specialistrådet informerar om specialistutbildning för arbetsterapeuter och ansökningshandlingar för fastställande av individuell utbildningsplan

specialistrådet informerar om specialistutbildning för arbetsterapeuter och ansökningshandlingar för fastställande av individuell utbildningsplan

innehåll inledning 1 FSAs specialistråd 1 specialistordning 2 information om specialistutbildningen och anvisningar för ifyllandet av den individuella utbildningsplanen 4 ansökan om fastställande av individuella utbildningsplan inom specialistutbildningen 7 förbundet sveriges arbetsterapeuter, april 2007. specialistordning och specialistutbildning fastställd av FSAs fullmäktige 1998. tillägg i specialistordningen fastställda av FSAs fullmäktige 2002.

inledning Den arbetsterapeutiska verksamheten expanderar ständigt. Komplexiteten kräver både yrkesmässig bredd och djup av arbetsterapeutens kompetens. Utvecklingen av den arbetsterapeutiska verksamheten ställer allt större krav på specialiserat kunnande och därmed krav på yrkesmässig specialisering. FSA initierade därför en specialistutbildning för arbetsterapeuter. Sedan fullmäktige 1994 har specialistutbildning med reglering i en specialistordning utretts. Vid fullmäktige 1996 presenterades en specialistordning för arbetsterapeuter och ett interimistiskt Specialistråd fick i uppdrag att bereda frågan till fullmäktige 1998. Då fastställdes specialistordning och specialistutbildning för arbetsterapeuter, FSAs stadga ändrades och ett Specialistråd inrättades. Vid fullmäktige år 2002 gjordes ett antal tillägg i specialistordningen. Specialistordning är ett sätt att värna om och förstärka en fördjupad kompetens för den arbetsterapeutiska yrkeskåren och arbetsterapeuters verksamhetsfält. Specialistordningen definierar vilka funktioner och verksamhetsområden som arbetsterapeuten kan erhålla specialistkompetens inom. Den första obligatoriska professionskursen Yrkesrollen som specialist inom specialistutbildningen startade hösten 2002 i FSAs regi. De första specialistarbetsterapeuterna höll specialistföreläsning under At-forum 2003 och blev därmed de första arbetsterapeuterna som tog ut sin specialistbehörighet. Ytterligare kurs Yrkesrollen som specialist startade hösten 2004 och kursdeltagarna tog ut sin specialistbehörighet i samband med At-forum 2005. Samtliga specialistarbetsterapeuter finns presenterade med sina områden på FSAs hemsida www.fsa.akademikerhuset.se. FSA startar nästa kurs av Yrkesrollen som specialist hösten 2007. FSAs specialistråd befogenheter Specialistrådet är förbundets organ för godkännande av den individuella utbildningsplanen till specialistutbildning och för utfärdande av specialistbehörighet till den arbetsterapeut som genomfört de kurser som ingår i den individuella utbildningsplanen. Beslut av specialistrådet kan överklagas till FSAs förbundsstyrelse. Rådet skall godkänna den individuella utbildningsplanen för specialistutbildning. Rådet skall besluta om eventuell ekvivalering. Rådet skall ansvara för att seminarier genomförs för dem som genomgår specialistutbildning. Rådet skall besluta om och utfärda specialistbehörighet. sammansättning Specialistrådet består av ordförande och sex ytterligare ledamöter. Dessa väljs av FSAs fullmäktige. Rådets ledamöter bör representera varje specialistområde. Inledningsvis skall ledamöterna så långt det är möjligt vara disputerade och ha en klinisk anknytning. På sikt skall specialistutbildade ingå i rådet. rådets ledamöter Se FSAs hemsida och adressbok. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, april 2007 1 (8)

specialistordning En specialistordning är ett sätt att urskilja inom vilka funktioner och områden specialisering kan ske. FSAs specialistordningen är fastställd av FSAs fullmäktige 1998 och ett antal tillägg i specialistordningen fastställdes av FSAs fullmäktige 2002. funktioner Definieras som det som arbetsterapeuter arbetar med. Idag finns i huvudsak fyra funktioner som beskriver det arbetsterapeuter gör, och som således är underlag för specialisering. De fyra funktionerna är: utredning, intervention: (förebyggande, förbättrande, kompenserande), utvärdering, samt konsultation/handledning. Eftersom det finns överlappningar mellan funktionerna och eftersom en funktion sällan genomförs enskilt, skall två av dessa funktioner ingå i specialistutbildningen. beskrivning Arbetsterapeutisk utredning är individrelaterad och genomförs idag inom alla verksamheter. Det kan exempelvis gälla arbetsterapeutisk utredning av en persons svårigheter, behov eller symptom. Interventioner inom arbetsterapi kännetecknas framför allt av habilitering och rehabilitering samt prevention. Här delas intervention in ytterligare i förebyggande, förbättrande och kompenserande. Arbetsterapeutisk utvärdering är i huvudsak verksamhetsrelaterad och kan utgöra utvärdering av utredningar, bedömningsmetoder, interventioner samt konsultationer och handledning. Utvärdering inbegriper även kvalitetsutveckling. Beträffande konsultation/ handledning ökar behovet av denna funktion framför allt bland arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet, men funktionen förekommer inom all arbetsterapeutisk verksamhet i någon form. områden Tre huvudsakliga områden är definierade där arbetsterapeuter idag är verksamma och två områden där arbetsterapeuter sannolikt kommer att vara verksamma i framtiden. De områden som arbetsterapeuten idag är verksam inom är: hälso- och sjukvård, äldrevård och äldreomsorg, habilitering och handikappomsorg. Ytterligare nya områden kan uppstå genom ansökningar till specialistutbildning därför föreslås att ett fjärde område kallas för nya områden. Till de nya områdena föreslås folkhälsa och arbetsliv som redan möjliga nya områden. För varje område gäller att verksamheten bedrivs oberoende av huvudman. I de fall områdena uppfattas som överlappande, skulle de kunna specificeras genom att man förtydligar den arbetsterapeutiska funktion som det gäller. beskrivning 1. hälso- och sjukvård Detta område definieras främst av lagtexten i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), inledande bestämmelser 1 Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. Kvalitetssäkring 31: Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt utvecklas och säkras (Lag 1996:787). Under denna rubrik finns den rehabilitering som arbetsterapeuter bedriver inom somatisk vård och psykiatrisk vård. Rehabilitering definieras som: ge eller skaffa någon upprättelse, återinsätta någon i hans värdighet eller rättigheter. Inom sjukvården innebär detta återanpassning efter långvarig sjukdom eller skada (Bra Böcker, 1980). Rehabilitering definieras i rehabiliteringsberedningen (Tidig och samordnad rehabilitering, SOU 1988:41) enligt följande: Med rehabilitering avses en sammanhängande process som syftar till att återge den som drabbats av sjukdom eller av annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar att leva ett självständigt liv. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, april 2007 2 (8)

En rehabiliteringsåtgärd kan avse förändringar av individens arbetsförhållanden eller vara av medicinsk, psykologisk eller social art. Rehabiliteringsåtgärderna ska planeras efter samråd med den enskilde och utgå från hans individuella förutsättningar och behov. Oavsett huvudman är specialistområdet detsamma, ibland kan funktionerna inom specialistutbildningen skilja sig åt, se exempel nedan. 2. äldrevård och äldreomsorg Området innefattar vård och omsorg av äldre personer (över 65 år) oavsett huvudman. Således inkluderar området äldre personer i behov av arbetsterapi i såväl landstings, kommunal som privat regi. Personerna kan lagmässigt således omfattas av såväl Socialtjänstlagen, SOL som Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Detta innebär, att området äldrevård och äldreomsorg dels inkluderar men också sträcker sig utöver den medicinska specialitén geriatrik, eftersom denna specialitet riktas mot den äldre människan med medicinska sjukdomstillstånd. Arbetsterapeutisk äldrevård och äldreomsorg omfattar därutöver även den äldre människan i ett samhällsperspektiv där behovet av arbetsterapi kan grundas i aktivitetsbegränsningar beroende av t ex sociala eller socialpsykologiska orsaker i stället för medicinska. Oavsett huvudman är specialistområdet detsamma, ibland kan funktionerna inom specialistutbildningen skilja sig åt, se exempel nedan. 3. habilitering och handikappomsorg Arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg oavsett ålder vänder sig till personer som i huvudsak har varaktiga funktionsnedsättningar, alternativt funktionshinder. Dessa personer behöver långvarigt stöd och kontinuerlig rådgivning, utredning, bedömning och behandling. Oavsett huvudman är specialistområdet detsamma, ibland kan funktionerna inom specialistutbildningen skilja sig åt, se exempel nedan. 4. folkhälsa Folkhälsa definieras som de insatser som strävar efter att förebygga sjukdom och främja hälsa. I arbetsterapeutens fall fokuserar det framför allt på att förebygga aktivitetsnedsättning och att främja ett hälsosamt aktivitetsmönster. 5. arbetsliv Här inryms insatser som arbetsterapeuter gör som syftar till att en person ska återfå förmåga och förutsättningar att förvärvsarbeta (SOU, 1996:85, Jönsson E. En kartläggning av lokala samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet). Oavsett huvudman är specialistområdet detsamma, ibland kan funktionerna inom specialistutbildningen skilja sig åt, se exempel nedan. Funktioner arbetsterapeutisk utredning arbetsterapeutisk intervention förebyggande förbättrande kompenserande arbetsterapeutisk utvärdering arbetsterapeutisk konsultation/ handledning områden arbetsterapi inom: hälso- och äldrevård och sjukvård äldreomsorg habilitering och handikappomsorg folkhälsa arbetsliv Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, april 2007 3 (8)

information om specialistutbildningen och anvisningar för ifyllandet av den individuella utbildningsplanen specialistutbildningen utbildningens längd Specialistutbildningen omfattar 40 poäng/veckor. kurser i specialistutbildningen Utbildningen skall bestå av obligatoriska och valbara kurser som är fördelade mellan professions-, funktionsoch specialistkurser. ansökan och antagning Den sökande gör en individuell utbildningsplan som sänds till Specialistrådet för godkännande. Ansökningsformulär ligger som bilaga i detta dokument och finns även att ladda ner från FSAs hemsida. Specialistrådet kan vägleda om hur en utbildningsplan bör utformas, vilket innehåll som bör finnas med och vad som kan accepteras. Specialistrådet beslutar om ekvivaleringar som sökanden åberopar. Förkunskapskraven måste vara uppfyllda för att få lämna in den individuella utbildningsplanen. Specialistutbildningen är en förmån och är avgiftsfri för FSA-medlemmar. För icke-medlemmar är specialistutbildningen avgiftsbelagd. specialistbenämningen Specialistbenämningen anger att man är specialist inom Arbetsterapi inom något av de fyra områdena (Hälsooch sjukvård, Habilitering och handikappomsorg osv) särskilt två funktioner tex utredning och intervention (se mer information under Specialistordningen). Sedan beslut i Förbundsstyrelsen i april 2003 kan man välja ett tillägg till specialistbenämningen inom de ovan två angivna områdena, där man anger en inriktning i sin specialistbenämning. Tillägget avser inriktning mot personer med olika former av bristande hälsa (sjukdomar eller skador) inom området Hälso- och sjukvård samt mot barn, ungdomar eller vuxna inom området Habilitering och handikappomsorg. Under detta sista område kan begreppet skada också komma att bli aktuellt t ex (förvärvade hjärnskador). Tillägget är helt frivilligt. När man väljer att ha med ett tillägg så innebär det också en avgränsning som kan komma att påverka i framtida arbetsmöjligheter. förkunskapskrav teoretisk grund För att få benämningen arbetsterapeutisk specialist, skall specialistutbildningen genomföras efter en magisterexamen i arbetsterapi. Magisterexamen innebär magisterutbildning i arbetsterapi motsvarande MSc OT, inte magisterexamen med ämnesbredd. legitimation Den sökande skall vara legitimerad arbetsterapeut. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, april 2007 4 (8)

praktisk grund Den sökande skall ha minst fem års arbetsterapeutisk yrkeserfarenhet under de senaste tio åren. Tjänstgöringen skall ha omfattat minst 50%, varav minst 2 år inom det område som specialiseringen avser. professionskurs Professionskursen är obligatorisk och skall omfatta minst 10 poäng/veckor och innehålla teorier om arbetsterapi och yrkesrollen. Kursen består av två delkurser; Arbetsterapeutiska teorier och Yrkesrollen som specialist. Kursen skall återspegla yrkesrollsperspektivet, vara fokuserade på aktivitetsbegreppet och kunna appliceras på yrkesrollen. Den som genomgår specialistutbildning skall kunna kommunicera sin kunskap mot patient och kollegor. arbetsterapeutiska teorier (minst 4 poäng/veckor) Kursen skall innehålla teorier i ämnet arbetsterapi och modeller om aktivitetsbegreppet samt ge deltagarna redskap och strategier för att kunna fungera i rollen som specialist. Kursen Arbetsterapeutiska teorier skall vara en kurs i arbetsterapi på magisternivå 61-80 p (D-nivå) eller däröver. Kurs som ingått i personens magisterutbildning kan ekvivaleras. yrkesrollen som specialist (6 veckor) Delkursen Yrkesrollen som specialist kan ej ekvivaleras. Kursen genomförs i FSAs regi och beräknas starta hösten 2007. För att bli antagen till kursen Yrkesrollen som specialist krävs att alla andra kurser i den individuella utbildningsplanen är slutförda. funktionskurser Funktionskurserna skall innehålla metoder för utredning, intervention, utvärdering samt konsultation/ handledning inom arbetsterapi så som de beskrivs i aktuell arbetsterapeutisk litteratur. Kurserna skall ha en tydlig relation till specialistområdet. Två funktionskurser är obligatoriska: a) arbetsterapeutisk utredning b) arbetsterapeutisk intervention c) arbetsterapeutisk utvärdering d) arbetsterapeutisk konsultation/handledning Funktionskurserna och ska omfatta sammanlagt minst 10 poäng/veckor. Relationen mellan kurserna kan vara 4-6, 5-5 eller 6-4 veckor/poäng. Funktionskurserna behöver ej vara nivåbestämda eller poängsatta enligt utbildningsprogram. Kurser som ingår i den sökandes arbetsterapeutexamen kan ej tillgodoräknas i specialistutbildningen. En kurs som ingår i ett grundutbildningsprogram kan exempelvis tillgodoräknings för en arbetsterapeut från "fältet", som söker denna kurs som fristående kurs, samtidigt som den inte är tillgodoräkningsbar för en annan arbetsterapeut där samma kurs ingått i grundexamen. Kurser som ingått i förkunskapskravet för individen, dvs Magisterutbildningen, kan ekvivaleras om den stämmer överens med den sökandes inriktning på specialistutbildningen, i funktionskurser eller specialistkurser. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, april 2007 5 (8)

specialistkurser Specialistkurserna skall innehålla kunskap inom det område där arbetsterapeuten ansöker om specialistkompetens. I denna kurs skall ingå specifik ämneskunskap som skall kunna omsättas till arbetsterapi. Detta kan innebära att arbetsterapeuten går en kurs i exempelvis neurologi eller pediatrik, varefter han/hon bedömas av arbetsterapeutisk specialist, som avgör om personen kan tillämpa kunskapen inom arbetsterapi. En kurs är obligatorisk: a) arbetsterapi inom hälso- och sjukvård b) arbetsterapi inom äldrevård och äldreomsorg c) arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg d) arbetsterapi inom folkhälsoarbete e) arbetsterapi inom arbetsliv Specialistkurserna skall utgöra totalt 20 poäng/veckor utan krav på minsta antal poäng på någon av delkurserna. Specialistkurserna behöver ej vara nivåbestämda eller poängsatta enligt utbildningsprogram. Tillgodoräkningsbara kurser kan vara delar av kurser som specialistrådet bedömer som relevanta, medan andra delar av kurserna kan bedömas som icke tillgodoräkningsbara. Det skall vara en bedömning som garanterar nivån i specialistutbildningen. Kurserna kan vara såväl inom ämnet arbetsterapi som andra relevanta ämnen. Även publicerade forskningsarbeten och rapporter relevanta för sökt specialistområde kan ekvivaleras. specialistbehörighet Ett specialistbehörighetsintyg utfärdas av specialistrådet för den arbetsterapeut som med godkännande genomfört de kurser som ingår i den individuella utbildningsplanen. För att får ut specialistbehörigheten krävs att man deltagit och uppfyllt bedömningskriterierna vid ett avslutande föreläsning/seminarium inom professionskursen Yrkesrollen som specialist. överklagande Beslut av specialistrådet kan överklagas till FSAs förbundsstyrelse. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, april 2007 6 (8)

ansökan om fastställande av individuell utbildningsplan inom specialistutbildningen Ansökan insändes till: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Specialistrådet, Box 760, 131 24 Nacka För att inlämna den individuella utbildningsplanen krävs att samtliga förkunskapskrav är uppfyllda (bilagor ska bifogas). Kursplaner, litteraturlistor och i förekommande fall examensbevis ska bifogas för kurser som önskas ekvivaleras. personuppgifter Efternamn förnamn personnummer Postadress telefon/bost Postnummer ort telefon/arb e-post fax ansökan avser följande specialistbenämning specialistutbildning inom följande område (se sidan 2,3 och 6): specialisering inom följande funktioner (se sidan 2 och 5): 1. 2. frivilligt tillägg till specialistbenämningen (se sidan 4): förkunskapskrav teoretisk grund (se sidan 4) bilaga nr legitimation (se sidan 4) bilaga nr praktisk grund (se sidan 5) bilaga nr Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, april 2007 7 (8)

kurser i specialistutbildningen 1. professionskurs, 10 poäng/veckor (se sidan 5) Arbetsterapeutiska teorier avser gå kursen (ange tid) önskar ekvivalering (bilagor bifogas) bilaga nr yrkesrollen som specialist kan ej ekvivaleras ges i FSAs regi -- 2. funktionskurs: två kurser obligatoriskt, 10 poäng/veckor (se sidan 5) arbetsterapeutisk utredning avser gå kursen (ange tid) önskar ekvivalering (bilagor bifogas) bilaga nr arbetsterapeutisk intervention arbetsterapeutisk utvärdering arbetsterapeutisk konsultation/ handledning 3. specialistkurser: en kurs obligatorisk, minst 20 poäng/veckor (se sidan 6) arbetsterapi inom hälso- och sjukvård avser gå kursen (ange tid) önskar ekvivalering (bilagor bifogas) bilaga nr arbetsterapi inom äldrevård och äldreomsorg arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg arbetsterapi inom folkhälsoarbete arbetsterapi inom arbetsliv ort och datum namnunderskrift -------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------ Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, april 2007 8 (8)