Svanenmärkning av Städprodukter med mikrofiber

Svanenmärkning av Städprodukter med mikrofiber Version 2.2 12 oktober 2010 31 mars 2018 Nordisk Mijömärkning

Innehå Vad är Svanenmärkta städprodukter med mikrofiber? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? 5 1 Mijökrav 6 1.1 Produktinformation 6 1.2 Krav på textiier 7 1.3 Krav på andra materia 14 2 Funktionskrav 17 3 Övriga krav på mijömärkta produkter 19 3.1 Krav på embaage 19 3.2 Bruksanvisning och märkning 19 4 Kvaitets- och myndighetskrav 20 Marknadsföring 22 Svanenmärkets utformning 22 Efterkontro 22 Hur änge gäer icensen? 23 Nya kriterier 23 Biaga 1 Biaga 2 Biaga 3 Biaga 4 Anayser och kontro Funktion Intyg Information om kassificeringar 083 Städprodukter med mikrofiber, version 2.2, 4 februari 2015 Adresser Nordiska Ministerrådet besutade 1989 att införa en friviig officie mijömärkning, Svanen. Nedanstående organisationer/företag driver Svanenmärkningen på uppdrag av respektive ands regering. För mer information se webbpatserna: Danmark Mijømærkning Danmark Fonden Dansk Standard Portand Towers Göteborg Pads 1 DK-2150 Nordhavn Teefon +45 72 300 450 Fax +45 72 300 451 E-post: info@ecoabe.dk www.ecoabe.dk Sverige Mijömärkning Sverige AB Box 38114 SE-100 64 Stockhom Teefon +46 8 55 55 24 00 Fax +46 8 55 55 24 01 E-post: svanen@svanen.se www.svanen.se Finand Mijömärkning Finand Box 489 FIN-00101 Hesingfors Teefon +358 9 61 22 50 00 E-post: joutsen@ecoabe.fi www.ecoabe.fi Norge Mijømerking Henrik Ibsens gate 20 NO-0255 Oso Teefon +47 24 14 46 00 Fax +47 24 14 46 01 E-post: info@svanemerket.no www.svanemerket.no Isand Norræn Umhverfismerking á Ísandi Umhverfisstofnun Suðurandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Teefon +354 5 91 20 00 Fax +354 5 91 20 20 E-post: svanurinn@ust.is www.svanurinn.is Detta dokument får kopieras endast i sin hehet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Mijömärkning omnämns.

Vad är Svanenmärkta städprodukter med mikrofiber? Svanenmärkta städprodukter, med mikrofiber, för konsumenter och professionea användare hör ti de minst mijöbeastande inom sitt område. Produkterna uppfyer stränga krav på ingående materia, mijö- och häsoegenskaper samt krav på kvaitet och effektivitet. Svanenmärkta städprodukter, med mikrofiber, för konsumenter och professionea användare: har en hög rengöringseffekt utan bruk av rengöringskemikaier är håbara (viket ger en ång ivsängd) har ett begränsat innehå av mijö- och häsoskadiga ämnen bidrar ti ägre utsäpp ti uft och vatten är skonsamma mot underag/ytan som städas Varför väja Svanenmärkning? Företaget får använda varumärket Svanen i sin marknadsföring. Svanenmärket har mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enket sätt att kommunicera mijöarbete och mijöengagemang ti kunder och everantörer. En mer mijöanpassad verksamhet ger ofta möjigheter ti minskade kostnader genom att ti exempe sänka förbrukningen av energi och vatten samt minska mängden embaage och avfa. En mer mijöanpassad drift förbereder företaget på framtida mijökrav. Mijöfrågor är kompexa och det kan ta ång tid att sätta sig in i specifika frågestäningar. Svanenmärkningen kan ses som en guide ti detta arbete. Svanenmärkningen innehåer inte bara mijökrav utan också kvaitetskrav eftersom mijö och kvaitet oftast går hand i hand. Det betyder att en Svanicens också kan ses som en kvaitetsstämpe. 3 (23)

Vad kan Svanenmärkas? Kriterierna omfattar städprodukter med mikrofiber, dvs. fiber med en grovek på 1 decitex (Dtex) eer mindre för konsumenter och/ eer professionea användare. Tvättbara rengöringsdukar och -moppar innehåande mikrofiber som är avsedda för torr, fuktig och/eer våt städning utan användning av rengöringskemikaier kan Svanenmärkas. Andra typer av städprodukter, t.ex. rengörande dynor (pads) omfattas av kriterierna under förutsättning att de är tvättbara, innehåer mikrofiber och används för rengörande ändamå. Städredskap som t.ex. moppskaft, -stativ och andra fästanordningar som ingår i städredskapsserien omfattas också av kriterierna. De ska uppfya specifika krav på ingående materia om städredskapet hör ti produkter som innehåer mikrofiber och är paketerade tisammans med dem i ett städset. Städtextiier ska kunna separeras från städredskap. Städredskap och fästanordningar kan dock inte Svanenmärkas separat, utan måste ingå i städredskapsserien för att kunna omfattas av icensen. Förekomst av andra fibrer i städprodukter med mikrofiber tiåts. Kriterierna omfattar både syntetfibermateria och naturfibermateria. At fibermateria som ingår i städprodukter med mikrofiber ska uppfya textikraven i detta kriteriedokument. Kriterierna omfattar även andra materia såsom meta, past samt kemiska produkter och tisatser som används. Hur söker man? Varje krav är markerat med bokstaven K (för krav) samt ett nummer. Aa krav för den aktuea produkten ska uppfyas för att en icens ska bevijas. Symboer i texten För varje krav är det beskrivet hur det ska styrkas att kravet uppfys. Det finns också oika symboer som används för att underätta arbetet. Symboerna är: ( Skicka med Kravet kontroeras på pats ; Skicka med rutin i mijö- och kvaitetssäkringen Ansökan Ansökan sker hos mijömärkningsorganisationen i det egna andet och är gitig för behanding i 12 månader. Ansökan kan behandas av en mijömärkningsorganisation i ett annat and efter överenskommese mean dessa. Besked om detta ämnas ti sökaren. Företag utanför de nordiska änderna ansöker hos mijömärkningsorganisationen i det nordiska and där produkterna i huvudsak ska marknadsföras. 4 (23)

Ansökan ska bestå av en ansökningsbankett samt dokumentation för att visa att kraven är uppfyda (viken dokumentation som krävs är specificerat för respektive krav). På ansökningsbanketten ska det framgå i vika nordiska änder de aktuea produkterna ska säjas och den uppskattade omsättningen av produkten i varje and. Mer information och hjäp vid ansökan kan finnas. Besök respektive ands hemsida för ytterigare information. Försäjning i Norden En bevijad icens är gitig i hea Norden. På icensbeviset införs produkterna per and där de finns ti försäjning enigt uppgifterna ämnade på ansökan. Produkterna bir pubicerade på Mijömärkningens hemsida(or). Licensinnehavaren förbinder sig att informera Nordisk Mijömärkning angående förändringar i var produkten finns ti försäjning. Om produkten ska säjas i andra nordiska änder än de som först uppgetts på ansökan, ska icensinnehavaren skriftigen informera om detta och skicka in extra dokumentation, om så krävs, ti Nordisk Mijömärkning i det and som bevijade icensen. Kontro på pats I samband med ansökan kontroerar Nordisk Mijömärkning på pats att kraven uppfys. Vid kontroen ska underag för ansökan såsom origina ti inskickade intyg, inköpsstatistik och iknande som styrker att kraven uppfys kunna uppvisas. Kostnader En ansökningsavgift tas ut i samband med att företaget söker icens. Utöver det tikommer en årsavgift baserad på de Svanenmärkta städprodukternas omsättning. Frågor Vid frågor, kontakta gärna Nordisk Mijömärkning, se adresser på sidan 2. Vad krävs för att bi Svanenmärkt? För att få en Svanenicens krävs att: Samtiga krav i detta dokument som gäer den aktuea produkten måste uppfyas. Mijömärkningsorganisationen ska göra ett kontrobesök hos verksamheten. Under respektive krav finns det symboer som beskriver hur ansökaren ska dokumentera kravet. 5 (23)

1 Mijökrav De mijökrav som igger under detta kapite gäer den produkt, som har för avsikt att Svanenmärkas. För dukar och moppar innehåande mikrofiber och som ska Svanenmärkas ska kraven i kapite 1.2 uppfyas av sökanden. Tihörande städredskap som ska omfattas av icensen ska uppfya kraven i kapite 1.3. Kapite 1.1 innehåer krav på att sökanden ska redogöra för den aktuea produkten genom att beskriva hur den uppfyer definitionen av vad som kan Svanenmärkas. Kapite 1.2 innehåer mijökrav på textimateria som används i dukar och moppar och omfattar både syntetfibermateria och naturfibermateria. Kapite 1.2.1 innehåer de fiberspecifika krav som gäer textifibrer såsom bomu och andra naturiga ceuosafibrer, poyamid, poyester, poypropyen samt viskos. Kraven i kapite 1.2.2 gäer processer och kemikaier i textitiverkningen. Dessa krav gäer endast våtprocesser i tiverkning av textiier. Kraven i kapite 1.2.3 berör krav på textiiernas kvaitet. Kapite 1.3 innehåer mijökrav som stäs på andra materia utöver textiier som används i städredskap (t.ex. skaft, stativ och andra fästanordningar) och som packas tisammans med dukar och moppar. Kraven omfattar past, meta och kemiska produkter och tisatser som används för förbehanding och ytbehanding av meta, past och imning. Under kapite 1.3.1 återfinns krav på kemiska produkter. Krav på metaer och past igger under kapiten 1.3.2 respektive 1.3.3. 1.1 Produktinformation Beskrivning av produkten och hur den uppfyer definitionen av vad som kan Svanenmärkas. K1 Genere information Undertecknad ansökningsbankett med uppgifter om: Sökandens namn och adress Uppgifter om samtiga varumärken/handesnamn med respektive storeksangivese Uppgifter om var produkterna är tänkta att säjas Uppgifter om produkternas förväntade årsförsäjning i respektive nordiskt and Ansökningsbankett går att adda ned från respektive ands hemsida, eer skickas vid förfrågan. Se adresser sidan 2. ( Korrekt ifyd och undertecknad ansökningsbankett. Uppfys kraven? K2 Uppgifter om produkten Den sökande ska ämna detajerad information om de städprodukter som ansökan avser och föjande uppgifter ska anges: Beskrivning av produkten med ingående dear/komponenter (beskrivningen ska som minst innehåa de uppgifter som krävs enigt biaga 3 intyg 1 och biaga 3 intyg 9). Produktprov eer foto på produkten med artikenummer 6 (23)

( Redogörese från producent av den aktuea produkten som innehåer detajerade uppgifter om produktens sammansättning enigt intyg 1 och intyg 9 i biaga 3. ( Produktprov aternativt fotografier av produkten/-erna med artikenummer. 1.2 Krav på textiier Definitionen för textiier omfattar både syntetfibermateria och naturfibermateria. At textimateria som används i dukar och moppar ska uppfya kraven. Uppfys kraven? K3 Textiier märkta med Svanen eer EU Ecoabe Sökanden ska ange om de textiier som används i städprodukterna är märkta med Svanen eer EU Ecoabe. Om så är faet, behöver reevanta krav av K4 - K17 och K19 - K21 i kapite 1.2 inte dokumenteras pga. att kraven redan är uppfyda. Om textiierna inte är märkta ska reevanta krav i kapite 1.2 i detta kriteriedokument uppfyas. ( Namn och tiverkare samt en kopia på icens för Svanen/standardkontrakt för icens för EU Ecoabe. Aternativt redogörese från sökanden enigt biaga 3, intyg 3a. 1.2.1 Krav på textifibrer Fiberspecifika krav har faststäts för bomu och andra naturiga fröfibrer av ceuosa, poyamid, poyester och poypropyen och viskos. Uppfys kraven? K4 Ande fiber i produkten Minst 80 viktprocent av aa fibrer i produkten måste antingen uppfya motsvarande eventuea fiberspecifika krav eer komma från återvunnet materia. Med återvunna fibrer avses i detta sammanhang endast fibrer av spimateria från texti- och konfektionsindustrin eer från avfa (textiier eer iknande) samt varor som har använts i konsumtionsedet och sedan samats in. Kraven i kapite 1.2.1 (K5 - K9) behöver inte uppfyas om fibrerna kommer från återvunnet materia. Om produkten innehåer mindre än 5 viktprocent av en viss fibertyp i förhåande ti textifibrernas totaa vikt behöver kraven faststäs i kapite 1.2.1 (K5 - K9) inte uppfyas för den aktuea fibertypen. ( Redogörese från sökanden som innehåer detajerade uppgifter om textiproduktens sammansättning enigt biaga 3, intyg 1. K5 Bomu och andra naturiga fröfibrer av ceuosa Bomu och andra naturiga fröfibrer av ceuosa (nedan kaade bomu) får inte innehåa mer än 0,05 ppm av vardera föjande ämne i tabe 1*: 7 (23)

Tabe 1 Kemiskt namn CAS nummer Adrin 309-00-2 Captafo 2425-06-1 Kordan 57-74-9 DDT 50-29-3 Diedrin 60-57-1 Endrin 72-20-8 Heptakor 76-44-8 Hexakorbenzen 118-74-1 Hexakorcykohexan (isomerer totat), 2,5,5-T 93-76-5 Kordimeform 6164-98-3 Korbenziat 510-15-6 Dinoseb med sater 88-85-7 Monokrotofos 6923-22-4 Pentakorfeno 87-86-5 Toxafen 8001-35-2 Metamidofos 10265-92-6 Metyparation 298-00-0 Paration 56-38-2 Fosfamidon 13171-21-6 * Anaysen ska göras på råbomu, innan den genomgår någon våtbehanding, för varje parti bomu eer två gånger per år om mer än två partier bomu tas emot per år. Detta krav gäer inte om mer än 50 viktprocent av bomusinnehået består av ekoogiskt odad bomu eer bomu från övergångsoding, dvs. då ett oberoende organ intygar att bomuen har framstäts i enighet med de produktions- och inspektionskrav som faststäs i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekoogisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och ivsmede (1)**. **(1) EGT L 198, 22,7.1991,s1 Detta krav gäer inte om sökanden kan tihandahåa dokumentation som visar vika odare som har producerat minst 75 viktprocent av den bomu som används i sutprodukten, samt ett intyg från dessa odare att de ämnen som nämns ovan inte har använts på de fät eer bomuspantor från vika bomuen i fråga kommer eer på sjäva bomuen. ( Redogörese från producent av fiber enigt biaga 3 intyg 4 som innehåer en detajerad information som visar att odarna inte använt ovan nämnda kemikaier. aternativt ( Anaysrapport som visar förekomsten av ämnen ovan utförd med föjande anaysmetoder: I tiämpiga fa US EPA 8081 A (korerade organiska bekämpningsmede: utrajuds-eer Soxhet-extraktion och icke poära ösningsmede [iso-oktan eer hexan]), 8151 A (korerade herbicider: metano), 8141 A (organiska fosforföreningar) eer 8270 C (måttigt fyktiga organiska föreningar) aternativt ( Redogörese från sökanden aternativt producenten av fiber enigt biaga 3, intyg 4, som styrker att 50 viktprocent av produkten kommer från ekoogiskt certifierad bomu eer bomu från övergångsoding. 8 (23)

aternativt ( Beskriv enigt biaga 3 intyg 4 vika odare och visa att 75 viktprocent av den bomu som används i sutprodukten har producerats utan ovan nämnda kemikaier. K6 Poyamid Det åriga genomsnittiga utsäppet ti uften av dikväveoxid (N 2 O) vid tiverkning av monomer får inte överstiga 10g/kg tiverkade poyamid 6-fibrer och 50g/kg poyamid 6,6-fibrer. ( Redogörese från producent av fiber enigt biaga 3, intyg 5. aternativt ( Anaysrapport enigt biaga 1 som visar att produkten uppfyer detta krav. Utsäppstaen ska uttryckas som årsmedevärde baserat på kartäggning av utsäppen genom representativa provtagningar, mätningar och beräkningar. Testmetod: ISO 11564:1998 Stationary source emissions -- Determination of the mass concentration of nitrogen oxides -- Naphthyethyenediamine photometric method eer motsvarande metod. K7 Poyester a) Mängden av antimon i poyesterfiber får inte överstiga 260 ppm. b) Det åriga genomsnittiga utsäppet av fyktiga organiska föreningar (VOC) under poymerisering av poyester får inte överstiga 1,2 g/kg tiverkad poyesterharts. Med fyktiga organiska föreningar avses organiska föreningar som har ett ångtryck > 0,01 kpa (vid 20 C), eer som har en motsvarande fyktighet under de specifika användningsbetingeserna. ( a) Redogörese från producent av poyesterfiber enigt biaga 3, intyg 6, om överensstämmese med kravet aternativt en anaysrapport enigt biaga 1 som visar att förekomsten av antimon 260 ppm. Testmetod: Direkt bestämning med AAS-metod eer motsvarande testmetod. ( b) Redogörese från producent av poyesterfiber enigt biaga 3, intyg 6, om överensstämmese med kravet aternativt en anaysrapport enigt biaga 1 som beskriver de faktiska utsäppen av VOC/kg producerad poyesterfiber/ år. Testmetod: EPA Stationary Source Samping Methods, 25A eer motsvarande testmetod. K8 Poypropyen Bybaserat pigment får inte användas. ( Redogörese från producent av poypropyenfiber enigt biaga 3, intyg 7, att bybaserat pigment inte används. K9 Viskos a) Haten korerade organiska ämnen i fibrerna får inte överstiga 250 ppm. b) Det åriga genomsnittiga utsäppet av svaveföreningar (SO X ) ti uften vid tiverkning av viskosfibrer får inte överstiga 120 g/kg tiverkade fiberfiament och 30 g/kg tiverkade stapefibrer. Om båda fibertyperna tiverkas i samma anäggning får den totaa mängden utsäpp inte överstiga motsvarande viktat genomsnitt. c) Det åriga genomsnittiga utsäppet av zink ti vatten från produktionsstäet, vid tiverkning av viskosfibrer, får inte överstiga 0,3 g/kg. 9 (23)

( a) Anaysrapport som visar förekomsten av korerade organiska ämnen mätt med anaysmetod ISO11480.97 (kontroerad förbränning och mikrokoometri). ( b) Redogörese från producent av viskos enigt biaga 3, intyg 8, om överensstämmese med kravet aternativt anaysrapport enigt biaga 1 som visar att produkten uppfyer detta krav. Testmetod: ISO 7934 Stationary source emissions. Determination of the mass concentration of suph ur dioxide. Hydrogen peroxide/barium perchorate/thorin method eer motsvarande testmetod. ( c) Redogörese från producent av viskos enigt biaga 3, intyg 8, om överensstämmese med kravet aternativt anaysrapport enigt biaga 1 som visar att produkten uppfyer detta krav. Testmetod: Vattenundersökningar - Uppsutning för bestämning av utvada grundeement i vatten - De 1: Uppsutning med kungsvatten (ISO 15587-1:2002) eer motsvarande testmetod. 1.2.2 Krav på processer och kemikaier Kraven gäer endast våtprocesser i tiverkningen av at textimateria som ingår i moppar och dukar (exkusive tiverkning av fibrer). Uppfys kraven? K10 Produktionskemikaier Sökanden ska redovisa samtiga kemiska produkter som tisätts textimateriaet och som det behandats med. De ska redovisas med fuständigt namn, säkerhetsdatabad, funktion, everantör och process där kemikaien används. ( Redogörese från producent av den färdiga textien av använda kemiska produkter enigt biaga 3, intyg 2. ( Säkerhetsdatabad för produkten enigt gäande agstiftning i ansökningsandet t.ex. appendix II i REACH (Directive 1907/2006/EC). K11 Formadehyd Koncentrationen av fri och devis hydroyserbar formadehyd i det färdiga texti-materiaet får inte överstiga 30 ppm. ( Intyg från producent av textimateria att produkten inte innehåer någon formadehyd enigt biaga 3, intyg 3a. aternativt ( Testrapport som visar förekomsten av formadehyd mätt med anaysmetoden ISO 14184-1:1998 Texti - Bestämning av formadehyd - De 1: Fri och hydroyserad formadehyd (vattenextraktionsmetod). K12 Biocider och biostatiska produkter Korfenoer (deras sater och estrar), PCB och organiska tennföreningar får inte användas under transport eer vid agring av produkter och havfabrikat. ( Redogörese från producent av textimateria att inga av ovanstående ämnen i används, enigt biaga 3, intyg 3a. 10 (23)

K13 Föroreningar i färgämnen Haten av jonformiga föroreningar i färgämnen får högst vara föjande, enigt tabe 2: Tabe 2 CAS Meta Gränsvärde ppm 7440-22-4 Ag 100 7440-38-2 As 50 7440-39-3 Ba 100 7440-43-9 Cd 20 7440-48-4 Co 500 7440-47-8 Cr 100 7440-50-8 Cu 250 7439-89-6 Fe 2500 7439-97-6 Hg 4 7439-96-5 Mn 1000 7440-02-0 Ni 200 7439-92-1 Pb 100 7782-49-2 Se 20 7440-36-0 Sb 50 7440-31-5 Sn 250 7440-66-6 Zn 1500 Metaer som utgör en integrerad de av färgmoekyen (t.ex. i vissa reaktivfärgämnen) ska inte beaktas vid bedömningen av huruvida dessa gränsvärden uppfys. Gränsvärdena avser endast föroreningar. ( Redogörese från kemikaieproducent enigt biaga 3, intyg 3b, att ovanstående jonformiga föroreningar inte förekommer. K14 Azofärgämnen Azobaserade färgämnen som vid spjäkning ger upphov ti cancerogena aromatiska aminer enigt tabe B i biaga 3, intyg 3b, får inte användas. ( Redogörese från kemikaieproducent att inga azobaserade färgämnen nämnda i tabe B i biaga 3, intyg 3b, har använts. K15 Färgämnen som är cancerframkaande, mutagena eer reproduktionstoxiska (CMR färgämnen) a) CMR färgämnen istade i tabe C biaga 3, intyg 3b, får inte användas. b) CMR färgämnen eer färgberedningar som innehåer mer än 0,1 viktprocent av ämnen som vid tidpunkten för ansökan, tideats eer kan komma att tideas någon av föjande riskfraser (eer kombinationer av riskfraser) enigt gäande föreskrifter i de nordiska änderna eer EUs ämnesdirektiv 67/548/EEC med senare ändringar och anpassningar eer CLP-förordning 1272/2008 får inte användas. Under övergångsperioden, dvs. fram ti 1 december 2010 för ämnen, respektive 1 juni 2015 för bandningar, kan kassificering enigt EUs ämnesdirektiv eer CLP-förordningen användas. Efter övergångsperioden gäer enbart kassificeringen enigt CLP-förordningen (se tabe 3). 11 (23)

Tabe 3 Kassificering av ingående ämnen Kassificering Mutagen Cancerframkaande Reproduktionsskadig Farosymboer med riskfraser / Farokass, farokategori och faroangivese EUs ämnesdirektiv 67/548/ EEC T med R45 och/eer R49 (Carc 1 eer Carc 2) eer Xn med R40 (Carc 3) T med R46 (Mut 1 eer Mut 2) eer Xn med R68 (Mut 3) T med R60, R61 (Rep1 eer Rep2) eer Xn med R62, 63 (Rep3) CLP förordning 1272/2008 Carc 1A/1B/2 med H350, H350i och/eer Carc 2 H351 Mut 1B/2 med H340 och/eer H341 Repr 1A/1B/2 med H360, H361 Observera att det är den som sätter produkten på marknaden som är ansvarig för korrekt kassificering. Från den 1 december 2010 och den 1 juni 2015 måste samtiga farosymboer vara utbytta för ämnen respektive bandningar. Vid övergång ti GHS (Gobay Harmonised System) kan kraven ti kassificering av produkter konverteras enigt tabe i Biaga 4. ( Redogörese från kemikaieproducent enigt biaga 3, intyg 3b, att av CMR färgämnen är 0,1 viktprocent. K16 Potentiet sensibiiserande färgämnen Potentiet sensibiiserande färgämnen istade i tabe D i biaga 3, intyg 3b, får inte användas. ( Redogörese från kemikaieproducent att inga potentiet sensibiiserande färgämnen istade i tabe D i biaga 3, intyg 3b, har använts. K17 Hjäpkemikaier Akyfenoetoxyater (APEO), injära akybensensufonater (LAS), dimetybis (hydrogenerad tagaky)ammoniumkorid (DHTDMAC), distearydimetyammoniumkorid (DSDMAC), ditagakydimetyammoniumkorid (DTDMAC), etyendiamintetraacetat (EDTA) och dietyentriaminpentaacetat (DTPA) får inte användas och får inte ingå i något av de preparat eer någon av de beredningar som används. ( Redogörese från producent av textimateria enigt biaga 3, intyg 3a, att inga av ovanstående ämnen har använts. K18 Tisats av nanopartikar Nanometaer, nanocarbonföreningar och/eer nanofuorföreningar får inte aktivt tisättas ti kemiska produkter. Nanopartikar definieras som mikroskopiska partikar med dimensioner mindre än 100 nm. Nanometaer är ti exempe nanosiver, nanogud och nanokoppar. Spår av partikar i nanostorek, som inte har tiförts för att uppnå en specifik funktion i produkten, omfattas inte av kravet. ( Redogörese från producent av textimateria enigt biaga 3, intyg 3a. 12 (23)

K19 Avoppsvatten från våtprocesser a) Den kemiska syreförbrukningen (COD) i avoppsvattnet från våtprocessen som säpps ut i naturen efter rening (oavsett om det sker på pats eer utanför anäggningen) ska vara mindre än 25 g/kg beräknat som ett årsmedevärde. b) Om spivattnet renas på pats och säpps ut direkt i ytvattnet ska det ha ett ph-värde på 6-9 (om inte ph-värdet i recipienten är högre eer ägre) och en temperatur under 40 C (om inte temperaturen i recipienten är högre). ( Beskriv aktue reningsprocess. ( a) och b) Redogörese från producenten av textimateria innehåande dokumentation och anaysrapport enigt biaga 1 som visar att produkten uppfyer detta krav samt ett intyg om överensstämmese. ISO 6060:1989, Water quaity -- Determination of the chemica oxygen demand. 1.2.3 Krav på kvaitet av textier Nedanstående krav på kvaitet av textier tiämpas på antingen det färgade garnet, det färdiga tyget eer den sutiga produkten. Uppfys kraven? K20 Dimensionsändringar under tvätt och torkning Dimensionsförändringarna för städprodukter med mikrofiber får efter tvätt och torkning inte överstiga 6 %. Uppgifter om dimensionsförändring (%) ska anges på förpackningen och/ eer på annan produktinformation. ( Sökanden ska tihandahåa testrapporter som visar dimensionsförändringarna, mätt enigt standarderna EN ISO 6330, ISO 5077 på föjande sätt: Tre tvättar vid de temperaturer som anges på produkten, med torktuming efter varje tvättcyke, såvida ingen annan torkmetod anges på produkten. K21 Färghärdighet vid tvätt Färghärdighet vid tvätt ska vara minst nivå 3-4 för färgförändring och minst nivå 3-4 för missfärgning. Prov ska tas på den nyansen/de nyanserna i en koektion som förväntas ha ägst färghärdighet. Detta krav gäer inte ofärgade och/eer vita produkter. ( Sökanden ska bifoga en anaysrapport som visar färgbeständigheten mätt enigt föjande standarder: ISO 105-C06:1994/Cor 1:2002 Texti - Färghärdighetsprovning - De C06: Färghärdighet mot hushås- och kommersie tvättning (en tvätt vid den temperatur som anges på produkten med perborattvättmede) aternativt ISO 105-A01:2010 Texti - Färghärdighetsprovning - De A01: Amänna grundreger för provning. 13 (23)

1.3 Krav på andra materia Städredskap som t.ex. moppskaft, -stativ och andra fästanordningar som ingår i städredskapsserien omfattas av kriterierna. Dessa ska uppfya specifika krav på ingående materia om städredskapet hör ti produkter som innehåer mikrofiber och är paketerade tisammans med dem i ett städset. Städtextiier ska kunna separeras från städredskap. Krav som stäs i detta kapite omfattar det urva av materia som används i städredskap (exk. textiier). Materia som det inte stäs krav på i kapite 1.3 får inte ingå med en större ande än 5 viktprocent. Städredskapen får sammanagt innehåa 10 viktprocent av sådana materia. Uppfys kraven? K22 Materiasammansättning Sökande ska band annat redogöra för de ingående materia i de städredskap som ansökan avser genom att: Ta reda på städredskapens (exkusive textiier) totaa vikt. Dea upp städredskapen i oika materia. Redovisa de enskida materiaens vikt. Göra en översikt över de oika materiaens everantörer. Smådear som t.ex. skruvar, gångjärn, tappar etc. och även andra dear som väger mindre än 5 g omfattas inte av kravet. ( Redogörese från sökanden enigt biaga 3, intyg 9. 1.3.1 Krav på kemiska produkter Kraven omfattar kemiska produkter och tisatser som används för förbehanding och ytbehanding av metaer (t.ex. acker), past samt imning. Uppfys kraven? K23 Produktionskemikaier Sökanden ska redovisa samtiga produktionskemikaier med fuständigt namn, säkerhetsdatabad, funktion, everantör och process där kemikaien används. ( Redogörese över vika kemiska produkter som används för förbehanding och ytbehanding av metaer (t.ex. acker), past samt imning) från everantör av past och metadear enigt biaga 3, intyg 10. ( Säkerhetsdatabad för kemiska produkter enigt gäande agstiftning i ansökningsandet t.ex. appendix II i REACH (Directive 1907/2006/EC). K24 Mijömärkt kemisk produkt Sökanden ska ange om de kemiska produkterna är märkta med Svanen eer EU Ecoabe. Om så är faet är kraven redan uppfyda och kraven (K25 och K26) i kapite 1.3.1 behöver inte dokumenteras. Om de kemiska produkterna inte är märkta med Svanen eer EU Ecoabe ska reevanta krav för kemiska produkter (K25 och K26) i detta kriteriedokument uppfyas. ( Namn och tiverkare samt en kopia på icens för Svanen/standardkontrakt för icens för EU Ecobabe, aternativt redogörese från sökanden enigt biaga 3, intyg 11. 14 (23)

K25 Kassificering av kemiska produkter Kemiska produkter får inte vara kassificerade enigt tabe 4 nedan, enigt gäande föreskrifter i de nordiska änderna eer EUs ämnesdirektiv 67/548/EEC med senare ändringar och anpassningar och/eer CLP-förordning 1272/2008 med senare ändringar. Under övergångsperioden, d.v.s. fram ti 1 december 2010 för ämnen respektive 1 juni 2015 för bandningar, kan kassificering enigt EUs ämnesdirektiv eer CLP-förordningen användas. Efter övergångsperioden gäer enbart kassificeringen enigt CLP-förordningen (se tabe 4 nedan). Tabe 4 Kassificering av produkt Kassificering Farosymboer med riskfraser / Farokass, farokategori och faroangivese Mijöfarig EUs ämnesdirektiv 67/548/EEC CLP förordning 1272/2008 N med R50, R50/53 eer R51/53. Mycket giftig Tx (T+ i Norge) med R26, R27, R28 Farigt för vattenmijön Kategori akut 1 H400, Kategori: kronisk 1 H410, Kategori: kronisk 2 H411 Akut toxicitet, Kategori 1 eer 2 med H330,H310 och/eer H300 Giftig T med R23, R24, R25 Akut toxicitet, Kategori 2 eer 3 med H330, H331, H311 och/ eer H301 Sensibiiserande Xn med R42 Luftvägssensibiisering Kategori 1 med H334 T med R45 och/eer R49 (Carc 1 eer Carc 2) eer Xn med R40 (Carc 3) Mutagen T med R46 (Mut 1 eer Mut 2) eer Xn med R68 (Mut 3) Cancerframkaande Reproduktionsskadig T med R60, R61 (Rep1 eer Rep2) eer Xn med R62, 63 (Rep3) Carc 1A/1B/2 med H350, H350i och/eer Carc 2 H351 Mut 1B/2 med H340 och/eer H341 Repr 1A/1B/2 med H360, H361 Observera att det är den som sätter produkten på marknaden som är ansvarig för kassificeringen. (Från den 1 december 2010 och den 1 juni 2015 måste samtiga farosymboer vara utbytta för ämnen respektive bandningar.) Vid övergång ti GHS (Gobay Harmonised System) kan kraven ti kassificering av produkter konverteras enigt tabe i Biaga 4. ( Säkerhetsdatabad för produkten enigt gäande agstiftning i ansökningsandet t.ex. appendix II i REACH (Directive 1907/2006/EC). ( Redogörese från producenten av kemiska produkter enigt biaga 3, intyg 11. K26 Tisatser i kemiska produkter I kemiska produkter och tisatser som används för förbehanding och ytbehanding av metaer, past (t.ex. acker) samt im får föjande inte ingå: haogenerade organiska föreningar* ftaater, aziridin och poyaziridiner akyfenoer, akyfenoetoxyater (APEO) eer andra akyfenoderivater* pigment och tisatsmede baserade på by, tenn, kadmium, krom VI och kvicksiver samt deras föreningar *Observera natione agstiftning om PFOA, där produkten ska säjas/marknadsföras. I Norge regeras PFOA i «Forskrift om begrensning i bruk av hese- og mijøfarige kjemikaier og andre produkter (produktforskriften)», 2-32. **Akyfenoderivater definieras som ämnen som avspatar fria akyfenoer vid nedbrytning. ( Redogörese från producent av kemiska produkter enigt biaga 3, intyg 11. 15 (23)

1.3.2 Krav på metaer Uppfys kraven? K27 Materiaåtervinning Metaen i produkten ska kunna separeras från övriga materia (omfattar inte ytbehanding) utan användning av speciaverktyg. ( Beskrivning från sökanden av hur metaerna kan separeras från andra materia enigt biaga 3, intyg 12. Mer än 50 viktprocent meta i produkten Om totaa mängden meta utgör mer än 50 viktprocent ska krav K28 nedan uppfyas. K28 Återvinning av auminium a) Minst 30 viktprocent av eventuet auminium i produkten ska vara återvunnet. b) Aternativt ska smätverket som evererar auminium använda minst 30 viktprocent återvunnen auminium i produktionen (på årsbasis). ( a) Redogörese från producent av auminumdear som styrker att de använts 30 viktprocent återvunnet auminium ti produkten. ( Redogörese från smätverket om hur stor ande skrot som använts ti smätprocessen (på årsbasis). Ytbehanding av meta K29 Beäggning Metaer ska inte vara beagda med kadmium, krom, nicke, zink och deras föreningar. ( Redogörese från everantör av meta enigt biaga 3, intyg 12. 1.3.3 Krav på past Uppfys kraven? K30 Materiabeskrivning och märkning av past De pastdear som ingår i produkten ska beskrivas med pasttyp och ande fymede och/eer armeringar. PVC eer andra haogenerade paster får inte ingå i städredskap och andra fästanordningar som säjs tisammans med dukar och moppar innehåande mikrofiber. Städtextiier ska kunna separeras från städredskapen. Dear som består av past och väger mer än 50 g ska vara tydigt märkta enigt ISO 11469 eer motsvarande standard. ( Redogörese från sökanden eer everantören av past enigt biaga 3 intyg 13. ( Foto på dear som består av past och väger mer än 50 g som styrker att kravet ovan uppfys. K31 Materiaåtervinning Pasten i produkten ska kunna separeras från övriga materia (omfattar inte ytbehanding) utan användning av speciaverktyg. ( Beskrivning från sökanden av hur pasterna kan separeras från andra materia enigt biaga 3, intyg 13. 16 (23)

Mer än 10 viktprocent past i produkten Oika typer av pastmateria som ingår med mer än 1 viktprocent av pastmateriaens vikt ska summeras. Om de tisammans utgör mer än 10 viktprocent ska krav K32 nedan uppfyas. K32 Återvinning Pastmateria ska bestå av 30 viktprocent återvunnet materia. Med återvunnen past menas past från använda produkter eer använt embaage. ( Redogörese från producent av past att 30 viktprocent av pasten i pastmateriaet är återvunnen. K33 Tisatser Pastmateriaen ska inte aktivt tisättas: ämnen baserade på by, kadmium, kvicksiver och deras föreningar samt tennorganiska föreningar haogenerade organiska föreningar ftaater ( Redogörese från producent av past enigt biaga 3, intyg 13. Ytbehanding av past K34 Ytbehanding Ytbehanding av past kan tiåtas om sökanden kan påvisa att det inte påverkar möjigheter för återvinning. ( Redogörese från everantören av past/pastdear om hur den ytbehandade pasten återvinns. 2 Funktionskrav Uppfys kraven? Funktionskraven under detta kapite gäer den produkt som har för avsikt att Svanenmärkas.Test av funktion kan utföras enigt dokumentationskrav i K35 - K38. Aternativt kan test av funktion dokumenteras enigt riktinjer för rengöring av ytor i Tabe 521 i Byggforskserien Byggforvatning 700.209 Prinsipper for mijøbevisst renhod - Beste Praksis Renhod eer SS 627801:2006 Städkvaite- System för faststäande och bedömning av städkvaite. SS 627801:2006 Städkvaite-System för faststäande och bedömning av städkvaite kan hämtas från www.sis.se respektive Tabe 521 i Byggforskserien Byggforvatning 700.209 Prinsipper for mijøbevisst renhod - Beste Praksis Renhod återfinns i Biaga 2. K35 Damm och smutsbeäggningsgrad Dukar och moppar innehåande mikrofiber ska bevisa en reduktion av damm och smutsbeäggningsgrad på minst 85 % respektive 70 % efter: Produkter för professione användning: minst 50 tvättar vid 60 C Produkter ti konsument: minst 10 tvättar vid 60 C Kravet avser att visa att städeffekten kvarstår efter ett anta tvättar motsvarande minst 1 års användning. 17 (23)

( Testbeskrivning och resutat enigt testrekommendationerna i Biaga 2. Den nordiska rengöringsstandarden INSTA 800 eer den europeiska EN 13 549 Ceaning services. Basic requirements and recommendations for quaity measuring systems kan t.ex. användas som utgångspunkt för testförfarandet. ISO 6330:2000 Texti - Förfaranden för hushåstvätt och torkning för provning av textiier. K36 Mätning av hygieniska förhåanden (mätning av mängden mikroorganismer) Detta krav gäer endast för produkter som marknadsförs med en förmåga att reducera mängden mikroorganismer under oika förhåanden. Dukar och moppar innehåande mikrofiber ska bevisa en reduktion av mängden mikroorganismer på minst 85 % respektive 70 % (cfu=coony forming units)/cm 2 efter: Produkter för professione användning: minst 50 tvättar vid 60 C Produkter ti konsument: minst 10 tvättar vid 60 C Kravet avser att visa att städeffekten kvarstår efter ett anta tvättar motsvarande minst 1 års användning. ( Testbeskrivning och resutat enigt testrekommendationerna i Biaga 2. Den nordiska rengöringsstandarden INSTA 800 eer den europeiska EN 13 549 Ceaning services. Basic requirements and recommendations for quaity measuring systems kan t.ex. användas som utgångspunkt för testförfarandet. ISO 6330:2000 Texti - Förfaranden för hushåstvätt och torkning för provning av textiier. K37 Nötning Städprodukter med mikrofiber ska vid en rekommenderad användning inte orsaka någon skada på den yta som ska rengöras. Kvaitetsmätningar för gansmätningar ska inte överstiga föjande gränser för gansskinad: Havhårda och hårda ytor: < 30 gansskinad Mjuka och ömtåiga ytor: < 20 gansskinad (Rekommenderad testyta Poycarbonate, Makroon-Type ) ( Sökanden ska redogöra för att städprodukterna inte medför någon skada på av tiverkaren rekommenderad städyta vid normat bruk. Sökanden ska som minst presentera ett testresutat enigt ISO 12947-1:1998 Texti - Bestämning av tygers nötningshärdighet med Martindae-metoden - De 1: Martindae-apparaten eer motsvarande som bestryker att användning av städprodukterna inte ger upphov ti en skada på den mjukaste worst case ytan. Gansmätning enigt DIN 67530, ISO 2813: 1994 Bestämning av spegande gans på icke-metaisk färgfim vid 20 grader, 60 grader och 85 grader eer motsvarande. aternativt ( Sökanden ska garantera att användning av städprodukterna inte ger upphov ti en skada på den mjukaste worst case ytan. Information som styrker att ingen ytskada uppstår vid rekommenderad användning ska anges på förpackningen/bruksanvisning eer på varuinformationsbad. 18 (23)

K38 Absorption Detta krav avser endast produkter som marknadsförs för sutanvändning där krav på absorption stäs, t.ex. fukt- och våtstädning. Testen ska utföras på nyproducerad mikrofibertexti. Ingår fera oika typer av mikrofibertextiier i den sutiga städprodukten ska kravet uppfyas av den typ av mikrofiber som är avsedd för fuktupptagning. Absorptionsförmågan hos mikrofibertexti ska vara utryckt som: DAC (demand absorption capacity) g/g minimum 2,50 g/g och MAR (maximum absorption rate) g/s minimum 0,6g/sec. ( Anaysrapport som visar att produkten uppfyer kraven enigt ISO 9073-12:2002 Texti - Provningsmetoder för nonwoven materia - De 12: Snabbabsorption eer motsvarande testmetod. 3 Övriga krav på mijömärkta produkter Övriga krav under detta kapite gäer den produkt som har för avsikt att Svanenmärkas. 3.1 Krav på embaage K39 Pastembaage PVC eer andra haogenerade paster får inte ingå i embaage eer etikett. ( Produktdatabad eer annan dokumentation som visar viken typ av past som ingår i embaage och etikett. Uppfys kraven? K40 Märkning av pastembaage Pastmateria ska märkas enigt DIN 6120, de 2, eer motsvarande. ( Dokumentation av primärembaaget som visar att märkningen är enigt DIN 6120 eer motsvarande märkesförordning. 3.2 Bruksanvisning och märkning K41 Bruksanvisning Bruksanvisningen ska innehåa: uppysning om vika ytor som produkterna är avsedda för uppysning om korrekt användning utan bruk av rengöringskemikaier garanterad ivsängd (anta tvättar produkten ska kara av) vid av tiverkaren rekommenderad användning. tvättråd med specifika anvisningar ti rekommenderad och maxima tvättemperatur samt skötseinstruktioner. För produkter som inte marknadsförs för användning där speciea hygieniska krav tiämpas ska tvättråd innehåa föjande, eer motsvarande, text: Sänk tvättemperatur för att skona mijön Tvätta med ämpigt tvättmede på 60 C och på maxima tvättemperatur vid behov ( Bruksanvisning där ovanstående punkter finns med. Uppfys kraven? 19 (23)

K42 Märkning Städprodukter med mikrofiber ska vara märkta så att det är enket för användare att skija dessa från andra produkter. Att produkten innehåer mikrofiber ska framgå av märkningen och produkten ska ha tydiga tvättråd med specifika anvisningar om tvättemperatur och skötseinstruktioner. ( En beskrivning eer iknande som visar märkningen där det tydigt framgår att produkten innehåer mikrofiber samt har tydiga tvättråd. 4 Kvaitets- och myndighetskrav Uppfys kraven? För att säkerstäa att Svanens krav uppfys ska föjande rutiner vara impementerade. Om företaget har ett certifierat mijöedningssystem enigt ISO 14 001 eer EMAS, där föjande rutiner är impementerade, räcker det att ett ackrediterat certifieringsorgan intygar att kraven impementerats. K43 Lagar och förordningar Licensinnehavaren ska säkerstäa att reevanta gäande agar och bestämmeser föjs på samtiga tiverkningsstäen för den Svanenmärkta produkten. Ti exempe för säkerhet, arbetsmijö, mijöagstiftning och anäggningsspecifika vikor/koncessioner. ( Undertecknad ansökningsbankett. K44 Organisation och ansvar Ett organisationsschema ska upprättas. Ansvar och befogenheter för, ur mijösynpunkt, centraa funktioner definieras. Ansvar för Svanenicens, marknadsföring, utbidning och inköp samt kontaktperson gentemot Nordisk Mijömärkning ska framgå. ( Organisationsstruktur som visar ansvariga för ovanstående aternativt ; Kopia av rutin i mijöedningen. K45 Dokumentation Licensinnehavaren ska kunna uppvisa kopia av ansökan (inkusive testrapporter, dokument från undereverantörer och iknande) för den dokumentation som sänts in i samband med ansökan. Kontroeras på pats. K46 Produktens kvaitet Licensinnehavaren ska garantera att kvaiteten i produktionen av de Svanenmärkta städprodukterna inte försämras under icensens gitighetstid. ( Rutiner för att sammanstäa och vid behov åtgärda rekamationer/kagomå gäande kvaiteten på de Svanenmärkta städprodukterna aternativt ; Kopia av rutin i mijöedningen. 20 (23)

K47 Panerade ändringar Panerade produkt- och marknadmässiga förändringar som påverkar Svanens krav ska skriftigen meddeas Nordisk Mijömärkning. ( Rutiner som visar hur panerade produkt- och marknadmässiga förändringar hanteras, aternativt ; Kopia av rutin i mijöedningen. K48 Oförutsedda avvikeser Oförutsedda avvikeser som påverkar Svanens krav ska skriftigen rapporteras ti Nordisk Mijömärkning samt journaföras. ( Rutiner som visar hur oförutsedda avvikeser hanteras. aternativt ; Kopia av rutin i mijöedningen. K49 Spårbarhet Licensinnehavaren ska ha spårbarhet på de Svanenmärkta städprodukterna i produktionen. ( Beskrivning/rutiner över hur kravet uppfys aternativt ; Kopia av rutin i mijöedningen. K50 Retursystem Reevanta nationea reger, agar och/eer branschavta beträffande retursystem för produkter och embaage ska uppfyas i de nordiska änder där de Svanenmärkta städprodukterna marknadsförs. ( Intyg från sökanden om ansutning ti befintiga avta om återvinning/ omhändertagande. 21 (23)

Marknadsföring Mijömärket Svanen är ett varumärke med mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. De Svanenmärkta städprodukterna får marknadsföras med Svanenmärket så änge icensen är gitig. Märket ska paceras så att det inte uppstår tvive om vad märkningen avser och så att det framgår att städprodukterna är mijömärkta. Mer om marknadsföring finns att äsa i Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Svanenmärkets utformning Svanenmärket har föjande utformning: icensnummer Varje icens får ett unikt sex-siffrigt icensnummer som ska användas tisammans med märket. Mer om märkets utformning finns att äsa i Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Efterkontro Nordisk Mijömärkning kan kontroera att de Svanenmärkta städprodukterna uppfyer Svanens krav även efter att icens har bevijats. Det kan t.ex. ske genom besök på pats eer stickprovskontro. Visar det sig att de Svanenmärkta städprodukterna inte uppfyer kraven kan icensen dras in. Stickprov kan även tas i handen och anayseras av ett opartiskt aboratorium. Uppfys inte kraven kan Nordisk Mijömärkning kräva att icensinnehavaren betaar anayskostnaderna. 22 (23)

Hur änge gäer icensen? Nordisk Mijömärkning faststäde kriterierna för städprodukter med mikrofiber den 12 oktober 2010 och de gäer ti och med 31 december 2013. På Sekretariatsedarmötet 15 november 2012 besutades föränga kriteriernas gitighetstid ti 31 mars 2016. Ny version är 2.1. På Nordiska Kriteriechefsgruppens möte den 4 februari 2015 besutades om en förängning av kriterierna med 24 månader. Redaktionea ändringar angående natione säragstiftning gjordes den 29 oktober 2014. Den 17 november 2014 besutade Föreningsstyresen att ta bort kravet om marknadsföring (K51) ur kriterierna. Den nya versionen heter 2.2 och gäer ti och med 31 mars 2018. Mijömärkningsicensen gäer så änge kriterierna uppfys och tis dess att kriterierna sutar gäa. Kriterierna kan förängas eer justeras, i sådana fa förängs icensen automatiskt och icensinnehavaren meddeas. Senast 1 år innan kriterierna sutar gäa meddeas vika kriterier som ska gäa efter kriteriernas sista gitighetsdatum. Licensinnehavaren erbjuds då möjighet att förnya icensen. Nya kriterier I nästa version av kriterierna kommer eventuet föjande punkter ses över: Produktionskrav ink. krav på spittningsprocessen (spittningsprocess med den minsta mijöpåverkan med hänsyn ti omhändertagande av eventuea restprodukter och energiförbrukning). Möjigheter att stäa krav på energi- och vattenförbrukning för våtberedning i textitiverkningen. Möjighet att stäa krav på åg tvättemperatur. Minimering av embaage. Eventuet se över möjigheten för utvidgning av kriterier med städsystem med förbehandat städmateria. 23 (23)

Städprodukter med mikrofiber Biaga 1 Anayser och kontro

1 Kontro 1.1 Kontro vid ansökan Mijömärkningsorganisationen utför kontro enigt Reger för nordisk mijömärkning av produkter. Ansökningsmateriaet kontroeras enigt dokumentationsanvisningarna för respektive krav. Kontrobesök görs också på reevanta patser i produktionen av städprodukterna där dokumentationen i ansökan jämförs med observerade förhåanden. På kontrobesök kontroeras om driften och inrättningen av produktionen går ti på det sätt som beskrivs i ansökan. 1.2 Efterkontro Nordisk Mijömärkning kan kontroera att de Svanenmärkta städprodukterna uppfyer Svanens krav även efter att icens har bevijats. Det kan t.ex. ske genom besök på pats eer stickprovskontro. Visar det sig att städprodukterna inte uppfyer kraven kan icensen dras in. Stickprov kan även tas i handen och anayseras av ett opartiskt aboratorium. Uppfys inte kraven kan Nordisk Mijömärkning kräva att icensinnehavaren betaar anayskostnaderna. 2 Anayser 2.1 Krav ti anaysaboratoriet Anaysaboratoriet ska uppfya de amänna kraven enigt standarden EN ISO 17025 eer vara ett officiet GLP-godkänt anaysaboratorium (GLP = Good aboratory practice)*. * GLP är ett kvaitetssystem med organisationsprocesser och vikor med hjäp av viket forskare panerar, genomför, övervakar, registrerar, arkiverar och rapporterar icke-kiniska häso-, säkerhets- och mijöstudier. Sökandens anaysaboratorium/mätning kan godkännas för att genomföra anayser och mätningar om: myndigheterna övervakar provtagnings- och anayseringsprocessen, eer om producenten har ett kvaitetssystem där provtagning och anayser ingår och som är certifierat enigt ISO 9001 eer ISO 9002, eer om producenten kan visa att det finns överensstämmese mean ett förstagångstest utfört som ett paraetest mean en opartisk testinstitution och producentens eget aboratorium samt att producenten tar prover enigt en fastagd provtagningspan. 2.2 Testmetoder Data som används vid tiämpningen av kriterierna i detta dokument ska vara framtagna enigt angivna testmetoder, eer ikvärdiga tester. 2.2.1 Utsäpp av processkväve ti uft Utsäppstaen ska uttryckas som årsmedevärde baserat på kartäggning av utsäppen genom representativa provtagningar, mätningar och beräkningar. ISO 11564:1998 Stationary source emissions -- Determination of the mass concentration of nitrogen oxides -- Naphthyethyenediamine photometric method eer motsvarande.

2.2.2 Bestämning av mängden av antimon Testmetod: Direkt bestämning (med AAS-metod eer motsvarande metod) 2.2.3 Utsäpp av fyktiga organiska föreningar (VOC) Testmetod: EPA Stationary Source Samping Methods, 25A eer motsvarande 2.2.4 Zinkutsäpp från tiverkning Utsäpp av zink ti vatten beräknas som årsmedevärde och baseras på minst ett representativt dygnssamingsprov per vecka, om inte annat beräkningssätt krävs i vikoren för myndigheternas utsäppstistånd. Provet på spivattnet ska tas under den aktiva produktionstiden på dygnet. Därför ska en beskrivning bifogas om hur och när provet har tagits, så att det framgår att provet representerar ett genomsnitt för ett produktionsdygn. Proven ska tas och anayseras minst en gång/vecka på skiftande dagar och tidpunkter. Data ska föreigga i denna form minst två månader, utifrån viket ett årsgenomsnitt kan beräknas, innan ansökan kan godkännas. Mijömärkningsorganisationen kan godkänna avvikeser i provtagningsmetodiken ovan om annan tidigare provtagningsrutin har krävts av myndigheterna eer om den visar motsvarande datasäkerhet. Anays av zinkhaten i avoppsvatten: Vattenundersökningar - Uppsutning för bestämning av utvada grundeement i vatten - De 1: Uppsutning med kungsvatten (ISO 15587-1:2002) eer motsvarande när sådan föreigger. Anaysen kan ske regebundet med fotometrisk eer iknande metod under förutsättning att anaysresutaten regebundet kontroeras och stämmer överens med anaysmetoderna ovan. 2.2.5 Utsäpp av processvave ti uft Luftutsäpp av svave, S ska mätas vid samtiga utsäppsstäen. Utsäppstaen ska uttryckas som årsmedevärde baserat på kartäggning av utsäppen genom representativa provtagningar, mätningar och beräkningar. Test för att bestämma svavedioxid: SS-ISO 7935 Utsäpp ti uft - Bestämning av haten svavedioxid - Prestandakravför automatiska mätsystem: 1993 eer motsvarande. ISO 7934 Stationary source emissions -- Determination of the mass concentration of sufur dioxide -- Hydrogen peroxide/barium perchorate/thorin method.

2.2.6 Avoppsvatten från våtprocesser Provningsmetoder: För bestämning av syreförbrukande materia, COD, ISO 6060, water quaity Determination of the chemica oxygen demand: 1989 eer motsvarande. Provningsfrekvens: Utsäpp ti vatten beräknas som årsmedevärde och baseras på minst ett representativt dygnsprov per vecka. Provtagning: Vattenprover ska tas efter att avoppsvattnet har behandats i en eventue reningsanäggning och vattenföringen vid provtagningen ska anges. Om avoppsvattnet renas tisammans med annat avoppsvatten eer om man kör kampanjer ska provtagningen ske före reningsanäggningen. Anaysresutatet reduceras därefter med reningsanäggningens effektivitetsgrad, viken ska dokumenteras. Anayserna ska utföras på ofitrerade och osedimenterade prover enigt den rekommenderade anaysmetoden.

Städprodukter med mikrofiber Biaga 2 Funktion

1 Damm, smutsbeäggningsgrad och mätning av mängden mikroorganismer Den nordiska rengöringsstandarden INSTA 800 eer den europeiska EN 13 549 Ceaning services. Basic requirements and recommendations for quaity measuring systems kan t.ex. användas som utgångspunkt for testförfarandet. 1.1 Damm- och smutsbeäggningsgrad Mätning av damm- och smutsbeäggningsgrad ska utföras med ett objektivt instrument, t.ex. Dust Detektor (eer iknande instrument med ikvärdig mätskaa och känsighet). Instrumentet måste kaibreras efter everantörens anvisningar. Mätning ska genomföras på en reevant testyta. Sökanden ska uppysa viken typ av testyta som har tiämpats samt redogöra varför denna testyta har vats. Används städprodukter med mikrofiber både för torr och fuktig städning ska damm- och smutsbeäggningsgraden dokumenteras vid båda tiämpningarna. Mätresutatet ska presenteras för varje ytkategori med datum för mätningen. Det ska tiämpas en reevant smutsmängd och smutssammansättning, som är normat förekommande på gov och inventarier. Sökanden ska beskriva viken typ av smuts samt viken mängd av smuts som har använts och varför. Den mätmetod som används ska vara reevant, t.ex. tiämpas vid avtorkning/moppning av städytor med 50 % överapp. Sökanden ska beskriva viken testmetod som har använts och motivera tiämpningen av den. Testens reproducerbarhet ska dokumenteras. 1.2 Mätning av mängden mikroorganismer Den nordiska rengöringsstandarden INSTA 800 eer den europeiska EN 13 549 Ceaning services. Basic requirements and recommendations for quaity measuring systems kan t.ex. användas som utgångspunkt för testförfarandet. Hygienmätningar används för att mäta mängden mikroorganismer på aa pana, hårda och havhårda ytor. Syftet med mätningen är att kontroera att rengöringen av ytorna är tifredstäande i förhåande ti hygienkraven. Mätningen berör endast mätning av totakim (anta koonier av mikroorganismer som uppstår genom oding av svabb- eer avtrycksprover på tryptongykos-jästextakt-agar). Önskas mätning av typer och anta av särskida mikroorganismer ska metod och kvaitetsnivå motiveras av sökanden. Mätning av ska utföras med hjäp av kontaktskåar eer agarstrips med växtmedium (TGA) eer motsvarande. Andra växtmedier kan användas. Mätning ska genomföras på en reevant testyta. Sökanden ska uppysa viken typ av testyta som har tiämpats samt redogöra varför denna testyta har vats. Används städprodukter med mikrofiber både för torr och fuktig städning ska reduktion av mängden mikroorganismer dokumenteras vid båda tiämpningarna. Mätresutatet ska presenteras för varje ytkategori med datum för mätningen. Testens reproducerbarhet ska dokumenteras.