Bilaga 5. Verksamhetsplan. Svenska Stadsnätsföreningen och Servicebolaget

Transkript

1 Bilaga 5 Verksamhetsplan Svenska Stadsnätsföreningen och Servicebolaget januari 2016 december 2016

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Verksamheten... 6 Vad görs inom föreningen respektive i servicebolaget?... 6 Organisation... 6 Stödjande operativ verksamhet... 6 Bemanning... 7 Vision och verksamhetsidé... 7 Verksamhetens beslutade vision... 7 Beslutad verksamhetsidé... 8 Målbild Strategiområde 1: Kunskapslyftet ett informations och påverkansarbete... 9 Strategiområde 2: Nät i världsklass... 9 Strategiområde 3: Stadsnät ett starkt varumärke (vilande strategiområde) Framgångsfaktorer 2016 och För Var ska Stadsnätsföreningen befinna sig vid utgången av 2016? Vad måste göras för att klara av den strategiska utvecklingen under året? För Var ska Stadsnätsföreningen befinna sig vid utgången av år 2019? Vad måste göras för att klara av den strategiska utvecklingen till 2019? Branschutveckling Fiberaffären Kundaccessaffären Utvecklingen av Kommunikationsoperatörsrollen Strategiområde 1: Kunskapslyftet ett informations och påverkansarbete Politiken Förtroendevalda Externa samarbeten Informationsmaterial, rapporter och statistik Stadsnätsföreningen i media Kommunikation Målgrupper

3 Informationskanaler ssnf.org Stadsnätsmagasinet Digitala Nyhetsbrevet Regional samverkan (Regionaliseringsprojektet) Svenska Stadsnätsföreningen som remissinstans Strategiområde 2: Nät i världsklass CESAR Avtalspaketet och styrgrupp CESAR GLU Datalagringstjänst Säker Kundanslutning, SKA Standardiseringsprojektet Robust fiberanläggning Stadsnätens infrastruktursamverkansgrupp (SiSG) Driftsäkerhetsarbetet Stadsnätsfabriken Övrig verksamhet Konferenser och seminarier Medlemmarna Faktainsamling Ekonomi Finansiering Serviceavgifter Deltagaravgifter Konferensverksamheten Projektverksamheten Projektbidrag från organisationer Hur bolagets resurser används Intäktsbudget Kostnadsbudget Inköp, tjänster & material Externa konsulter, projekt Operativa funktioner

4 Lokalkostnader Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Förteckning över verksamhetsmål

5 Sammanfattning Svenska Stadsnätsföreningens verksamhetsplan omfattar både föreningen och servicebolaget. All operativ verksamhet bedrivs i servicebolaget och bolaget har föreningens uppdrag att sköta medlemsfrågor, remisser, policyfrågor m m. Verksamheten inom Stadsnätsföreningen arbetar i enlighet med beslutad strategi och målbilden Stadsnät är Sveriges ledande fiberinfrastruktur. Stadsnätsföreningen ska inom strategiområdet, Kunskapslyftet genomföra ett informations och påverkansarbete för att nå ett kunskapslyft och öka insikterna om fiberinfrastrukturens betydelse för samhällsutvecklingen. Därigenom kan föreningen bidra till en politisk utveckling som skapar goda förutsättningar för medlemmarnas verksamhet. Inom området Nät i världsklass få till en gemensam utveckling både vad gäller affärer och teknik. Det är Stadsnätsföreningens uppgift som medlemsorganisation, utöver ordinarie verksamhet, att stödja och underlätta stadsnätens och andra medlemmars vardag genom ett fortsatt aktivt engagemang i olika projekt såsom standardiseringsarbetet, regionaliseringsarbetet m fl. Stadsnätsföreningen ska vara en professionell intresseorganisation med bred uppslutning och tydlig agenda. Regering, riksdag och kommuner ska få hjälp med bredbandsvisionen och information om stadsnätens roll utifrån Stadsnätsföreningens perspektiv. Ett kraftfullt påverkansarbete på olika nivåer i branschen ska ske. Stadsnätsföreningen strävar också efter att knyta till sig och underhålla kontakter med organisationer, offentliga instanser och företag som engagerar sig i frågor som rör bredbandsutbyggnad och digitalisering. Tack vare dessa samarbeten får föreningen möjlighet att ta del av nya infallsvinklar i viktiga frågor. Under året kommer också lämpliga faktainsamlingar genomföras för att samla in statistik som underlag för analyser som på olika sätt kan öka den egna kompetensen inom digitalisering samt kunna göra jämförelser för att skapa ett medialt intresse för stadsnäten. Tillsammans med extern juridisk kompetens ska Stadsnätsföreningen agera som sakkunnig och rådgivande i viktiga frågor såväl nationellt som på EU nivå. Det uppstår kontinuerligt frågeställningar inom lagstiftningen som Stadsnätsföreningen måste omhänderta och kunna besvara. Stadsnätsföreningen startar upp och driver gemensamma projekt för stadsnäten. Dessa projekt ska upplevas utvecklande, effektiva och kostnadsbesparande för det enskilda deltagande stadsnätet. De projekt och utvecklingsarbete som Stadsnätsföreningen verkar för, ska syfta till att utveckla det enskilda stadsnätet och den gemensamma organisationen. Engagerade medlemmar är en grundförutsättning för att en medlemsorganisation som Stadsnätsföreningen ska leva och utvecklas. Det sker genom att försöka ta tillvara olika medlemmars intressen. Det är viktigt för Stadsnätsföreningen att medlemmarna är införstådda och engagerade i föreningens arbete. 5

6 Verksamheten Vad görs inom föreningen respektive i servicebolaget? All operativ verksamhet bedrivs i servicebolaget som har föreningens uppdrag att sköta olika uppdrag i enlighet med nedanstående lista som visar uppdelningen av vilka frågor som behandlas inom servicebolaget respektive föreningen (utdrag ur styrelsens dokument). Föreningsrelaterade frågor Årsmötet Medlems och serviceavgifter (beslut) Föreningens styrelsekostnader Föreningens ekonomi och bokslut Verksamhetsberättelsen Remissvar Bredbandspolitiken Strategisk utveckling och policyfrågor Medlemsrelaterade frågor Medlemstidningen beslut Bolagsrelaterade frågor Bolagsstämma Medlems och serviceavgifter (fakturering) Bolagets styrelsekostnader Bolagets ekonomi och bokslut Bredbandsmarknaden Omvärldsbevakning Styrelsens rådgivande organ Forsknings, provnings och standardiseringsverksamheten Annan projektverksamhet Kommunikation/information Medlemstidningen Nyhetsbrev Evenemangsverksamhet Mässor och utställningar Medlemsundersökningar Medlemsregistret Webbplats och intranät Personalärenden Kontorsärenden Konsultärenden Organisation Stödjande operativ verksamhet Via Stadsnätsföreningens kansli erbjuds service gällande publicerat material och fakturor. Kansliet besvarar även generella frågor om Stadsnätsföreningens verksamhet eller andra medlemsärenden. Kansliet sköter också annan administration såsom utskick av brev och e post samt hantering av nyhetsbevakningen. Stadsnätsföreningen ansvarar också för anordna konferenser. 6

7 Bemanning Vid ingången av 2016 finns det sex tillsvidareanställda resurser i servicebolaget; vd, projektchef, produktchef, kanslichef, PR & kommunikationsansvarig och regionaliseringsansvarig. VD, Mikael Ek, anställd sedan mars Projektchef, Camilla Jönsson, anställd sedan januari Kanslichef, Cecilia Bagge, anställd sedan januari Produktchef, Jimmy Persson, anställd sedan juni PR & kommunikationsansvarig; Louise Thorselius, anställd sedan mars Regionaliseringsansvarig, Per Fröling, anställd sedan september Företaget Eventool, under ledning av Mia Forslöf, anlitas för genomförandet av konferenser. Tjänster och funktioner som efterfrågas av medlemmar upphandlas och tillhandahålls av underleverantörer eller tredjepartsleverantör. Många arbetsuppgifter som ska göras i samband med projekt och utredningar handlas upp och utförs sedan av konsulter som arbetar tillsammans med servicebolagets resurser. Exempel på konsulter/företag som anlitas på kontinuerlig basis: Lars Björkman, EkoT, projektledning system och affärsutveckling. Fredrik Hansén, egen konsult, som arbetar med Stadsnätsfabriken under första halvan av Arbetet i servicebolaget är mångfacetterat. På få resurser ska en mängd differentierade uppgifter skötas. Det finns både en hög ambition och stark vilja att verka för föreningens bästa och medlemmarnas utveckling. Genom flera medlemmars ideella engagemang och frivilliga insatser klarar organisationen en stor mängd arbetsuppgifter. Vision och verksamhetsidé För närvarande arbetar styrelsen tillsammans med en arbetsgrupp fram ett nytt förslag till vision, verksamhetsidé och värdegrund. Givet att medlemmarna antar förslaget kommer den förändringen få genomslag för Stadsnätsföreningen nästa verksamhetsår och finnas med i verksamhetsplanen för Verksamhetens beslutade vision Svenska Stadsnätsföreningen utvecklas till den ledande intresseorganisationen i branschen. Svenska Stadsnätsföreningen är en intresseorganisation som ska verka för en öppen ICT infrastruktur som bidrar till samhällsutveckling såväl lokalt, regionalt som nationellt. Detta uppnås genom att Stadsnätsföreningen företräder medlemmarna i nationella och internationella sammanhang samt bistår med kompetens för att möta de krav som stadsnäten ställs inför. 7

8 Beslutad verksamhetsidé Svenska Stadsnätsföreningen stödjer medlemmarna i deras arbete att förverkliga visionen genom: Att driva och utveckla stadsnätsbranschen. Att förmedla information, kunskaper och erfarenheter mellan medlemmarna samt mellan medlemmarna och omvärlden. Att bidra till medlemmarnas kompetensutveckling. Att verka som remissinstans. Målbild 2020 I regeringens bredbandsstrategi anges att Sverige ska ha bredband i världsklass. Målet för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Den anger vidare att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. I uppfyllandet av regeringens bredbandsstrategi har stadsnäten en viktig roll. Strategigruppen har därför tagit fram en målbild med samma tidsperspektiv som regeringen, d v s år Målbilden är formulerad utifrån stadsnätens perspektiv och mot bakgrund av att hot måste vändas till möjlighet. Målbild 2020 Stadsnät är Sveriges ledande fiberinfrastruktur Stadsnäten i Sverige har med sin unika lokala prägel en unik position inom fiberinfrastruktur i Sverige. För att öka tillgängligheten och bli ett naturligt första val för nationella tjänster eller infrastrukturleverantörer krävs samverkan kring produktutbud, gemensamma prissättningsmodeller och affärsrelaterade IT verktyg. För att uppnå målbilden och därmed avvärja hoten har tre strategiområden identifierats enligt bilden nedan. Figur 1 Svenska Stadsnätsföreningens målbild 2020 och dess strategiområden. 8

9 Strategiområde 1: Kunskapslyftet ett informations och påverkansarbete Stadsnäten står idag för huvuddelen av den svenska fiberutbyggnaden. Ett antal av de beslut som på senare år har fattats på nationell nivå äventyrar medlemmarnas verksamhet och har skapat regulatorisk osäkerhet. För att stadsnäten skall kunna fortsätta bidra till svensk bredbandsutveckling, på det framgångsrika sätt som skett hittills, är det angeläget att den regulatoriska osäkerheten ersätts med en politik som skapar långsiktigt gynnsamma förutsättningar för investeringar i fiberinfrastruktur. Dagens politik, både på EU nivå och på nationell nivå, bortser i stor utsträckning från den viktiga roll som stadsnäten spelar för svensk fiberinfrastrukturförsörjning på bredbandsområdet. Att politiker, ägare och beslutsfattare, både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, är välinformerade om stadsnätens roll och hur förändringar påverkar stadsnäten och samhället i stort, är prioriterat och viktigt för stadsnätens framtid. Det handlar om att lyfta kunskapen genom ett strukturerat och medvetet informations och påverkansarbete. Syftet är att på kort och lång sikt säkra förutsättningarna för medlemmarnas verksamhet. På EU nivå fattas idag allt fler viktiga beslut som påverkar förutsättningarna för stadsnätens verksamhet. Därför ska Stadsnätsföreningen, på EU nivå, bevaka och agera i en avsevärt större utsträckning än tidigare och verka för den svenska modellen om öppna stadsnät. Genom ett sådant informations och påverkansarbete har Stadsnätsföreningen och stadsnäten större möjligheter att påverka sin situation, ge rekommendationer och därmed minska risken att endast vara en mottagare av förändringar och beslut. Det är Stadsnätsföreningens uppgift att genomföra ett informations och påverkansarbete för att nå ett kunskapslyft och öka insikterna om fiberinfrastrukturens betydelse för samhällsutvecklingen. Därigenom kan föreningen bidra till en politisk utveckling som skapar goda förutsättningar för medlemmarnas verksamhet. Strategiområde 2: Nät i världsklass För att Sverige ska få tillgång till Bredband i världsklass, krävs Nät i världsklass. Med Nät i världsklass menar Stadsnätsföreningen en öppen och framtidssäker fiberinfrastruktur som möjliggör minst 1000 Mbit/s, tillgänglig för alla, såväl för samhället som för näringslivet. En framgångsrik affärsmässig och teknisk utveckling är ett måste för att stadsnäten ska nå den önskade positionen på marknaden och därmed kunna bidra till samhällsnyttan. Av speciellt intresse är att ta tillvara stadsnätens möjligheter att medverka och skapa förutsättningar för att kunna leverera digitala samhällstjänster. För att tillhandahålla Nät i världsklass ska stadsnäten i allt högre grad fokusera på gemensam utveckling både vad gäller affärer och teknik. De öppna stadsnäten ska stärkas både på den lokala, regionala och nationella marknaden och stadsnäten ska hävda sig väl gentemot omvärlden och gå starka in i framtiden. Stadsnätsföreningen ska som medlemsorganisation, utöver ordinarie verksamhet, stödja och underlätta stadsnätens vardag, genom fortsatt aktivt engagemang i olika projekt, Stadsnätsfabriken, CESAR m fl. 9

10 Strategiområde 3: Stadsnät ett starkt varumärke (vilande strategiområde) Ett varumärke är en immateriell tillgång och syftar till att symbolisera en produkt eller tjänst som är värdefull. Varumärkesarbete består dels av det som traditionellt förknippas med varumärken, d v s reklam och media, men det är oftast resursslöseri om inte organisationens beteende motsvarar det som varumärket är tänkt att förmedla. Därför krävs både medial uppmärksamhet och att vi verkar utifrån det som varumärket står för, i vårt fall, det som ett stadsnät ska stå för. Med stadsnät som ett starkt och väl definierat varumärke ökar möjligheterna för Stadsnätsföreningen; att sprida kunskapen om vad ett stadsnät är att stadsnäten uppfattas som trovärdiga vad gäller öppen fiberinfrastruktur och tjänstekonkurrens att marknaden väljer stadsnäten som sitt förstaval att såsom intresse och branschorganisation ha stora möjligheter att arbeta med varumärket Stadsnät. Framgångsfaktorer 2016 och 2019 För 2016 Var ska Stadsnätsföreningen befinna sig vid utgången av 2016? Har det fortsatta initiativet att driva opinionen för bredbandsfrågor med fokus på fiberutveckling och samhällets digitalisering. Har ett allmänt politiskt stöd för att kommunalägda stadsnät ska få verka utanför kommungränserna samt på olika nivåer i värdekedjan (svartfiber, kapacitet, kommunikationsoperatör). Arbetet med en ökad regional föreningsnärvaro är igång och syns genom en aktiv närvaro bland utvalda regionala myndigheter och organisationer. Arbetet med en förbättrad information och kommunikation till medlemmar och andra intressenter har skapat en större förståelse för mål och vision. Har arbetat fram en färdplan som väger in de förändringar som man kan se med en expanderande marknad och förändrade ägarbilder. Föreningen ligger i framkant när det gäller att förutse branschens utveckling för att möta medlemmarnas behov och frågor. En professionell förening med en bred uppslutning, tydlig agenda och ett utmärkt tillvaratagande av olika medlemmars intressen. Tillämpat projektpolicyn och säkerställt att varje projekt har en säkrad finansiering före start och att genomförda projekt infriar medlemmarnas förväntningar. Har bidragit till en gynnsam bredbandsutveckling genom deltagande i regeringens Bredbandsforum och andra viktiga forum. Har skapat ett intresse för den svenska modellen på EU nivå. 10

11 Har ökat i betydelse för kommuner genom att allt fler av dessa vänder sig till oss för rådgivning i bredbandsfrågor och de upplever att de kan få vägledning inför politiska och strategiska beslut vad gäller den fortsatta utbyggnaden av digital infrastruktur. Är en verksamhet i en god ekonomisk balans och har medlemmar som upplever en hög transparens. Vad måste göras för att klara av den strategiska utvecklingen under året? Genomföra förankringen av en förnyad strategi för föreningens framtida inriktning och uppgifter. För 2019 Fortsätta informera regering, riksdag och kommuner om vår vision och förklara stadsnätens roll utifrån Stadsnätsföreningens perspektiv. Ett kraftfullt påverkansarbete med egen organisation, styrelsens arbete samt insatser med hjälp av PR byrå gentemot politiken, media och andra intressenter. Satsning på ett informationsarbete gentemot medlemmar genom ett stort antal personliga besök och möten. Fortsätta satsningen på kvalitativa och innehållsrika konferenser för att möta behovet av ett ökat nätverkande, förstärka medlemsnyttan samt öka andelen deltagande stadsnät. Löpande identifiera utvecklingsbehov och möjligheter till synergier som omvandlas till gemensamma projekt. De gemensamma projekten ska upplevas vara utvecklande, effektiva och kostnadsbesparande för det enskilda deltagande stadsnätet. Agera som sakkunnig och rådgivande i viktiga frågor som t ex lagstiftning om konkurrensbegränsning av kommunal säljverksamhet, datalagringslag, lagen om elektronisk kommunikation samt reglering av nätinfrastrukturtillträde. Ska göras tillsammans med lämplig extern kompetens genom avtal och samarbeten. Genomföra ett urval av undersökningar för att samla in statistik som underlag för analyser och på så sätt öka kompetensen och kunna göra jämförelser för att skapa ett medialt intresse för stadsnäten. Delta i möten med IT kommissionen och andra viktiga påverkare inom EU. Etablera samarbetsformer med andra länders motsvarighet till Stadsnätsföreningen. Samarbete och dialog med intresseorganisationer som SKL och myndigheter som PTS och KKV. Var ska Stadsnätsföreningen befinna sig vid utgången av år 2019? Stadsnätsföreningen har genom delaktighet i det gemensamma utvecklingsarbetet varit med om att stadsnäten upplevs allt tydligare som en homogen grupp av etablerade nätoperatörer med tydliga spelregler, enhetlig teknik, gemensamma avtal och marknadsföring. Stadsnätsföreningen upplevs av regeringen, regioner, kommuner m fl som en viktig rådgivande instans i bredbandsfrågor. Det är mer regel än undantag att Stadsnätsföreningens syn som sakkunnig efterfrågas hos media. Fortsatt stor synlighet i debatt och media i riks/län/lokalt. 11

12 Stadsnätsföreningens omfattande informationsarbete har bidragit till att de flesta kommuner är aktiva i sitt digitaliseringsarbete. Vi ser också flera kommuner som börjar erbjuda digitala välfärdstjänster i omfattande skala. Stadsnätsföreningen är en professionell organisation med stort förtroende i branschen, bland politiker och andra organisationer genom att de lyssnar mer på Stadsnätsföreningen än på enskilda marknadsaktörer. Stadsnätsföreningen har arbetat för att den svenska modellen etableras inom EU med lokala/regionala fibernät på flera håll och Stadsnätsföreningen involveras i olika dialoger och är omfrågad att förmedla stadsnätskompetenser. CESAR2 är på väg att etableras i flera andra länder genom partners försorg och utan risk för föreningen. Stadsnätsföreningen är en växande verksamhet med nya områden, med god ekonomi och stabil verksamhet. Vad måste göras för att klara av den strategiska utvecklingen till 2019? Prioritera de strategiska frågorna samhällsnyttan och användarperspektivet genom att med olika undersökningar och analyser påvisa möjligheter och behov. Förankra och fortsätta bygga visionen långsiktigt måla upp hur samhället utvecklas och hur stadsnätens roll ser ut år Görs såväl på ett nationellt som regionalt plan. Arbeta för att höja aktivitetsnivån, engagemanget och insikten hos medlemmarna till att vilja driva gemensam utveckling och en större grad av standardisering. Med hjälp av statistik och analyser ska påverkansarbetet förse branschen, politiker, myndigheter, påverkare, beslutsfattare och kunder med argument om behovet av en fortsatt intensiv infrastrukturutveckling. Arbeta med att säkerställa full finansiering av såväl den löpande verksamheten som samtliga projekt men också hitta andra former och komplement för finansiering i enlighet med föreningens anda. Arrangera mötesplatser, gärna digitala och via sociala media, där man kan knyta kontakter och föra ut budskap, såväl nationellt och regionalt som inom EU. Branschutveckling Fiberaffären Stadsnäten i Sverige har sedan mitten av 1990 tallet totalt investerat cirka 35 miljarder kronor i bredbandsnät. Fiberinvesteringarna i Sverige fortsätter att öka de kommande åren. Investeringarna görs av några privata aktörer och många kommunala stadsnät. I somras deklarerade IP Only att de kommer att satsa 15 miljarder kronor på att bygga nya fibernät i Sverige till och med IP Only ska tillsammans med sitt dotterbolag Bynet främst satsa på att rulla ut fiber på landsbygden och i mindre kommuner. Därtill kommer EQT via IP Only fortsätta sin satsning på att köpa stadsnät. Syftet är att bli stora konkurrenten till Telia. Att köpa stadsnät visade sig, under åren , vara svårare än förväntat, speciellt efter att SKL gått ut och rekommenderat kommunerna att inte sälja stadsnäten. 12

13 I början av 2016 står branschen inför följande faktum: det råder fiberkrig på villamarknaden, Telia storsatsar på att erbjuda villahushåll fiber under första halvåret och IP Only kommer att satsa i både landsbygd och i mindre kommuner samt är villiga att köpa stadsnät. Både Telia och IP Only har de senaste åren skrivit samverkansavtal med olika svenska kommuner om att bygga fiber till hushåll och företag i kommunen. Avtalen ser lite olika ut mellan bolagen men fibernätet som ska byggas ska vara ett öppet nät som innebär att varje kund ska kunna välja mellan flera olika tjänsteleverantörers erbjudanden för bredbandstelefoni, digital TV och bredband. I dessa kommuner kommer investeringar att göras. Utbyggnaden av fiber kommer att fortsätta och kommer att baseras på efterfrågan från hushåll och företag. Under nästa år kommer kommunerna fortsatt bli uppvaktade och några kommunala stadsnät kommer förmodligen att köpas upp. Under år 2015 har vi sett en fortsatt bra volym för uthyrning av svartfiber till operatörer och det finns flera indikationer på att fiberaffären kommer att öka ytterligare de kommande åren. Vid årets slut hade 114 stadsnät och samtliga operatörer anslutit sig till CESAR2. Svartfiber köps av andra operatörer för att förädla dem till slutkundstjänster. Uthyrning av svartfiber är en viktig affär för de flesta stadsnät och står ofta för en stor andel av intäkterna. Operatörer som Tele2, Telenor, TDC, Trafikverket ICT, Com Hem, Teracom och Bahnhof är stora kunder. Slutkundernas tilltagande konsumtion av mobil datakommunikation och utbyggnaden av 4G/LTE har exempelvis drivit upp efterfrågan på svartfiber liksom slutkundernas efterfrågan på högre kapacitetstjänster. Kundaccessaffären Fiber befäster sin position och är den vanligaste bredbandstekniken, enligt PTS senaste statistik. Antalet bredbandsabonnemang via fiber uppgår till 1,5 miljoner den sista juni Stadsnätsföreningen bedömer att stadsnäten i nuläget äger cirka hälften av accessfibernätet i Sverige. Under 2016 kan vi se en fortsatt intensiv utbyggnad av villamarknaden. Telia inleder 2016 med en stor villakampanj och skickar ut ett erbjudande om fiberanslutning till villor 1. En utbyggnad som påbörjas under våren och beräknas vara klar senast 30 juni Det är främst stadsnäten, IP Only, TeliaSonera, Stadsnätsbolaget i Sverige AB (Svensk Infrastruktur) som bygger ut fiber till villorna. Men det finns även andra exempel såsom det nystartade bolaget Fibertjänst i Sverige AB som startade sin verksamhet i Borås och Landskrona och som fått flera förfrågningar. Telenor har också tagit fram ett villakoncept som de lanserat i några kommuner. I flera kommuner benämner tidningarna att det råder fiberkrig och i de flesta fall är det öppet krig mellan Telia, IP Only och kommunens stadsnät. Den konkurrensen kommer att vara fortsatt hög under I flera kommuner kommer det att bli ett fiberkrig, i andra fortsätter det, dvs. det kommer att finnas operatörer och stadsnät som agerar och finns i samma villaområde. 1 Telekomnyheterna den 12 januari. (Telekomnyheterna den 7 januari 2016: TeliaSonera kopplade upp villor med fiber under Det är 64 procentig ökning av villor med fiber än 2014.) 13

14 Utvecklingen av Kommunikationsoperatörsrollen Kommunikationsoperatörens grundläggande roll är att vara en neutral aktör som hanterar trafiken i nätet och garanterar att det finns en öppen plattform där alla leverantörer av innehållstjänster ges lika förutsättningar. Det möjliggör för hushåll och företag att fritt välja leverantör av olika innehållstjänster på samma infrastruktur via en tjänsteportal. På så sätt skapas en konkurrenssituation som är unik för den svenska marknaden. Den stora skillnaden mellan Sverige och övriga Europa är hur bredbandsinfrastrukturen gjorts tillgänglig och öppnats upp för konkurrens. Öppna stadsnät är i dag en förutsättning för många operatörer som vill nå ut med sina kommunikationstjänster. Dessutom har ett helt nytt marknadssegment utvecklats, tjänsteleverantörsmarknaden. På så sätt kan aktörer som inte har råd att bygga egna nät erbjuda sina tjänster via det öppna stadsnätet. Idag är tjänsteleverantörsmarknaden starkt växande och många små, lokala tjänsteföretag har kunnat växa till regionala och nationella aktörer. Att upprätta och utveckla tjänstekonkurrensen via en kommunikationsoperatör har för många stadsnät varit och är en central del av deras uppdrag och affärsmodell. Kommunikationsoperatören är nästan aldrig en och samma aktör. Den är istället en roll som består av 13 olika funktioner. Studeras varje funktion för sig visar resultatet att nästan alla stadsnät har en extern aktör som utför en eller flera av kommunikationsoperatörens funktioner. 2 Knappt något stadsnät gör alla funktionerna själv. I början av 2015 tog koncernledningen i Teracom beslut om att satsa på att bli kommunikationsoperatör. Deras ambition är att verka som nationell, neutral kommunikationsoperatör för öppna fibernät med både driftskompetens och kommersiell förmåga att utveckla anslutningsgrad och tjänsteutbud över tiden. Den första januari 2016 tar Teracom Telekom över uppdraget att kommersialisera deras kommunikationsoperatörsaffär från bolagets strategiavdelning och kommer att erbjuda tjänsten till stadsnät och fastighetsägare över hela Sverige. Vi har under de sista åren sett stadsnät återta ansvaret för kommunikationsoperatörsrollen i sitt nät och visat ett mindre intresse att ta in en extern kommunikationsoperatör i sitt nät. Men under 2015 tecknade Teracom sex kontrakt om att vara kommunikationsoperatör. Fem av kontrakten är med stadsnät såsom Arvidsjaur stadsnät, Gällivare stadsnät, Jokkmokk stadsnät, Kiruna stadsnät och Pajala stadsnät. Under 2012 inleddes en konsolidering på marknaden. Flera av de fristående kommunikationsoperatörerna blev uppköpta av operatörer. TeliaSonera är ett exempel på operatörer som kan agera på alla tre nivåerna i värdekedjan, som accessnätägare, som kommunikationsoperatör och som tjänsteleverantör. Det kan finnas en risk att begreppet öppna nät urholkas beroende på hur operatörerna agerar på marknaden och om de använder sitt eget tjänsteutbud för att vinna fördelar på marknaden. Det är något som behöver följas över tiden. Samtidigt får kommuner inte missgynna 2 Medlemsundersökning genomförd av Svenska Stadsnätsföreningen, Stadsnätsundersökningen

15 kommunikationsoperatörerna. Med Teracoms satsning ökar också konkurrensen. Exempel på kommunikationsoperatörer som inte är i kommunalregi: IP Only itux, ägs av ComHem Open Universe, fd OpenNet. Ägs av Telenor sedan Svensk Infrastruktur Svenska Stadsnät, ägs av TeliaSonera sedan Telia Öppen Fiber, TeliaSonera. Teracom Boxer Group ViaEuropa Zitius (Quadracom). Ägs av TeliaSonera sedan Strategiområde 1: Kunskapslyftet ett informations- och påverkansarbete Det är Svenska Stadsnätsföreningens uppgift att genomföra ett informations och påverkansarbete för att nå ett kunskapslyft och öka insikterna om stadsnätens och fiberinfrastrukturens betydelse för samhällsutvecklingen. Därigenom kan föreningen bidra till en politisk utveckling som skapar goda förutsättningar för medlemmarnas verksamhet. Att politiker, ägare och beslutsfattare, både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, är välinformerade om stadsnätens roll och hur förändringar påverkar stadsnäten och samhället i stort, är prioriterat och viktigt för stadsnätens framtid. Det handlar om att lyfta kunskapen genom ett strukturerat och medvetet informations och påverkansarbete. Syftet är att på kort och lång sikt säkra förutsättningar för medlemmarnas verksamhet. Tack vare de senaste årens arbetsinsatser, inom ramen för Kunskapslyftet, har föreningen i dag en stark och tydlig röst i bransch och digitaliseringsdebatten. Målgrupper för föreningens påverkansarbete är indelade i: Primära målgrupper: Relevanta beslutsfattare och opinionsbildare på europeisk, nationell och lokal nivå samt viktiga aktörer på bredbandsområdet Sekundära målgrupper: Allmänheten, i synnerhet boende i villor på landsbygden och i ytterområden. Politiken Förtroendevalda Regeringen utformade hösten 2009 en bredbandsstrategi för Sverige som säger att 9 av 10 hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s bredband år I strategin står dessutom att stadsnäten ska vara ett komplement till marknaden och verka på lägsta möjliga förädlingsnivå. 15

16 Under våren 2015 beslutade IT ministern Mehmet Kaplan att genomföra en översyn av nuvarande bredbandsstrategi. Den uppdaterade skrivelsen väntas bli klar under första kvartalet Under 2015 lades ett stort fokus på att upplysa förtroendevalda och tjänstemän inom riksdag och regering om stadsnätens roll. Detta arbete kommer att fortsätta med oförändrad styrka under I kontakten med politiker och opinionsbildare ska stadsnätens unika roll och aktuella frågor som beslutats av Stadsnätsföreningens styrelse lyftas. Många av frågorna är komplexa och Stadsnätsföreningen arbetar därför med att stödja stadsnäten i deras dialog med ägare och övriga lokala beslutsfattare. Stadsnätsföreningen tar för detta ändamål fram material och underlag som visar på nyttan av stadsnätens verksamhet. Stadsnätsföreningen arbetar med regeringens Bredbandsforum, som fortsatt kommer att vara ett viktigt forum för bredbandsutvecklingen då de fått förlängt förordnande fram till Externa samarbeten Stadsnätsföreningen strävar också efter att knyta och underhålla kontakter med organisationer, offentliga instanser och företag som engagerar sig i frågor som rör bredbandsutbyggnad och digitalisering. Tack vare dessa samarbeten får föreningen möjlighet att ta del av nya infallsvinklar på viktiga frågor. Dessutom skapas möjligheter för föreningen att berätta om stadsnätens roll och verksamhet i nya sammanhang. Aktivitetsmål: Genomfört 1 utskick till alla riksdagsledamöter samt alla kommunledningar. Informationsmaterial, rapporter och statistik Stadsnätsföreningen strävar efter att erbjuda unikt, aktuellt och relevant informationsmaterial till medlemmar, politiker, medierna och andra opinionsbildare. Föreningens rapporter baserade på statistik från exempelvis medlemmarna och kommunpolitiker väcker stort intresse bland både nyhetsredaktioner och förtroendevalda. Materialet ska skapa ökat intresset för de frågor som föreningen driver. Det material som tas fram ska också vara anpassat till att medlemmarna ska kunna använda det i den egna verksamheten eller vid kontakt med lokalmedia eller politiker i den egna kommunen. Stadsnätsföreningens informationsmaterial, rapporter och statistiksammanställningar är av intresse för övriga branschaktörer. Det är också viktigt för Stadsnätsföreningen att ta fram ett bra faktaunderlag i sina dialoger med de myndigheter som på olika sätt bevakar branschen. Under 2016 kommer arbetet med att ta fram faktaunderlag att fortsätta. I de fall det är nödvändigt kommer föreningen att använda sig av extern kompetens för att få in annat perspektiv eller kunskap i det material som tas fram. Det kan exempelvis handla om konsulter med teknisk eller juridisk kompetens. 16

17 Stadsnätsföreningen i media Stadsnätsföreningen strävar efter att vara en självklar aktör i den digitaliseringsdebatt som förs i medierna och inom politiken. Som ett led i det arbetet skriver föreningen varje år flera debattartiklar riktade till tidningsredaktioner. Under de senaste åren har intresset för frågor som rör samhällets digitalisering och bredbandsutbyggnaden ökat bland nyhetsredaktionerna. Detta har gjort att de pressmeddelanden som föreningen tar fram fått stor uppmärksamhet. Stadsnätsföreningen kommer att verka för att intresset för våra frågor upprätthålls under Aktivitetsmål: Stadsnätsföreningen skall vara omnämnd eller synlig i media minst 400 gånger under året. Publicera minst hundra artiklar i svenska media. Publicera en debattartikel på EU nivå. Kommunikation Målgrupper Ur ett internt perspektiv är den viktigaste målgruppen stadsnätsmedlemmar. Ur ett externt perspektiv är den viktigaste målgruppen politiker på lokal, regional och riksnivå samt beslutsfattare och påverkare med branschanknytning i Sverige. En ytterligare målgrupp är politiker, beslutsfattare och påverkare med branschanknytning på EUnivå. Informationskanaler ssnf.org På föreningens webbplats, ssnf.org, kan medlemmar och övriga intressenter ta del av viktig information, Stadsnätsföreningens syn i olika frågor, mediabevakning samt olika rapporter och analyser. Medlemmarna har på daglig basis möjlighet att ta del av Stadsnätsföreningens och mediabevakningsföretaget Retrievers unika nyhetsbevakning om hela branschen och intilliggande intressefrågor. Stadsnätsmagasinet Stadsnätsföreningens medlemstidning ges ut två gånger om året (mars och september) med olika reportage, undersökningar och rapporter. Magasinet är ett viktigt marknadsföringsfönster för föreningen och dess medlemmar genom att den skickas ut till olika beslutsfattare och påverkare. Digitala Nyhetsbrevet Stadsnätsföreningens digitala nyhetsbrev distribueras tio gånger per år (ej juli och december) och innehåller en kort summering om månaden som gått samt framåtblickande nyheter som intresserar och berör såväl stadsnäten som övriga branschen. 17

18 Nyhetsbrevet är också en viktig kanal för att föra ut Stadsnätsföreningens syn i aktuella frågor och ger förbättrad information om föreningens verksamhet. Aktivitetsmål: Uppnå registrerade mottagare av det digitala nyhetsbrevet. Regional samverkan (Regionaliseringsprojektet) I det strategiarbete som gjordes under 2011 framkom det att föreningen behöver utvecklas. Det fanns ett behov av att ha en mer tydlig närvaro på regional basis för att bättre kunna hjälpa medlemmarna att driva intressefrågor gentemot Regionförbunden, Länsstyrelser m fl. På årsmötet 2014 godkändes ett förslag om att möta upp behovet av en regionalisering och påbörja ett arbete med att ta fram en regionaliseringsmodell. Stadsnätsföreningens projektledare har därför medverkat vid klustermöten, vid regionala möten samt haft workshops på Årskonferensen och Bredbandsbåten. Syftet har varit att förankra och utveckla en modell för regionalisering samt få kännedom om de olika regionala förutsättningar som råder, såväl ur ett medlemsperspektiv som ur ett Länsstyrelse och Regionförbundsperspektiv. Projektet kommer under 2016 etablera en dialog med samtliga Länsstyrelser och Regionförbund i syfte att bygga relationer och kartlägga samverkansbehov. För att Stadsnätsföreningen inte ska konkurrera med det som medlemmarna redan tagit ansvar för och förtydliga vårt syfte byter projektet namn och kallas för det vi vill arbeta med d v s regional samverkan. Klustrens drivkrafter och engagemang är en nyckelfaktor till att regionalt anpassade samverkansmodeller kan efterlevas och utvecklas. Klustrens resurser är också avgörande för Stadsnätsföreningens regionala representation. Under 2016 kommer projektet att tillsammans med respektive kluster utse regionala representanter för de län som klustren täcker. De kluster som samarbetar över vissa geografiska ytor gör det av varierande orsaker och med olika uppdrag. Vissa kluster har ett tydligt regionalt perspektiv där samtliga av länets kommuner samverkar. Andra kluster samverkar som ideella föreningar med erfarenhetsutbyte som drivkraft. De sistnämnda har ingen eller liten koppling till de offentliga organisationernas regionala utvecklingsstrategier och handlingsplaner och samverkar i nätverk oavsett länsgränser. Några län täcks inte alls av medlemssamarbeten, kluster. I dessa län representeras stadsnäten av enstaka medlemmar som samverkar på lokal/kommunal nivå. Vid möten med representanter från Länsstyrelser och Regionförbund samt enstaka kommuner i ett stort antal län framgår tydliga önskemål och behov om ökad samverkan och stöd från Stadsnätsföreningen. Behov som att Stadsnätsföreningens regionala representant agerar remissinstans till länets bredbandstrategi. Bistå enskilda kommuner i länet i deras ägarskap av stadsnät. Stödja enskilda kommuner i länet som saknar eget stadsnät och där engagemanget är lågt. Vara regionens samtalspartner i offentlig/privat samverkan. Projektplanen för regional samverkan är att under 2016 fortsätta förankringen och utvecklingsarbetet samt komma igång med ett antal län i syfte att ta få fram erfarenheter och kunna förmedla goda exempel på regionalt anpassade samverkansmodeller. Det långsiktiga målet med 18

19 projektet är att samtliga län i Sverige har representation av en utsedd kontaktperson med förankring till en anpassad samverkansplan. Aktivitetsmål: Målsättningen är att 15 av 21 län/regionförbund har etablerat en gemensam dialog mellan länet, Stadsnätsföreningen och regionala stadsnätsrepresentanter vid årets slut. Svenska Stadsnätsföreningen som remissinstans Svenska Stadsnätsföreningen stödjer medlemmarna i deras arbete att förverkliga visionen genom att bland annat verka som remissinstans. Stadsnätsföreningen ska även under 2016 arbeta för att vi ska få, som en etablerad remissinstans, löpande remissfrågor om branschen från reglerande myndigheter, departement och organisationer. Alla remisser Stadsnätsföreningen svarar på är viktiga. Strategiområde 2: Nät i världsklass CESAR2 CESAR är ett affärssystem som underlättar handeln med svartfiber och Ethernetkapacitet och anses av både stadsnät och operatörer vara viktigt för svartfiberaffärerna. CESAR2 är i drift sedan 1 oktober En utökad funktionalitet kring offert, order och avtalshantering samt att förfrågan bygger på kartdata är exempel på stöd som finns i tjänsten. Genom att CESAR2 upphandlas som tjänst så behöver inte Stadsnätsföreningen en egen systempark och kapacitetsförbindelser. Allt detta ingår i den upphandlade tjänsten. För att använda tjänsten betalar anslutna organisationer en månadsavgift. Avgiften består av två delar och är baserad på respektive verksamhets omsättningstal (avseende bredbandsverksamheten). Första delen är en grundavgift och inkluderar köpbehörighet. Den andra avgiften är en säljavgift. Enligt budget krävs det ca 3,1 miljoner kronor per år för att driva och utveckla CESAR2, vilket vi har säkerställt med de antal som idag nyttjar CESAR2. I snitt gör operatörer 800 förfrågningar per månad och ca 100 av dess blir förbindelseavtal. CESAR2 har idag cirka 470 användare. Under detta år räknar vi med ytterligare ett tiotal nya organisationer i CESAR2. En utveckling av beställd funktionalitet pågår fram till juni Två gånger om året uppdateras CESAR2, vilket också görs under 2016 med ny funktionalitet som styr och referensgruppen för CESAR kommit överens om. Stadsnätsföreningen kommer under 2016 arbeta med att införa och utveckla tjänsten CESAR2 med möjlighet till förfrågan på många förbindelser i samma förfrågan samt ett API, Application 19

20 Programming Interface, för integration till andra system. Ytterligare produkter är planerad såsom våglängd och inlokalisering i nod. Aktivitetsmål: Nytt API framtaget i CESAR2 under året för att öka förfrågningsmöjligheterna. Avtalspaketet och styrgrupp CESAR2 Avtalspaketet syftar till att hjälpa stadsnäten att utveckla fiberaffären och en kommande accessaffär. Under året kommer kunskapen om standardiserade avtal, offertmodeller, standardiserade servicenivåer, standardiserade leveransvillkor och pris respektive kalkyleringsmodeller ytterligare spridas bland stadsnäten. En ny version av avtalspaketet har utarbetats med början förra året där CESAR2 och en produktifiering av tjänster är mer integrerad i avtalstexten än tidigare. Det nya avtalet kommer att börja gälla under 1 februari 2016 och har fått namnet Avtalspaket CESAR2.0. Det nya avtalspaketet kan användas både i CESAR2 och som ett separat avtal. Under 2016 kommer en process etableras för att hantera kommande revideringar för förankring av texter och skrivelser både för stadsnät och för operatörer. Avtalspaketet och CESAR2 har en gemensam styrgrupp. Den gemsamma styrgruppen är Com Hem, Gothnet, IP Only, Skekraft, TDC, Tele2, Telenor, Teracom, Trafikverket, Wexnet och Stadsnätsföreningen. Stadsnätsföreningen är ordförande genom Jimmy Persson och sekreterare är Camilla Jönsson. GLU GLU (Gemensam Lägesuppfattning) är ett verktyg som underlättar informationshanteringen vid fel, incidenter och i en krissituation. Det är ett system som används i den dagliga verksamheten för att informera kunder och allmänhet om rådande driftstatus i näten och tjänsterna. Alla operatörer har tagit fram ett system och alla kan rapportera in till samordningswebben där PTS och Nationella telesamverkansgruppen (NTSG) snabbt kan bilda sig en uppfattning om det rådande krisläget i Sverige och agera därefter. Stadsnätsföreningens GLU tillåter samtliga stadsnät att ansluta sig till tjänsten. Stadsnätsföreningen har tittat på en utveckling av GLU för att göra verktyget mer intressant för fler nät och som bygger på en modern plattform som stödjer fler enheter såsom smartphones och läsplattor samt ett M2M gränssnitt istället för den grafiska kartinmatning som finns i dag. PTS kommer att under 2016 att etablera en ny version av GLU och DIO som har arbetsnamnet NAVET. Navet kommer att erbjudas som tjänst av PTS. När navet finns tillgänglig kan samtliga operatörer, om de vill, lägga ner sitt egna GLU. Så även Stadsnätsföreningen. Enligt PTS bör en version av NAVET finnas tillgängligt under sista kvartalet GLU har idag 17 anslutna stadsnät. Stadsnätsföreningen inväntar NAVET istället för utveckling av befintligt GLU. 20

21 Datalagringstjänst. Enligt lagen ska stadsnäten lagra trafikuppgifter och det finns krav som måste säkerställas. Det är stadsnäten själva som behöver säkerställa att lagen efterlevs. Ett sätt är att avropa den datalagringstjänst som Stadsnätsföreningen upphandlat. Tjänsten ger stadsnäten möjlighet att känna sig trygga i att integriteten hos kunderna upprätthålls och att lagen följs. Maintrac hanterar varje ärende manuellt och granskar varje enskild förfrågan från Säpo. En omförhandling av tjänsten med Maintrac är planerad under Säker Kundanslutning, SKA upphörde alla nuvarande certifieringar för leverantörer och nät. Det innebär att alla som vill ha en ny certifiering måste göra nya tester för att få kalla sig SKA certifierad. Vid årsskiftet 2015/2016 är det bara D Link som gått igenom de nya testerna och är SKA certifierade och får använda den nya loggan i sin marknadsföring. Under 2015 beslutades att göra om SKA. Skälet till detta är att nuvarande SKA är framtagen för små nätstrukturer. Den är inte anpassad för medelstora och stora nät vilket gör det svårt att applicera SKA på exempelvis nationella nät, regionnät m fl. Innehållet är idag så kallat öppen data och alla som vill får bidra för att utveckla standarden, vilket inte sker. Certifieringen uppdateras inte kontinuerligt utan endast sporadiskt. Det gör den osäker att implementera då en förändring kräver en ny certifiering. Under 2015 arbetades ett nytt koncept fram som ska säkerställa en kontinuerlig uppdatering som ägs av ett förvaltningsråd samt skapa fler partners som kan hantera certifieringen och att en bättre förankring i branschen kring nätintegritets fås. Fler aktörer skapar konkurrens och bättre villkor för de som ska certifiera sig. Periodisk uppdatering i två nivåer skapar tydlighet i innehåll och vad certifieringen lovar. Arbetet genomförs under Standardiseringsprojektet På begäran av tjänsteleverantörsföreningen har ett arbete genomförts kring att standardisera tre viktiga processer mellan nätägare, kommunikationsoperatörer och tjänsteleverantörer under 2015 Den första processen, byte av kommunikationsoperatör är klar och godkänd för att användas. Den andra processen, kring standardisering av adressdata är också klar och godkänd. Den tredje processen, som hanterar byte av tjänst för slutkund mellan olika tjänsteleverantörer och operatörer, ska färdigställas och beräknas vara klar under första kvartalet En vidare diskussion för ytterligare kvalitetssäkrande projekt är planerad under Robust fiberanläggning Under 2015 påbörjades arbetet med en förstudie om certifiering av entreprenadföretag och dess medarbetare för anläggningsmetoder och maskiner. PTS har tagit över projektet och upphandlat en projektledare och bytt namn till Robust fiberanläggning. Projektet har utvidgats till fyra delar där certifiering är en del. 21

22 Stadsnätsföreningen har varit med i processen för upphandling av projektledare och kravställning på innehållet. Styrgruppen har sedan förra kvartalet utökats och består av representanter från PTS, Stadsnätsföreningen, Skanova, IT & Telekomföretagen, IP Only, SKL samt Bredbandsforum. De fyra delar som projektet arbetar med: 1. Utveckla vägledning och rekommendationer för anläggning av fibernät I detta delprojekt ingår att sammanställa befintlig dokumentation av beskrivningar av nät, noder och anläggningstekniker samt hur detta ska dokumenteras till en samlad vägledning. Vägledningen ska även innehålla en sammanställning över lämpliga val såsom typ av material vad gäller prestanda och kvalitet samt metoder för förläggning av materialet. Vägledningen ska rikta sig till branschens intressenter och handläggare vid myndigheter, kommuner och landsting. Vägledningen bör därför vara interaktiv och utformad så att användare kan fördjupa sig i valda delar via länkar eller på annat sätt. Vägledningen ska även utformas så att den bl a kan användas för utbildningssyfte, som rekommendationer vid ansökan om bidrag och vid besiktningar samt som tekniskt stöd vid upphandling. Tidplan: Delprojektet ska vara klart under första kvartalet Rekommendation om val av anläggningsteknik Vid infrastrukturprojekt används ofta metoder som inte är anpassade för fiberinfrastruktur. Konsekvensen av detta är att projekten blir ineffektiva både vad gäller arbete och kostnader. Att försöka bibehålla massor, ex grus, sand och makadam på plats för återanvändning i anläggningsprojekt för återställning är både kostnadseffektivt och en miljöanpassad åtgärd. Särskilt mindre aktörer som beställer arbete för att anlägga fibernät saknar många gånger kunskap kring vilka krav som bör ställas i samband med anskaffning. I detta delprojekt ingår att i en rekommendation sammanställa och förtydliga vilka krav som är rimliga att ställa på anläggningsteknik samt nyttan med att ställa dessa krav. Målgruppen för rekommendationen ska vara densamma som för delprojekt 1. Tidplan: Delprojektet ska vara klart under andra kvartalet Etablera förläggningscertifikat baserat på resultatet av delprojekt 1 och 2. Det finns ett stort behov av att säkerställa att arbetet med att förlägga fiberinfrastruktur sker på ett kvalitativt och metod anpassat sätt. Detta för att skapa trovärdighet i arbetet gentemot exempelvis kommuner, myndigheter och nätägare. För att åstadkomma detta krävs det att rätt kunskap finns hos entreprenadföretag samt hos personerna som ska utföra anläggningsarbetet. Som verktyg för kvalitetssäkringen ska oberoende certifiering etableras. Mot bakgrund av detta ingår det i detta delprojekt att etablera följande: a) Företagscertifiering, för entreprenadföretag för fiberinfrastruktur. b) Personcertifiering på förläggningstekniker, i enlighet med resultatet av delprojekt 2. c) Ansvariga parter för utbildning och certifieringsorganisation Tidplan: Delprojektet ska vara klart under fjärde kvartalet

23 4. Etablera en gemensam förvaltningsorganisation för resultaten av delprojekt 1, 2 och 3 För att skapa kontinuitet och långsiktighet krävs en gemensam förvaltningsorganisation som håller samman resultaten av delprojekt 1, 2 och 3 över tid. I detta delprojekt ingår att ta fram ett genomförbart förslag för hur denna förvaltningsorganisation ska verka och finansieras över tid. Tidplan: Delprojektet ska vara klart i november Stadsnätens infrastruktursamverkansgrupp (SiSG) Stadsnätens infrastruktursamverkansgrupp, SiSG, bildades under 2015 och är nu etablerad i och med vårt deltagande i Telö15. I början av 2016 består SiSG av 12 stadsnät: Gävle Energi AB, Lunet AB, Kumbro Stadsnät AB, Nossebro Energi, Norrsken AB, Fibra AB, Halmstads Stadsnät AB, Botkyrka Stadsnät, Sundbybergs Stadsnät AB, Utsikt Bredband, Öresundskraft och ServaNet. Under 2016 ska Stadsnätsföreningen arbeta för att få med fler stadsnät och det finns stadsnät som visat sitt intresse att gå med. SiSG och Stadsnätens samordning med Stadsnätsföreningen som huvudman har emottagits mycket positivt av PTS. Detta ska utvecklas under Årets arbete är fokuserat på driftsäkerhet, krishantering, kommunikativa delar såsom kommunikatörsnätverk, gemensam portal samt RAKEL etablering för kommunikation under incidenter och kris. Aktivitetsmål: 50 stycken stadsnät är verksamma i SiSG vid årets slut. Driftsäkerhetsarbetet Under december 2015 påbörjade Stadsnätsföreningen ett arbete kring ett verktyg för Stadsnät att använda i arbetet med nya driftsäkerhetföreskriften från PTS 2015:2, som börjar gälla Det som idag finns tillgängligt är ett Ledningssystem, Driftsäkerhetsarbete för elektroniska kommunikationsnät och tjänster som är anpassat till stadsnätsverksamhet. Systemet består av: 1. Sammanställande presentation 2. Ledningssystem 3. Incidenthantering 4. Risk och Sårbarhetsanalys (RSA) 5. Förändringshantering 6. Konsekvensanalys 7. Kontinuitetsplanering 8. Dokumentation av tillgångar och förbindelser Under året kommer webinarier hållas fram till juni som beskriver ledningssystemet. Föreningen kommer också ta fram partners för utbildning och genomförandehjälp som stadsnät kan använda i sitt driftsäkerhetsarbete. Stadsnätsföreningen kommer att säkerställa att dessa partners använder vårt framtagna material i arbetet. 23

24 Stadsnätsfabriken Stadsnätsfabriken är ett samlingsbegrepp för en specifik medlemsfinansierad verksamhet inom ramen för Stadsnätsföreningens servicebolag. Syftet med verksamheten är att ge medlemmarna i Stadsnätsfabriken olika verktyg för att kunna uppnå god lönsamhet i sina lokala affärsverksamheter och för att de, från tid till annan, kostnadseffektivt och affärsmässigt kan tillhandahålla standardiserade plattformar som stödjer kraven för strategiområdet Nät i Världsklass. Under devisen Vi gör det tillsammans och genom att ha fokus på affärsmässighet och kostnadseffektivitet verkar Stadsnätsfabriken för att olika typer av affärsrelationer och samarbeten uppstår. Likaså verkar Stadsnätsfabriken för att skapa mötesplatser för dialog och kunskapsinhämtning. Stadsnätsfabrikens verksamhet styrs av en ledningsgruppen bestående av stadsnätschefer från Varberg, Jönköping Botkyrka, Sundbyberg, Karlstad, Örebro, Luleå och AC Net. Ledningsgruppens ordförande är Heléne Jakobsson, ledamot i Stadsnätsföreningens styrelse. Stadsnätsfabriken är en del av Stadsnätsföreningens strategiområde Nät i världsklass och ledningsgruppens ordförande samordnar Stadsnätsfabrikens verksamhet med föreningens vd. Under 2016 ska ett nytt avtalspaket för ramavtalsleverantörer/partners tas fram, webbplatsen ska förbättras med utökad service och försäljningsfunktionalitet. Likaså ska marknadskommunikationen förbättras såväl internt som externt. Resurser är kontrakterade och arbetet påbörjades i december Förhandlingarna med Tjänsteleverantörsföreningen gällande branschgemensamt tjänsteleverantörsavtal ska slutföras och avtalsväxling ska påbörjas. Tillsammans med ramavtalsleverantörena ska en roadshow och en minimässa genomföras. Dessutom kommer medlemmarna att bjudas in till forumen: Kommunal stadsnätsverksamverkan, Välfärdsbredband Smarta Hem, PUL utbildning, Entreprenadjuridik Hur når du dina lokalpolitiker, lokal ägarförankring, m m. Aktivitetsmål: 50 % av Stadsnätsfabrikens medlemmar avropar mot minst ett leverantörsavtal. 24

25 Övrig verksamhet Konferenser och seminarier Årskonferensen 2016 kommer att hållas i Halmstad. Programmet innefattar aktuellt innehåll om digitaliseringen, välfärdsbredband, lagstiftning och reglering, marknadens och samhällets utveckling. Almedalsveckan (juli). Stadsnätsföreningen finns på plats under politikerveckan genom att delta i olika seminarier och medverka i olika debattforum. Höstkonferens (oktober). Bredbandsbåt med intressanta seminarier om aktuella frågor och tillfälle till nätverkande mellan branschens aktörer. Miniseminarier (sommaren/hösten). Halv eller heldagsseminarier inom ramen för olika Stadsnätsföreningen projekt. Aktivitetsmål: Stadsnätsföreningens egna konferenser och seminarier har minst 1000 deltagare sammanlagt Stadsnätsföreningens genomförda konferenser och seminarier ska ha ett nöjdhetsindex som ligger minst på ett genomsnitt av de tre senaste årens utvärderingar. Medlemmarna Svenska Stadsnätsföreningen ska under året genom egen anställd personal eller genom styrelseledamöter ha varit representerade vid samtliga klusterträffar. Dessutom fått tala om Stadsnätsföreningens viktiga frågor. Stadsnätsföreningen ska också träffa medlemmarna och vara ett stöd vid olika seminarier som medlemmarna anordnat för sina kunder, styrelseledamöter eller kommunrepresentanter. Under året ska det genomföras möten både för leverantörs och operatörsmedlemmar, d v s de medlemmar som inte har någon rösträtt. De större operatörerna har möjlighet att påverka utveckling av tjänsten CESAR2 genom sitt deltagande i styrgruppen för CESAR. Tjänsteleverantörer och produktleverantörer har möjlighet att påverka innehåll och avtalsfrågor genom sitt deltagande i arbetsgrupper och forum tillsammans med Stadsnätsfabrikens medlemmar (nätägare/stadsnät). Stadsnätsföreningen driver flera olika projekt och funktioner som syftar till att förbättra, effektivisera och höja kvaliteten i stadsnäten. Stadsnätsföreningen är också en aktiv deltagare i andra forum och i den allmänna debatten genom att framföra föreningens syn, beskriva stadsnätens roll samt uttrycka sin bedömning om den fortsatta utvecklingen. 25

26 Stadsnätsföreningen kommer under 2016 att arbeta mer med information och utbildning för att medlemmarna i större utsträckning ska ta till sig möjligheterna med de gemensamma tjänster som finns. Aktivitetsmål: Genomfört minst ett operatörsforum samt ett leverantörsforum Faktainsamling Under året 2016 kommer Stadsnätsföreningen fortsätta sitt arbete med faktainsamling. Stadsnätsföreningen ska ta fram lämpliga undersökningar för att samla in statistik som underlag för analyser och ta fram studier som på olika sätt kan öka kompetensen och kunna göra jämförelser för att skapa ett medialt intresse för stadsnäten. Under året planeras en Stadsnätsundersökning att genomföras. Vartannat år genomförs undersökningen vars syfte är att kunna förmedla kunskap och fakta kring stadsnäten och deras verksamhet. Det är uppgifter som Stadsnätsföreningen använder sig av i sitt arbete med att öka kunskapen om stadsnäten och stadsnätens roll i Sverige gentemot myndigheter, politiker etc. Stadsnätsföreningen genomför årligen en enkätundersökning bland ledande politiker och tjänstemän i alla 290 kommuner. Syftet med undersökningen är att följa upp förra årets undersökning för att mäta eventuella förändringar. Den skickas ut under januari Även uppgifterna från denna undersökning använder Stadsnätsföreningen sig av i sitt arbete med att öka kunskapen om stadsnäten och stadsnätens roll i Sverige gentemot myndigheter, politiker etc. Ekonomi Finansiering En medlemsorganisation som ska driva en långsiktig utveckling av intressen och verka för branschen måste präglas av god ekonomi och stabilitet. Det finns i nuläget fem identifierade finansieringskällor för verksamheten: Serviceavgifter Utgångspunkten bör vara att serviceavgifterna täcker de löpande kostnaderna för operativa funktioner och kansli. Föreningens vision, verksamhetsidé och strategiska utveckling är omfattande och kommer ställa krav på en hög avgift över tiden. Deltagaravgifter Medlemmarna betalar deltagaravgifter för de produkter och tjänster de använder sig av. Deltagaravgifterna blir en allt större del av Stadsnätsföreningens intäkter genom en uppbyggnad av flera fasta funktioner. 26

27 Konferensverksamheten Konferensverksamheten står för en ansenlig del av verksamhetens intäkter och har hittills hjälpt till att finansiera själva verksamheten och ses fortsatt som en viktig inkomstkälla. Projektverksamheten Under 2016 är den fortsatta ambitionen att projekten ska bära sina respektive fördelade kostnader utifrån arbetsinsatser från servicebolagets personal. Flera projekt kan komma att finansieras med frivilliga bidrag från medlemmarna. Projektbidrag från organisationer Stadsnätsföreningen för en löpande dialog med olika instanser för att finna möjligheter till olika projektbidrag. Historiskt har Stadsnätsföreningen erhållit vissa bidrag för olika utredningar och utvecklingsprojekt. Hur bolagets resurser används Arbetet i verksamheten utgår från föreningens strategi där använda resurser kategoriseras in i de tre olika satsningsområdena Kunskapslyftet, Nät i världsklass och Varumärket Stadsnät. I kategorin medlemsservice utförs de gemensamma uppgifterna som föreningens administration, daglig nyhetsbevakning, nyhetsbrev, Stadsnätsmagasinet, konferenser, remisshantering, rapporter m m. Figur 2 Fördelningen av bolagets medel. 27