«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år

Relevanta dokument
«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år

«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år

NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE LÄRARSCHEMA

NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE

NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV B ARNS UTVECKLING OCH BETEENDE 5-15

5-15R NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS OCH UNGAS UTVECKLING OCH BETEENDE

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

5-15R NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS OCH UNGAS UTVECKLING OCH BETEENDE

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Frågeformulär till vårdnadshavare

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Autismspektrumtillstånd

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Pedagogisk beskrivning skolbarn

Hur mycket har du besvärats av:

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

Karolinska Exhaustion Scale

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Föräldrarapport om små barns utveckling - Reviderad. (PARCA-R Frågeformulär)

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Kartläggningsformulär (bilagor ur boken Aspeflo om Autism)

3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev

Trauma och återhämtning

NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan

Språket som verktyg för inlärning

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Sociala berättelser och seriesamtal

Nannynu! kunskapsbank Barns utveckling 1-2 år

Detta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?

Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården.

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten

Om autism information för föräldrar

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Pedagogisk beskrivning skolbarn

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

1

Självskattning av mental trötthet

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Sinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke för barn

Tisdag den 27 september 2016

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Early Childhood Behavior Questionnaire Short Form

Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare. Att ha kul tillsammans är roligt

Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

MADRS-S (MADRS självskattning)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 ASPERGERS SYNDROM - KARTLÄGGNING OCH VALIDERING

Aspeflo om Autism.

Hitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Om autism information för föräldrar

Den sökande ser ut att ha en god självkännedom. Försök ta reda på personens balans mellan att fokusera på sina styrkor respektive svagheter.

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök

Barnets plan för. småbarnspedagogik

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

AD/HD självskattningsskala för flickor

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Sinnenas samspel. Eva Staffans

ANVÄND DIN STOPP-KRAFT

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsobesök 18 månader

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen Adress: Kontaktperson-uppgifter:

Är ert barn på daghem på heldid eller på deltid Hur många dagar per månad: normal förlossning igångsatt kejsarsnitt

Du är klok som en bok, Lina!

Transkript:

«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år Detta formulär beskriver detaljerat en rad färdigheter och beteenden hos barn. Barn är olika och små barns förmågor varierar mycket i olika åldrar. Ange hur Du uppfattar att Ditt barn fungerar jämfört med jämnåriga barn. Utgå från hur det varit de senaste 3 månaderna. Markera med ett kryss i vilken grad Du anser att påståendet stämmer med hur Du i allmänhet uppfattar Ditt barn ( - ibland/i - ). Om Du anser att påståendet är relevant p.g.a. barnets ålder skriv relevant i marginalen. I formuläret finns frågor om hur barnets beteende skapar problem i vardagen. Ge en samlad värdering och utgå från om beteendet belastar barnet självt, familjen eller förskolan. På dessa frågor ges fyra valmöjligheter: Nej Lite Ganska mycket Väldigt mycket. För att få en så fullständig bild som möjligt ber vi Dig att fylla i hela detta formulär. Ge gärna egna kommentarer på utrymmet i slutet av formuläret. Barnets namn:.. Födelsenummer: Formuläret ifyllt av: mamma pappa annan Vem?.. Datum: Ansvariga för formuläret: Kopiering för eget bruk är tillåten Till professionella: Användandet av detta formulär förutsätter kunskap om barns normala och avvikande utveckling samt grundläggande kunskaper om psykometri. Formuläret avser att belysa föräldrars uppfattning om sitt barns styrkor och svårigheter inom en rad utvecklingsområden. Det skall ensamt användas för diagnostiska avgöranden. 1

Grovmotorik; hur barnet använder sin kropp i olika aktiviteter: 1. Har svårt att lära sig nya motoriska färdigheter. 2. Har svårt att sparka till en boll. 3. Har svårt att springa smidigt. 4. Har svårt att trampa runt pedalerna på en 3-hjulig cykel. 5. Är osäker i sin balans. 6. Snubblar och ramlar lätt. 7. Är klumpig eller osmidig i sina rörelser. 8. Har svårt att kasta och fånga stor boll. Finmotorik; det barnet gör med sina händer: 9. Har svårt att plocka med, sätta ihop och hantera små föremål. 10. Har svårt att använda sked. 11. Har svårt knäppa knappar då han/hon ska klä sig. 12. Har utvecklat klar handdominans, dvs är vare sig klart högerhänt eller vänsterhänt. 13. Har svårt att bygga torn av åtta klossar. 14. Klarar att vrida av ett skruvlock. 15. Har svårt att klippa ett jack i ett papper. Påverkar motoriska svårigheter ditt barns funktion i vardagen? Uppmärksamhet och koncentration: barnets förmåga att vara uppmärksamt och koncentrerat i lek och andra aktiviteter: 16. Är ofta ouppmärksam. 17. Har svårt att hålla kvar uppmärksamheten på uppgifter i lek eller aktiviteter. 18. Verkar ofta lyssna till vad man säger till honom/henne. 19. Har svårt att göra färdigt det han/hon påbörjat, går från det ena till det andra. 20. Har svårt att veta hur en handling ska genomföras (ex. vad som ska göras först). 21. Tröttnar på eller undviker uppgifter som kräver uthållighet. 22. Tappar bort saker. 23. Blir lätt distraherad eller störd (ex. av ovidkommande ljud som att andra pratar, bilar kör förbi). 24. Glömmer bort var hon/han har sina saker. Påverkar barnets förmåga att vara uppmärksamt och koncentrerat i lek och andra aktiviteter hans/hennes funktion i vardagen? 2

Overaktivitet og impulsivitet; barnets impulsivitet eller tendens til å bli altfor aktiv: 25. Är ständigt i rörelse på något sätt (ex. plockar och pillar med saker). 26. Har svårt att sitta stilla på stolen (ex. vänder och vrider sig, går upp och går). 27. Är ständigt igång och springer, klänger och klättrar mer än vad som passar. 28. Har svårt att leka lugnt och stilla. 29. Är ständigt i full fart, det blir ofta alltför högt tempo i det han/hon gör. 30. Pratar, låter, babblar för jämnan. 31. Avbryter ständigt vuxnas samtal. 32. Har svårt att vänta på sin tur (ex. i lek, på förskolan eller vid måltid). 33. Handlar impulsivt eller oberäkneligt (ex. springer ifrån föräldern, springer ut i gatan). Påverkar impulsivitet eller tendens att bli alltför aktivt ditt barns funktion i vardagen? Passivitet/inaktivitet; barnets inaktivitet eller tendens att bli alltför passiv: 34. Har svårt att komma igång med en uppgift/aktivitet. 35. Är ofta i sin egen värld. 36. Är väldigt passiv. 37. Har svårt att avsluta, blir färdig med uppgifter. Påverkar passivitet eller inaktivitet ditt barns funktion i vardagen? Varseblivning; hur barnet reagerar på olika sinnesintryck: 38. Har svårt att hitta även på kända ställen. 39. Stöter ständigt emot andra människor eller saker vid möten eller i trånga rum. 40. Har svårt att härma andras rörelser. 41. Har svårt att klara pussel avsedda för barnets ålder. 42. Reagerar oväntat mycket på ljud, smak, lukt, smärta, kyla, värme. 43. Reagerar oväntat litet på ljud, smak, lukt, smärta, kyla, värme. 44. Är överkänslig för beröring (ex. för att bli kammad, duschad, få håret tvättat). 45. Blir oväntat rädd (för ex. dammsugare, höjdskillnader, en persons skägg). Påverkar svårigheter med varseblivning ditt barns funktion i vardagen? 3

Minne; barnets förmåga att minnas: 46. Har svårt att minnas var han/hon lagt sina favoritleksaker. 47. Har svårt att minnas namn på kamrater eller välkända leksaker. 48. Har svårt att komma ihåg välkända ramsor/sånger/rörelselekar. 49. Har svårt att komma ihåg hur hon/han ska utföra bekanta aktiviteter (ex. vid läggdags). 50. Lär sig saker, men det är som om de är bortglömda nästa dag. 51. Har svårt att återuppta en aktivitet efter att ha blivit avbruten. 52. Har svårt att minnas händelser som han/hon varit med om under dagen. 53. Har svårt att minnas en specifik händelse han/hon varit med om längre tillbaka i tiden (ex. under julen, vid en resa). Påverkar minnessvårigheter ditt barns funktion i vardagen? Språkförståelse; barnets förmåga att förstå talat språk: 54. Har svårt att förstå ord. 55. Har svårt att förstå enkla instruktioner. 56. Har svårt med motsatsord som ja/nej, glad/ledsen. 57. Har svårt med begrepp som stor/liten, i/på. 58. Har svårt att förstå en berättelse vid högläsning. 59. Har svårt att komma ihåg två instruktioner (ex. ta på dig pyjamasen och gå till sängen). 60. Har svårt med innebörden av om sedan (ex. om du äter mat nu får du glass sedan). Talspråk; barnets förmåga att prata, uttala ord eller utrycka sig: 61. Har svårt att svårt att tala med enstaka ord och korta meningar. 62. Har svårt att tala så att föräldrarna förstår honom/henne. 63. Har svårt att tala så att främmande personer förstår honom/henne. 64. Är osäker på språkljuden (ex. säger t istället för f, som totta istället för soffa). 65. Har svårt att hitta ord eller gör omskrivningar (ex. säger mat istället för sked). 66. Har hes röst. 67. Har gäll röst. 68. Stammar, eller tar om ord eller delar av ord gång på gång. 69. Talar så fort att det är svårt att uppfatta vad han/hon säger. 70. Talar väldigt otydligt/mumlar. 4

Kommunikation: barnets förmåga att kommunicera med andra: 71. Har svårt att samtala dvs att växla mellan att lyssna till någon annan och sedan svara. 72. Har svårt att hålla sig till ämnet när han/hon berättar något. 73. Har svårt att använda enkla gester för att visa vad han/hon menar (som nick för ja eller huvudskakning för nej). 74. Har svårt att med miner/ansiktsuttryck visa vad han/hon känner. Påverkar svårigheter med språkförståelse, tal eller kommunikation ditt barns funktion i vardagen? Inlärning; barnets förmåga att lära sig nya saker: 75. Har svårt att förstå instruktioner. 76. Har svårt att lära sig nya färdigheter som att spela ett spel, en bestämd lek. 77. Är särskilt kunnig på något (ex. pussel, dator, ipad). 78. Har svårt att använda nya färdigheter i fler än en situation. Påverkar inlärningssvårigheter ditt barns funktion i vardagen? Sociala färdigheter; barnets förmåga att delta i olika sociala sammanhang och att samspela med andra: 79. Har svårt att uppfatta andra människors ansiktsuttryck, gester, tonfall eller kroppshållning. 80. Har svårt att uppfatta andra människors känslor (ex. förväxlar ilska-glädje). 81. Har svårt att ta hänsyn till andra. 82. Talar med entonig / annorlunda röst. 83. Har svårt att följa regler, föreskrifter och förbud. 84. Hamnar lätt i konflikt med jämnåriga. 85. Har svårt för gruppaktiviteter. 86. Har svårt att leka med andra barn. 87. Tar sällan initiativ till lek med jämnåriga barn. 88. Besvarar andra barns försök till kontakt. 89. Tas spontant med i andra barns lekar. 90. Är intresserad av fysisk närhet som t.ex. kramar. 91. Har klart avvikande förmåga till ögonkontakt. 92. Är alltför närgången i kontakt med andra, sätter sig i knät på främlingar. 5

93. Kan helt fastna i ett eller några få intressen. 94. Upprepar eller fastnar i till synes meningslösa beteenden eller handlingar. 95. Blir mycket oroad/störd av små förändringar i de dagliga rutinerna. Påverkar sociala svårigheter ditt barns funktion i vardagen? Barnets beteende: 96. Verkar sällan glad. 97. Har dålig aptit. 98. Vill ständigt ha mat. 99. Accepterar bara att äta viss sorts mat (t.ex. en viss konsistens, färg, form) 100. Är ängslig. 101. Har många rädslor. 102. Blir mycket orolig eller ledsen då han/hon ska skiljas från sina föräldrar. 103. Sover mindre än de flesta jämnåriga. 104. Har oregelbunden sömn. 105. Har ofta mardrömmar. 106. Går ofta i sömnen eller får nattliga anfall med skrik, då han/hon går att nå och kan tröstas. 107. Vägrar ofta följa vuxnas uppmaningar. 108. Retar ofta andra genom att medvetet göra saker som upplevs provocerande. 109. Får lätt utbrott. 110. Är grym mot djur. 111. Förstör ofta andras saker. 112. Upplevs skrämmande av andra barn. 113. Utsätter (med flit) andra barn för faror. 114. Har perioder på några dygn med ovanligt hög aktivitetsnivå. 115. Är i perioder påtagligt lättirriterad. 116. Har svårt att tåla minsta motgång. 117. Säger nej till allt som innebär krav. 118. Glömmer oförrätter. 119. Är blygare än jämnåriga. 120. Upprepar på ett tvångsmässigt sätt handlingar eller har vanor som är mycket svåra att bryta. 121. Har ofrivilliga rörelser, ryckningar eller grimaser i ansikte. 122. Upprepar meningslösa rörelser som att skaka på huvudet, slänga med kroppen, vifta med händerna, gunga. 6

123. Ger ifrån sig omotiverade ljud som harklingar, hostningar sväljningsljud, hundliknande skall, plötsliga tjut etc. 124. Upprepar ord eller orddelar på ett meningslöst sätt. Påverkar beteendeproblem ditt barns funktion i vardagen? Beskriv de problem hos ditt barn som du oroar dig mest för: Beskriv ditt barns starka sidor: 7