Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 4 Organisation... 5 Styrelsens sammansättning... 5 Verksamhetsutveckling...

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 4 Organisation... 5 Styrelsens sammansättning... 5 Valberedning... 5 Uppdelning mellan förening och servicebolag... 5 Medlemmar... 6 Verksamheten... 6 Det löpande arbetet... 7 Verksamhetsutveckling... 8 Fortsatt arbete enligt beslutad strategi... 8 Branschutveckling... 8 Fiberaffären... 8 Kundaccessaffären... 9 Kommunikationsoperatörsrollen Stödjer utvecklingen Lokalt och regionalt arbete Olika kategorier medlemmar Media, marknadsföring och kommunikation Tidningen Magasinet Stadsnätet Digitalt nyhetsbrev Portalen 14 Påverkansarbete - Kunskapslyftet Politiken Svenska Stadsnätsföreningen som remissinstans Konferenser och seminarier Årskonferens Bredbandsbåten Projektverksamheten Standardiseringsprojekt Bredbandsforum Avtalspaketet Datalagringsdirektivet

3 Politikerundersökningen Produkter och tjänster CESAR - CESAR Gemensam lägesuppfattning (GLU) Varumärket Stadsnätsfabriken Ekonomi Servicebolaget Hur bolagets medel används Verksamhetens intäktsfördelning Verksamhetens kostnadsfördelning Föreningen Sammanställning av årets verksamhetsmål med måluppfyllelse

4 Sammanfattning Stadsnätsföreningen har sedan 2012 en strategi och en målbild som matchar regeringens bredbandsmål. För att uppnå målen har stadsnäten en viktig roll. Stadsnätsföreningens strategi omfattar tre områden såsom Kunskapslyftet, Nät i världsklass och varumärket Stadsnät. Under året har påverkansarbetet inom strategiområdet Kunskapslyftet varit framgångsrikt. Den ökade kunskapsplattformen hos media och politiker har lett till ett fortsatt stort antal artiklar och notiser i media under 2014 utan att Svenska Stadsnätsföreningen har behövt agera. Trots det har Stadsnätsföreningen drivit debatten genom att skriva ett antal debattartiklar som fått mycket publicitet och spridning över hela landet. Påverkansarbetet har också resulterat i ett deltagande på partiers kommundagar, medverkande som talare vid ett flertal kommunala ledningsmöten och möten med EU-representanter. Stadsnätsföreningen tar fram och sammanställer fakta i syfte att sprida kunskap om vår bransch. Material som vi sedan använder i våra debattartiklar. Flera studier har gjorts som visar på fördelarna och kostnadsbesparingarna med att digitalisera äldreomsorgen, vad det skulle kosta att förse Sverige med fiber enligt regeringens bredbandsmål och ett fiberindex togs fram över Sveriges kommuner. Stadsnätsföreningen fick ett stort genomslag och debatten kom igång. En viktig del av Stadsnätsföreningens arbete är att hålla medlemmarna informerade om vad som händer. Därför har föreningen löpande skrivit brev och artiklar om olika händelser och om verksamheten samt om branschens utveckling. Även hemsidan används för att medlemmarna på daglig basis ska få information, nyheter etc. För att tillgodose alla medlemmar har också en referensgrupp med representanter från olika medlemskategorier tillsatts. Den bistår Stadsnätsföreningen i olika frågor och ska lyfta fram de frågor som är viktiga för andra medlemskategorier än stadsnäten. Stadsnätsförenings styrelse har under året ägnat mycket arbete åt att forma nya framgångsfaktorer för föreningen utifrån den komplexitet som präglar branschen. Stadsnätsföreningen ansvarade för flera stora projekt som på olika sätt syftar till att förbättra, effektivisera, standardisera och utveckla stadsnätens verksamheter och är en del av Stadsnätsföreningens strategi. Under året lanserades tjänsten CESAR2 som hanterar både svartfiber och kapacitetsförbindelser i en kartbaserad miljö och i tjänsten finns standardiserade produkter att köpa för operatörerna. Ett annat viktigt arbete har varit arbetet med regionaliseringen. På årsmötet i mars togs beslut om att ta fram en modell för regionalisering. Modellens innehåll är att skapa lämplig geografisk indelning och samordning av stadsnäten, utse regionala representanter samt att ta fram en långsiktig handlingsplan anpassad efter olika regionala förutsättningar. Vi konstaterar att det råder stort intresse för den svenska modellen och stadsnäten syns även utanför Sverige. Stadsnätsföreningen har träffat företrädare från olika länder, genom att bli inbjudna till seminarier och genom EU-representanters studiebesök i Sverige. 4

5 Organisation Styrelsens sammansättning Styrelsen är gemensam för förening och servicebolag och har under verksamhetsåret 2014 haft följande sammansättning: Funktion Ledamot Bolag Ordförande Stefan Hedin Stefan Hedin Consulting Vice Ordförande Mats Berggren Umeå Energi UmeNet AB Ledamöter Heléne Jakobsson Sundbybergs Stadsnätsbolag AB Staffan Gustafsson Staffan Gustafsson konsulting AB Jörgen Svärdh Utsikt Bredband AB Sofia Söder GothNet AB Maria Häll SUNET Suppleanter Per Fröling Västerås Stad Eva-Marie Marklund AC-Net Tomas Sundström Lunet Lars Winther-Hansen SkåNet Revisorer Mikael Johansson Godkänd revisor Lekmannarevisorer Tony Jonassen Norrtälje Energi AB Eric Ericsson Halmstad stadsnät Adjungerade Mikael Ek VD Stadsnätsföreningen Servicebolag AB Cecilia Bagge Kanslichef Stadsnätsföreningen Servicebolag AB Valberedning Valberedningen har inför årsmötet 2014 bestått av följande personer: Funktion Ledamot Bolag Sammankallande Björn Jonsson Norrsken AB Ledamöter Alexander Jansson Bjäre Kraft Bredband AB Hafsteinn Jonsson Karlstad Elnät AB/Stadsnät Uppdelning mellan förening och servicebolag All operativ verksamhet bedrivs i servicebolaget som har föreningens uppdrag att sköta olika uppdrag i enlighet med nedanstående lista som visar uppdelningen av vilka frågor som behandlas inom servicebolaget respektive föreningen (utdrag från styrelsens dokument). 5

6 Föreningsrelaterade frågor Årsmötet Medlems- och serviceavgifter (beslut) Föreningens styrelsekostnader Föreningens ekonomi och bokslut Verksamhetsberättelsen Remissvar Bredbandspolitiken Strategisk utveckling och policyfrågor Medlemsrelaterade frågor Medlemstidningen beslut Bolagsrelaterade frågor Bolagsstämma Medlems- och serviceavgifter (fakturering) Bolagets styrelsekostnader Bolagets ekonomi och bokslut Bredbandsmarknaden Omvärldsbevakning Styrelsens rådgivande organ Forsknings-, provnings- och standardiseringsverksamheten Annan projektverksamhet Kommunikation/information Medlemstidningen - fakturering Evenemangsverksamhet Mässor och utställningar Medlemsundersökningar Medlemsregistret Webbplats och intranät Personalärenden Kontorsärenden Konsultärenden Medlemmar Vid årsskiftet 2014/2015 hade Svenska Stadsnätsföreningen 275 medlemmar (260, år 2013). Antalet medlemmar med rösträtt var 152 (148, år 2013) och antalet utan rösträtt var 123 (112, år 2013). Under året har flera utträden och inträden skett. Utträdena har främst kännetecknats av leverantörer som ändrat verksamhetsinriktning eller minskat sina affärer med stadsnäten. Verksamheten Funktion VD Projektchef Kanslichef Produktchef Namn Mikael Ek Camilla Jönsson Cecilia Bagge Jimmy Persson Konsulter (längre uppdrag) Mia Forslöf (Konferenser, nyhetsbrev, tidning) Christer Löfgren (Införandeansvarig CESAR2) Carin Andersson (Kommunikation) David Troëng (Stadsnätsfabriken) Lars Björkman (Robusta Nät, Datalagring, CESAR2) Per Fröling (Regionalisering) Staffan Gustafsson (Stadsnätsfabriken) 6

7 Det löpande arbetet Via servicebolaget erbjuds medlemmar och andra service gällande publicerat material, information om konferenser, anmälningar och bekräftelser samt fakturor. I arbetet ingår även att besvara generella frågor om verksamheten eller andra medlemsärenden. Det förekommer en hel del förfrågningar från utlandet. Verksamheten sköter hemsida och annan administration såsom utskick av brev och e-post samt hantering av nyhetsbevakningen. Servicebolaget ansvarar för att föreslå och genomföra olika projekt som på olika sätt syftar till att förbättra, effektivisera och utveckla stadsnätens verksamheter. Ett projekt föregås av beslut i styrelsen då de har kunnat ta ställning till underlag och budget. Inget projekt startas utan att dess finansiering är säkrad. Det finns projekt och verksamheter som Stadsnätsfabriken, CESAR & GLU (f d Stadsnätsdatabasen), DIO, Datalagring och Driftsäkerhetsutbildning. Olika stadsnät har olika intressen och behov beroende på storleken på verksamheten eller hur långt de kommit i sin utveckling. Därför deltar stadsnät i huvudsak på frivillig basis och ansluter sig till de projekt som de tycker tillför något bra. I flera fall finns det stadsnät som vill vara med och bidra med sina kunskaper och erfarenheter. Projekten visar på en aktiv och levande förening och mycket av arbetena i projekten sker med frivilliga insatser från enskilda medlemmar. Under året har arbetet fortlöpt med juridiska frågor rörande t ex kommunala verksamheter och tillhörande konkurrensbegränsning. En reglering som över tiden bedöms få stor påverkan på stadsnäten, är Post & Telestyrelsens fiberreglering, som anses mycket komplex. Servicebolaget har fortsatt ägnat mycket arbete och medel under året för att försöka bringa klarhet i hur fiberregleringen påverkar stadsnäten. Insatser har ägnats åt PTS för att ge dem en ökad kunskap och insikt i stadsnätens verksamheter. Under hösten har PTS presenterat ett slutligt förslag på en ny reglering för fibermarknaden. Servicebolaget har fortsatt haft en hög aktivitetsnivå i påverkansarbetet. Det har resulterat i ett deltagande på flera av partiernas kommundagar, medverkande som talare vid ett flertal kommunala ledningsmöten, publicering av debattartiklar, möten med EU-representanter samt genomförande av olika undersökningar och framtagning av rapporter. Under året har Stadsnätsföreningen träffat flera företrädare från olika länder, genom att bli inbjudna till seminarier eller genom representanter på studiebesök i Sverige. Att berätta om den svenska modellen med en etablerad konkurrens på fiberinfrastruktur och öppna nät röner mycket intresse och uppskattning. Man ser Sverige som en förebild inom bredbandsområdet. En mer utförlig logg över möten och seminarier kan läsas i de VD-rapporter som finns på hemsidan. För att hålla medlemmarna informerade om vad som händer har Stadsnätsföreningen löpande skrivit brev och artiklar om olika händelser och verksamhetens samt branschens utveckling. Servicebolaget har ägnat konferensverksamheten många timmar för att skapa ett högkvalitativt och meningsfullt innehåll. I ett bolags skötsel ingår löpande arbete med administration, ekonomi, budgetering, uppföljning och rapportering. Styrelsen har löpande fått information, ekonomi- och verksamhetsrapporter. 7

8 Viktiga forum som Stadsnätsföreningen kontinuerligt medverkar i: (utöver projektverksamheten och klustermöten) Regeringens Bredbandsforum och underliggande arbetsgrupper Digitala Agendan - signatärskap IT-& Telekomföretagens Kommunikationsråd NTSG Nationella TeleSamverkansGruppen (PTS) Verksamhetsutveckling Fortsatt arbete enligt beslutad strategi Instruktionen för verksamheten och dess arbete har varit beslutad verksamhetsplan och föreningens strategi, vilken beslutades vid årsmötet Strategin uttrycker en målbild för år 2020 eftersom det bl a matchar regeringens bredbandsmål som också formulerats för 2020 och där förväntas stadsnäten ha en viktig roll. Strategin uttrycker tre tydliga satsningsområden. Det första är Kunskapslyftet som ska se till att politiker, ägare och beslutsfattare lokalt, regionalt, nationellt och internationellt blir välinformerade om stadsnätens roll. Det andra är Nät i världsklass som ska hjälpa till att skapa en framgångsrik affärsmässig och teknisk utveckling för att stadsnäten ska nå den önskade positionen på marknaden. Det innebär också att stadsnäten i allt större utsträckning ska fokusera på gemensamhet både vad gäller affärer och teknik. Det tredje är Stadsnät ett gemensamt varumärke för att sprida kunskapen om vad ett stadsnät är, att stadsnäten uppfattas som trovärdiga med en öppen fiberinfrastruktur och tjänstekonkurrens samt att marknaden väljer stadsnäten som sitt förstahandsval. I juni 2013 beslutade styrelsen att minska satsningarna på det gemensamma varumärket då intresset för gemensam kommunikation varit lågt hos medlemmarna. Under året har styrelsen under ledning av ordföranden påbörjat ett nytt strategiarbete om föreningens framtida inriktning och uppgifter. I arbetet har även representanter från Svenska Stadsnät, IP-Only, Bredband2 samt Rala Infratech deltagit. Branschutveckling Fiberaffären Intresset för fibernät och stadsnät var fortsatt högt under Privata aktörer som TeliaSonera och IP-Only fortsatte sina satsningar och uppvaktade stadsnätens ägare om att få köpa deras fibernät. Under året blev några stadsnät, både privata och kommunala, uppköpta av IP-Only eller TeliaSonera. Sveriges Kommuner och Landsting uppmanade dock kommunerna att behålla kontrollen över sina fibernät dels brevledes, dels via seminarier. Under året har det blivit allt vanligare att kommuner utan stadsnät tecknade samarbetsavtal kring utbyggnad av bredband med antingen IP-Only, TeliaSonera eller båda två. 8

9 Intresset för svartfiberaffärer ökade också under året på grund av den ökade användningen av krävande elektroniska kommunikationstjänster och uppgraderingen till nya tekniker. 4G-nätet behöver exempelvis fiberförbindelser mellan mobilbasstationer och den regionala noden för att kunna leverera bra bredbandshastigheter. Tele2, Teracom, Net4Mobility, Telenor, TDC, Trafikverket ICT, Com Hem och Bahnhof är fortfarande stora kunder till stadsnäten. Under hösten driftsattes den nya tjänsten CESAR2. Tjänsten hanterar förfrågningar från operatörer på produkter såsom svartfiber och Ethernetkapaciteter till stadsnäten. Affärsprocessen och produkterna är standardiserade i ett gemensamt avtalspaket. Det innebär att en operatör kan efterfråga samma produkt, med samma tekniska specifikation, i hela landet oavsett vilket stadsnät som får frågan. Drygt 100 stadsnät är med och antal förfrågningar har ökat markant sedan systemet lanserades under hösten. Kundaccessaffären Enligt PTS senaste statistik uppgick antalet abonnemang på bredband via fiber till 1,3 miljoner den sista juni Det innebär att fiber nu är den vanligaste accesstekniken för fast bredband i Sverige. Stadsnätsföreningen bedömer att stadsnäten i nuläget äger cirka 60 procent av accessfibernätet i Sverige. Andelen abonnemang med hastigheten 100 Mbit/s eller mer ökar och efterfrågan på de lägre hastigheterna minskar, enligt PTS. Att högre hastighet efterfrågas kan bero på att efterfrågan på tjänster som kräver högre bredbandshastigheter driver utvecklingen av både snabbare bredbandsnät och utvecklingen av sådana tjänster. En annan viktig drivkraft för ett ökat bandbreddsbehov är den ökade mediekonsumtionen via bredband. När kvalitetskraven höjts, t ex genom en efterfrågan på HD-tv, ökar också behovet av bandbredd än mer hos hushållen. I Sverige tog utvecklingen på villamarknaden fart under 2013 och utbyggnaden av fiberinfrastruktur har varit intensiv sedan dess. I flera städer etableras parallell fiberinfrastruktur i villaområden. 1,1 miljarder kronor investeras enligt stadsnäten i att förse villorna med fiber Det är en ökning jämfört med 2012 då stadsnäten investerade 0,8 miljarder i villamarknaden. Den nya regeringen kommunicerar fortfarande målet 100 Mbit/s endast i ena riktningen och inkluderar följaktligen uppgraderade kabel-tv-nät. Stadsnätsföreningen har på olika sätt kritiserat envägsmålet eftersom det lätt vilseleder kunder och beslutsfattare, som inte förstår skillnaden på nedströmskapacitet och uppströmskapacitet. Det riskerar att i förlängningen skapa missnöje och att behovet av nödvändiga infrastrukturinvesteringar underskattas. För att nå regeringens mål att 90 procent av Sveriges befolkning ska ha tillgång till 100 Mbit/s senast 2020 finns det fortsättningsvis ett stort behov av investeringar i infrastruktur. EY konstaterar i sin rapport att det som kvarstår att bygga ut för att nå målet är fiberbredband till villahushåll och boende på landsbygden. EY uppskattar att det krävs 40 miljarder 1 i investeringar om nio av tio ska få tillgång till fiber till hemmet eller företaget år EY uppskattar också att det även kan behövas ytterligare investeringar i transportfiber om minst 10 mdkr för att nå bredbandsmålet år 2020 om 90 procent penetration. Förutom TeliaSonera, stadsnäten och IP-Only investerar övriga 1 Framtida fiberinvesteringar i Sverige, juni EY 9

10 aktörer i en mycket begränsad omfattning i fiberoptisk infrastruktur i Sverige. Prognosen för stadsnätens totala investeringar 2014 pekar på 1,9 miljarder kronor. Enligt Myndigheten för tillväxtanalys är ett välutbyggt fibernät en stor strategisk tillgång och en viktig konkurrensfaktor för kommunerna. Företag lokaliserar sig oftast där det finns säkra och prisvärda bredbandstjänster. Att företag har tillgång till bra IT-infrastruktur är avgörande för samhällets utveckling. Stadsnäten har en viktig roll att fylla i utbyggnaden av infrastruktur. Den utbyggnad som sker i stadsnäten sker oftast i marknadskonkurrens och den värnar både om infrastruktur- och tjänstekonkurrens. Stadsnäten har en unik position utifrån sin lokala förankring och tar ett stort samhällsansvar utifrån sitt kommunala ägande. Kommunikationsoperatörsrollen 2014 När ett stadsnät agerar på kommunikationsoperatörsnivå har stadsnätsföreningen identifierat 13 olika funktioner som stadsnätet måste omhänderta, i egen regi eller upphandla, för att kunna hantera rollen som kommunikationsoperatör. Stadsnätsföreningens undersökning gör gällande att nästan alla stadsnät har upphandlat en eller flera av de 13 olika funktionerna av underleverantörer. Hur kommunikationsoperatörsrollen organiseras i ett öppet stadsnät varierar. Vanligast är att stadsnäten själva ansvarar för kommunikationsoperatörsrollen, 48 procent. Nästan lika många, 45 procent av stadsnäten, har upphandlat och har avtal med en extern kommunikationsoperatör är det inget stadsnät som haft några planer på att överge sin egen kommunikationsoperatörsverksamhet och upphandla en extern kommunikationsoperatör. Däremot är det fler stadsnät som nu istället överväger att organisera rollen i egen regi (10%). Under 2014 beslutade exempelvis Karlstads Stadsnät att ta över kommunikationsoperatörsrollen i egen regi från Open Universe. Även Kramfors stadsnät har under året återtagit KO-verksamheten i egen regi från Alltele. Något som beror på den konsolidering som skett på marknaden de senaste åren. Flera av de fristående kommunikationsoperatörerna har blivit uppköpta av operatörer som är kopplad till en vertikal tjänsteleverantör, vilket kan anses oroväckande avseende neutraliteten. Den största kommunikationsoperatören idag är TeliaSonera i och med sitt köp av Zitius och näst störst är Open Universe som ägs av Telenor. I och med uppköpen är ViaEuropa nu den enda fristående kommunikationsoperatören. 10

11 FIG.1 KOMMUNIKATIONSROLLEN OCH STADSNÄT, 2014 Stödjer utvecklingen Under året 2014 har Svenska stadsnätsföreningen fortsatt sitt arbete med faktainsamling. Under året genomfördes stadsnätsundersökningen. Syftet är att kunna förmedla kunskap och fakta kring stadsnäten och deras verksamhet. Uppgifter som Stadsnätsföreningen använder sig av i sitt arbeta att öka kunskapen om stadsnäten och stadsnätens roll i Sverige gentemot myndigheter, politiker etc. För första gången genomförde Stadsnätsföreningen en undersökning tillsammans med IT & Telekomföretagen, Skanova, och Sveriges Kommuner & Landsting (SKL). Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om vad en utbyggnad kan komma att kosta som motsvarar regeringens mål att minst nio av tio hushåll och företag ha tillgång till höghastighetsnät år EY och RaLa Infratech gjorde undersökningen och presenterade resultatet under andra kvartalet Resultatet har Stadsnätsföreningen använt i många dialoger och i debatten därefter. Stadsnäsföreningen analyserade PTS Bredbandskartläggningen För andra året i rad arbetade vi om, tog fram och sammanställde ett fiberindex över Sveriges kommuner från den statistik som PTS tagit fram. Därefter kommunicerades anpassade budskap för enskilda kommuner och län. Vi fick ett stort genomslag och debatten kom igång. För att öka förståelsen för de digitala möjligheterna har Svenska Stadsnätsföreningen under 2014 gett forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT i uppdrag att identifiera och analysera de samhällsekonomiska effekterna av att införa e-tjänster inom ett viktigt men avgränsat område, hemtjänsten. Resultatet kommunicerades ut i en debattartikel som följdes upp av anpassade budskap till kommuner och län. Bredbandsforum är ett prioriterat forum när det gäller den fortsatta utvecklingen. Där samlas branschen och tillsammans försöker vi ha en öppen dialog om hinder och möjligheter i branschen. 11

12 Lokalt och regionalt arbete Stadsnätsföreningen har arrangerat mötesplatser där kontakter kan knytas, budskap kan föras fram, informationsutbyte kan ske och reklam kan visas. Detta har inneburit att Stadsnätsföreningen bidragit till att information, kunskaper och erfarenheter mellan medlemmarna samt mellan medlemmarna och omvärlden ökat. Stadsnätsföreningen har, genom servicebolagets personal eller styrelserepresentation, medverkat vid samtliga klustermöten som man inbjudits till under året och har även medverkat på ett flertal andra lokala och regionala möten eller träffar. Vid flera tillfällen har Stadsnätsföreningen deltagit i stadsnätsbolagens styrelsemöten för att informera dess styrelsemedlemmar om branschen och dess utveckling. Under verksamhetsåret har Stadsnätsföreningen fortsatt verka för att medlemmarna stöttas både utifrån ett lokalt och regionalt perspektiv genom att bistå med underlag, rapporter och presentationer. Dessutom har Stadsnätsföreningen bidragit aktivt till ett ökat informationsutbyte och kompetensutbyte genom att visa på goda exempel bland stadsnät och olika regionala sammanslutningar. I tidigare strategiarbete har det definierats ett behov av samarbete mellan Stadsnätsföreningen och klustren med syfte att bli synliga och kända i olika regionala sammanhang som Regionförbund, Länsstyrelser m fl. En översyn har tidigare också genomförts av hur Stadsnätsföreningen och de olika klustren kan förbättra och utöka samarbetet. På årsmötet i mars togs beslut om att ta fram en modell för regionalisering. Modellens innehåll är att skapa lämplig geografisk indelning och samordning av stadsnäten, utse regionala representanter samt att ta fram en långsiktig handlingsplan anpassad efter olika regionala förutsättningar. En central resurs har projektanställts för framtagandet av modellförslaget och på nästa årsmöte föreslås om en stadigvarande fortsättning. Olika kategorier medlemmar I augusti 2014 kallade Svenska Stadsnätsföreningen till det årliga mötet för medlemmar utan rösträtt. Stadsnätsföreningen berättade om verksamheten. Det var ett trettiotal medlemmar som tog tillfället i akt att träffa personalen och styrelserepresentanter från Stadsnätsföreningen. På mötet bestämdes att referensgruppen, vars syfte är att bistå Stadsnätsföreningens styrelse med råd och vara en diskussionspartner, ska finnas kvar. Svenska Stadsnätföreningen har under året genom egen anställd personal eller genom styrelseledamöter varit representerade vid samtliga klusterträffar. Stadsnätsföreningen har också vid ett flertal tillfällen varit inbjuden att prata vid olika seminarier som medlemmarna anordnat för sina kunder, styrelseledamöter eller kommunrepresentanter. Grad av måluppfyllelse Genomfört minst ett operatörsforum samt ett leverantörsforum. 12

13 Media, marknadsföring och kommunikation Sammanlagt fick Stadsnätsföreningen minst 494 (693) träffar i media, vilket motsvarar ett annonsvärde på 10 miljoner kronor. PR-värdet för positiv publicitet anses vara betydligt högre än annonsvärdet då trovärdigheten i nyhetstexter är högre än i annonser. Mediabevakningsföretaget Retriever beräknar att PR-värdet för positiv publicitet är cirka tre gånger så högt som annonsvärdet, d v s motsvarande 32 miljoner kronor. Under hela året har Svenska Stadsnätsföreningen tillsammans med PR-byrån Westander arbetat fram olika debattartiklar. Dessa artiklar har ofta gjorts med ett lokalt eller regionalt innehåll för att kunna rikta sig till länsvisa och regionala tidningar. Debattartiklarna har handlat om politikernas engagemang inom bredbandsfrågor, om olika regioners bredbandsrankning och digitaliseringens möjligheter. FIG.2 ANTAL PUBLICERINGAR MED SVENSKA STADSNÄTSFÖRENINGEN, PER MÅNAD Källa: Det totala antalet publiceringar under 2014 i tryckta medier, på tidningarnas webbsidor samt i radio och tv:s nyhetsprogram. Sökningen är genomförd i profilen för Svenska Stadsnätsföreningen i mediesökningsverktyget Retriever januari respektive år. Grad av måluppfyllelse Stadsnätsföreningen ska vara omnämnd eller synlig i media minst 400 gånger under året Tidningen Magasinet Stadsnätet Tidningen är ett viktigt ansikte utåt och en profilskapare för Svenska Stadsnätsföreningen. I den finns olika artiklar och skrivelser om branschens utveckling och olika rön. Dessutom kommer föreningens medlemmar till tals på olika sätt tidningen. I år var det stora valåret och därför publicerade stadsnätsföreningen en bilaga Val 2014, Läs om partiernas bredbandspolitik i vilken partiernas bredbandspolitik beskrevs. Tidningen ges ut två gånger per år med distribution precis före Årskonferensen respektive höstkonferensen. Det finns en målbild att tidningen ska vara finansierad av annonsintäkter och den har i det närmaste uppnåtts under

14 Digitalt nyhetsbrev Under 2014 har 10 nummer av Stadsnätsföreningens nyhetsbrev producerats och distribuerats till dryga mottagare. Det är många som uttrycker sin uppskattning över nyhetsbrevet för att det har ökat det löpande informationsflödet från föreningen. Det upplevs som aktuellt genom uppföljning av aktuella händelser och projektens utveckling men även för ledaren som skapar uppmärksamhet. Från servicebolagets sida har önskemål ställts på att medlemmarna ska hjälpa till med att få ut nyhetsbrevet till fler. Trots det så når vi inte målet. Grad av måluppfyllelse Uppnå 2000 registrerade mottagare av det digitala nyhetsbrevet Portalen På hemsidan läggs all aktuell information som rör Stadsnätsföreningens verksamhet såsom projekt, kampanjer, pressmeddelanden, debattartiklar, aktiviteter och branschnyheter. Informationsflödet är en viktig del av vår verksamhet. Vi vill göra information tillgänglig för våra medlemmar. Exempelvis finns mallar, teknisk information och dokumentation, avtal och information om gällande lagar etc. Mediebevakningen ger medlemmarna möjlighet att följa nyhetsflödet på lokal nivå, på nationell nivå och i viss utsträckning på global nivå. Medlemmarna ska kunna använda detta i det egna dagliga arbetet såväl som i sitt strategiska arbete. Via hemsidan får medlemmarna på daglig basis nyhetsmail med en sammanställning av de viktigaste artiklarna och skrivelser om branschen och branschrelaterade frågor. Bevakningen sköts av Retriever och sammanställs av Stadsnätsföreningen. Medlemmarna har fortfarande tillgång till Telekommarknaden genom ett separat login. Medlemmar som loggar in på hemsidan får ta del av ännu mer information såsom exempelvis styrelseprotokoll, artiklar från Telekommarknaden och annan fördjupad medlemsinformation. Påverkansarbete - Kunskapslyftet Påverkansarbetet har fortsatt vara framgångsrikt under Föreningen fick sitt stora genombrott under 2013 och det skapades en betydligt större kännedom om bredband, fiberinfrastruktur och stadsnät. Den kunskapsplattformen hos media och politiker har lett till ett fortsatt stort antal artiklar och notiser i media under 2014 utan att Svenska Stadsnätsföreningen har behövt agera lika mycket. Media och fackpress ber ofta Stadsnätsföreningen om olika kommentarer i sakfrågor. Stadsnätsföreningen har framgångsrikt drivit debatten till stadsnätens fördel och varit aktiv i att bemöta osaklig kritik eller okunskap. Några av riksdagens politiker har fördjupat dialogen och är behjälpliga för att driva olika frågor gentemot sina riksdagskollegor. Följande budskap har präglat påverkansarbetet under året: Svenska Stadsnätsföreningen verkar för lokala fibernät som finns över hela landet. 14

15 Stadsnätens snabba och framtidssäkra fibernät ger hushåll och företag i hela landet tillgång till ett stort utbud av digitala tjänster. Stadsnäten bidrar till tillväxt både lokalt och nationellt. Målgrupper för påverkansarbetet har varit indelade i: Primära målgrupper: Relevanta beslutsfattare och opinionsbildare på internationell, nationell och lokal nivå, viktiga aktörer på bredbandsområdet. Sekundära målgrupper: Allmänheten. Under 2014 har det genomförts ett stort antal varierande aktiviteter inom ramen för påverkansarbetet. Kvartal 1 inleddes med en serie debattartiklar om kommunernas funderingar runt en digital välfärd, baserat på Svenska Stadsnätsföreningens bredbandsenkät som genomfördes i oktober Serien med debattartiklar var en upptakt inför offentliggörandet av Acreos rapport Effekter av digitala tjänster för äldrevård. Acreos rapport visar på en stor besparingspotential för äldrevården. Rapportens resultat publicerades exklusivt via TT, följdes av en serie av pressmeddelanden och gav många notiser i landets media. Dagens Samhälle skrev ett mer djupgående reportage. Någon vecka senare skickades det ut regionalt anpassade debattartiklar som resulterade i införande i närmare 20 olika tidningar. Under kvartal 2 så tog föreningen återigen fram ett fiberindex över Sveriges kommuner baserat på PTS senaste rapport. Detta fiberindex fick återigen ett stort genomslag i media. Kvartal 2 avslutades med släppet av fiberinvesteringsrapporten som EY och Rala Infratech genomfört åt Svenska Stadsnätsföreningen, Skanova, IT & Telekomföretagen och SKL. Den fick ett mycket bra mottagande i media och vi kunde mäta till över 50 olika artiklar. Rapporten visar att det behövs ytterligare 50 miljarder kronor för att nå regeringens mål på 90-procentig täckning av 100 Mb bredband. Det krävs ytterligare minst 14 miljarder till för att nå en nära 100-procentig täckning. Svenska Stadsnätsföreningen och FTTH Council Europe tog fram en debattartikel med regional anpassning baserad på fiberinvesteringsrapporten och som resulterade i över 20 införanden i regionala och lokala tidningar. I juni gjordes ett utskick till samtliga kommunalråd, oppositionsråd och kommundirektörer. Utskicket innehöll olika informationsblad om varför fiber är den infrastruktur som är viktig att satsa på, stadsnätens roll, utmaningar med villautbyggnaden och digitaliseringen av välfärden. I utskicket fanns också anpassade råd beroende på om kommunen upprättat en bredbandsstrategi och hur lång de kommit med fiberutbyggnaden. Till det skapades en speciell kampanjhemsida Kvartal 3 inleddes med den traditionsenliga Almedalsveckan, i år mer fullspäckad än någonsin med olika seminarier och föreläsningar. För första gången arrangerade föreningen egna seminarier, i samarbete med FTTH Council Europe och SKL. Huvudtemat var Fiberbredband en nödvändighet för samhället med tre seminarier Hur kan EU bidra till svensk fiberutbyggnad, Hur kan 15

16 kommunerna fixa framgångsrika fibernät samt Vad krävs för att få fiberbredband i hela Sverige. Flera namnkunniga från branschen och politiken deltog under förmiddagen och varje pass hade i snitt 50 deltagare. Allt webbsändes genom att IP-Only sponsrade kostnaderna för det och sammanlagt deltog ett hundratal via webben. Planeringen av ett seminarium i Bryssel pågår och ska genomföras i januari. Syftet med seminariet är att berätta om hur Sverige skapat en framgångsrik bredbandsmarknad och hur andra länder kan dra nytta av det. Målgruppen för seminariet är olika länder representanter som arbetar med IT-och infrastrukturfrågor samt kommunal/regional utveckling. Under året har Svenska Stadsnätsföreningen medverkat som talare vid flera tillfällen i Tyskland, Belgien och Storbritannien. Uppgiften har varit att berätta om den framgångsrika modellen med lokala öppna fibernät. Framförallt i Tyskland blev det mycket uppskattat vilket lett till en artikel i tysk media. Ett flertal anföranden har hållits av Svenska Stadsnätsföreningen i samband med olika kommunledningars möten, medlemsmöten samt hos PTS. Svenska Stadsnätsföreningen har under lång tid drivit kravet på en utredning av stadsnätens roll utifrån argumenten att vi har en trubbig konkurrenslagstiftning, att stadsnäten inte ska ses som ett komplement på marknaden och att det istället borde skapas undantag med en modell motsvarande det som finns för kommunala elhandelsverksamheter. Under våren kom regeringens utredning om Sveriges fortsatta bredbandsstrategi också fram till att stadsnäten har haft en stor betydelse för bredbandsutvecklingen och kommer fortsatt ha det. Utredningen gav ett försiktigt positivt stöd för föreningens uppfattning och rekommenderade regeringen att skyndsamt utreda stadsnätens roll. Efter en remissrunda så ligger nu utredningen på den nya regeringens bord. Det finns i nuläget inga besked om eller när det kan tänkas starta en sådan utredning. Summeras året har Stadsnätsföreningen skrivit fyra olika debattartiklar som i sin tur haft 84 publiceringar. Debattartiklarna har fått en bra spridning och har nått ut till alla län. Politiken Westander genomförde våren 2014 den Stora valenkäten till 510 riksdagskandidater på valbar plats. Svenska Stadsnätsföreningen deltog med fyra frågor. Svaren på frågorna har använts i debattartiklar. Några svar från valenkäten: 73 procent av de svarande politikerna anser att regeringen bör se till att det i ökad utsträckning startas utvecklings- och standardiseringsprojekt för e-tjänster inom offentliga verksamheter. 3 procent svarade att det inte behövs och 24 procent var tveksamma eller ville inte svara. Vi ställde också en fråga om utbyggnaden av fiberbredband. 90 procent av de svarande anser att staten bör satsa mer resurser på att säkerställa en ökad utbyggnadstakt av fiberbredband. 4 procent svarade att staten inte behöver satsa och 6 procent var tveksamma eller ville inte svara. 16

17 FIG 3 KOMMUNENS OMRÅDE?? ANSER DU ATT KOMMUNÄGDA STADSNÄT SKA HA MÖJLIGHET ATT VERKA UTANFÖR DEN EGNA Tveksam/vet ej/vill ej svara Nej Ja 40 % 49 % 11 % 2014 var ett valår både för EU- och riksdagsvalet. Svenska stadsnätsföreningen ställde frågor till samtliga riksdagspartier om vårt område, något vi gjort inför tre riksdagsval i rad. Vid en jämförelse av årets svar ser vi en växande insikt om vikten av snabbt bredband och stadsnätens betydelse för infrastrukturen. I år blev Stadsnätsföreningens politikerundersökning försenad och kommer att skickas ut i januari Skälet till detta är att valets resultat har inneburit att flertalet kommuner inte fått fram kommunstyrelseordföranden och/eller oppositionsråd förrän i slutet av december. Efter riksdagsvalet i år visste branschen först inte vem som skulle ansvara för IT-frågorna. Sedermera klargjordes detta och Mehmet Kaplan (MP) utsågs till Sveriges nya IT-minister. Enligt honom ligger Sveriges bredbandsstrategi fast, dvs att 9 av 10 hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mb/s bredband år Ett annat viktigt forum för branschen som Mehmet Kaplan avser fortsätta med är Bredbandsforum. I detta forum kan branschen föra dialoger som får branschen att utvecklas. Stadsnätsföreningen ingår i bredbandsforum både i styrgruppen och i många arbetsgrupper. Dialogen har varit omfattande i försöken att hitta lösningar på tidigare definierade hinder för en fortsatt bredbandsutbyggnad. En generell uppfattning har hela tiden varit att kommunerna behöver engageras i bredbandsfrågorna för att skapa en större förståelse för marknaden men också för att klara av att ta nödvändiga beslut. Vi ser också att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar ett större engagemang och intresse i frågorna. Det är viktigt, för de måste vara ett draglok gentemot kommunerna i dessa frågor. Under året har Stadsnätsföreningen deltagit på Almedalen och anordnade ett förmiddagsseminarium. Fiberbredband - en förutsättning för välfärd, som vi arrangerade i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och FTTH Council Europe. Stadsnätsföreningen ställde också ut på Moderaternas Sverigemöte 2014 i Göteborg, då de samlar alla sina kommunala politiker. 17

18 Alltfler av de övergripande besluten som påverkar branschens utveckling tas på EU-nivå. Vi har därför lagt tid på att få en förståelse för hur arbetet bedrivs inom olika instanser och hur beslut tas inom EU. Flera möten har också genomförts med representanter inom myndigheten DG-Connect. Svenska Stadsnätsföreningen som remissinstans Stadsnätsföreningen får som en etablerad remissinstans löpande remissfrågor om branschen från reglerande myndigheter, departement och organisationer. Alla remisser Stadsnätsföreningen svarar på är viktiga. Remisser från PTS om nätinfrastrukturtillträde (även kallad fiberregleringen) som PTS har skickat ut har Stadsnätsföreningen dock behandlat lite extra genom att ha en fördjupad dialog med olika stadsnät, klusterrepresentanter och Svenska Stadsnätföreningens styrelse. Remisser: PTS utkast till: Beslut om fastställande av företag med betydande inflytande på marknaden för nätinfrastrukturtillträde (mars). PTS förslag: Skyldigheter på marknaden för nätinfrastrukturtillträde (juni) PTS samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde (november) Slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden, SOU 2014:21 (september). Grad av måluppfyllelse Publicera minst två debattartiklar utanför branschmedia. Under året genomfört tre utställningar/mässor riktade mot politiken Publicera en debattartikel på EU-nivå Genomföra ett seminarium på EU-nivå Konferenser och seminarier Årskonferens I mars 2014 genomfördes Årskonferensen med tillhörande årsmöte i Luleå och det var 410 deltagare. Intresset var stort och deltagarna representerades av hela branschen dessutom var stadsnäten väl representerade ibland deltagarna. Konferensen arrangerades denna gång i samarbete med Lunet och IT-Norrbotten. Dag 0, dvs dagen innan konferensen började, anordnade IT-Norrbotten och Netrounds varsitt eget eftermiddagspass vilket var mycket uppskattat. Dag 1 började med årsmötet därefter började 18

19 konferensens huvudprogram med moderatorn Stig-Björn Ljunggren. Den första dagen på konferensen innehöll seminarier kring ekonomi, finansiering och värdering av stadsnäten samt Internet of Things. Dessutom gjorde Facebook en uppskattad presentation om sina datahallar och deras planer för ytterligare utbyggnad i Luleå. Dag 2 erbjöds 18 workshops i olika ämnen och på samtliga var det fullt med åhörare. Årskonferensen är fortsatt en viktig inkomstkälla för Stadsnätsföreningen och vi utvärderar varje konferens. I år var det 93 procent som var nöjda, varav 37 procent mycket nöjda, med hela konferensen. Bredbandsbåten I oktober 2014 genomfördes konferensen Bredbandsbåten I antalet deltagare slog vi rekord. Det var 475 personer som anmälde sig och vi var tvungna att återigen meddela att konferensen var fullbokad. Detta trots att vi hade hyrt mer utrymme på Birka för att kunna ta emot fler konferensbesökare. Första dagen började vi med ett gemensamt konferensprogram på Stockholmsmässan i Älvsjö. På kvällen fortsatte vi konferensen ombord på Birka. Deltagarna erbjöds under dag 1 ett varierat utbud av intressanta föreläsningar om samhälle, marknad, teknik, juridik och reglering. Under dag 2 kunde deltagarna välja på 15 olika workshops. I utvärderingen av Bredbandsbåten anser 92 procent att totalintrycket var bra. Varav 29 procent tyckte dessutom att totalintrycket var mycket bra. FIG 4 -TOTALINTRYCKET AV HELA BREDBANDSBÅTEN RESPEKTIVE HELA ÅRSKONFERENSEN, Grad av måluppfyllelse Stadsnätsföreningen konferenser och seminarier upplevs vara proffessionellt genomförda och till stor nytta och nöje för deltagarna. Att på våra egna konferenser ha minst 750 deltagare totalt. 19

20 Projektverksamheten Stadsnätsföreningen bedriver projektverksamhet i syfte att stödja stadsnäten på olika sätt i deras utveckling. Beslut om att starta projekt tas alltid av styrelsen och för att ett projekt ska kunna genomföras ska dess finansiering vara säkrad. Enligt Stadsnätsföreningens strategiska inriktning är det framförallt de strategiska områdena Nät i världsklass samt varumärket Stadsnät och kunskapslyftet som berör projektverksamheten och varje nytt projekt ska på olika sätt stödja den strategiska inriktningen. Standardiseringsprojekt Stadsnäten tillhör en bransch som inte har många standarder, men är i behov av standard. Stadsnätsföreningen är både med i olika standardiseringsprojekt och driver egna. Standardiseringsprojekten klassas in under det strategiska området Nät i världsklass. Certifiering av gräventrepenörer för optonät Under året har Stadsnätsföreningen initierat ett arbete kring att hitta en form att säkerställa att entreprenadföretag har rätt kompetens för schaktmetoder inom fiberinfrastruktur. En förstudie har genomförts tillsammans med branschaktörer såsom Skanova, RaLa, JLM, Nordlunds Entreprenad, Eltel och Incert för att se om vi ska gå vidare med projektet och realisera ett Certifikat för Entreprenadarbeten av fiberinfrastruktur med olika schaktmetoder under Standardisering av anläggningstekniker Stadsnätsföreningen var en av elva deltagande aktörer på bredbandsmarknaden som gemensamt genomförde en förstudie om att standardisera tekniker och metoder för att bygga bredbandsinfrastruktur. Ett uppdrag från Bredbandsforum. I början av året kom en slutrapport som presenterades för Styrgruppen för Bredbandsforum. En viktig slutsats var att det främsta behovet inte handlar om att standardisera utan istället finns det ett större behov av att: Sprida kunskaper och erfarenheter kring alternativa förläggningsmetoder då kommuner inte litar på dessa metoder trots att de fungerar Ta fram en vägledning för anläggning av fiberoptiska bredbandsnät Ta fram en vägledning för val av material och teknik Snarare rensa bland befintliga standarder och konsolidera till en branschstandard än att uppfinna en helt ny standard Standardisering av definitioner Under året har Stadsnätsföreningen deltagit i arbetet kring att skapa en branschgemensam uppfattning kring minimikrav runt nätbyggnation och dokumentation. Syftet med projektet är att upprätta en gemensam guideline för dokumentation och klassificering av nätinfrastruktur. Projektet ska resultera i ett dokument som beskriver branschgemensamma begrepp och tillhörande definitioner. Dokumentet ska specificera minimikrav på dokumentation för accessnät. Dokumentet ska tydliggöra hur krav för byalagsnät införlivas i ordinarie nätstruktur. Alla aktörer som medverkar i arbetsgruppen ska kunna komma överens om innehållet i dokumentet så att dokumentet kan användas som en guideline och ex vis. användas som en avtalsbilaga när olika parter upprättar avtal. 20

21 Bredbandsforum Stadsnätsföreningen sitter med i styrgruppen för Bredbandsforum. Utöver styrgruppen är Stadsnätsföreningen med i alla övriga, nu pågående, arbetsgrupper: Arbetsgrupp IX Mobilt bredband i hela landet Arbetsgruppen slutredovisade den 31 januari Arbetsgruppen kom bland annat fram till att om det mobila bredbandet i Sverige ska kunna byggas ut snabbare och mer effektivt än idag krävs det bättre samordning. Ett av de förslag de särskilt pekas ut är att det borde finnas bredbandskoordinatorer i samtliga län, regioner, kommuner och hos operatörerna. Stadsnätsföreningen ingick inte i gruppen, men svarade på frågor som arbetsgruppen ställde. Ordförande för arbetsgruppen är Göran Marby, generaldirektör för Post- och telestyrelsen. Arbetsgrupp X Robusthet II lösningar för robustare kommunikation. Arbetet skulle utgå ifrån de utmaningar och det förslag på inriktning för en robust infrastruktur som finns beskrivna i tidigare Robusthetsgruppens slutrapport. Den övergripande målsättningen är att hantera identifierade utmaningar och skapa bättre förutsättningar för ökad robusthet i de fiberbaserade näten. Arbetsgruppen slutredovisade maj Arbetsgruppen har under sin verksamma period tagit fram en robusthetsguide och en checklista, som återfinns på Bredbandsforums hemsida. Guiden består av tre steg som på ett enkelt sätt ska hjälpa företag att öka sin verksamhets beredskap för bredbandsavbrott. Med stöd av guiden kan företagen identifiera vilka delar av verksamheten som är beroende av bredband, hur dessa skulle påverkas av ett avbrott, hur de kan åtgärdas och att handlingsplaner bör tas fram. Stadsnätsföreningen, Camilla Jönsson, är med som deltagare i gruppen. Ordförande för arbetsgruppen är Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör på IT-& Telekomföretagen. Arbetsgrupp XI Mandatgruppen Arbetsgruppen satte igång sitt arbete under våren och syftet var att visa nyckelfaktorer för regional samverkan och ge vägledning i hur vi kan samarbeta bättre. Slutrapporteringen skedde i september 2014 och arbetsgruppen redovisade fem förslag för bättre samverkan: att Länsstyrelserna och regionernas bredbandsuppdrag förtydligas, att Jordbruksverket ges ett bredbandsuppdrag, att Boverket får i uppdrag att följa upp hur planering för bredband hanteras, att SKL ger ökad vägledning om bredbandsutbyggnad lokalt och att organisationen i samarbete med regionerna lyfter fram nyttan av bredband och att Bredbandsforum tillsätter en ny arbetsgrupp med uppgift att effektivare kommunicera nyttan av bredbandsinvesteringar lokalt. Per Fröling var med i arbetsgruppen för Svenska stadsnätsföreningen och ordförande för gruppen var Eva-Marie Marklund (AC-Net). 21

22 Arbetsgrupp XII Villagruppen Bredbandsforums Villagrupp inledde sitt arbete under juni 2014 och ska ta ett helhetsgrepp om villamarknaden, föreslå lösningar och förbättra kommunikationen med konsumenterna. Arbetsgruppen kommer att analysera villamarknaden, identifiera flaskhalsar, tydliggöra informationen till villaägare och ge förslag på möjliga åtgärder för att öka anslutningsgraden. Slutrapportering ska ske i maj Ordförande i gruppen är Mattias Grafström, Telekområdgivarna. Camilla Jönsson är med i arbetsgruppen för Svenska Stadsnätsföreningen. Arbetsgrupp XIII Samordnad Efterfrågan Bredbandsforums arbetsgrupp för Samordnad efterfrågan inledde sitt arbete i juni Arbetsgruppen kommer att fokusera på hur vi med hjälp av samordning kan göra det mer attraktivt att investera i bredbandsinfrastruktur. Det övergripande syftet med arbetsgruppen är att belysa möjligheter med samordnad efterfrågan, där t ex upphandling ingår, för att öka och förbättra tillgången till bredband. Arbetet ska slutredovisas i maj Ordförande i gruppen är Carola Gunnarsson, SKL och Per Fröling är med i arbetsgruppen för Svenska Stadsnätsföreningen. Avtalspaketet Det är 104 stadsnät och operatörer som skrivit under avtalspaketet. Många har återkommit med frågor och önskemål om förtydliganden. En FAQ har sammanställts på hemsidan för de vanligaste frågorna och svaren. Den partsammansatta gruppen har haft två möten under året. Ledamöter; Wexnet, Per Bengtsson, Skekraft, Anders Pettersson, GothNet, Sofia Söder, Telenor, Jan Ollinen, TDC, Anders Dahlberg och Teracom, Nadia Ruth. Stadsnätsföreningen är ordförande och representeras av Camilla Jönsson och Jimmy Persson. Under året har en revidering av avtalet påbörjats där samtliga produkter som hanteras i CESAR2 finns beskrivna och hanteras under avtalet. Ytterligare en servicenivå har tillkommit. Datalagringsdirektivet Under året har det varit många turer kring datalagringsdirektivet. EU-domstolen ogiltigförklarade direktivet i april. PTS valde vid samma tidpunkt att gå ut med att de inte skulle vidta åtgärder utifrån datalagringsreglerna. Då upphörde operatörerna med datalagring och Svenska Stadsnätsföreningen rekommenderade sina medlemmar att omedelbart stoppa all datalagring tills regeringen kommit ut med förtydliganden. Regeringen tillsatte en utredning som i juni kom med ett förstahandsbesked att de svenska reglerna kring lagring och utlämnande av internetdata kan fortsätta gälla och att mer information fås under Därefter meddelade PTS att de tillämpar de svenska reglerna igen och skickade ut ett brev till operatörerna. Stadsnätsföreningen meddelade stadsnäten att svensk lag gäller. Under sommaren beslutade PTS att förelägga Tele2 (utan vite) och Bahnhof (med vite om 5 mkr) att börja datalagra. Båda operatörerna har överklagat beslutet. Stadsnätsföreningen har under hela året informerat medlemmarna om händelseutvecklingen i medlemsutskick, artiklar, på hemsidan och på våra konferenser. Maintrac erbjuder fortfarande datalagringstjänsten till stadsnäten och hanterar alla förfrågningar från polismyndigheten manuellt. Årets händelser har inneburit att inga fler stadsnät har anslutit sig till tjänsten än de 40-tal stadsnät som fanns från föregående år. 22

23 Politikerundersökningen Stadsnätsföreningen genomför årligen en enkätundersökning bland ledande politiker och tjänstemän i alla 290 kommuner. Syftet med undersökningen är att följa upp förra årets undersökning för att mäta eventuella förändringar. På grund av årets valresultat har inte alla kommuner tillsatt kommunstyrelsens ordförande eller oppositionsråd. Den kommer istället att skickas ut under januari I år har antalet frågor blivit färre. Detta för att och höja svarsfrekvensen. Produkter och tjänster CESAR - CESAR2 Den digitala handelsplatsen CESAR är ett affärssystem som underlättar handeln med svartfiber och anses vara viktigt av både stadsnät och operatörer för svartfiberaffärerna. CESAR har använts fram till 1 oktober 2014 då CESAR2 lanserades och ersatte CESAR. Stadsnätsföreningen har under året arbetat med att införa tjänsten CESAR2. CESAR2 hanterar både svartfiber och kapacitetsförbindelser. En utökad funktionalitet kring offert, order och avtalshantering samt att förfrågan bygger på kartdata är exempel på stöd som finns i tjänsten. Genom att CESAR2 har upphandlas som tjänst så behöver inte Stadsnätsföreningen när CESAR2 driftsätts en egen systempark och kapacitetförbindelser för CESAR2. Allt detta ingår i upphandlad tjänst. Från mars till oktober har utveckling av tjänsten pågått och under samma period har ett förankrings- och presentationsarbete kring CESAR2 genomförts, bl a med hjälp av en extra tjänst, införandeansvarig, som bestod av Christer Löfgren, utlånad från ServaNet. Utöver detta har utbildning av samtliga operatörer och ett 50-tal stadsnät genomförts. Vid årets slut så hade 104 stadsnät och samtliga operatörer anslutit sig till CESAR2. För att stadsnät och operatörer ska få använda CESAR2 betalar de ett månadspris. Avgiften består av två delar och är baserad på respektive verksamhets omsättningstal (avseende bredbandsverksamheten). Första delen är en grundavgift och inkluderar köpbehörighet. Den andra avgiften är en säljavgift. CESAR2 har 330 användare och sedan 1 oktober till 31 december har det gjorts förfrågningar i tjänsten och 110 förbindelseavtal är påskrivna. Sedan 2008 har den tidigare generationen av Cesar ackumulerat ett underskott på uppskattningsvis 3,5 Mkr, vilket begränsat annan verksamhetsutveckling. Under 2014 investerades 1 Mkr i CESAR2. För att driva och utveckla CESAR2 krävs att Stadsnätsföreningen får in 3,1 Mkr/år. Det har Stadsnätsföreningen redan i år säkerställt tack vare antalet användare i tjänsten. Grad av måluppfyllelse CESAR2 har minst 100 stadsnät anslutna vid årets slut. 23

24 Gemensam lägesuppfattning (GLU) GLU är ett verktyg som underlättar informationshanteringen i en krissituation. Dessutom kan systemet användas i den dagliga verksamheten för att informera kunder och allmänhet om rådande driftstatus i näten och tjänsterna. Alla operatörer har tagit fram ett system och alla kan rapportera in till samordningswebben där PTS och Nationella telesamverkansgruppen (NTSG) snabbt kan bilda sig en uppfattning om det rådande krisläget i Sverige och agera därefter. Stadsnätsföreningen har under året tittat på en utveckling av GLU för att göra verktyget mer intressant för fler nät och som bygger på en modern plattform som stödjer fler enheter såsom smartphones och läsplattor samt ett M2M-gränssnitt istället för den grafiska kartinmatning som finns i dag. Vi har kommit fram till det att arbetet kring detta kan påbörjas under 2015 tillsammans med PTS och deras DIO-plattform. GLU har idag 17 anslutna stadsnät. Varumärket Varumärket Stadsnät är det tredje strategiområdet vars syfte är att under ett gemensamt varumärke sprida kunskapen om vad ett stadsnät är, att stadsnäten uppfattas som trovärdiga med en öppen fiberinfrastruktur och tjänstekonkurrens samt att marknaden väljer stadsnäten som sitt förstahandsval. Efter ett styrelsebeslut från 2013 har satsningarna under året fortsatt att minska och inga kampanjer eller arbete har genomförts under Stadsnätsfabriken Stadsnätsfabriken är en plattform för samordning, standardisering och effektivisering i samarbetet mellan stadsnäten och tjänsteleverantörer. Stadsnätsfabriken består av fyra olika delar som arbetar för att standardisera och förhandla fram samordnade och enhetliga avtal mellan stadsnäten och tjänsteleverantörerna. Fabriken sköter administrationen och har till uppgift att informera om de paket och erbjudanden som tjänsteleverantörerna tar fram till stadsnäten. Fabrikens tjänsteutveckling säkerställer att nya tjänster kommer in i stadsnäten genom att identifiera tjänsterna och studera affärsmodeller eller koncept. Ingen egen utveckling görs dock. Leverantörer av funktioner och applikationer syftar till att ge stadsnäten inom Stadsnätsfabriken ett bra flöde av leverantörer för att kunna bygga, driva och utveckla sina nät och dess olika passiva eller aktiva delar. Stadsnätsföreningen upprättar ramavtal för Stadsnätsfabrikens räkning som stadsnäten sedan kan avropa mot. Stadsnätsfabriken har under året arbetat för att få med fler stadsnät och få in fler tjänster i näten. I slutet av året finns fabriken representerad i 130 kommuner. Kontinuerliga möten har hållits med tjänsteleverantörerna. Tjugofyra ramavtal har tecknats med nya leverantörer som erbjuder tjänster kring nätägarens driftsäkerhet, support och materialinköp. Stadsnätsfabriken finansieras genom att medverkande stadsnät betalar en serviceavgift. En styrgrupp är utsedd att driva Stadsnätsfabriken och under detta år har Staffan Gustafsson varit ordförande. En anställd produktchef på Stadsnätsföreningen ansvarar för den dagliga driften och utveckling av fabrikens innehåll och medlemmar. Under 2014 har fokus lagts på två saker. Första fokusområdet är ramavtal för nätägare med inriktning på passiv och aktiv byggnation. Det andra fokusområdet är att etablera arbetsgrupper kring olika projekt som driver stadsnätens affär. Exempel på sådana områden är standardisering, 24

25 verktyg, databaser, samhällsnyttiga tjänster och avtal för KO-upphandlingar. Fabriken har under året haft två workshops, ett om kommunalt Wifi och ett om Välfärdsbredband. En uppdatering av befintligt tjänsteleverantörsavtal har pågått under året med målet inställt på att införliva IPTV som tjänst och att tydliggöra stadsnätens kärntjänst som är distribution av data i kapacitet i den öppna plattformen. Arbetet fortsätter en bit in på 2015 innan det är helt klart. En roadshow tillsammans med leverantörer för passiva produkter har genomförts i Örebro, Jönköping och Halmstad. Allt tyder på, enligt utvärderingen som genomfördes efter aktiviteten, att detta är en bra och lyckad form av kommunikativ kanal. En fortsättning kommer därför att ske under Fabriken har även haft ett medlemsmöte i form av ett webinar i december istället för ett fysiskt möte då många har svårt att närvara fysiskt. Efter utvärdering är detta också en form av mötesaktivitet som kommer att användas. Grad av måluppfyllelse Stadsnätsfabriken omfattar minst 120 anslutna nätägare vid årets slut. Ekonomi För detaljredovisning av föreningens och servicebolagets räkenskaper hänvisas till respektive Årsredovisning inklusive granskningsrapporter och revisionsberättelser. Servicebolaget Under året har det löpande arbetet med budgetering och ekonomistyrning varit omfattande och har präglats av förutsägbarhet och stabilitet. Styrelsen har under 2014 löpande tagit del av resultatutvecklingen med rapporter och kompletterande prognoser för förväntat ekonomiskt utfall och likvida medel. Hur bolagets medel används Allt arbete i verksamheten utgår från föreningens strategi där använda medel kategoriseras i de tre olika satsningsområdena Kunskapslyftet, Nät i världsklass och Varumärke. I kategorin Medlemsservice utförs de gemensamma uppgifterna som föreningens administration, daglig nyhetsbevakning, nyhetsbrev, Magasinet Stadsnätet, konferenser, remisshantering, rapporter m m. 25

26 FIG.5 FÖRDELNING AV BOLAGETS MEDEL Verksamhetens intäktsfördelning FIG ÅRS INTÄKTER BLEV KKR ( KKR FÖREGÅENDE ÅR) Serviceavgifter Svenska Stadsnätsföreningens Servicebolag ABs verksamhet omsatte år ,8 Mkr varav 6,1 Mkr utgörs av medlems- och serviceavgifter. Produkter & tjänster Intäkter som kommer från de produkter och tjänster som servicebolaget erbjuder medlemmarna mot separata deltagaravgifter. Här finns Stadsnätsfabriken, CESAR och GLU. Under året har stora kostnader tagits för utvecklingen av CESAR2. Projektintäkter 26

27 De största intäkterna kommer från projektverksamheten, drygt 8 Mkr varav den största delen utgörs av konferensdelen, vilket gav ett viktigt tillskott till rörelsen och ses därför fortsatt som en viktig del i finansieringen av den löpande verksamheten. Räntenetto tillkommer med 48 kkr. Verksamhetens kostnadsfördelning FIG ÅRS KOSTNADER BLEV KKR (FÖREGÅENDE ÅR KKR) Inköp, tjänster & material Hit hänförs främst omkostnader för genomförande av konferenser, produktion av Magasinet Stadsnätet, nyhetsbrev samt webbadministration. Externa konsulter, projekt Hit hänförs främst kostnaderna för de resurskonsulter som används i de olika projekten. Operativa funktioner Hit hänförs främst kostnader för inköpta stödfunktioner. Lokalkostnader Hit hänförs främst kostnader för servicebolagets egna lokaler samt lokalkostnader för styrelsemöten, medlemsmöten samt externa möten. Personalkostnader Hit hänförs alla kostnader som löner, sociala avgifter, pensionskostnader m m för anställd personal. Övriga kostnader Hit hänförs servicebolagets olika kontorskostnader som porto, papper, telefoni, IT, försäkringar, resekostnader samt expertråd som t ex juridisk rådgivning eller andra analyser. Avskrivningar 27