Bergmaterialrådet 12 mars, 2014 Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten Vattenverksamhet?
Bergtäkt = Vattenverksamhet? Ja! Väldigt ofta! Men, är vattenverksamheten tillståndspliktig? SGUs syn på frågan!
Utgångspunkt 1:GV av god kvalitet Det ligger i SGUsintresse att utifrån miljömålen nå minskad användning av naturgrus verka för att underlätta för bergtäkter Ett försiktigt uttag av sand och grus!
Utgångspunkt 2:Vad säger miljöbalken? Miljöbalkens 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (t.ex. Bergtäkter) Regeringen får föreskriva att vissa slag av verksamheter prövas av Länsstyrelsen (Bergtäkter) Miljöbalkens 11 kap. Vattenverksamhet 2 Med vattenverksamhet avses 2. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta 12 Tillstånd enligt denna balk eller anmälan enligt 9 a behövs inte, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena
Ärendegång vid tillståndsprövning Samråd med Länsstyrelsen Bedömer om verksamheten utgör betydande miljöpåverkan - Detta avgör bl.a. det fortsatta samrådsförfarandet Vid betydande miljöpåverkan ska alltid berörda centrala myndigheter bjudas in för remissyttrande Dessa kan även bjudas in vid bedömd icke betydande miljöpåverkan
Ärendegång vid tillståndsprövning, forts. Om verksamheten innebär grundvattenbortledning - men VU bedömer att det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen kommer att skadas, då räcker det med tillståndsprövning enligt Kapitel 9 prövning hos LST Länsstyrelsen kan ha en annan åsikt - skicka tillbaka ansökan för vidare utredning - och/eller för prövning av vattenverksamhet enligt Kapitel 11 prövning i Mark- och miljödomstolen Remitterande instanser kan också hävda att - det inte är uppenbart att tredjepart inte kommer att skadas - rekommenderar att ansökan skickas tillbaka på samma sätt Länsstyrelsen har dock ingen skyldighet att följa dessa råd
Verksamhetsutövaren har ansvaret att visa hur det påverkar eller att det inte påverkar Det är alltid den som bedriver verksamheten, VU, som ska ha kontroll på vad som händer (eller inte händer) oavsett tillståndsprocessen Hur ska då VU säkra upp sin verksamhet? Vilket beslutsunderlag behövs i tillståndsprocessen?
Vad säger SGU i remisser? CHECKLISTA! Generellt - VU måste ha bra fakta i ansökningsskedet det SKA gå att avgöra omdet är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom grundvattenpåverkan Geologi och hydrogeologi - geologiska kartor, utredningar? Grundvattennivåer och täktbottens läge brytning under grundvattenytan? Våtmarker GVberoende ekosystem? - känsliga arter och naturtyper? Källor närbelägen grundvattenutströmning? Vattenförvaltningen närhet till grundvattenförekomster? Allmän vattenförsörjning vattentäkter, skyddsområden? Enskild vattenförsörjning grävda, borrade brunnar? - BARK? Egen inventering?
Vad säger SGU i remisser? Forts. Geoenergi - Energibrunnar? Jordvärme? Dagvattenhantering Nederbörd? Kontaminering? Avrinning? Vattenverksamhet Bortledande av grundvatten? - Recipienten? Verksamhetens interna vattenbehov Dammbekämpning mm? Reningsåtgärder Oljeavskiljning? Uppehållsmagasin? Efterbehandling Återställning? Miljöpåverkan? GV påverkan? Den livfulla källbäcken från Rotökällan i Sälen. Foto: Magdalena Torsbrink, SGU
Oavsett om vattenverksamheten blir tillståndspliktig eller ej så åligger det VU att utföra miljökontroll! Egenkontroll Förslag på kontrollprogram ska finnas i ansökan Det kan stå att kontrollprogram föreslås upprättas i samråd med LST
Föreslaget kontrollprogram -omfattning? Mätning i brunnar och vattendrag? Vattenprovtagning och nivåmätning innan påbörjad verksamhet? Är data lätt uppföljbart? Det är enkelt att ta hand om en påverkan som upptäcks tidigt men svårt att åtgärda en skada! Ansökan bör kunna spegla denna insikt!
Avdelningen dåligt underlag (1/3) Vi har inte i våra andra täkter sett någon påverkan på grundvattnet, så risken för påverkan från denna nya täkt bedöms som liten
Avdelningen dåligtunderlag (2a/3) Brunnarna i området slutar på nivåer under planerad täktbotten, varvid inte någon kontakt eller påverkan bedöms kunna föreligga Planerad täkt
Avdelningen dåligtunderlag (2b/3) Brunnarna tar sällan in vatten bara genom botten Påverkan/kontakt kan mycket väl inträffa ändå Täkten
Avdelningen dåligtunderlag (3/3) Ofta hävdas att brytning kommer att ske enbart över grundvattenytan - Sällan eller aldrig visas med uppmätta GV-nivåer i berg att så är fallet Ofta hävdas att det är långt till omgivande bebyggelse - Sällan eller aldrig finns regelrätt brunnsinventering med i underlaget Sällan eller aldrig föreslår VU grundvattenkontroll - De gånger vi ser detta så omfattas bara kvalitet, inte vattennivå Någon gång definieras vattenhantering som inläckande vatten - Då hävdas det att det rör sig om inläckande regnvatten Vi ser resonemang att det inte rör sig om bortledning - För det rinner med självfall, ut från det utsprängda, svagt sluttande täktgolvet Vattenanvändningen i processen nämns ibland, t.ex. dammbekämpning - Genom att ta grundvatten från i första hand grävda brunnar - Aldrig är brunnarna beskrivna (utförande, formation, tillrinning mm.) - Återigen saknas påverkansbedömning och t.ex. brunnsinventering
Summering Generellt MÅSTE underlagen till ansökningarna bli bättre för att kunna göra bedömningen om det är uppenbart att inte andra intressen skadas Det håller inte att hänvisa till andra liknade fall, ansökan måste vara specifik! Detta kan ofta uppnås med relativt enkla medel Ett underlag som kan svara på om det är uppenbart att andra intressen inte skadas håller troligen även för ansökan i Mark & miljödomstolen Avdramatiserar frågan om eventuell prövning i högre instans
Summering, forts Hur ska SGU verka för att få till bättre ansökningar? - Genom att avfärda dåliga ansökningar och därigenom tillslut få fram bra ansökningar - Genom att informera branschen underhand Checklistan kommer att spridas, t.ex. till Lst - Under bearbetning, bl.a. synpunkter fr. SBMI