Överklagande i fråga om naturreservatet Lina, Södertälje kommun

Transkript

1 1 (2) Tjänsteskrivelse Dnr Kontor Miljökontoret Handläggare Bo Ljungberg Miljönämnden Överklagande i fråga om naturreservatet Lina, Södertälje kommun Sammanfattning av ärendet Miljödepartementet har översänt två aktbilagor i rubricerat ärende och samtidigt gett miljönämnden möjlighet att yttra sig över det som klaganden anfört i sina skrivelser till regeringen. Samtidigt skriver departementet i sitt följebrev att miljönämnden främst bör belysa om och i så fall hur utfodring av rådjur och dovhjort strider mot syftet i reservatet och de skäl till att föreskriften om att förbjuda utfodring av vilt har införts. Dessutom vill departementet veta om utfodring har någon negativ inverkan på de bägge särkilt utpekade arterna i Natura 2000-området. I förslaget till yttrande konstaterar miljönämnden att det inte går att särskilja utfodringsplatser för rådjur och dovhjort från sådana som är bara är till för vildsvin så som det förhåller sig i naturreservatet idag. I övrigt bemöter miljönämnden några av överklagandens påståenden som nämnden anser oriktiga. Beslutsunderlag Förslag till miljönämndens yttrande i ärendet Remisshandlingar från miljödepartementet: följebrev samt två aktbilagor Ärendet Beslutet om ändring av gränser, bestämmelser samt fastställelse av ny skötselplan för Lina naturreservat i Södertälje kommun som miljönämnden beslutade om har överklagats av jakträttsinnehavaren. Länsstyrelsen har gått på miljönämndens linje varefter jakträttsinnehavaren överklagat länsstyrelsens beslut till regeringen. Miljönämnden har nu beretts tillfälle att yttra sig i ärendet. Framförallt vill departementet att miljönämnden belyser om och i så fall hur utfodring av rådjur och dovhjort strider mot syftet i reservatet Besöksadress: Campusgatan 26 Postadress: Miljökontoret Södertälje Tfn vx Bankgiro sodertalje.kommun@sodertalje.se Org-nr Postgiro

2 2 (2) och de skäl till att föreskriften om att förbjuda utfodring av vilt har införts. Dessutom vill departementet veta om utfodring har någon negativ effekt på de utpekade arterna, större vattensalamander och citronfäckad kärrtrollslända, i art-och habitatdirektivet. Ett förslag till yttrande har överlämnats till miljönämnden. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Jakträttsinnehavaren har i sin överklagandeskrivelse anfört att om miljönämndens förbud kvarstår har familjen Carlander rätt till ersättning med uppräknat marknadsvärde för hindret i jakten och viltvården. Om jakträttsinnehavaren skulle stämma kommunen på skadestånd på grund av beslutet skulle det eventuellt kunna innebära kostnader för kommunen. Miljökontoret bedömer dock att beslutet inte innebär någon inskränkning i jakträtten enligt det gamla köpekontraktet varför skadestånd inte bör uppkomma. Miljökontorets förslag till beslut: 1. Miljönämnden yttrar sig enligt förslaget till yttrande Lars Johansson Miljöchef Bo Ljungberg Kommunekolog Beslutet expedieras till: Miljödepartementet Akten

3 1 (4) Datum Dnr Miljödepartementet Enheten för förvaltningsärenden Stockholm Enhet Miljönämnden Yttrande i ärende Överklagande i fråga om naturreservatet Lina, Södertälje kommun Ert dnr M2009/69/F/M Miljönämnden i Södertälje kommun har beretts tillfälle att yttra sig till miljödepartementet i rubricerat ärende. Inledningsvis vill miljönämnden påpeka att det inte finns någon utfodringsplats specifikt för rådjur, dovhjort och övriga viltarter, utan samtliga matningsplatser utnyttjas också av vildsvinen i området. Detta innebär att även om man skulle tillåta utfodringsplatser för rådjur och dovhjort kan problem också uppstå på olika sätt. Exempelvis finns risk att lekvatten för vattensalamandrar som ligger i närheten av matningsplatserna påverkas negativt genom läckage av markvatten från dessa foderplatser. För närvarande har vi sju olika småvatten som utgör lekvatten för större vattensalamander. Dessa småvatten ligger spridda i olika delar av naturreservatet (karta, bilaga 1). I framtiden kan det bli aktuellt att på konstgjord väg skapa fler sådana vatten. Viltutfodringen i naturreservatet sker i princip genom att olika typer av foder körs ut med personbil och traktor och läggs ut på marken och då ofta i mycket stora kvantiteter (se bild, bilaga 2) vilket ibland kan innebära att körskador uppstår (bil 2b). Kommunens naturreservatsförvaltare rör sig regelbundet i olika delar av naturreservatet under hela året i samband med reservatets skötsel och tillsyn. Förvaltarna har då kunnat se hur vildsvinen använder samtliga matningsplatser. På bifogad karta (bilaga 3) redovisas matningsplatser som har använts under de senaste fem åren. Den matningsplats inom naturreservatet som för närvarande används, d.v.s. som är i bruk efter det att miljönämnden beslutat om de nya bestämmelserna och som nu överklagats, har markeras med särskild symbol på nyss nämnda karta. Förutom nämnda utfodringsplatser på land i naturreservatet sker tidvis också matning av änder som årligen sätts ut inför jakter på höstarna. Sistnämnda utfodring sker nämligen vid stranden av Lina lersjö. Besöksadress: Tfn vx Campusgatan 26 Postadress: miljökontoret@sodertalje.se Org-nr Miljökontoret Södertälje

4 Miljönämnden vidhåller att skador uppkommer eller riskerar att uppkomma som motverkar syftet med reservatet om den utfodringen som görs av jakträttsinnehavaren fortsätter. Detta gäller således sådan matning som är till för rådjur, dovhjort, vildsvin och änder. Av denna anledning har utfodring av vilt förbjudits i de nya bestämmelserna. Här nedan redovisas några av syftena med naturreservatet i relation till sådana viltvårdsåtgärder som motverkar dessa syften. 2 (4) Ett av syftena med reservatet är att bevara och säkerställa ett värdefullt natur- och närströvområde för rekreation, naturupplevelser och pedagogiska syften i ett levande kulturlandskap rikt på fornlämningar: Klagomål har lämnats av besökare som upplevt otrevlig lukt från matningsplatser när de vistats i reservatet. Särskilt besvärande har det naturligtvis varit då utfodringsplatsen legat intill en promenadstig i reservatet. Ett viktigt syfte med reservatet är således att locka fler besökare för att få uppleva områdets fina natur och kulturvärden vilket motverkas genom nämnda luktproblem. Matningsplatserna förfular dessutom naturen och är särskilt problematiska då de ibland ligger intill välfrekventerade stigar och vägar. Utfodringen innebär också att det ibland blir kvar en smetig och vitaktig sörja som ligger kvar på marken även under den tid på året då matning inte sker på platsen. Genom matningen lockas vildsvinen till reservatet vilket många besökare upplever som otryggt eftersom en del människor är rädda för vildsvin. Vildsvinen blir för övrigt mer och mer oskygga (bilaga 4). I naturreservatets omgivning finns flera stall med hästar. Många ryttare som rider genom reservatet på de iordningställda ridstigarna har rapporterat att de känner obehag då hästarna blir skrämda vid möten med vildsvin i området. Ett annat syfte med reservatet är att hagmarkerna ska ha en skötsel som gynnar utvecklingen av typiska ängs- och hagmarksväxter:. Miljökontorets naturreservatsförvaltare har successivt genom röjningar och gallringar i kombination med betesdrift utökat arealen hagmark och där den undanträngda floran i form av ängs- och hagmarksväxter återkommit. Genom utfodringarna har vildsvinsstammen ökat i området vilket inneburit att hagmarkerna med betesgynnad flora på sina håll blivit skadad genom att vildsvinen bökat upp stora ytor i dessa områden (bilaga 4b). Ett mycket viktigt syfte med reservatet är att sköta de delar av naturreservatet som ligger inom Natura 2000 området så att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för större vattensalamandern och den citronfläckade kärrtrollsländan:

5 3 (4) Detta innebär att såväl land- som vattenmiljöer måste skötas så att dessa arter gynnas. Större vattensalamandern vandrar upp på land efter leken och söker sig till håligheter i marken under trädrötter, stenar och andra håligheter. Viltutfodringen i området bidrar till en onaturligt stor stam av vildsvin och att dessa djur bökar sönder markerna så att håligheter täpps till och att miljöerna i övrigt förändras på sådant sätt att större vattensalamanders habitat skadas. Större vattensalamandern lever för övrigt en stor del av året på land varför landmiljöernas struktur och ekologi har stor betydelse för artens överlevnad. Vidare framgår det av länsstyrelsens bevarandeplan för Lina Natura 2000-området (Lina SE ), som fastställdes , att utfodring av vilt i närheten av lekvatten är exempel på ett sådana åtgärder som kan vara negativa för den större vattensalamandern (se bilaga 5). Vidare påpekas i bevarandeplanen att även utfodring och utplantering av fågel i lekvattnen kan vara negativt för större vattensalamandern. Som framgått tidigare i denna skrivelse sätter ju jakträttsinnehavaren ut änder i Lina lersjö. Dessa änder utfodras också där. Lina lersjö är den största vattensamlingen bland de nio kända leklokalerna för större vattensalamander inom naturreservatet. Risken för näringsläckage från matningsplatser kan också äventyra närbelägna leklokaler för större vattensalamander. I den nämnda bevarandeplanen för Natura 2000-området står det också att eutrofierande ämnen och höga nitrathalter inverkar negativt på lekvatten för större vattensalamandern. När det gäller den andra utpekade arten i Natura 2000-området, nämligen den citronfläckade kärrtrollsländan, så påverkas sannolikt även deras habitat av olämpligt placerade utfodringsplatser. Den citronfläckade kärrtrollsländan vet vi med säkerhet att den finns i Lina lersjö. Hur den förekommer i övriga våtmarkerna inom reservatet vet vi inte. Av bevarandeplanen för Natura 2000-området nämner länsstyrelsen att bl.a.igenväxning och därmed färre vattenspeglar kan inverka negativt på artens livsmiljö. I ovanstående redogörelser har miljönämnden visat hur jakträttsinnehavarens utfodring, som inte bara gynnar dovhjort och rådjur utan även vildsvin, på olika sätt strider mot syftena i reservatet. Detta är således motiven till att föreskriften A12 införts. Yttrande över det som klaganden i övrigt har anfört till regeringen Miljönämnden vill här nedan bemöta några av de påståenden som framförts av klaganden. Bland annat påstår klaganden i aktbilaga 10, femte stycket, att det inte ägt rum någon som helst kommunikation med sakägarna innan beslutet togs. Detta stämmer inte eftersom kommunen bjöd in till ett möte den 24 september 2007 då vi bl.a. redovisade vilka bestämmelser vi hade för avsikt att införa rörande bl.a. förbud mot viltutfodring och förbud mot utsättning av änder m.m. En av anledningarna till nämnda möte var att just få kontakt med sakägarna eftersom kontoret tidigare bara varit i kontakt deras viltvårdare. Bl.a. deltog några representanter från familjen Carlander vid mötet. Vi skickade senare ut ett förslag till beslut till sakägarna på remiss innan miljönämnden beslutade i ärendet.

6 4 (4) I aktbilaga 4 anför klaganden under rubriken färdselrätt inom reservatet att familjen Carlander haft ett generellt undantag från förbudet att köra motorfordon inom Lina naturreservat. Miljönämnden har inte lämnat något sådant undantag från tidigare reservatsbestämmelser. Det intyg som dåvarande förvaltaren skrivit till förmån för viltvårdaren Jan-Erik Johansson utgör inte ett dokument som ger laglig rätt att frångå bestämmelser i reservatsbeslutet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har för övrigt inte gett delegation till tjänstemännen att besluta om undantag från naturreservatsbestämmelserna vid den tidpunkten då intyget skrevs. Sammanfattningsvis anser miljönämnden att detta intyg inte skall betraktas som giltigt oavsett hur utgången blir i detta ärende. Miljönämnden håller inte med om att den årliga utsättningen av andungar, som samtidigt bereder familjen Carlander något jakttillfällen, skulle berika fågelfaunan i området. Den spontana naturliga faunan i lersjön torde knappast vara beroende av dessa utsättningar av änder med tillhörande matning. Dessutom torde dessa åtgärder vara negativa för bl.a. den större vattensalamandern vilket påtalats tidigare i denna skrivelse. Under rubriken matplatser för vilt säger klaganden att klagomål från närboende varit fåtaliga. Miljönämnden har en annan uppfattning då nämnden fått klagomål i ökad omfattning under de senaste åren från personer som bor i Kiholms koloniområde, jordbruksarrendatorer, ryttare från närbelägna stall samt tillfälliga besökare i området. Avslutningsvis vill miljönämnden påpeka att naturreservatsförvaltarna regelbundet agerar för att hålla naturreservatet rent från skräp och tillser att stängsel hålls i gott skick. Åtgärder sker i enlighet med fastställda rutiner samt efter anmälan från allmänheten. För miljönämnden Mona Collin Tjänstgörande nämndordförande

7

8 Bilaga 2 (Porsängen)

9 Bilaga 2b: (ex körskador)

10

11 Bilaga 4 (orädda vildsvin)

12 Bilaga 4b (bök i hagmark)

13

14

15

16

17

18