Klimatförändringarnas effekter inom dagvatten och avlopp samt möjliga åtgärdsbehov

Klimatförändringarnas effekter inom dagvatten och avlopp samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom dagvatten och avlopp (augusti 2011 februari 2012) Deltagare: Gustav Enander, Länsstyrelsen (sammankallande) Bernhard Jaldemark, Länsstyrelsen Björn Svensson, Vaggeryds kommun Emma Willaredt, Länsstyrelsen Jan-Eric Bengtsson, Jönköpings kommun Jan-Åke Felix, Eksjö Energi Li Sundberg, Länsstyrelsen Sigvard Zachrisson, Nässjö Affärsverk 1

Inledning Det pågår globala klimatförändringar. Detta kommer att få konsekvenser för Jönköpings län. Det bedrivs två parallella arbeten med att hantera klimatförändringarna. Det som har haft mest fokus i medierna på senare år är arbetet med att hindra klimatförändringarna. Det arbetet går ut på att minska utsläppen av växthusgaser som driver klimatförändringen. Resultatet som presenteras här fokuserar på att lindra effekterna av klimatförändringarna, även kallat klimatanpassning. Rapporten tar upp effekterna på avlopps- och dagvattensystemen. Under hösten 2011 sammanträde en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen, Eksjö kommun, Jönköpings kommun, Nässjö kommun och Vaggeryds kommun för att diskutera effekter från klimatförändringarna på avlopps- och dagvattensystemen. Vidare diskuterades vilka åtgärder som behöver genomföras för att säkerställa en hållbar avloppsoch dagvattenhantering. Klimatförändringarna i Jönköpings län medför ökande temperaturer och ökande nederbörd (figur 1). Totalt kommer temperaturen att öka med 3-5 C och nederbörden öka med 10-30% till slutet av seklet. Figur 1. SMHI. Till Vänster visas temperaturutvecklingen i Jönköpings län fram till 2100. De röda och blå stapplarna visar medeltemperaturens avvikelse från referensperiodens (1961-1990) medelvärde. Den svarta linjen visar medianen av 16 körda scenarier. De ljusgrå fälten visar det högsta respektive lägsta scenariot. Det mörkgrå fältet visar 25% respektive 75% percentilen av scenarierna. Till höger visas nederbördsutvecklingen. De gröna och gula stapplarna visar medelnederbördens avvikelse från referensperiodens (1961-1990) medelvärde. I övrigt samma symbologi som för den vänstra figuren. Nedan följer en redogörelse för hur diskussionerna gått ämnesområde för ämnesområde och där förslag på ett antal åtgärder för respektive område följer. Även om det inte nämns vid alla åtgärder så är klimatförändringar en parameter man ska beakta. Denna rapport beskriver endast problematiken på en övergripande nivå. 2

Dagvatten Dagvatten är avrinnande vatten på markytan eller på en konstruktion som är tillfälligt förekommande. Dagvatten kan vara regnvatten, smältvatten eller tillfälligt framträngande grundvatten. Klimatförändringarna kommer att medföra ändrade nederbördsmängder. Detta medför nya påfrestningar på dagvattensystemet. Kraven kommer därför att öka på att kunna hantera stora mängder dagvatten. Idag är det ett problem att kraftiga regn överbelastar dagvattensystemet. Detta kommer att förvärras i ett förändrat klimat. Kraftiga regn kommer att bli både vanligare och intensivare. Figur x visar utvecklingen av antalet dagar med kraftig (>10mm) nederbörd i Jönköpings län fram till slutet av seklet. Figur 2. SMHI. Beräknad utveckling av antal dygn per år med nederbörd > 10 mm i Jönköpings län baserat på samtliga klimatscenarier i tabell 4-1. Observerade värden presenteras som gröna staplar då de överstiger referensperiodens medelvärde och som gula staplar då de understiger medelvärdena. De skuggade partierna avser maximivärdet, 75:e percentilen, 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedelnederbörden från samtliga klimatberäkningar. Medianvärdena presenteras som svart linje Eftersom extremnederbörden medför att man inte kan hantera allt vatten i ledningarna är det viktigt att man analyserar hur och var vattnet kommer att rinna på ytan. Vattnet kommer till slut att samlas i instängda områden. Instängda områden är lågt liggande platser där vattnet inte kan rinna vidare och där risken för översvämningar är stora. Ofta behöver man pumpa bort vatten från dessa platser. Det går att beräkna både rinnvägar och instängda områden genom datasimuleringar. Ett av de mest återkommande problemen som uppstår vid kraftig nederbörd är källaröversvämningar. Figur xx visar en karta där alla kända källaröversvämningar de senaste x åren. Statistik från Länsförsäkringar. Påpekas ska att endast översvämningar kopplat till försäkringsärenden hos länsförsäkringar är med. Dock kan man använda materialet till att se ett mönster. 3

Det diskuteras ofta vilka flöden man ska dimensionera ledningarna för. Frågan är då lite fel ställd. Det man bör utgå från istället är hur man ska kunna hantera kraftigt regn genom utjämningsmagasin på ytan. Att bygga stora ledningar är både dyrt och ineffektivt. Det är viktigt att dimensionerna ledningarna så de klarar av de frekvent återkommande regnen (10-20 års regn). Däremot behöver man hantera regn med högre återkomsttid genom fördröjning ovan mark. När dagvatten rinner på ytan drar det med sig föroreningar. Vid intensivare nederbörd så ökar påverkan och mer naturmaterial och föroreningar transporteras med vattnet. I Lagen om allmänna vattentjänster framgår att dagvatten som kommer från samlad bebyggelse ska renas. Rening av dagvatten kräver utrymme genom uppförande av dammar eller våtmarker. Man kan också påverka rening av dagvatten genom att påverka hastigheten då det rinner på ytan. Hårdgjorda ytor ökar hastigheten och därmed också föroreningstransporten. Hårdgjorda ytor ökar också risken för översvämningar då vattnet snabbare transporteras till instängda områden. Det är därför viktigt att minska hastigheten på vattentransporten. Detta kan man göra genom lokalt omhändertagande av dagvatten, fördröjning nära källan, genom trög avledning eller samlad fördröjning (Tabell 1). Bäst resultat uppnås genom en kombination av åtgärder. En viktig del i att åtgärda problemen är att göra vatten synligt genom att ha öppna diken samt dammar. Tabell 1. Exempel på lösningar inom olika kategorier för fördröjning av dagvatten. Kategori Lokalt omhändertagande (privat mark) Exempel på teknisk utformning Gröna tak Infiltration på gräsytor Genomsläppliga beläggningar Perkolation Dammar Uppsamling av takvatten Fördröjning nära källan (allmän platsmark) Genomsläppliga beläggningar Infiltration på gräsytor Infiltration och fördröjning i gräs-, grus- och makadamfyllningar Tillfällig uppdämning på speciellt anlagda översvämningsytor Diken Dammar Våtmarker Trög avledning (allmän platsmark) Svackdiken Kanaler Bäckar och diken Samlad fördröjning (allmän platsmark) Dammar Våtmarksområden 4

När man planerar för lösningar inom dagvatten är tidshorisonten ofta lång vilket medför att klimatet hinner ändras under perioden det är därför viktigt att man avgör livslängden på en anläggning när man anlägger den för att kunna väga in klimatförändringarna i processen. Åtgärder 1. Identifiering av instängda områden och huvudstråk med därtill inlopp För att kunna planera sin dagvattenhantering behöver man ta fram underlag som beskriver var problempunkter finns. Omården som bör identifieras är: instängda områden, huvudstråk och därtill inlopp. Det är också viktigt att man analyserar flödesvägar från naturmark samt identifiera delavrinningsområden. Detta för att få fram hur stora ytor som vattnet ansamlas ifrån. I denna analys är det också lämpligt att föra in kända punkter som man haft problem vid och använda som kalibrering för att se att analyserna ger ett korrekt resultat. Denna analys kan göras med hjälp av den nya höjddatabasen som har en upplösning på 1 punkt per 4m 2 och en säkerhet på 0,5 cm. Effekt: Skapar ett underlag vilket bidrar till möjligheter att göra prioriteringar. Ansvarar för genomförande: Kommunerna Kostand och Finansiering: Kommunerna 2. Ta fram en dagvattenstrategi Det är viktigt att dagvattenstrategin inte bara tar upp frågan kring hur man ska säkra bebyggelsen. Den bör också innehålla beskrivningar kring hur man ska säkerställa minimal miljöpåverkan från dagvattnet. Syftet med dagvattenstrategin är att effektivisera dagvattenhanteringen och att ansvar ska fördelas mellan olika förvaltningar. Det är också viktigt att få in i vilka skeden olika aktörer ska involveras. (Jmf. åtgärd 8-9 under ingen övergödning i åtgärdsprogrammet för miljömålen för vattnets bästa, 2011:01). Effekt: Skapar en effektiv och hållbar dagvattenhantering. Ansvarar för genomförande: Kommunerna Kostand och Finansiering: Kommunerna 3. Fördröjningsinsatser För att motverka problem nedströms vid kraftigt regn behöver man uppföra fördröjningsmagasin uppströms. Detta bidrar till lägre flödeshastigheter och kan vid låga flöden utgöra gröna rekreationsområden. Genom att tänka i avrinningsområdesperspektiv kan man effektivisera sin fördröjning. Det är viktigt att även få in fördröjningsmagasin i områden med äldre bebyggelse samt att magasinen byggs för att klara av ett klimat med större nederbördsmängder. Genom att utföra åtgärd 1 kan man hitta lämpliga platser till fördröjningsmagasinen. Effekt: Ansvar för genomförande: 5

Kostnad och finansiering: 4. Översvämningskarteringar Det finns ett behov av detaljerade översvämningskarteringar utmed flera vattendrag med beräknade flöden i ett förändrat klimat. Dessa beräkningar behöver man ofta hjälp med att göra vilket kan medföra en stor kostnad. Genom bra underlag för sin planering kan man dock göra ekonomiska vinster genom att man säkerställer att ny bebyggelse hamnar på lämplig plats. Man kan också med hjälp av den nya höjmodellen göra vissa enklare beräkningar. Effekt: Ansvar för genomförande: Kostnad och finansiering: 5. Gör en ansvarsutredning För att förhindra att åtgärder för underhåll och reinvesteringar på dagvattensidan blir gjorda är det viktigt att man gör en ansvarsutredning som mynnar ut i att man fördelar ansvar för olika anläggningar i kommunen på olika aktörer. Detta kan till exempel röra sig om vem som har ansvaret för fördröjningsmagasin, inlopp och ledningar. Effekt: Ansvar för genomförande: Kostnad och finansiering: 6. Förbättra kontrollen på inlopp och utlopp Inloppen och utloppen är två känsliga punkter där många problem kan uppstå. För att minska risken bör regelbundna kontroller göras. Vid vädervarningar kan det vara lämpligt att besöka inloppen för att säkerställa att de är öppna. 7. Sprida information om vattnets roll Det är inte bara ett kommunalt ansvar att hantera dagvatten utan på den enskilda fastigheten har fastighetsägaren ett ansvar. Det är därför viktigt att information om detta går ut samt hur ett förändrat klimat kommer att påverka den lokala hanteringen av dagvatten. Effekt: högre medvetenhet bland länsinvånarna vad de själva är ansvariga för. Ansvar för genomförande: Länsstyrelsen genom artiklar i f+/ broshyr. Samverkan med kommunerna. 8. Lösa in fastigheter I det extrema fallet där översvämning sker regelbundet och ingen effektiv lösning är möjligt kan det bli aktuellt att lösa in fastigheten. Detta har gjorts i Danmark. 6

Fysisk Planering Den fysiska planeringen styr markanvändningen och var vi placerar vår bebyggelse. Som övergripande styrdokument finns översiktplanen. Översiktsplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan ska vara vägledande. Översiktplanen är ett viktigt dokument för att peka ut riktlinjerna i sitt klimatanpassningsarbete. I den kan man beskriva övergripande hur man ska hantera klimatförändringar samt peka ut områden som kan hotas av ett förändrat klimat. I en fördjupad översiktsplan är det lämpligt att ta göra övergripande analyser som att ta fram var vatten kan ansamlas. I detta steg är det också viktigt att ha en avrinningsområdesanalys och överväga vad förändring av markanvändning högre upp i avrinningsområdet får för effekter på befintlig bebyggelse längre ned i systemet. I detaljplanen som är juridiskt bindande kan man reglera hårdjord yta samt höjdsättning etc. I detaljplanen kan man inte ställa krav på hur huset ska byggas utan endast på markanvändningen. Det går dock att i avtalet när man säljer tomter reglera graden av lokalt omhändertagande av dagvatten samt andelen hårdjord yta. På det sättet kan man ge avslag på bygglovsansökningar om de inte uppfyller alla krav. Åtgärder 1. Peka ut områden i översiktplanen där hållbar VA-lösning är svår. I vissa områden kan det vara olämpligt att bygga då det kan vara svårt att lösa en hållbar VA-hantering. Dessa områden bör inte bebyggas utan att en detaljerad utredning görs först. Effekt: Genom att tänka igenom placering av din VA-lösning minskar man risken för olämplig placerad bebyggelse. Kostnad och finansiering: Som en del i kommunernas arbete med att uppdatera översiktplanen. Ansvarig för genomförande: Kommunerna. 2. Peka ut riktlinjer för dagvatten i översiktplanen. I översiktsplanen bör det framgå övergripande hur dagvattenfrågan ska lösas samt hänvisas till dagvattenstrategin (åtgärd 1 under dagvatten). Effekt: Säkerställer hållbara dagvattenlösningar. Kostnad och finansiering: Som en del i kommunernas arbete med att uppdatera översiktplanen. Ansvarig för genomförande: Kommunerna. 7

3. Dagvattenstrategi Se åtgärd 2 under dagvatten. 4. Checklista för granskning av planer En checklista tas fram som länsstyrelsen använder för att kontrollera att kommunerna presenterar lämpliga lösningar med avseende på dagvatten i sina detaljplaner. Saker som bör finnas med är höjdsättning, utredningsunderlag som använts, hänsyn till nedströms bebyggelse och klimatförändringar. Effekt: säkerställer en hållbar och likriktad VA-hantering i hela länet. Kostnad och finansiering: Framtagande via klimatanpassningspengarna Genomför: Länsstyrelsen 5. Reglera försäljning av tomter När man säljer tomter har kommunen möjlighet att ställa krav på att säkerställa hållbar dagvattenhantering samt krav på hur byggnad får se ut på tomten. Det är viktigt att dessa bestämmelser står med i detaljplanen också. Saker man bör reglera är: mängden dagvatten som får lämna tomten, andelen hårdjord yta samt höjdsättning. Effekt: Säkerställer hållbar dagvattenhantering samt minskar risken för översvämningar. Kostnad och finansiering: Som en del av den valiga försäljningen. Genomför: Kommunerna 6. Höjdsättning med hänsyn till översvämningar Vid nybyggnation är det viktigt att i detaljplanen bestämma höjd på väg och byggnad. Det är viktigt att det finns en lutning från huset mot gatan. Det bör planeras så att instängda områden inte uppstår. Ifall det är omöjligt att undvika ett instängt område bör det på den platsen inte planeras någon bebyggelse utan ett utjämningsmagasin bör placeras där istället. 7. Beakta dagvattensituationen vid förtätning av bebyggelse. När man planerar förtätning av bebyggelse bör man utreda vilka effekter detta får för dagvattenhanteringen långsiktigt i ett förändrat klimat. 8. Dagvattenutredning för utbyggnadsområden. Man behöver utreda hur man lösa en hållbar dagvattenhantering i ett nytt bostadsområde. Det är också viktigt att här ta med hur byggnation i detta område påverkar områden nedströms. Detta bör ske i en fördjupad översiktsplan. Man bör undersöka detta både för nuvarande förutsättningar och för förutsättningar i ett förändrat klimat. 9. Peka ut ytor för fördröjning och rening Då vatten tar plats i landskapet är det viktigt att områden avsätts för lokalt omhändertagande samt fördröjning av dagvatten. Även för rening av dagvatten krävs det ytor. Dessa ytor bör arbetas in i fördjupade översiktplaner, samt specificeras i detaljplanen. 8

Recipienter I recipienterna sker utsläpp av renat spillvatten från avloppsreningsverken och dagvatten och därmed kommer även recipienterna påverkas av ett förändrat klimat. Flödena över året kommer att förändras. Eftersom det bli färre dagar med snö kommer flödena vara betydligt högre vintertid (Figur xx). Lagan Vidöstern Lagan Vidöstern Figur 3. SMHI. Den vänstra figuren visar ändring av säsongsdynamik för total tillrinning för perioden 2021-2050 jämfört med referensperioden 1963-1992. Figuren är en sammanfattning från 16 klimatsimuleringar. Den högra figuren visar motsvarande baserat på 12 klimatsimuleringar för slutet på seklet (2069-2098). Heldragen svart linje visar medeltillrinning för referensperioden och heldragen röd linje visar medeltillrinning för den framtida tidsperioden. Det grå fältet visar variationen mellan 75:e percentilen av alla scenariers maxvärde och 25:e percentilen av alla scenariers minvärde under referensperioden. Det ljusröda fältet visar motsvarande för de framtida tidsperioderna. När det gäller påverkan på recipienterna så kan man lite förenklat säga att under vintertid kommer halterna troligtvis inte öka med ökade bräddningar och dagvattenflöden då även flödena i recipienterna är höga men däremot blir det ju en ökad transport av ämnen vilket ger en långsiktig påverkan på större sjöar och en ökad transport till havet och därmed svårare att nå uppsatta minskningsmål. Slamtransport beräknas också öka och därmed en ökad sedimentation i sjöar och lugnflytande vatten. Den största påverkan i närrecipienten bedöms ske sommartid om det är låga flöden och kraftiga regn. Dels får man en utsköljning av ämnen via dagvatten dels en dålig spädning av bräddvatten i recipienten. En recipient som sommartid kan ha ganska varmt vatten och en lägre syrehalt. En ökad tillförsel av organiskt material medför i detta vatten en relativt snabb nedbrytning och syretäring. Dagvattendammar kan i detta skede han en stor betydelse om de är rätt utformade och dimensionerade. I ett förändrat klimat kommer transport av ämnen till recipienterna genom dagvatten att öka på grund av ökning av kraftiga regn. Det är viktigt att ha med sig detta när man planerar för nya dagvattenlösningar. Är det en känslig recipient blir detta extra viktigt. Det är också viktigt att man inte bara tänker på att klara av volymerna vatten i ett förändrat klimat när man planerar sin dagvattenhantering det är också viktigt att man har en plan för rening av dagvattnet. Även i planeringen kring var man placerar och utformar bräddutlopp är det viktigt att tänka på effekterna på recipienten. 9

Åtgärder 1. Kartlägga känsliga recipienter i ett framtida klimat Det är viktigt att karlägga var man har känsliga recipienter för att kunna göra prioriteringar var man ska sätta in insatser för att förhindra påverkan på recipienterna. Det kan också vara så att nya recipienter som man tidigare inte räknande som känsliga blir känsliga. Vid dessa recipienter bör man vara extra försiktig när man löser avloppssystemen. Effekt: Dagvatten står för en stor del av transporten av antropogena föroreningar till recipienten. Genom att kartlägga känsligheten hos recipienten kan man planera sin hantering och rening bättre för att minimera effekterna på recipienten. Kostnad och finansiering: Arbetstid för kommunerna Ansvarig för genomförande: Vattenförvaltningen tillsammans med kommunerna 2. Beakta vattenkvalité i dagvattenlösningar Vid utformning av dagvattenanläggningar utvärderar man anläggningens miljöpåverkan för vattenkvalitén. Arbete med detta kan med fördel göras i tillsammans med vattenråd och med beaktande av åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Effekt: Minskad miljöpåverkan på recipienterna. Kostnad och finansiering: Ansvarig för genomförande: 10

Avloppsreningsverk och ledningsnät I begreppet ledningsnät inbegrips både spill- och dagvattenledningar samt pumpstationer. Ansvaret för avloppssystemet ligger på den kommunala huvudmannen och omfattar ledningsnätet fram till förbindelsepunkter för abonnenter. Ansvaret innanför förbindelsepunkter ligger på den enskilda fastighetsägaren. Spillvattnet leds till avloppsreningsverk där det renas innan det släpps ut i recipienten. Till reningsverken vill man i första hand ha enbart spillvatten men en stor andel av vattnet som når reningsverken är tillskottsvatten. Tillskottsvatten är vatten som tillförs ledningarna genom inträngning av dagvatten. Mängden tillskottsvatten är proportionellt mot nederbörden. I ett förändrat klimat med mer nederbörd kommer mängden tillskotsvatten att öka. Det är dock inte bara genom inträngning som dagvatten når reningsverken. Äldre ledningsnät är ofta kombinerade vilket innebär att spill- och dagvatten går på samma ledning. För att minska mängden tillskottsvatten in till reningsverken är det nu praxis att använda sig av duplikatsystem. Duplikatsystem innebär att spill och dagvatten transporteras i olika ledningssystem och endast spillvattnet går till reningsverken. Genom att mängden tillskottsvatten i ledningarna ökar kommer risken för bäddning att öka. Bräddning innebär att maxkapaciteten på ledningsnätet eller reningsverket är nåd och att man blir tvungen att släppa ut orenat avloppsvatten genom bräddutlopp. Detta sker oftast vid extrem nederbörd. Ytterliggare en effekt som kan uppstå är att vattnet går bakåt i ledningen och att källare och annan låg liggande bebyggelse översvämmas. För att utnyttja självfall är reningsverket ofta placerade lågt i landskapet vilket medför ökande risk för översvämning av reningsverken. Reningsverken hotas också av höga flöden i recipienten. Översvämmas ett reningsverk slutar det att fungera och orenat avloppsvatten går rakt ut i recipienten. Pumpstationer är känsliga punkter i systemet som ligger lågt för att pumpa vatten från instängda områden. Tillförs det mer vatten till pumpstationen än vad kapaciteten tillåter sker bräddning. Det finns också en rad indirekta effekter från ett förändrat klimat som påverkar. Risken för ras och skred ökar vilket kan leda till ledningsbrott. I reningsverken påverkas kemikalieförbrukningen. När mer vatten ska igenom reningsverken ökar mängden använda kemikalier och därmed utsläppen av kemikalier till recipienterna. Även om utspädningseffekten är större så ökar de totala doserna. Effekten i följande reningssteg ökar på grund av en högre temperatur. Även mängden naturmaterial i ledningar och reningsverk tros öka då rinnhastigheterna på vattnet ökar. Detta medför ökat slitage. 11

För att komma till rätta med problemen med bräddning behöver man i första hand ta reda på var man har kapacitetsbrister. Nästa steg är att ta reda på om man kan lösa problemet på platsen vilket är att föredra. För att minska ängden tillskottsvatten är det viktig att underhålla ledningarna så de är täta. Om möjligt bör man dela upp kombinerade system till ett duplikatsystem. Lyckas man med att minska mängden tillskottsvatten kommer inte klimatförändringar att bli något problem eftersom spillvattenvolymen inte påverkas av klimatförändringarna. Reningsverken är klassat som miljöfarlig verksamhet enligt förordningen till 9 kapitlet miljöbalken. Klimatförändringarna medför nya förutsättningar. Framförallt vid anläggning av nya reningsverk behöver man beakta reningsverkets placering. Detta eftersom klimatet hinner ändras under reningsverkets livstid. Åtgärder 1. Översvämningsrisker Det är i stor utsträckning samma analyser som utreder påverkan på dagvatten som avgör om reningsverket kommer översvämmas. Ligger anläggningen på en plats som dagvatten rinner till eller ligger det lågt vid vattendrag och riskerar översvämmas vid höga flöden? Ligger reningsverket i riskzon för att översvämmas behöver skyddsåtgärder vidtas(jmf åtgärd 1 under dagvatten). Effekt: Säkerställer att reningsverken skyddas mot översvämningar. Kostnad och finansiering: Analysen kan med fördel göras när man beräknar instängda områden och rinnvägar. Ansvarig för genomförande: Kommunerna 2. Reningsteknik Enligt miljöbalken 2 kapitlet ska man använda bästa möjliga teknik. Under denna faller hänsyn till klimatförändringar in därför bör man vid val av reningsmetod beakta klimatförändringarnas effekt på reningen med syfte att minimera kemikalieanvändning och minimera utsläpp av föroreningar. Effekt: Säkerställer att val av reningsmetod är långsiktigt hållbar i ett framtida klimat. Kostnad och finansiering: Ordinarie verksamhet Ansvarig för genomförande: Tillsynsmyndighet kontrollerar detta vid tillsyn och prövning. Verksamhetsutövaren har ett eget ansvar att genomföra detta. 3. Program för att minska tillflödet av tillskottsvatten till reningsverken En orsak till bräddning av orenat avloppsvatten är att volymen tillskottsvatten är stor. För att minska detta bör åtgärder sättas in för att minska andelen tillskottsvatten till reningsverken. Se också åtgärd 4 under förnyelse. Detta är också sammankopplat med dagvattenhanteringen. Kan man lösa en effektiv dagvattenhantering med lokalt omhändertagande minskar mängden tillskottsvatten. 12

Effekt: Mindre miljöpåverkan genom en minskning av utsläpp av orenat avloppsvatten. Kostnad och finansiering: Del av reinvesteringsbudgeten. Ansvarig för genomförande: Ägaren av ledningsnätet. 4. Tillsynsprojekt bräddning En stor miljöpåverkan från avloppssidan är bräddning av orenat avloppsvatten. Vid ökande mängder vatten i ett förändrat klimat kommer bräddning att fortsätta vara ett omfattande problem. Därför finns det ett behov av att jobba vidare med frågan. Effekt: Mindre miljöpåverkan genom en minskning av utsläpp av orenat avloppsvatten. Kostnad och finansiering: Ansvarig för genomförande: Länsstyrelsen 5. Underhåll Klimatförändringar medför kraftigare regn vilket för med mer naturmaterial in i ledningarna. Detta ökar slitaget på ledningar och anläggningar vilket medför större risker för driftstörningar och ökar behovet av underhåll. Genom att planera för detta kan man välja lösningar som minimerar underhållet och slitaget. Effekt: Kostnad och finansiering: Del i reinvesteringsbudgeten. Ansvarig för genomförande: kommunerna 6. Nyetablering När man planerar för ett nytt avloppsreningsverk så bär man beakta klimatförändringarna. Lokaliseringen är extra viktigt så det inte planeras vid en plats som riskerar att översvämmas i ett förändrat klimat. Effekt: Kostnad och finansiering: del i prövningsprocessen Ansvarig för genomförande: 7. Kartlägga var problem finns i ledningsnätet och pumpstationerna Det första steget att lösa ett problem är att utreda var man har problem. Genom att kartlägga driftstörningar och punkter för bräddning får man en första bild var man behöver prioritera åtgärder. Nästa steg blir att karlägga om man kan lösa problemen på platsen. Effekt: Ger underlag till effektiv förnyelse Kostnad och finansiering: kommunerna 13

Ansvarig för genomförande: Kommunerna 8. Installera backventiler Vid kraftig nederbörd ökar risken för att ledningarna fylls och vatten går bakvägen in i källare med översvämningar och materiella skador som följd. Genom att installera backventiler kan man förhindra översvämningar i källare och annan bebyggelse. Det är dock viktigt att påpeka att detta inte stoppar risken för översvämning helt utan vatten som rinner på ytan kan fortfarande bidra till översvämningar. Förhoppningsvis undviker man att avloppsvatten i källaren. Inom den egna fastigheten har ägaren själv ansvar för ledningen. Effekt: Minskat antal källaröversvämningar. Kostnad och finansiering: Ägaren Ansvarig för genomförande: Kommunerna/ enskilda fastighetsägare. 9. Separera dag- och spillvatten i kombinerade system Ett av de största problemen men dagens ledningsnät är de kombinerade ledningarna. Vid förnyelse är det viktigt att dessa separeras där det är möjligt. Se också åtgärd 4 under förnyelse. Effekt: Mindre bräddning och mindre miljöpåverkan. Kostnad och finansiering: kommunerna i sin förnyelse. Ansvarig för genomförande: Kommunerna 14

Förnyelse Stora delar av ledningsnätet är idag mycket gammalt. Förnyelsetakten ligger på många håll i Sverige idag på 100 år och ibland så hög som 500 år. Det är ganska enkelt att förstå att denna ekvation inte riktigt går ihop då livslängden på många av ledningarna är mellan 40 och 80 år. I detta steg kan man öka dimensioneringar på ledningar men man måste ha i åtanke att det inte är möjligt att dimensionera efter de högsta flödena utan man behöver jobba med att lösa temporär fördröjning på ytan när ledningarnas kapacitet blir fullutnyttjad. Åtgärder 1. Bygg upp en VA-databank Det första steget man behöver genomföra för en effektiv förnyelsestrategi är att bygga upp en VA-databank. Den bör innehålla koordinater på alla ledningar i tre dimensioner (x,y,z). Det är också viktigt att man vet åldern, dimension och material på alla ledningar. Denna information i kombination med en väl utfärd utredning enligt åtgärd 1 under dagvatten ger ett bra underlag för att planera sin förnyelse. Effekt: Ger bättre överblick var man ska fokusera sina insatser Kostnad och finansiering: Kommunerna Ansvarig för genomförande: Kommunerna 2. Fastslå förnyelsetakt För att skapa förutsättningar att arbeta efter är det viktigt att fastslå en förnyelsetakt. Genom att göra detta blir det lättare att planera för vilken budget som krävs och reglera taxan därefter. Effekt: Planeringsunderlag Kostnad och finansiering: Genom VA-taxa Ansvarig för genomförande: kommunerna 3. Planera för rimlig livslängd Även när man bygger nytt är det viktigt att man har med livslängden på ledningarna i beaktande så att man för in beräknad livslängd i sin plan. En rimlig livslängd varierar givetvis från plats till plats beroende på lokala förutsättningar men det bör inte planeras för en livslängd mycket längre än 100 år. Effekt: Kostnad och finansiering: 15

Ansvarig för genomförande: Kommunerna 4. Ta fram en förnyelsestrategi Efter att man fastslagit förnyelsetakt och byggt upp en VA-databank behöver an använda denna information till att ta fram en strategi för sin förnyelse som fastslår den här informationen och hur man ska arbeta med det. I förnyelsestrategin bör förnyelsetakt vara fastlagt och prioriteringar lyftas fram. Man bör också precisera hur man ska få ner andelen tillskottsvatten sin strategi. För att strategin ska få verkning är det viktigt att den förankras högt upp i organisationen. I strategin bör och fastslås vilka saker man ska ta hänsyn till vad gäller eventuellt nya förutsättningar. T.ex. bör klimatförändringar vägas in då klimatet hinner förändras under en lednings livstid. Effekt: Kostnad och finansiering: Som del i kommunernas arbete Ansvarig för genomförande: kommunerna 16