Judarskogen SE

Transkript

1 1 (8) Enheten för naturvård Judarskogen SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument som beskriver vilka mål som ska uppnås i bevarandet av ett Natura 2000-område och som anger vilka bevarandeåtgärder som planeras. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att de utpekade arterna och livsmiljöerna ska upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus. Det har betydelse för tillämpningen av regelverket om Natura 2000-områden. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

2 2 (8) Namn Judarskogen Areal 92,9 ha Natura 2000-kod Kommun Bevarandeplan fastställd av Länsstyrelsen Bevarandeplan reviderad av Länsstyrelsen Områdestyp och status Ägarförhållanden SE Stockholm SAC-område enligt art- och habitatdirektivet Kommunen Ingående livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet Livsmiljökod Livsmiljöns namn Areal (ha) Andel (%) Ingen livsmiljö finns rapporterad från området. Ingående arter enligt art-och habitatdirektivet Denna art finns upptagen i bilaga 2 till EU:s art- och habitatdirektiv och skyddas därmed av Natura 2000-reglerna. I denna bevarandeplan nämns även andra arter än de som är skyddade av Natura 2000-reglerna. Dessa arter har inte samma lagliga skydd såsom eventuella arter i tabell 2. Tabell 2. Arter. Artens kod Svenskt namn Vetenskapligt namn 1166 Större vattensalamander Triturus cristatus Bevarandesyfte för Judarskogen Bevarandesyftet och beskrivningen av art nedan utgör den beskrivning som ska upprättas i enlighet med 17 förordningen om områdesskydd m.m. (FOM). Tillsammans med bevarandemål och bevarandeåtgärder i denna plan utgör de underlag som visar hur myndigheterna behöver arbeta för att motsvara kraven i 16 FOM. Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och livsmiljöerna. I Judarskogen är det prioriterade värdet större vattensalamander.

3 3 (8) Arten finns på två ställen i närheten av Judarskogen i en damm i Olovslund 2 km åt sydost och invid Kyrksjön ca 1 km norrut, där den återintroducerats under senare år. Kyrksjön ligger inom Kyrksjölöten Natura 2000-område/naturreservat. Prioritering av skötselåtgärder framgår av tabell 3. Bevarandemål för Judarskogen Större vattensalamander (1166) Permanent vattenfyllda, men grunda lekvatten. Solbelysta och fiskfria lekvatten. Lekvattnen bör helst ha en viss vegetation och inte vara för sura (ph över 5,0) eller ha höga koncentrationer av kväve. En naturlig skogsmiljö fri från mänsklig påverkan i form av större skogsbruksåtgärder såsom avverkning eller plantering. Skogsmiljöerna ska vara mosaikartade med många skrymslen, ha en god förekomst av död ved och rikligt med lövförna. Lämpliga landmiljöer bör helst finnas inom 400 meter från de småvatten arten reproducerar sig i. Flera näraliggande dammar. För en långsiktigt gynnsam status krävs möjlighet till spridning till andra lokaler och ett genetiskt utbyte. Beskrivning av området Natura 2000-området Judarskogen ligger i Stockholms västra närförort Bromma. I omgivningarna finns flerbostadshus- och villaområden. Intill naturområdet ligger Åkeshov och Nockebyhov samt Södra- resp. Norra Ängby. Mindre koloniområden gränsar mot området, liksom några grönstråk. Längs den norra gränsen går tunnelbanespåret och bortom det Bergslagsvägen mot Hässelby strand, Spånga och Vällingby. Judarskogen avsattes 1995 som kommunalt naturreservat. Ändamålet med reservatet är att ge de Geer-moränerna skydd, att säkerställa och utveckla områdets biologiska mångfald och dess användning för naturundervisning samt att säkerställa naturområdet för det rörliga friluftslivet. Mitt i Natura 2000-området ligger sjön Judarn omgiven av skogsmark och öppen gräsmark. Skogen utgörs till största delen av barrskog, men här finns även mindre partier med löv- och blandskog. I skogarna finns fågelarterna sparvhök, duvhök, kattuggla, skogsduva och näktergal etc. Runt sjön växer första generationens fuktlövskogar med främst klibbal, men även glasbjörk, sälg, pors, hägg och små granar. Skogen är olikåldrig och flerskiktad med förekomst av död ved i olika nedbrytningsstadier. Den döda veden är relativt sparsamt förekommande och består främst av klenare dimensioner. Enligt sumpskogsinventeringen 1986 finns en svag och lokal påverkan på hydrologin orsakat av dikning.

4 4 (8) Ett dike ansluter till sjöns nordöstra del och ett annat i den sydvästra delen. Jordarten består av organiskt material (kärrtorv). Enligt konceptet till Häradskartan från slutet av 1800-talet användes sumpskogarna förr för slåtterbruk. Under denna tid var trädskiktet sannolikt betydligt glesare. Sumpskogen har till följd av en sjösänkning (på 0,5 m) vid förra sekelskiftet samt utebliven hävd. Skogen har alltså vuxit upp under 1900-talet och är följaktligen relativt ung. Judarns utflöde ändades samtidigt som sjösänkningen. Idag finns två utflöden, dels det ursprungliga östra och det västra som kom till vid sekelskiftet. Dessa två utflöden fungerar troligen olika beroende på vattenstånd. Under åren har man även lagt igen vissa småvatten. Judarskogen är utvalt till Natura 2000-nätverket p.g.a. groddjuret större vattensalamander. Groddjuren som grupp har drabbats hårt av människans markförändringar då vatten- och våtmarker omvandlats till torrlagda åkermarker eller skog. I Stockholms kommun är urbaniseringen en stor orsak till tillbakagången. Även utsläpp, eutrofering och försurning har påverkat groddjuren negativt, liksom fragmentering av landskapet vilket försämrar möjligheterna till spridning. Groddjuren här visar som helhet en tydlig tendens att trängas ut mot stadens ytterområden och flera av arterna lever här under stor stress. I och invid sjön har samtliga av Stockholmstraktens groddjur observerats. Här finns bra yngelområden och biotoper för födosök och övervintring. I sjön finns gott om fisk här lever bl.a. abborre, mört, ruda och sutare. Inplanterad signalkräfta finns också. Själva sjön är en av de två Stockholmssjöar som endast är måttligt näringsrika. Judarskogen har även ett stort geovetenskapligt värde i och med det system av s.k. De Geer-moräner som uppträder i Bromma-området. På grund av närheten till bebyggelse och det system av gångstråk som finns i området är platsen mycket välutnyttjad för promenader och motion. Beskrivning av arter Större vattensalamander (1166) Ändå in på 1970-talet fanns den större vattensalamandern rikligt vid Judarn som då var den bästa lokalen för arten i Stockholms kommun. Arten lekte då i en damm som låg öster om sjön Judarn. Denna damm fylldes dock igen på talet. Arten hittades i ett exemplar vid en inventering i Judarskogen 1996, men försvann sedan från området.

5 5 (8) En särskild salamanderdamm anlades år 2007 i anslutning till Judarsjöns östra ände för att återskapa den förlorade livsmiljön för större vattensalamander. Efter dammens anläggande koloniserades den snabbt av mindre vattensalamander, vanlig groda och padda, men ingen större vattensalamander återfanns i vare sig Salamanderdammen eller i övriga lokaler i reservatet. Våren 2009 återintroducerades därför arten i dammen. I en inventering som gjordes 2013 konstaterades att reproduktionen varit bra och det ser ut som om det åter finns en stabil population av större vattensalamander i Judarskogen. Ytterligare två dammar anlades åren 2007 och I dessa har arten inte påträffats. Större vattensalamander lever huvudsakligen på land, vanligen i lövträdsdominerad skog under mossbeklädda stenar och i blockterräng, under murkna trädstammar och stubbar. I Judarnområdet finns utmärkta biotoper för födosök och övervintring. Lekperioden äger rum i april-maj i små - medelstora permanenta vattensamlingar, t.ex. hällkar eller dammar. Utvecklingsområden I området finns partier som har potential att utvecklas till Natura 2000-livsmiljö. I dagsläget finns dock inte de för livsmiljöerna utmärkande strukturer och processer i tillräckligt hög utsträckning. Alkärren intill sjön Judarn kommer med tiden att utvecklas mot livsmiljö 9080 om den undantas från skogsbruksåtgärder (förutom i naturvårdande syfte för att gynna al och björk) och inte ytterligare påverkas av markavvattnande åtgärder. Skogen ska ha naturskogskvalitéer med ett olikåldrigt trädskikt och förekomst av död ved i olika nedbrytningsstadier. Den ska vidare ha lång skoglig kontinuitet och hydrologin ska inte vara starkt och generellt påverkad av mänsklig aktivitet. Triviallöv, främst klibbal, bör utgöra 50 % av grundytan eller mer. Hotbild vad kan påverka Natura 2000-området negativt Området har ett starkt skydd i egenskap av naturreservat. Potentiella hot såsom skogsbruksåtgärder annat än i naturvårdsyfte och olika typer av exploatering är förbjudna enligt föreskrifterna för reservatet. En komplett lista är inte möjlig att upprätta. Här listas ett urval hot som i det här området bedömts mest relevanta. Större vattensalamander (1166) Dumpning av massor, skräp, skrot eller annat material i lekvatten. Läckage av giftiga eller eutroferande ämnen i lekvatten. Körning med tunga fordon och maskiner inom en radie av mellan 50 och 100 m från lekvatten.

6 6 (8) Förekomst av fisk eller kräftor i lekvattnen. Muddring och grävning i lekvatten mellan april och oktober/november. Avloppsvatten från hushåll. Försurning eller höga nitrathalter i artens lekvatten. Beskuggning av lekvattnen. Kraftig förtätning av sumpskogen. Borttagande av liggande död ved. Dålig förbindelse med andra lokaler kan på lång sikt leda till genetisk utarmning. Bevarandeåtgärder med tidsplan Gällande regler Enligt 7 kap 28 a miljöbalken (MB) krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller störa utpekade arter i ett Natura 2000-område som har förtecknats enligt 7 kap 27 MB. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändig för skötseln och förvaltningen av området. Alla Sveriges Natura 2000-områden utgör dessutom riksintressen (enligt 4 kap MB), vilka ska beaktas vid prövning av ärenden och planläggning. Området är skyddat som naturreservat enligt 7 kap. MB. Strandskydd gäller enligt 7 kap MB inom delar av Natura 2000-området. Inom strandskyddat område är viss typ av exploatering förbjuden, t.ex. uppförande av ny byggnad. Undantag från förbudet gäller t.ex. byggnader som behövs för de areella näringarna och som måste finnas inom strandskyddat område. Större vattensalamander är fridlyst enligt 4 och 5 Artskyddsförordningen (2007:845). Behov av ytterligare reglering Det finns inget behov av ytterligare reglering. Tabell 3. Förslag till skötselåtgärder Judarskogen. Livsmiljö/art Åtgärd Tidsplan Större Förbättringsåtgärder i befintliga vattensalamander dammar, samt eventuellt grävning av (1166) ytterligare dammar.

7 7 (8) Bevarandetillstånd i dag Tabell 4. Bevarandetillstånd hos ingående art. Livsmiljö/art Större vattensalamander (1166) Bevarandetillstånd Förhoppningsvis på väg mot att bli gynnsamt. Inventeringar i området och andra referenser Artarken ( Ekologigruppen AB, Större vattensalamander i Judarn, Kyrksjön och vid Hansta. Inventering och åtgärdsförslag. Länsstyrelsen i Stockholms län, Naturkatalog för Stockholms län. Remissupplaga. Länsstyrelsen i Stockholms län, Sänkta och utdikade sjöar i Stockholms län. Rapport 1975:02. Naturvårdsverket. Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander (Triturus cristatus) och dess livsmiljöer. Remissupplaga. Programmet är upprättat av Jan Malmgren. Stockholms stad, gatu- och fastighetskontoret, Beslut och föreskrifter för naturreservatet Kyrksjölöten. Stockholms stad (Stadsbyggnadskontoret), Stockholms ekologiska känslighet. Stockholms stad (Stadsbyggnadskontoret) Groddjursinventering i Stockholms stad Inventering utförd av Mikael Norström. Skogsvårdsstyrelsen, Sumpskogsinventering. Inventering av större och mindre vattensalamander i Sätra, Skärholmen, Kyrksjön och Judarn 2004, Mikael Norström på uppdrag av Gatu- och fastighetskontoret Stockholm Stad. roptimering% pdf

8 8 (8) g_vattensalamander_2013.pdf Muntliga källor: Gunilla Hjort, Stockholms stad (telefonsamtal 11/7 2006) Stefan Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet (telefonsamtal och mail 31/7 och 1/8 2006) Karta