk utveckling för att stadsnäten ska nå den önskade positionen på marknaden. Det innebär också att stadsnäten i allt större utsträckning ska fokusera på gemensamhet både vad gäller affärer och teknik. Det tredje är Stadsnät ett gemensamt varumärke för att sprida kunskapen om vad ett stadsnät är, att stadsnäten uppfattas som trovärdiga med en öppen fiberinfrastruktur och tjänstekonkurrens samt att marknaden väljer stadsnäten som sitt förstahandsval. I juni 2013 beslutade styrelsen att minska satsningarna på det gemensamma varumärket då intresset för gemensam kommunikation varit lågt hos medlemmarna. Under året har styrelsen under ledning av ordföranden arbetat fram förslag till en ny strategi för föreningen. Med anledning av det hölls ett extra årsmöte i september i samband med Bredbandsbåten. Vid det extra årsmötet framkom det flera synpunkter om den föreslagna strategin, vilket resulterade i en återremittering till styrelsen inklusive en utökad strategigrupp. Ett omarbetat förslag kommer att presenteras vid årsmötet i mars 2016. Innan det kommer ytterligare förankringsarbete göras. Branschutveckling Fiberaffären Intresset för svartfiberaffärer var fortsatt hög under året på grund av den ökade användningen av krävande elektroniska kommunikationstjänster och uppgraderingen till nya tekniker. Tele2, Teracom, Net4Mobility, Telenor, TDC, Trafikverket ICT, Com Hem och Bahnhof är fortfarande stora kunder till stadsnäten. 8

Den svenska marknaden präglas inte av en mångfald privata aktörer utan består av några privata aktörer och många kommunala stadsnät. Tjänsteleverantörer och operatörer är beroende av stadsnätets förmåga att kunna leverera den infrastrukturprodukt som efterfrågas. De senaste åren har efterfrågan på svartfiber ökat, bland annat tack vare telekomoperatörernas investeringar i 4Gutbyggnad. 4G nätet behöver fiberförbindelser mellan mobilbasstationer och den regionala noden för att kunna leverera bra bredbandshastigheter. Sverige ligger på andra plats när det gäller digital utveckling. Enligt indexet täcks 99 procent av hushållen av 4G/LTE teknik i Sverige, vilket ses som anmärkningsvärt med tanke på hur glesbefolkat Sverige är jämfört med andra europeiska länder. Tillgång till stadsnätens öppna nät har exempelvis varit en förutsättning för den snabba utbyggnaden av 4G/LTE mobilnäten i Sverige. Mobiloperatörer har kunnat effektivisera och kostnadsoptimera sin utbyggnad genom att hyra svartfiber på en konkurrensutsatt marknad. Det finns flera exempel där telekomoperatörerna och stadsnätet tillsammans nätplanerat utifrån infrastrukturens förutsättningar gällande noders och masters placeringar. Telekomoperatörernas 4G utbyggnad har med andra ord kunnat effektiviseras och kostnadsoptimerats genom att de hyrt fiber av stadsnät. Många av svartfiberaffärerna kanaliseras via Stadsnätsföreningens tjänst CESAR2. Tjänsten hanterar förfrågningar från operatörer på produkter såsom svartfiber och Ethernetkapaciteter till stadsnäten. Affärsprocessen och produkterna är standardiserade i ett gemensamt avtalspaket. Det innebär att en operatör kan efterfråga samma produkt, med samma tekniska specifikation, i hela landet oavsett vilket stadsnät som får frågan. Drygt 100 stadsnät är med och antal förfrågningar har ökat markant sedan systemet lanserades under hösten. Intresset för att köpa fibernät och stadsnät var fortsatt högt under året. Privata aktörer som TeliaSonera och IP Only fortsatte sina satsningar och uppvaktade stadsnätens ägare om att få köpa deras fibernät. Under året blev några stadsnät, både privata och kommunala, uppköpta av IP Only eller TeliaSonera. Många kommuner, främst kommuner utan stadsnät, tecknade ett så kallade samverkansavtal med TeliaSonera, IP Only eller Stadsnätsbolaget i Sverige AB (Svensk Infrastruktur) om att bygga ut öppen fiber till hushåll och företag i kommunen. Kundaccessaffären Enligt PTS senaste statistik uppgick antalet abonnemang på bredband via fiber till 1,5 miljoner den sista juni 2015. Det kan jämföras med xdsl som fortsätter att minska och som nu uppgår till knappa 1,2 miljoner abonnemang. Fiber stärker därmed sin ställning som den vanligaste bredbandstekniken. Stadsnätsföreningen bedömer att stadsnäten i nuläget äger cirka hälften av accessfibernätet i Sverige. I Sverige tog utvecklingen på villamarknaden fart under 2013 och utbyggnaden av fiberinfrastruktur har varit intensiv sedan dess. Bara TeliaSonera kopplade upp 54 400 villor med fiber under 2015, vilket är 64 procent fler villor med fiber än 2014 1. Det är främst stadsnäten, IP Only, TeliaSonera, Stadsnätsbolaget i Sverige AB (Svensk Infrastruktur) och det nystartade bolaget Fibertjänst i Sverige AB som bygger ut fiber till villorna. Men även Telenor har tagit fram ett villakoncept som de lanserat i några kommuner. I flera kommuner benämner 1 Telekomnyheterna, torsdagen den 7 januari 2016. 9

tidningarna att det råder fiberkrig och i de flesta fall är det öppet krig mellan den största operatören Telia, IP Only och kommunens stadsnät. Fiberkriget kan se olika ut i kommunerna. Det finns exempel på flera kommuner där stadsnäten och andra operatörer agerar och finns i samma villaområde. Det finns också flera exempel där stadsnätet är först i villaområdet och anlägger fiber och sen asfalterar igen, kort därefter kommer en ny operatör som gräver ned fiber. Andra förekommande fall är kommuner där det finns tre aktörer som konkurrerar på marknaden. Det finns också exempel på operatörer som använder sig av så kallad cherry picking, vilket innebär att de bara tar vissa attraktiva villaområden i kommunen och sen går vidare till nästa kommun. Fiberkriget har inneburit att alltfler villaområden under 2015 har fått fiber och det är en tillväxt som verkar hålla i sig under nästa år också. Exempelvis meddelade Telia i slutet av året att de inleder 2016 med en storoffensiv när det gäller fiber till villaägare. 10

Strategiområde 1 - Kunskapslyftet Intresset för bredbands och digitaliseringsfrågor ökade kraftigt under 2015. Tydliga exempel på det är antalet publicerade artiklar om stadsnät, bredband och digitalisering som under året mångdubblades. Det ökade intresset för föreningens frågor skapar flera positiva effekter, exempelvis är föreningens bedömning att intresset bland politikerna och allmänheten växt under året. Följande budskap har präglat påverkansarbetet under 2015: Stadsnäten är lokala fibernät som finns och verkar i hela landet. Stadsnätens snabba och framtidssäkra fibernät ger hushåll och företag i hela landet tillgång till ett stort utbud av digitala tjänster. Stadsnäten är en förutsättning för digitalisering av samhället, vilket bidrar till tillväxt både lokalt och nationellt. Målgrupper för påverkansarbetet har varit indelade i: Primära målgrupper: Relevanta beslutsfattare och opinionsbildare på europeisk, nationell och lokal nivå samt viktiga aktörer på bredbandsområdet Sekundära målgrupper: Allmänheten, i synnerhet boende i villor på landsbygden och i ytterområden. 2015 i korthet Under året har det genomförts ett stort antal aktiviteter inom ramen för påverkansarbetet. Kvartal 1 Årets första kvartal inleddes framgångsrikt med att en debattartikel, som argumenterade för fortsatt fiberutbyggnad, publicerades i över 50 landsortstidningar. Redan i december året innan publicerades samma debattartikel i 15 tidningar. I januari anordnade Stadsnätsföreningen ett välbesökt seminarium i Bryssel med syfte att öka kunskapen om den svenska bredbandsmarknaden och stadsnäten. Under kvartalet sammanställdes också svaren från politikerenkäten, Bredbandsenkäten 2015. De första nyheterna baserade på svarsresultaten skickades ut till tidningsredaktionerna i mars och har under året resulterat i ett stort antal nyheter och debattartiklar. I mars presenterade Post och Telestyrelsen sin bredbandskartläggning med information om bredbandstillgång i Sveriges kommuner. Precis som under tidigare år tog Stadsnätsföreningen fram en rankinglista som sedan skickades ut till landets nyhetsredaktioner. I slutet av det första kvartalet stod det klart att IT minister Mehmet Kaplan inledde arbetet med att se över Sveriges bredbandsstrategi. Efter det att nyheten blev känd har föreningen fokuserat på att öka kännedomen om stadsnätens roll bland politiker och tjänstemän i riksdag och regering. 11

Kvartal 2 Under årets andra kvartal genomförde SVT Rapport en specialsatsning på bredbandsfrågor och kanalen överöstes av tittarreaktioner. Föreningens vd, Mikael Ek, deltog i det längre reportage som inledde satsningen, ett kvitto på att de frågor som föreningen driver ligger rätt i tiden och väcker redaktionernas och allmänhetens intresse. Det stora intresset för föreningens frågor märktes också hos andra tidningsredaktioner. I mitten av maj skrev Mikael Ek och Karin Ahl, Stadsnätsföreningens ordförande, på Dagens Nyheters debattsida om behovet av bredband för att minska risken för digitalt utanförskap samt möjliggöra kommunernas digitaliseringsprocess. Även där presenterades nya siffror från vår politikerenkät. I slutet av kvartalet skrev Mikael Ek tillsammans med representanter från styrelsen debattartiklar på samma tema som debattartikeln som publicerades på DN Debatt. I slutet av andra kvartalet genomfördes politikerveckan i Visby. Representanter från föreningen var på plats för att delta i debatten. Totalt medverkade Mikael Ek och Per Fröling i fem panelsamtal. Kvartal 3 I början av årets tredje kvartal skrev Karin Ahl en gemensam debattartikel med Göran Marby, generaldirektör för PTS, i Sveriges största tidning, Aftonbladet. I slutet av samma månad skickade Stadsnätsföreningen och KommITS, som organiserar Sveriges kommunala IT chefer, ut ett gemensamt pressmeddelande med fokus på IT säkerhet. Pressmeddelandet baserades på den politikerenkät som Stadsnätsföreningen genomförde under årets första kvartal. Såväl debattartikeln i Aftonbladet som pressmeddelandet som togs fram tillsammans med KommITS är två bra exempel på hur föreningen samarbetar med myndigheter och organisationer. Genom att arbeta tillsammans skapas nya intressanta vinklar tack vare de olika parternas kunskaper inom området. Kvartal 4 I början av årets fjärde kvartal skrev föreningens vd, Mikael Ek, och ordförande, Karin Ahl, en debattartikel med fokus på innehållet i den kommande bredbandsstrategin. Texten innehöll ett antal rekommendationer riktade mot IT minister Mehmet Kaplan. Debattartikeln fick ett stort genomslag i länstidningar och besvarades också i en debattreplik av ministern själv, där han bland annat lyfte upp stadsnätens roll för den svenska bredbandsutbyggnaden. I slutet av november publicerade den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD en rapport som beskriver hur stadsnäten spelar en avgörande roll på den svenska bredbandsmarknaden. Enligt organisationen leder konceptet med öppna nät, som skapades av stadsnäten, till att öka valfriheten för konsumenterna och pressa priserna. Rapporten är ett viktigt kvitto på att stadsnäten, även i framtiden, spelar en viktig roll på den svenska bredbandsmarknaden. Tidningarnas telegrambyrå, TT, uppmärksammade rapporten vilket resulterade i ett stort antal nyhetsnotiser i lokalmedia. 12

Året avslutades med att en debattartikel, undertecknad av Karin Ahl och Mikael Ek, där de svenska stadsnätens roll på bredbandsmarknaden lyftes upp och där även OECD rapporten nämndes. Politiken Efter valet 2014 består kommunerna, riksdagen såväl som regeringskansliet av ett stort antal nyvalda ledamöter. Under året har Stadsnätsföreningen fokuserat på att öka kunskapen om stadsnäten bland landets förtroendevalda. Som ett led i arbetet med att öka kunskapsgraden om stadsnätens roll och föreningens viktigaste frågor har alla riksdagsledamöter under året fått ett informationspaket. Paketet innehöll bland annat information om Sveriges stadsnät och Stadsnätsföreningens viktigaste frågor. En särskild sida på föreningens webbplats skapades med innehåll riktat mot förtroendevalda, www.ssnf.org/349. Under året har enskilda möten ägt rum med representanter från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Syftet med dessa möten är att berätta mer om stadsnätens roll samt öka föreningens kunskap om de olika partiernas syn på digitaliserings och bredbandsfrågor. Representanter från Stadsnätsföreningen har också träffat enskilda kommunpolitiker samt organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att ytterligare öka kunskapen om stadsnäten och dess arbete. Under året har två informationsutskick riktade mot kommunföreträdare genomförts. Ett av utskicken riktades till förtroendevalda och innehöll ett informationspaket om stadsnätens roll och om Stadsnätsföreningens viktigaste frågor. Också i detta fall skapades en sida på föreningens webbplats, www.ssnf.org/290, där innehållet riktades till förtroendevalda kommunpolitiker. Under året har föreningen också genomfört ett utskick riktat mot de tekniska cheferna i landets kommuner. Syftet med utskicket var att öka kännedomen om moderna grävtekniker samt öka kunskapen om föreningens syn på likabehandlingsprincipen vid beslut om grävtillstånd. För tredje året i rad genomförde föreningen den årliga politikerenkäten, även kallad Bredbandsundersökningen. Frågebatteriet innehöll ett antal frågor om stadsnäten, bredbandsutbyggnaden och samhällets digitalisering och enkäten skickades till ledande kommunföreträdare. Undersökningens resultat har använts av föreningen för att öka kunskapen om Sveriges lokalpolitikers syn på frågor inom bredbandsområdet. Resultatet har också använts i ett flertal debattartiklar för att väcka intresse för kommunernas digitalisering och bredbandsutbyggnad. Exempel på nyhet baserad på resultat från politikerenkäten visas i figur 1. 13

FIGUR 1 TYCKER DU ATT REGERINGEN GÖR TILLRÄCKLIGT FÖR ATT BREDBANDSMÅLET SKA KUNNA NÅS? Vet ej 23% Ja 12% Nej 65% Lokaliseringsprincipen Under 2015 har föreningen lagt stort fokus på att öka kunskapen bland landets beslutsfattare om de konsekvenser som nuvarande kommunallag innebär för stadsnäten och i förlängningen också för bredbandsutbyggnaden. Frågan har lyfts i flera av de debattartiklar som föreningen tagit fram under året. Ämnet har också tagits upp vid möten med enskilda förtroendevalda. För att öka föreningens kunskap om stadsnätens syn på lokaliseringsprincipen och dess följder genomfördes en enkätundersökning under våren bland föreningens stadsnätsmedlemmar. Resultatet visade att en majoritet av föreningens kommunägda stadsnät anser att deras verksamhet hämmas av nuvarande lagstiftning. Under sommaren uppmärksammade SVT Rapport problemen med lokaliseringsprincipen. I ett inslag uppmärksammades ett antal hushåll i Falkenbergs kommun som nekades möjligheten att ansluta sig till Halmstads stadsnät trots att de bodde ett stenkast från fiberkabeln. Konsekvenserna av nuvarande lagstiftning har även engagerat landets riksdagspartier. I samband med allmänna motionstiden under hösten lämnade representanter från Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet in motioner om att ändra nuvarande lagstiftning så att landets stadsnät ges möjligheten att bygga ut sina nät även utanför de egna kommungränserna. Stadsnätens roll I dag är det många politiker som känner till stadsnätens arbete med att bygga ut det svenska bredbandsnätet. Men trots detta är det många av landets förtroendevalda som saknar kunskap om historien bakom stadsnätens bildande och om vilka konsekvenser olika beslut kan komma att få för landets stadsnät. Ett exempel på det är frågan om att detaljreglera vilken nivå i värdekedjan som stadsnäten ska befinna sig på, som allt oftare förekommer i debatten. 14

Föreningens kansli har under året tagit fram flera olika PM och faktablad som ger en grundläggande bild av stadsnätens roll och historik. Informationsmaterialet lyfter också upp hur stadsnäten ökat konkurrensen på marknaden vilket främjat utbyggnaden och pressat priserna. Materialet, som vänder sig till politiker samt tjänstemän inom det offentliga eller i organisationer som arbetar med bredbands och digitaliseringsfrågor, har också tillgängliggjorts till föreningens medlemmar så att dessa kan användas vid lokala möten med förtroendevalda och kommuntjänstemän. Grad av måluppfyllelse Genomföra två utskick till alla riksdagsledamöter samt alla kommunledningar. Det genomfördes ett utskick till riksdagsledamöterna och två utskick till kommunerna. Ny bredbandsstrategi I början av mars stod det klart att Sveriges IT minister Mehmet Kaplan beslutat sig för att uppdatera den nationella bredbandsstrategin. Arbetet väntas bli klart under första kvartalet 2016. Stadsnätsföreningen har under 2015 ägnat mycket tid åt att informera om vilka frågor som den kommande strategin bör lyfta upp för att Sverige också i fortsättningen ska vara ledande inom bredbands och digitaliseringsområdet. Under 2015 har debattklimatet delvis hårdnat. Orsaken till det beror sannolikt på det faktum att den kommande bredbandsstrategin väckt nytt liv i flera av de frågor som debatterats under åren. Flera av föreningens debattartiklar har besvarats med debattrepliker. Även Stadsnätsföreningen har känt sig tvungna att besvara debattartiklar när innehållet inte gett en rättvis bild av medlemmarnas verksamheter. Media, marknadsföring och kommunikation Sammanlagt fick Stadsnätsföreningen minst 645 (494) träffar i media, vilket motsvarar ett PR värde på 40,7 miljoner (32,4). Föreningen strävar efter att i så stor utsträckning som möjligt göra lokala eller regionala versioner av det material som skickas till nyhetsredaktionerna. 15

FIGUR 2 ANTAL PUBLICERINGAR MED SVENSKA STADSNÄTSFÖRENINGEN, PER MÅNAD 2014 2015 2014 2015 150 125 100 75 50 25 0 16 57 23 11 63 120 138 82 1 69 84 52 52 51 35 37 6 11 38 4 4 92 48 45 Källa: Det totala antalet publiceringar under 2015 i tryckta medier, på tidningarnas webbsidor samt i radio och tv:s nyhetsprogram. Sökningen är genomförd i profilen för Svenska Stadsnätsföreningen i mediesökningsverktyget Retriever januari respektive år. Under året har Svenska Stadsnätsföreningen haft stöd i sitt press och PR arbete av PR byrån Westander. Grad av måluppfyllelse Publicera minst fem artiklar utanför branschmedia. Aftonbladet, DN Debatt, Norrtelje Tidning, Smålandsposten och SVT rapport. Stadsnätsföreningen ska vara omnämnd eller synlig i media minst 400 gånger under året. Sökning i Retrievers databas ger 645 antal träffar. Stadsnätsmagasinet Tidningen är ett viktigt ansikte utåt och en profilskapare för Svenska Stadsnätsföreningen. I den finns olika artiklar och skrivelser om branschens utveckling och olika rön. Dessutom kommer föreningens medlemmar till tals på olika sätt i tidningen. Under årets andra halva påbörjades arbetet med att uppdatera tidningens profil, tonalitet och utseende. Resultatet kommer att synas först i det nummer som kommer ut första kvartalet 2016. Tidningen ges ut två gånger per år med distribution precis före årskonferensen respektive höstkonferensen. Det finns en målbild att tidningen ska vara finansierad av annonsintäkter och den har uppnåtts under 2015. 16

Digitalt nyhetsbrev Under 2015 har tio nyhetsbrev producerats och distribuerats till dryga 1 800 mottagare. I april började föreningen använda sig av ett nytt verktyg, Paloma, för nyhetsbrevet. I samband med bytet fick nyhetsbrevet också ny layout. Intresset för att prenumerera på nyhetsbrevet är stort och antalet personer som aktivt väljer att avregistrera sin prenumeration går att räkna på en hand. I takt med att arbetsplatser förbättrar sitt IT skydd blir det dock vanligare att nyhetsbrev inte når fram till mottagaren vilket leder till ett antal automatiska avregistreringar vid varje utskick. Detta är inte något unikt för Stadsnätsföreningens nyhetsbrev utan ett generellt problem för dem som jobbar med utskick. Utvecklingen innebär också att det blir allt svårare att nå målet som säger att föreningen ska ha 2 000 prenumeranter. Under 2015 har fokus i första hand legat på att öka intresset för innehållet i nyhetsbrevet och som ett led i det arbetet öppnade föreningen upp för platsannonser. Intresset för att annonsera har varit ljummet men förhoppningen är att intresset kommer öka framöver. Grad av måluppfyllelse Uppnå 2 000 registrerade mottagare av det digitala nyhetsbrevet I slutet av december finns det 1 800 registrerade prenumeranter. Stadsnätsföreningens internationella arbete Stadsnätsföreningen strävar efter att öka kunskapen om de svenska stadsnäten internationellt med huvudfokus på EU området. Som ett led i det arbetet genomfördes den 20 januari 2015 seminarium i Bryssel under rubriken»measuring the specific socio economic benefits of a locally connected Gigabit Society.«Seminariet genomfördes under värdskap av svenska ambassaden i deras lokaliteter i Bryssel. Inledningstalet hölls av Sveriges ständige representant, ambassadören Åsa Webber. Närmare 60 personer deltog. Det var representanter från flera olika organisationer i Bryssel som exempelvis finanssektorn, telekombranschen, olika länders kommun och regionrepresentanter, olika enheter från EU kommissionen och vårdsektorn. Under året har Svenska Stadsnätsföreningen medverkat som talare vid flera tillfällen ibland annat Tyskland, Norge och Storbritannien, inom ramen för ELFA samarbetet. Uppgiften har varit att berätta om den framgångsrika svenska modellen med lokala öppna fibernät. Grad av måluppfyllelse Publicera en debattartikel på EU nivå Har inte genomförts. 17

Strategiområde 2 - Nät i världsklass CESAR2 Den digitala handelsplatsen CESAR2 är ett affärssystem som underlättar handeln med svartfiber och Ethernetkapacitet. Tjänsten anses vara viktig av både stadsnät och operatörer för svartfiberaffärerna. Stadsnätsföreningen har under året arbetat med att införa och utveckla tjänsten CESAR2. Tjänsten hanterar både svartfiber och kapacitetsförbindelser. Genom att CESAR2 har upphandlats som tjänst så behöver inte Stadsnätsföreningen äga en egen systempark och förbindelser till CESAR2. Allt detta ingår i den upphandlade tjänsten. En utökad funktionalitet kring offert, order och avtalshantering samt att förfrågan bygger på kartdata är exempel på stöd som nu finns i tjänsten. Under hela 2015 har CESAR2 varit i aktiv drift, och samtidigt har utveckling av tjänsten pågått. Dessutom har ett förankrings och presentationsarbete kring kapacitetstjänster i CESAR2 genomförts dels i form av fysiska möten med stadsnät, operatörer och kluster och dels via webinarier. För att stadsnät och operatörer ska få använda CESAR2 betalar de ett månadspris. Avgiften består av två delar och är baserad på respektive verksamhets omsättningstal (avseende bredbandsverksamheten). Första delen är en grundavgift och inkluderar köpbehörighet. Den andra avgiften är en säljavgift. Vid årets slut hade 114 stadsnät och samtliga operatörer anslutit sig till CESAR2. Tjänsten har nu 461 användare och under året har det gjorts 7 944 förfrågningar varav 7 193 är besvarade i tjänsten och 933 förbindelseavtal är påskrivna. Sedan 2008 har den tidigare versionen av Cesar ackumulerat ett underskott på uppskattningsvis 3,5 Mkr, vilket begränsat annan verksamhetsutveckling. För att driva och utveckla CESAR2 krävs att Stadsnätsföreningen får in 3,1 Mkr per år. Det har Stadsnätsföreningen säkerställt tack vare antalet användare i tjänsten. Vid årets slut är intäkten för CESAR2 3,3 Mkr. Grad av måluppfyllelse Var femte affär som görs via CESAR2 baseras på en kapacitetstjänst. Färre än var 1/10 affär baseras på en kapacitetstjänst Gemensam Lägesuppfattning (GLU) GLU är ett verktyg som underlättar informationshanteringen i en krissituation. Dessutom kan systemet användas i den dagliga verksamheten för att informera kunder och allmänhet om rådande driftstatus i näten och tjänsterna. Alla operatörer har tagit fram ett system och alla kan rapportera in till samordningswebben där PTS och Nationella telesamverkansgruppen (NTSG) snabbt kan bilda sig en uppfattning om det rådande krisläget i Sverige och agera därefter. Stadsnätsföreningen har under året tittat på en utveckling av GLU för att göra verktyget mer intressant för fler nät. Det bör vara ett verktyg som bygger på en modern plattform som stödjer fler enheter såsom smartphones och läsplattor samt har ett M2M gränssnitt istället för den grafiska 18

kartinmatning som finns i dag. Resultatet är att PTS under 2016 kommer att etablera en ny version av GLU och DIO som har arbetsnamnet NAVET. Navet kommer att erbjudas som tjänst av PTS. När navet finns tillgänglig så kan samtliga operatörers egna GLU:er läggas ned om de så önskar, även Stadsnätsföreningens GLU. Enligt PTS bör en version av NAVET finnas tillgänglig i slutet av 2016. GLU har idag 17 anslutna stadsnät. Stadsnätsfabriken Stadsnätsfabriken är ett samlingsbegrepp för en specifik medlemsfinansierad verksamhet inom ramen för Stadsnätsföreningens servicebolag. Syftet med verksamheten är att ge medlemmarna i Stadsnätsfabriken olika verktyg för att kunna uppnå god lönsamhet i sina lokala affärsverksamheter och för att de, från tid till annan, kostnadseffektivt och affärsmässigt kan tillhandahålla standardiserade plattformar som stödjer kraven för Nät i Världsklass. Under devisen Vi gör det tillsammans och genom att ha fokus på affärsmässighet och kostnadseffektivitet verkar Stadsnätsfabriken för att olika typer av affärsrelationer och samarbeten uppstår. Likaså verkar Stadsnätsfabriken för att skapa mötesplatser för dialog och kunskapsinhämtning. Inom ramen för Stadsnätsfabriken finns tre prioriterade fokusområden: Ramavtal för produkter och tjänster; olika avtal förhandlas fram och upprättas på central nivå inom Stadsnätsfabriken för att därefter göras tillgängliga för löpande avrop från medlemmarna. Branschgemensamt tjänsteleverantörsavtal; ett standardavtal för tjänstedistribution i stadsnät som diskuteras/förhandlas fram mellan Tjänsteleverantörernas förening och Stadsnätsfabriken. Standardavtalet kan därefter användas som grund i de bilaterala förhandlingarna som sker på lokalnivå mellan stadsnät och tjänsteleverantörer. Mötesplatser/forum; medlemmarna bjuds in till olika diskussionsforum och arbetsmöten som på olika sätt belyser aktuella händelser och företeelser inom stadsnätsbranschen. Medlemmarna ges möjlighet att tillsammans med övriga stadsnätskollegor utveckla sin lokala affär. Stadsnätsfabriken medlemmar återfinns i 138 kommuner. Medlemmarnas nät har sammantaget 750 000 leveransklara portar till vilka 115 tjänsteleverantörer har möjlighet att leverera olika tjänster. Under 2015 har Piteå Energi AB, Vetlanda Energi & Teknik AB, Nybro Energi AB och Habo Kraft AB tillkommit som medlemmar. Kalix Net AB har sagt upp sitt medlemskap. Ramavtal har tecknats med leverantörerna OneFlow AB (digital avtalshantering), Wälikangas Juridik AB (juridik och projektledartjänster), TransPacket AS (vågländsutrustning). Diskussioner pågår med Eltel Networks Infranet AB, ÅF AB, Melbye Skandinavia Sverige AB och Uhrner Film Production AB Ett samarbetsavtal har tecknats med innovationsföretaget Aifloo AB som arbetar med välfärdsprodukter kopplade till ett AI system (Artificiell intelligens). Ett pilotprojekt har startats upp i Sundbyberg och diskussioner om piloter pågår i Varberg och i Örebro. Januari 2015 anordnade Stadsnätsfabriken forumet, KO och operatörskap i stadsnäten. 19

I april och september genomfördes en roadshow tillsammans med ramavtalsleverantörerna. Stadsnätsfabrikens och SSNf medlemmar blev inbjudna till Halmstad, Jönköping, Stockholm, Örebro och Lycksele. Roadshowen uppskattades och lovordades även detta år av både medlemmar och leverantörer. Diskussioner/förhandlingar med Tjänsteleverantörsföreningen har pågått under hela 2015. Förhandlingarna strandades av tjänsteleverantörerna i juni men efter ett omtag startades diskussionerna/förhandlingarna upp igen och arbetet har under senhösten intensifierats. Målsättningen är att avtalet ska gå ut på remissrunda i slutet på mars 2016. Den årliga enkäten Nöjd Medlems Index som skickades ut i september har resulterat i ett omtag inför 2016 vad gäller informationsspridning. Under 2015 har ett förändringsarbete startats upp vilket bl.a. har resulterat i att Stadsnätsfabrikens ledningsgrupp har förstärkts med ytterligare fyra resurser. Ledningsgruppen har under större delen av 2015 representerats av stadsnätschefer från Varberg, Halmstad, Jönköping, Botkyrka, Sundbyberg, Karlstad, Örebro, Luleå och AC Net. Ledningsgruppens ordförande är Heléne Jakobsson som också är ledamot i Stadsnätsföreningens styrelse. Jimmy Persson, Stadsnätsföreningens produktchef har i huvudsak ansvarat för den löpande verksamheten och för anskaffning av nya ramavtalsleverantörer. Mia Forslöf, Eventool, har administrerat ledningsgruppsarbetet och Mia har även ansvarat för planering och samordning av Stadsnätsfabrikens aktiviteter. Inom ramen för förändringsarbetet har även en genomlysning av Stadsnätsfabrikens verksamhet gjorts. Vilket resulterade i en önskad målbild och i en prioriteringslista över de aktiviteter som ska genomföras i närtid, såsom nytt avtalspaket med ramavtalsleverantörer, webbplats med utökad service och försäljningsfunktionalitet samt förbättrad marknadskommunikation, detta sistnämnda gäller såväl intern som extern. Som ett led i att uppnå den nya målbilden har avtal tecknats med Per Bengtsson och Fredrik Hansén. Per har uppdraget att dels informera medlemmarna om Stadsnätsfabrikens verksamhet och dels inhämta information om vad medlemmarna har för förväntningar på Stadsnätsfabriken, kontraktet gäller t.o.m. Q1 2016. Fredrik har i uppgift att ta fram ett nytt avtalspaket för ramavtalsleverantörer likaså att ta fram webbplatsfunktionalitet som stödjer affären Ramavtalsleverantörer. Fredrik är kontrakterad fram tom halvårsskiftet 2016. Grad av måluppfyllelse 50 % av Stadsnätsfabrikens medlemmar avropar mot minst ett leverantörsavtal. Färre än 25 procent avropar mot minst ett leverantörsavtal. 20

Robust fiberanläggning Under året påbörjades arbetet med en förstudie om certifiering av entreprenadföretag och dess medarbetare för anläggningsmetoder och maskiner. PTS tog sedan över projektet och upphandlade en projektledare och bytte namn till Robust fiberanläggning. Projektet startade under tredje kvartalet och rymmer nu fyra delar där certifiering är en del. Stadsnätsföreningen har varit med i processen för upphandling av projektledare och i kravställning på innehållet. Styrgruppen består av representanter från PTS, Stadsnätsföreningen, Skanova, IT & Telekomföretagen, IP Only, SKL samt Bredbandsforum. Ansvarig från Stadsnätsföreningen är Jimmy Persson. De fyra delar som projektet arbetar med: 1. Utveckla vägledning och rekommendationer för anläggning av fibernät I detta delprojekt ingår att sammanställa befintlig dokumentation av beskrivningar av nät, noder och anläggningstekniker samt hur detta ska dokumenteras till en samlad vägledning. Vägledningen ska även innehålla en sammanställning över lämpliga val såsom typ av material vad gäller prestanda och kvalitet samt metoder för förläggning av materialet. Vägledningen ska rikta sig till branschens intressenter, och handläggare vid myndigheter, kommuner och landsting. Vägledningen bör därför vara interaktiv och utformad så att användare kan fördjupa sig i valda delar via länkar eller på annat sätt. Vägledningen ska även utformas så att den bl a kan användas för utbildningssyfte, som rekommendationer vid ansökan om bidrag och vid besiktningar, samt som tekniskt stöd vid upphandling. 2. Rekommendation om val av anläggningsteknik Vid infrastrukturprojekt används ofta metoder som inte är anpassade för fiberinfrastruktur. Detta gör projekten ineffektiva både vad gäller arbete och kostnader. Att försöka bibehålla massor, exempelvis grus, sand och makadam på plats för återanvändning i anläggningsprojekt för återställning är både kostnadseffektivt och en miljöanpassad åtgärd. Särskilt mindre aktörer som beställer arbete för att anlägga fibernät saknar många gånger kunskap kring vilka krav som bör ställas i samband med anskaffning. I detta delprojekt ingår att i en rekommendation sammanställa och förtydliga vilka krav som är rimliga att ställa på anläggningsteknik samt nyttan med att ställa dessa krav. Målgruppen för rekommendationen ska vara densamma som för delprojekt 1. 3. Etablera förläggningscertifikat baserat på resultatet av delprojekt 1 och 2. Det finns ett stort behov av att säkerställa att arbetet med att förlägga fiberinfrastruktur sker på ett kvalitativt och metod anpassat sätt. Detta för att skapa trovärdighet i arbetet gentemot exempelvis kommuner, myndigheter och nätägare. För att åstadkomma detta krävs det att rätt kunskap finns hos entreprenadföretag samt hos personerna som ska utföra anläggningsarbetet. Som verktyg för kvalitetssäkringen ska oberoende certifiering etableras. Mot bakgrund av detta ingår det i detta delprojekt att etablera följande: a) Företagscertifiering, för entreprenadföretag för fiberinfrastruktur. b) Personcertifiering på förläggningstekniker, i enlighet med resultatet av delprojekt 2. c) Ansvariga parter för utbildning och certifieringsorganisation 21

4. Etablera en gemensam förvaltningsorganisation för resultaten av delprojekt 1, 2 och 3 För att skapa kontinuitet och långsiktighet krävs en gemensam förvaltningsorganisation som håller samman resultaten av delprojekt 1, 2 och 3 över tid. I detta delprojekt ingår att ta fram ett genomförbart förslag för hur denna förvaltningsorganisation ska verka och finansieras över tid. Grad av måluppfyllelse Stadsnätsföreningen medverkar till att få fram en nationell grävcertifiering. PTS har tagit över projektet och Stadsnätsföreningen är med och bidrar. Klart 2016. TELÖ15 och Stadsnätens Infrastruktursamverkansgrupp (SISG) PTS har under året haft möten och utbildning kring TELÖ15, som var en korrenspondensövning. Alla stadsnät fick via Stadsnätsföreningen en inbjudan att delta i TELÖ15. Inför övningen gjordes flera förberedelser, bland annat skickades en enkät ut till våra medlemmar gällande beredskapsorganisation och möjlighet till att låna ut resurser och materiel vid extra ordinära situationer. Övningen gick av stapeln i oktober, veckorna 41 43. När övningen pågick skickades det varje måndag ut scenarier. Stadsnätsföreningen organiserade övningen med hjälp av SISG, Stadsnätens infrastruktursamverkansgrupp, som bildades under året. Under övningen hade de ett antal kortare möten kring utskickade scenarier m m för att sedan skicka in ett svar till PTS i slutet av varje vecka. Under övningen aktiverades följande funktioner: NTSG, SISG, krisledningar, kommunikatörer och NOC:ar. Under övningen genomfördes även möten med hjälp Adobe Connect, Telefonbrygga och RAKEL. En loggbok i excel fördes över all korrespondens och sparades sedan i en gemensam dropbox. Sammanfattningsvis om TELÖ15 kan sägas att TELÖ15 avslutades i december med ett erfarenhetsseminarium där samtliga som var med i TELÖ15 deltog. Stadsnätsföreningens engagemang och den organisationsstruktur och processmodell som vi valt för krishantering har emottagits mycket positivt av PTS. SISG, Stadsnätens infrastruktursamverkansgrupp är nu etablerad och består av Gävle Energi AB, Lunet AB, Kumbro Stadsnät AB, Nossebro Energi. Norrsken AB, Fibra AB, Halmstads Stadsnät AB, Botkyrka Stadsnät, Sundbybergs Stadsnät AB, Utsikt Bredband, Öresundskraft och ServaNet. Ytterligare stadsnät har visat intresse för att ansluta sig till SiSG. Som en följd av Telö15 har Stadsnätsföreningen skapat ett ledningssystem för driftsäkerhetsarbetet som blev färdigt att använda för medlemmarna i slutet av året. Ledningssystemet innefattar styrdokument, roller och funktioner, RSA för verksamheten samt anläggningar och tillgångar som medlemmarna kan använda för sitt driftsäkerhetsarbete. Ansvarig för SISG från Stadsnätsföreningen är Jimmy Persson. Även Louise Thorselius har deltagit i projektet. En logga har tagits fram: 22

Avtalspaketet och styrgrupp CESAR2 Avtalspaketet och CESAR2 har nu en gemensam styrgrupp. Ett första möte hölls i mitten av oktober 2015. Ett nytt avtalsförslag har utarbetats under året där CESAR2 är mer integrerad i avtalstexten än tidigare. Det nya avtalet kommer att börja gälla under början av 2016 och har fått namnet Avtalspaket CESAR2.0. Den gemsamma styrgruppen består av: Com Hem, Gothnet, IP Only, Skekraft, TDC, Tele2, Telenor, Teracom, Trafikverket, Wexnet och Stadsnätsföreningen. Stadsnätsföreningen är ordförande genom Jimmy Persson och sekreterare är Camilla Jönsson. Standardisteringsprojekt På begäran av tjänsteleverantörsföreningen har ett arbete genomförts kring att standardisera tre viktiga processer mellan nätägare, kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer. Den första processen, Byte av kommunikationsoperatör, blev klar och godkänd för att användas under året. Den andra processen, Standardisering av adressdata, blev också klar och godkänd under året. Den tredje processen däremot som hanterar byte av tjänst för slutkund mellan olika tjänsteleverantörer/operatörer, beräknas vara klar under första kvartalet 2016. Projektledare för arbetet var David Troëng. Stadsnätsföreningen äger projektet och Jimmy Persson är ansvarig. David Troëng lämnade projektet i slutet av året och en ny projektledare tillsattes, Fredrik Hansén. SKA/Säker kundanslutning Under första kvartalet har en omarbetning av kraven för Säker kundanslutning (SKA) genomförts där hänsyn tagits till IPV6. Stadsnätsföreningen har också lanserat en ny certifieringslogga samt lagt upp ny information på Stadsnätsföreningens webbplats. 2015 12 31 upphör alla nuvarande certifieringar för leverantörer och nät. Det innebär att alla som vill ha en ny certifiering måste göra nya tester för att få kalla sig SKA certifierad. I dagsläget är det bara D Link som gått igenom de nya testerna och är SKA certifierade och får använda den nya loggan i sin marknadsföring. Under 2015 beslutades att göra om SKA. Skälet till detta är att nuvarande SKA är framtagen för små nätstrukturer. Den är inte anpassad för medel och stora nät vilket gör det svårt att applicera SKA på exempelvis nationella nät, regionnät m fl. Innehållet i SKA är i dag så kallat öppna data och alla som vill får bidra till att utveckla standarden, vilket inte sker. Certifiering uppdateras inte kontinuerligt utan endast sporadiskt. Det gör den osäker att implementera och en förändring kräver en ny certifiering. Under året arbetades ett nytt koncept fram som ska säkerställa en kontinuerlig uppdatering, som ägs av ett förvaltningsråd. Dessutom ska projektet arbeta med att ta fram fler partners som kan hantera certifieringen och med att få till bättre förankringsprocess i branschen angående nätintegritet. Fler aktörer skapar konkurrens och bättre villkor för de som ska certifiera sig. Periodisk uppdatering i två nivåer skapar tydlighet i innehåll och vad certifieringen lovar. Arbetet ska genomföras under 2016. Ansvarig från Stadsnätsföreningen är Jimmy Persson. 23

Övrig verksamhet Regional samverkan (regionaliseringsprojektet) Under verksamhetsåret 2015 har regionaliseringsprojektet fortsatt. Efter avrapportering vid Stadsnätsföreningens årsmöte i Västerås beslutade stämman om fortsatt förankring och utveckling av regionaliseringsarbetet med enskilda medlemmar, kluster, länsstyrelser och övriga regionala representanter i samtliga län. En central resurs anställdes under året för att ansvara och driva projektet regional samverkan. Erfarenheter som erhållits från förankringsmöten med medlemmar och kluster under året visar stora variationer i behov och ambitioner för respektive län när det gäller samverkan dels mellan stadsnätsmedlemmarna själva, dels mellan stadsnäten och regionernas offentliga representanter. Vid möten som Stadsnätsföreningen haft med representanter från länsstyrelser och regioner efterfrågas föreningens kompetens och relationsnätverk. Vi kan konstatera att handlingsplaner som ska tas fram för länen kommer att se olika ut eftersom modellen med regional samverkan bygger på att medlemmar själva måste se nyttoeffekten och därmed tillsätta egna resurser för ändamålet. Stadsnätsföreningen har i sitt arbete också sett att flera län är klara med sina regionala bredbandsstrategiska handlingsplaner medan ett antal län fortfarande har arbeten kvar att göra med att förankra sina planer. Stadsnätsföreningen har bland annat i Kronobergs län agerat remissinstans på länsstyrelsens förslag. Både Västmanland och Stockholms län har under 2015 arbetat med framtagandet av respektive bredbandsstrategier och där Stadsnätsföreningen blivit utsedd och varit delaktig i regionernas referensgrupper. Ett styrdokument för regionaliseringsprojektet med tillhörande handlingsplan togs fram och förankrades hos styrelsen under året. Styrdokumentet påvisar projektets förankrings och utvecklingsarbete med andra nationella aktörer såsom SKL, Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Bredbandsforum, som i likhet med Stadsnätsföreningen ser nyttan med och behovet av regionalt anpassad samordning. Regionaliseringsprojektet har träffat överenskommelser med dessa organisationer om gemensamt agerande på regional nivå. Regeringen beslutade i maj om att tillsätta regionala bredbandskoordinatorer i varje län där Bredbandsforum bildar ett nationellt sekretariat som blir en stödfunktion för bredbandskoordinatorerna. Det nationella sekretariatet ska tillhandahålla ett nätverk för bredbandkoordinatorerna samt ansvara för koordinatorernas kompetensutveckling. Dessa koordinatorer och deras nätverk har Stadsnätsföreningens regionaliseringsprojekt identifierat som nyckelpersoner. Därför har projektet träffat Bredbandsforum och har tillsammans lagt fram en handlingsplan som innebär regelbundna möten i syfte att informera varandra, ha gemensamma regionala konferenser samt att Stadsnätsföreningen tar fram ett informationsmaterial om stadsnät i utbildningssyfte för bredbandskoordinatorerna. Ansvarig för regional samverkan är Per Fröling på Stadsnätsföreningen. 24

Grad av måluppfyllelse Under året träffat samtliga län/regionförbund 70 procent av länen/regionförbunden har projektet träffat. Datalagringsdirektivet I mars kom regeringens utredare Sten Heckscher fram till att resultatet av sin snabbutredning från sommaren 2014 står fast. Utredningens uppdrag har varit att föreslå de förändringar som bedöms lämpliga för att stärka skyddet för den personliga integriteten i förhållande till den regleringen. Under sommaren skickades förslaget från Justitiedepartementet ut på remiss, Datalagring och integritet, SOU 2015:31. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Justeringar som föreslås: Beslut om inhämtning av s k abonnemangsuppgifter för brottsbekämpande ändamål ska i fortsättningen få fattas endast av särskilt angivna befattningshavare och ska dokumenteras. Myndigheterna ska förstöra inhämtade uppgifter i vissa fall där det står klart att uppgifterna omfattas av till exempel journalisters yrkesmässiga tystnadsplikt. Myndigheternas skyldighet att underrätta Säkerhets och integritetsskyddsnämnden om sina beslut ska i fortsättningen fullgöras genom att myndigheten ger in sitt beslut till nämnden. Flera aktörer i branschen var mycket kritiska till utredningen, så även Stadsnätsföreningen. Stadsnätsföreningen ansåg att utredningen förbisett eller missat viktiga parametrar och frågeställningar som kunnat ge viktig input i analysen av utredarnas förslag. Utredningens grundläggande fakta måste utgå från att datalagringsdirektivet är oförenligt med Europeiska unionens stadga, samt innehålla analys och beslut om hur andra länder agerar, i Europa eller i andra delar av världen, som inte har någon lag om datatrafiklagring. Vilket inte har gjorts. En utredning utifrån den utgångspunkten hade skapat en trovärdighet och haft en relevant faktagrund som behövts för att regeringen och riksdagen ska kunna ta beslut i frågan om datalagringsdirektivets innehåll och berättigande. Stadsnätsföreningen ansåg att utredningen bör göras om. I april beslutade Kammarrätten att inhämta ett förhandsavgörande från EU domstolen i det s k datalagringsmålet mellan Tele2 Sverige AB och PTS. Frågan i målet är om de svenska bestämmelserna om datalagring är förenliga med EU rätten och tillämpliga EU rättsliga bestämmelser om enskildas fri och rättigheter samt med svensk grundlag. Detta är en förutsättning för att PTS ska ha haft rättslig möjlighet att förelägga Tele2 att lagra trafikuppgifter. EU domstolen brukar komma med sitt förhandsavgörande efter cirka ett år. Därefter kommer kammarrätten att avgöra målet slutligt. I maj avslog Kammarrätten Tele2s begäran om inhibition, dvs att kravet på datalagring inte ska gälla tills frågan är avgjord i rätten. Avslaget innebär att svenska operatörer, alltså även stadsnäten, måste fortsätta lagra sina kunders privata trafikuppgifter trots att EU domstolen ännu inte har sagt sitt i frågan. 25

Svenska Stadsnätsföreningen som remissinstans Stadsnätsföreningen får, som en etablerad remissinstans, löpande remissfrågor om branschen från reglerande myndigheter, departement och organisationer. Alla remisser Stadsnätsföreningen svarar på är viktiga. Under perioden har Stadsnätsföreningen besvarat flera remisser. En remiss där branschen och PTS stod en bit ifrån varandra var den om vilka krav som skulle ställas i PTS föreskrift om driftsäkerhet. Flera instanser, inklusive Stadsnätsföreningen, ansåg att PTS borde arbeta om förslaget till en mer rimlig nivå. I juni kom beslutet från PTS. Svenska Stadsnätsföreningens bedömning är att de krav som nu antagits är rimliga och anpassade efter marknadens fastnätsaktörer. Det är tydligt att PTS lyssnat på föreningens kritik och tagit med denna i arbetet med att uppdatera det ursprungliga förslaget. Remisser: Förslag till föreskrifter om driftsäkerhet, PTS Datalagring och integritet, SOU 2015:31, Justitiedepartementet. Stadsnätsföreningen lämnade skarp kritik i sitt remissvar. Strategi för en inre digital marknad i Europa, Utrikesdepartementet. Billigare utbyggnad av bredbandsnät, Näringsdepartementet. Samråd om de förväntade behoven av fasta och mobila digitala nät efter 2020, enkät, EUkommissionen. Politikerrapporten Bredbandsenkäten Svenska Stadsnätsföreningen genomförde under perioden politikerenkäten, Bredbandsundersökningen 2015, bland ledande politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Syftet med undersökningen är att undersöka ledande kommunföreträdares syn på bredbandsfrågor i allmänhet och stadsnätens roll och villkor i synnerhet. 476 personer svarade på enkäten och 257 av Sveriges 290 kommuner fanns representerade bland de svarande. Resultatet av undersökningen har använts inom ramen för det arbete som bedrivs i Kunskapslyftet. Dessutom har föreningen under perioden bland annat tagit fram tre pressmeddelanden med bredbandsenkäten som bas. I andra fall har data från enkäten använts för att styrka en fråga. Två av tre kommuner, 65 procent, har antagit mål för hur stor andel av hushåll och företag i kommunen som ska ha tillgång till bredband. Två av tre ledande kommunala politiker och tjänstemän, 64 procent, tycker inte att regeringen gör tillräckligt för att bredbandsmålet ska nås. Nio av tio vill att regeringen ska avsätta mer pengar till bredbandsutbyggnaden. Bristande IT säkerhet hämmar kommuners utveckling. En tredjedel, 35 procent, av de tillfrågade politikerna och tjänstemännen tror också att oron för IT säkerheten hämmar kommunernas digitalisering. Bredbandsforum Bredbandsforum har funnits sedan 2010, och arbetar på olika sätt med att främja bredbandsutbyggnaden i landet. Under året fick de sitt uppdrag förlängt till 2020. Stadsnätsföreningen sitter 26

med i styrgruppen för Bredbandsforum, som har haft två möten där föreningens vd närvarat. Utöver styrgruppen är Stadsnätsföreningen med i alla övriga, nu pågående, arbetsgrupper: Bredbandsforums arbetsgrupp Villagrupp har under perioden slutrapporterat. Villagruppen lyfter fram tre områden som anses vara särskilt viktiga för den fortsatta bredbandsutbyggnaden till villor; betydelsen av kommuner och regioners hantering av bredbandsfrågor, villahushållens efterfrågan som en viktig drivkraft och vikten av att följa utvecklingen och förutsättningarna för kommersiell utbyggnad, särskilt i områden där utmaningarna är större. Villagruppen tog bland annat fram en praktisk vägledning Bredband till villa", som ger villahushåll stöd i beslut vid val av bredbandsanslutning. Ordförande i gruppen har varit Mattias Grafström, Telekområdgivarna och Stadsnätsföreningen representerades av Camilla Jönsson. Slutrapporten 2 och villaguiden 3 till konsumenter finns på bredbandsforums webbplats. Bredbandsforums arbetsgrupp för Samordnad Efterfrågan slutrapporterade sitt arbete i maj. Gruppen har bl a tagit fram vardagsnära exempel på nyttor och vinster med digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur i slutrapporten samt i en särskild nyttobroschyr 4 som även finns i en digital version. Vidare har arbetsgruppen redogjort för viktiga uppgifter för bredbandskoordinatorer och vilka förutsättningar, bl a mandat och förankring som måste finnas för att koordinatorn ska lyckas med sin uppgift. I slutrapportens femte kapitel gör arbetsgruppen en djupdykning på temat upphandling som ett möjligt verktyg i den geografiska samordningen. Slutrapporten 5 finns på Bredbandsforums webbplats. Ordförande i gruppen var Carola Gunnarsson, SKL och Stadsnätsföreningen representerades av Per Fröling. Under året startades arbetsgruppen Praktikfallsgruppen (AG XIV), som ska visa möjligheter med framtidssäkert bredband och hur begrepp som robusthet, tillgänglighet och kvalitet kan hanteras i praktiken. Målet är att genom ett eller två praktikfall avseende digitala tjänster bidra till pågående utveckling genom att synliggöra behov av och möjligheter med framtidssäkert bredband för användare och aktörer i det valda praktikfallet och öka kommunikationsutbytet dem emellan. Bl a i olika vägval kring robusthet, tillgänglighet och kvalitet. Därtill ta fram och koppla vägledningar m m till verkligheten. Ordförande för gruppen är Anne Marie Fransson, IT och Telekomföretagen. Arbetet ska ske under tidsperioden oktober 2015 februari 2016. Arbetet kommer att ledas av Stina Levin på Bredbandsforums Kansli. Camilla Jönsson representerar Stadsnätsföreningen. 2 http://www.bredbandsforum.se/global/direktiv%20arbetsgrupper/bredband%20till%20villa%20- %20slutrapport%20i%20Bredbandsforums%20villagrupp.pdf 3 http://www.bredbandsforum.se/om-bredbandsforum/vara-arbetsgrupper/villagruppen/bredband-till-villa/ 4 http://www.bredbandsforum.se/om-bredbandsforum/vara-arbetsgrupper/samordnad-efterfragan/har-vi-radmed-bredband/ 5 http://www.bredbandsforum.se/global/direktiv%20arbetsgrupper/slutrapport%20arbetsgrupp%20samordnad %20efterfr%c3%a5gan.pdf 27

Konferenser Årskonferensen Under perioden genomfördes Årskonferensen 2015 i Västerås. Återigen blev det ett nytt deltagarrekord med över 540 deltagare. Andelen kvinnliga besökare var 20 procent vilket också var en ökning från föregående år. Stadsnätsföreningens programgrupp strävar efter att öka andelen kvinnliga deltagare på konferensen samt att öka andelen kvinnor på scenen. Till konferensen tog vi fram en mobilapp på prov. Vi fyllde appen med information om programmet, en karta över olika faciliteter i Västerås såsom hotell och konferensen etc och information om våra talare och utställare. Den mottogs mycket positivt. Till konferensen anlitade vi också en fotograf som fotade hela eventet. Bilder som vi sedan har kunnat använda i Stadsnätsmagasinet och på vår facebooksida. Dessutom lades bilderna upp i appen som vi tagit fram. Att få ta del av bilder från konferensen uppfattades positivt bland deltagarna, vilket innebar att vi också anlitade samma fotograf till Bredbandsbåten 2015. Årskonferensen utvärderas varje år och i årets utvärdering anser 96 procent att totalintrycket var bra eller mycket bra. Drygt var tredje deltagare ansåg dessutom att totalintrycket var mycket bra. Det ekonomiska resultatet för Årskonferensen 2015 blev högre än budget. FIGUR 3 ANTAL DELTAGARE STADSNÄTSFÖRENINGENS ÅRSKONFERENS, TOTALT OCH FÖRDELAT PÅ KÖN. 541 403 367 306 255 321 269 474 396 403 336 431 Totalt Antal män Antal kvinnor 36 51 52 78 67 110 2007 2009 2011 2013 2014 2015 Bredbandsbåten Under perioden genomfördes konferensen Bredbandsbåten 2015. Konferensens första dag anordnades på Stockholmsmässan för att sedan fortsätta ombord på Birka. Årets nyhet var att hela Birka var chartrad, så vi hade fartyget helt för oss själva. Antalet deltagare slog rekord. Det var 573 personer som anmälde sig och majoriteten (ca 520) följde med på Birka. Andelen kvinnor var 17 procent, vilket låg i nivå med föregående Bredbandsbåt. 28

FIGUR 4 ANTAL DELTAGARE PÅ BREDBANDSBÅTEN, TOTALT OCH FÖRDELAT PÅ KÖN 573 235 207 315 265 380 318 426 360 467 392 475 Totalt Antal män Antal kvinnor 98 50 62 66 75 28 2007 2009 2011 2013 2014 2015 Eftersom Bredbandsbåten 2015 ändrade koncept är det av intresse att studera utvärderingen. I utvärderingen är det 97 procent som anser att totalintrycket av Bredbandsbåten är bra eller mycket bra, vilket är en högre andel än Bredbandsbåten året innan. Det riktigt intressanta är att vi har fått fler deltagare som anser att totalintrycket är mycket bra. Andelen har ökat från 29 procent Bredbandsbåten 2014 till hela 49 procent denna gång. Det ekonomiska resultatet för Bredbandsbåten 2015 blev högre än budget. FIGUR 5 TOTALINTRYCKET AV HELA BREDBANDSBÅTEN 2014 JÄMFÖRT MED 2015? 100% 80% 60% 40% 20% 0% 7% 1% 3% 63% 29% 48% 49% 2014 2015 Inte alls bra Mindre bra Bra Mycket bra Grad av måluppfyllelse Stadsnätsföreningen konferenser och seminarier upplevs vara proffessionellt genomförda och till stor nytta och nöje för deltagarna. Enligt undersökning, genomförd av Stadsnätsföreningen efter varje konferens. Att på våra egna konferenser ha minst 900 deltagare totalt. Enligt deltagarlista från respektive konferens var det totalt 1 114 deltagare. 29

Möte med olika kategorier medlemmar I augusti 2015 kallade Svenska Stadsnätsföreningen till det årliga mötet för medlemmar utan rösträtt. På mötet var det ett trettiotal medlemmar som tog tillfället i akt att träffa både personal och styrelserepresentanter från Stadsnätsföreningen. Det är ett bra tillfälle för medlemmarna att föra fram åsikter och ställa frågor till föreningens representanter. Många bra synpunkter, input och idéer bland annat om framtida projekt och utbildningsområde lyftes under mötet. För tre år sedan bildades en referensgrupp vars syfte är att bistå Stadsnätsföreningens styrelse med råd och vara en diskussionspartner. Dessutom har gruppen möjlighet att lyfta egna frågor som är viktiga för de medlemmar som saknar rösträtt. I år var referensgruppen med och satte agendan för mötet. På det årliga mötet för medlemmar utan rösträtt bestämdes att referensgruppen ska finnas kvar. Svenska Stadsnätsföreningen har under året genom egen personal eller genom styrelseledamöter varit representerade vid samtliga klusterträffar. Stadsnätsföreningen har också vid ett flertal tillfällen varit inbjuden att prata vid olika seminarier som medlemmarna anordnat för sina kunder, styrelseledamöter, förtroendevalda eller kommunrepresentanter. Grad av måluppfyllelse Genomfört minst ett operatörsforum samt ett leverantörsforum. Genomfördes ett operatörs och leverantörsforum i augusti. Stadsnätsföreningens webbplats ssnf.org På Stadsnätsföreningens webbplats läggs all aktuell information som rör Stadsnätsföreningens verksamhet såsom projekt, kampanjer, pressmeddelanden, debattartiklar, aktiviteter och branschnyheter. Informationsflödet är en viktig del av vår verksamhet. Vi vill göra information tillgänglig för våra medlemmar. Exempelvis finns mallar, teknisk information och dokumentation, avtal och information om gällande lagar etc. Mediebevakningen ger medlemmarna möjlighet att följa nyhetsflödet på lokal, nationell och i viss utsträckning global nivå. Medlemmarna ska kunna använda detta i den egna dagliga verksamheten såväl som i sitt strategiska arbete. Via webbplatsen får medlemmarna på daglig basis nyhetsmail med en sammanställning av de viktigaste artiklarna och skrivelserna om branschen och branschrelaterade frågor. Bevakningen sköts av Retriever och sammanställs av Stadsnätsföreningen. Medlemmar som loggar in på webbplatsen får ta del av ännu mer information som exempelvis styrelseprotokoll, artiklar från Telekommarknaden och annan fördjupad medlemsinformation. I slutet av året påbörjade Stadsnätsföreningen arbetet med att uppgradera och göra om webbplatsen. Syftet är att modernisera teknik, layout och innehåll för att på ett bättre sätt kunna serva besökarna. Webbplatsen ska ha en responsiv design, vilket innebär att innehåll på ett tillgängligt sätt kan levereras på alla mobila enheter såsom mobil, surfplatta och laptop. 30

Ansvariga från Stadsnätsföreningen är Camilla Jönsson och Louise Thorselius. I slutet av januari 2016 beräknas webbplatsen vara klar och ska tas i skarp drift i februari. Ekonomi För detaljredovisning av föreningens och servicebolagets räkenskaper hänvisas till respektive Årsredovisning inklusive granskningsrapporter och revisionsberättelser. Servicebolaget Under året har det löpande arbetet med budgetering och ekonomistyrning varit omfattande och har präglats av förutsägbarhet och stabilitet. Styrelsen har under 2015 löpande tagit del av resultatutvecklingen med rapporter och kompletterande prognoser för förväntat ekonomiskt utfall och likvida medel. Hur bolagets medel används Allt arbete i verksamheten utgår från föreningens strategi där använda medel kategoriseras i de tre olika satsningsområdena Kunskapslyftet, Nät i världsklass och Varumärke. I kategorin Medlemsservice utförs de gemensamma uppgifterna som föreningens administration, daglig nyhetsbevakning, nyhetsbrev, Magasinet Stadsnätet, konferenser, remisshantering, rapporter m m. FIGUR 6 FÖRDELNING AV BOLAGETS MEDEL 31

Verksamhetens intäktsfördelning FIGUR 7 2015 ÅRS INTÄKTER BLEV 20 986 TUSEN KRONOR, KKR (17 850 KKR ÅR 2014) Produkter & Serviceavgifter 5 013 tjänster 6 564 (3 278) (6 126) Konferenser 8 266 (Konferens & projekt 8 398) Projekt 1 143 Ränteintäkter 0 (48) Serviceavgifter Svenska Stadsnätsföreningens Servicebolag ABs verksamhet omsatte år 2015, 20 986 kkr varav 6 564 kkr utgörs av medlems och serviceavgifter. Produkter & tjänster Intäkter som kommer från de produkter och tjänster som servicebolaget erbjuder medlemmarna mot separata deltagaravgifter. Här finns Stadsnätsfabriken, CESAR och GLU. Projekt I projekt innefattas huvudsakligen Magasinet och hemsidan. Konferenser De största intäkterna kommer från konferensverksamheten, 8 266 kkr, vilket gav ett viktigt tillskott till rörelsen och ses därför fortsatt som en viktig del i finansieringen av den löpande verksamheten. Huvuddelen av omsättningsökningen är relaterad till den växande konferensverksamheten. 32

Verksamhetens kostnadsfördelning FIGUR 8 2015 ÅRS KOSTNADER BLEV 20 986 TUSEN KRONOR, KKR, (17 850 KKR ÅR 2014) Överskott 1 423 ( 75) Finansiella poster 32 (0) Avskrivningar 58 (213) Löpande kostnader 4 049 (3 145) Personalkostnader 6 038 (5 595) Inköp, tjänster & material 7 377 (5 764) Externa resurser Lokalkostnader 1 454 555 (2 656) (552) Inköp, tjänster & material Hit hänförs främst omkostnader för genomförande av konferenser, produktion av Magasinet Stadsnätet, nyhetsbrev samt webbadministration. Externa resurser Hit hänförs främst kostnaderna för de resurskonsulter som används i de olika projekten. Lokalkostnader Hit hänförs främst kostnader för servicebolagets egna lokaler och lagerlokal. Personalkostnader Hit hänförs alla kostnader som löner, sociala avgifter, pensionskostnader m m för anställd personal. Övriga kostnader Hit hänförs servicebolagets olika kontorskostnader som porto, papper, telefoni, IT, försäkringar, resekostnader samt expertråd som t ex juridisk rådgivning eller andra analyser. Finansiella poster Räntenetto/intäkt 6 kkr. Värdeminskning placerade medel 38 kkr. Avskrivningar Servicebolaget har under året gjort avskrivningar med närmare 58 kkr. Under året har datorer köpts in. 33