VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Relevanta dokument
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Laboration - Va xelstro mskretsar

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

1 Grundläggande Ellära

INTRODUKTION TILL OrCAD

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Konduktivitetsmätning

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

DIFFERENTALFÖRSTÄRKARE

LABORATION 3. Växelström

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

Mät kondensatorns reaktans

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Spänningsmätning av periodiska signaler

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Laboration ( ELEKTRO

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Sammanfattning av likströmsläran

Institutionen för Fysik

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Spolens reaktans och resonanskretsar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

IE1206 Inbyggd Elektronik

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

IE1206 Inbyggd Elektronik

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Simulering I. Laboration 158 Elektro. LABORATION Analog elektronik UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik.

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

LabVIEW - Experimental Fysik B

IE1206 Inbyggd Elektronik

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006


TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets

Laboration II Elektronik

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

4:3 Passiva komponenter. Inledning

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar

Qucs: Laboration kondensator

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Transistorswitchen. Laboration E25 ELEKTRO

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans

Komplexa tal. j 2 = 1

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Transkript:

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur Kommentarer

Nyckelord Växelström, växelspänning, jω-metoden, komplexa tal, överföringsfunktion, visardiagram, spänningsdelning. Målsättning Att ge en förståelse för hur olika passiva komponenter påverkar spänningsdelningen med avseende på storlek och fas för ett växelströmsnät. Teori Läs de avsnitt i läroboken som behandlar växelström. Lär dig att ta fram överföringsfunktionen och fasvinkeln för Uut i förhållande till Uin φ(uut/uin), för ett passivt nät. Om man vill åskådliggöra hur spänningar och strömmar ser ut vid en viss frekvens så brukar man rita sk visardiagram. Lär dig hur det går till. Ta reda på hur de tre passiva komponenterna motstånd, kondensator och spole fungerar i växelspänningssammanhang. Förberedelseuppgifter med 1. Tag fram den teoretiska överföringsfunktionen för kretsen i figur 1. Härled uttrycket som visar hur Uut är fasvriden i förhållande till Uin, dvs φ(uut/uin). Låt R1 vara dubbelt så stor som R2 och ligga i området 100Ω - 10kΩ. Figur 1 med 2. Tag fram den teoretiska överföringsfunktionen för kretsen i figur 2. Härled uttrycket som visar hur Uut är fasvriden i förhållande till Uin, φ(uut/uin). Välj ett värde på C1, så att överföringsfunktionen får samma värde som i uppgift 1. Figur 2

och en kapacitans 3. Tag fram den teoretiska överföringsfunktionen för kretsen i figur 3. Härled uttrycket som visar hur Uut är fasvriden i förhållande till Uin, φ(uut/uin). Beräkna vilken fasvinkel man teoretiskt har vid frekvensen 1000Hz. Figur 3 och en spole 4. Skissa ett icke skalenligt visardiagram över Uin, UR1, UL, Ur och Uspole i figur 4 använd strömmen I genom alla komponenter som riktfas. Spole Figur 4

Material Motstånd i området 1-10kΩ, kondensatorer i området 10n-100nF, transformatorspole 1200 varv, signalgenerator, oscilloskop. med med och en kapacitans och en spole Utförande 1. Använd en signalgenerator för att alstra Uin i figur 1. Välj ett lämpligt värde på Uin. Mät Uut till storlek och fas (relativt Uin) vid frekvenserna 200Hz och 1kHz. 2. Använd en signalgenerator för att alstra Uin i figur 2. Välj ett lämpligt värde på Uin. Mät Uut till storlek och fas (relativt Uin) vid frekvenserna 200Hz och 1kHz 3. Använd en signalgenerator för att alstra Uin i figur 3. Välj ett lämpligt värde på Uin, se till att amplituden hos Uin hålls konstant. Mät Uut till storlek och fas (relativt Uin) vid frekvenserna 50, 300, 1000 och 5000Hz. 4. Använd en signalgenerator för att alstra Uin i figur 3. Mät spänningen UR1 till storlek och fas (relativtuin) vid frekvensen 200Hz. Mät även upp spolens resistans med ohmmeter. 5. Simulera en av uppgifterna 1-4.

med Redovisning 1.1. Redovisa kopplingsschemat. 1.2. Fyll i följande tabell 200 Hz 1k Hz exp teoretiskt exp teoretiskt 1.3. Rita ett visardiagram över Uut och Uin med strömmen genom R1 och R2 som riktfas. med 2.1. Redovisa kopplingsschemat. 2.2. Fyll i följande tabell 200 Hz 1k Hz exp teoretiskt exp teoretiskt 2.3. Rita ett visardiagram över Uut och Uin med strömmen genom C1 och C2 som riktfas. och en kapacitans 3.1. Redovisa kopplingsschemat. 3.2. Fyll i följande tabell Uin Uut 50Hz 300Hz 1000Hz 5000Hz 3.3. Rita ett visardiagram som gäller för alla frekvenserna enligt tabellen ovan. Tag Uin som riktfas. Varför är det praktiskt? och en spole 4.1. Redovisa kopplingsschemat. 4.2. Rita ett visardiagram över alla spänningar med strömmen som riktfas. 4.3. Spolens induktans L och resistans r. (Beräknat ur visardiagrammet). 4.4. Resistansen r mätt med ohmmeter. Jämför med värdet du beräknat ur visardiagrammet. 5. Redovisa schema och simuleringsresultat från din simulering.