1 (8) Enheten för naturvård Lina SE0110164 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som ska uppnås i bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att de utpekade arterna och livsmiljöerna ska upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura 2000-områden. Namn Lina Areal 155,1 ha Natura 2000-kod Kommun Bevarandeplan fastställd av Länsstyrelsen Bevarandeplan reviderad av Länsstyrelsen Områdestyp och status Ägarförhållanden SE0110164 Södertälje 2007-02-05 SAC-område enligt art- och habitatdirektivet Södertälje kommun Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan 66 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Box 22067 Fax www.lansstyrelsen.se/stockholm 104 22 STOCKHOLM 010-223 11 10
2 (8) Ingående livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet Livsmiljökod Livsmiljöns namn Areal (ha) Andel (%) Ingen livsmiljö finns rapporterad från området. Ingående arter enligt art- och habitatdirektivet Dessa arter finns upptagna i bilaga 2 till EU:s art- och habitatdirektiv och skyddas därmed av Natura 2000-reglerna. I denna bevarandeplan nämns även andra arter än de som är skyddade av Natura 2000-reglerna. Dessa arter har inte samma lagliga skydd såsom eventuella arter i tabell 2. Tabell 2. Arter. Artens kod Svenskt namn Vetenskapligt namn 1042 Citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis 1166 Större vattensalamander Triturus cristatus Bevarandesyfte för Lina Bevarandesyftet och beskrivningen av arterna nedan utgör den beskrivning som ska upprättas i enlighet med 17 förordningen om områdesskydd m.m. (FOM). Tillsammans med bevarandemål och bevarandeåtgärder i denna plan utgör de underlag som visar hur myndigheterna behöver arbeta för att motsvara kraven i 16 FOM. Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna. Det prioriterade värdet i Lina är större vattensalamander. Arten finns på ett flertal ställen inom Lina naturreservat. Området bör i sig själv hysa en stark och långsiktigt hållbar population. Eftersom man också hittat den i dammar vid Viksäter och norrut, på andra sidan Södertäljeviken, verkar det också finnas en fungerande metapopulationsdynamik i landskapet som gör att nya lekdammar befolkas ganska snabbt efter att de blivit bra habitat för arten. Den rika populationen i Lina bidrar till detta. Det finns inga särskilt prioriterade åtgärder för området.
3 (8) Bevarandemål för Lina Citronfläckad kärrtrollslända (1042) Populationen av citronfläckad kärrtrollslända ska vara livskraftig. En varierad och artrik vattenvegetation ska bibehållas för att gynna andra vatteninsekter som larven av citronfläckad kärrtrollslända lever på. Det ska finnas tillräckligt antal öppna vattenspeglar med skyddande vegetation i sjön för att möjliggöra artens reproduktion. Större vattensalamander (1166) Populationen av större vattensalamander ska vara livskraftig. Som riktlinje bör det finnas minst 4 lämpliga lekvatten med förökning i minst hälften. Lekvattnen ska vara permanent vattenfyllda, men grunda, solbelysta och fiskfria. De bör helst ha en viss vegetation och inte vara för sura (ph över 5,0) eller ha höga koncentrationer av kväve. I närområdet ska finnas en naturlig skogsmiljö fri från mänsklig påverkan i form av större skogsbruksåtgärder såsom avverkning eller plantering. Skogsmiljöerna ska vara mosaikartade med många skrymslen, ha en god förekomst av död ved och rikligt med lövförna. Lämpliga landmiljöer bör helst finnas inom 400 meter från de småvatten arten reproducerar sig i. För en långsiktigt gynnsam status krävs möjlighet till spridning till andra lokaler och ett genetiskt utbyte. Beskrivning av området Linaområdet ligger på västra sidan av Södertäljeviken, ca 2,5 km nordväst om Södertälje centrum. Området kring Lina är mycket variationsrikt när det gäller naturmiljöer. Här finns barrskogar, hällmarker, lövskogar, sumpskogar och alkärr. Vidare består området av kulturlandskap med hassellundar, åkrar, torrbackar och hagmarker. Genom stora arbetsinsatser har hagmarker i reservatet restaurerats. Flera av de hävdgynnade arterna som tidigare fört en tynande tillvaro har blommat upp igen. Den skiftande miljön mellan kultur- och skogslandskap har givit upphov till en artrik flora och ett rikt urval av den sörmländska faunan. I norra Lina skiftar landskapet mellan barrskog och öppna marker. Det är i första hand lövskogsområdena som hyser höga naturvärden. De lövbevuxna bäckravinerna som går genom området är frodigt bevuxna med framför allt al och björk, men också ädellövträd som alm och ask. I buskskiktet dominerar hassel och bland örterna finns krävande arter som gulsippa, lundarv, tibast, springhorn, bäckbräsma, gullpudra och strutbräken. De bäst utvecklade ravinavsnitten ligger ca 350 m nordväst om Karlberga och vid Lina kvarnar.
4 (8) Kring Moratorp där nötdjur numera går på bete finns det bl.a. gott om jungfrulin. Bland typiska fågelarter i området kan nämnas stenknäck. Nötkråka, mindre hackspett och stenknäck är vanliga fåglar i området. Blandskogen syd-sydost om Björkliden består till stor del av björk. Den innehåller sumpiga delar med rörligt grundvatten. Här växer bland springkorn. I övriga delar av detta skogsområde uppträder arter som gulsippa, lungört, tibast och vätteros. Bergsryggen vid Kaxberg i södra Lina bjuder på en rik vegetation av hasselskog med fin vårflora. I området ligger Lina lersjö, som utgörs av en vattenfylld f.d. lertäkt och som tidigare innehållit ett rikt fågelliv. Restaureingsåtgärder har gjorts för att återställa lersjön till en fågelsjö igen. Dammarna har tidigare haft stor betydelse för häckande svarthakedopping. Idag finns endast enstaka par. År 2006 häckade smådopping och sångsvan. Förutom värdet som fågelsjö finns här gott om groddjur där såväl större som mindre vattensalamander kan nämnas. Lersjön attraherar också många olika arter av trollsländor. Den större vattensalamandern är tillsammans med den citronfläckade kärrtrollsländan de arter som motiverat att området föreslagits som Natura 2000 område. Under hösten 2001 anlades ett par nya nya våtmarker i de gamla kräftodlingsdammarna vid Linavägen. Dessa våtmarker kommer sannolikt även de att bli goda tillhåll för såväl salamandrar som trollsländor. Området är sedan 1992 avsatt som kommunalt naturreservat och utnyttjas flitigt som exkursionslokal för Södertäljes skolor och är också ett populärt strövområde. Alldeles utanför naturreservatet i nordvästligger kommunens naturskola. Området ingår i ett område av regionalt intresse för kulturmiljövården, 17:06. Hela området är rikt på fornlämningar. Lina gård har medeltida belägg. Den skänktes 1593 av hertig Karl till Södertälje stad, men återgick efter kort tid till kronan då staden inte kunde sköta donationsjorden. En rad olika ägare hade sedan gården till 1965 då den köptes av Södertälje stad. Manbyggnaden på Lina är ett trähus av 1700- talskaraktär i två våningar. På Lina gårds ägor anlades 1904 ett tegelbruk, som var i drift fram till mitten av 1970-talet. Stockholms stadshus och Tekniska Högskolan i Stockholm tillhör de byggnader, som uppförts av tegel från Lina. Beskrivning av arter Citronfläckad kärrtrollslända (1042) Citronfläckad trollslända förekommer i grunda småvatten såsom dammar och myrgölar, men också i vegetationsrika vikar av större sjöar. Tillgång till relativt näringsrika vatten, både stillastående och svagt strömmande, är en förutsättning för artens förekomst. Öppna vattenspeglar med vindskyddande strandvegetation är viktigt för sländans parningsflykt. Frånvaro av fisk gynnar arten. Arten lever i larvstadiet som rovdjur i vatten med hög artrikedom av vatteninsekter.
5 (8) Den har ansetts kunna utgöra en indikator på miljöer som är rika på även andra trollsländearter. Arten kan förflytta sig mer än 10 kilometer mellan olika vattensystem. Vid larvhåvning i Lina 1997 hittades en larv. Fångstinsatsen är ej helt säkert kvantifierad. I mitten av 1980-talet sågs flera adulter vid denna lokal. Större vattensalamander (1166) Större vattensalamander lever huvudsakligen på land, vanligen i lövträdsdominerad skog under mossbeklädda stenar och i blockterräng, under murkna trädstammar och stubbar. Lekperioden äger rum i april-maj i små - medelstora permanenta vattensamlingar, t.ex. hällkar eller dammar. I den svenska rödlistan klassades större vattensalamander fram till revideringen 2005 som missgynnad (NT), men anges nu som livskraftig (LC). I en kommentar till rödlistan säger man dock att situationen för arten inte förbättrats i stort utan att den sannolikt fortfarande är på tillbakagång. Hos den större vattensalamandern är dödligheten bland ägg och larver hög p.g.a. en artspecifik genetisk defekt. Defekten gör att hälften av alla ägg dör innan kläckning och kan innebära ökad sårbarhet mot förändringar av predationstryck eller störningar i livsmiljön. De grunda vattnen i Lina utgör en mycket bra lokal för salamandrar. Dammarna samt vid Lina gård hyser både större och mindre vattensalamander. Vid en inventering 1995 hittades rikligt av arten - 16 individ i 14 fällor över en natt. Sedan dess har ytterligare ett lekvatten skapats och som under 2004 koloniserats. Populationen av större vattensalamander är en av de största i regionen. I Lersjön finns gott om rudor. Den större vattensalamandern är känslig för förekomst av fisk i dess lekvatten, men ruda och salamandern verkar kunna samexistera om stammen av ruda inte blir för stor. Då arten tycks föredra ett visst successionsstadium är det viktigt att dammar regelbundet restaureras eller nyskapas så att det hela tiden finns tillgång till lämpliga lekmiljöer. Vid restaureringar är det viktigt att det hela tiden finns leklokaler för arten. Därför bör ev restaureringar ske i omgångar och helst ej under lekperioden. Småvattnen bör ligga mellan 50 och 200 meter från varandra. Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt Området har ett starkt skydd i egenskap av naturreservat. Potentiella hot såsom skogsbruksåtgärder annat än i naturvårdsyfte och olika typer av exploatering är förbjudna enligt föreskrifterna för reservatet. En komplett lista är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här området bedömts mest relevanta.
6 (8) Citronfläckad kärrtrollslända (1042) Igenväxning och därmed färre och mindre vattenspeglar. Utplantering av fisk. Större vattensalamander (1166) Igenväxning av Lersjön. Dumpning av massor, skräp, skrot eller annat material i lekvatten. Läckage av giftiga eller eutroferande ämnen i lekvatten. Körning med tunga fordon och maskiner inom en radie av mellan 50 och 100 m från lekvatten. Förekomst av fisk eller kräftor i lekvattnen. Muddring och grävning i lekvatten mellan april och oktober/november. Avloppsvatten från hushåll. Försurning eller höga nitrathalter i artens lekvatten. Beskuggning av lekvattnen. Borttagande av liggande död ved. Invandrande barrträd i ädellövspartierna som riskerar att konkurrera ut ädellöv. Dålig förbindelse med andra lokaler kan på lång sikt leda till genetisk utarmning. Utfodring av vilt i nära anslutning till lekvatten. Utfodring och utplantering av fågel i lekvatten. Skador från vildsvin som bökar sönder övervintringsmiljöer. Bevarandeåtgärder med tidsplan Gällande regler Enligt 7 kap 28 a miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av området. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB), vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning. Området är skyddat som naturreservat enligt 7 kap. MB. Strandskydd gäller enligt 7 kap 13-18 MB inom delar av Natura 2000-området. Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t.ex. uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t.ex. byggnader som behövs för de areella näringarna och som måste finnas inom strandskyddat område.
7 (8) Större vattensalamander och citronfläckad kärrtrollslända är fridlysta enligt 4 och 5 Artskyddsförordningen (2007:845). Behov av ytterligare reglering Det finns inget behov av ytterligare reglering. Tabell 3. Förslag till skötselåtgärder som komplement till vad som gäller i skötselplanen för Lina naturreservat. Livsmiljö/art Åtgärd Hela området Enligt skötselplan för reservatet. Tidsplan Enligt skötselplan. Bevarandetillstånd i dag Tabell 4. Bevarandetillstånd hos ingående arter. Livsmiljö/art Större vattensalamander (1166) Citronfläckad kärrtrollslända (1042) Bevarandetillstånd Gynnsamt. Okänt. Inventeringar i området och andra referenser Ekestubbe, Katarina. 1998. Artfördelning bland trollsländor i Södertälje kommun analys av ett indikatorsystem för biologisk mångfald. Examensarbete. Karlström, Anna. 1995. En naturvårdsbiologisk analys av den större vattensalamanderns leklokaler i Södertälje kommun. Länsstyrelsen i Stockholms län, 1996. Naturkatalog för Stockholms län. Remissupplaga. Naturvårdsverket. Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander (Triturus cristatus) och dess livsmiljöer. Remissupplaga. Programmet är upprättat av Jan Malmgren. Södertälje kommun, 1992. Beslut om inrättandet av naturreservatet Lina i Södertälje kommun samt beslut om föreskrifter och fastställande av skötselplan för området. 2 bilagor inkl. skötselplan.
8 (8) Karta