Debatten om övergången från SAB till DDC

KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:1 Debatten om övergången från SAB till DDC Hur ser den ut? Jakob Svedberg Jakob Svedberg Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Debatten om övergången från SAB till DDC Hur ser den ut? The debate about the transition from Classification system for Swedish libraries to DDC What does it look like? Jakob Svedberg Färdigställt: 2011 Handledare: Abstract: Eva-Maria Flöög In 2008 the National Library of Sweden decided to give up Classification system for Swedish libraries and start using DDC (Dewey Decimal Classification) from January 1 2011. This decision has influenced the whole Swedish library system and long before the National Library of Sweden took this decision the question had been thoroughly discussed and debated in Librarian circles. The aim of this thesis is to find out which arguments have been introduced in the debate, if the discussion has changed from before the decision to go over to DDC was taken to after wards, and if so how it has changed. My thesis will discuss the following three questions: Which arguments were brought forward in the debate, both for and against a transition? How has the debate about the Swedish libraries transition from Classification system for Swedish libraries to DDC changed from before the decision of the Royal Library was taken to after? What conclusions can you draw from the debate which has been led about the transition to DDC? The empirical material consists of six articles dealing with the transition to DDC and in the analysis of this material I have used a text analyses, analysis of. The analysis shows that more or less the same arguments for and against have been used in practically all the articles, and the debate has not changed very much. The conclusion you can draw is, that the research libraries are the great winners and that much more research about the transition is necessary. Nyckelord: Debatten, Övergången, SAB, DDC, Argumentationsanalys. 2

Innehållsförteckning 1. Inledning....Sid. 5 2. Problemformulering, syfte & frågeställning..sid. 7 3. Tidigare litteratur...sid. 8 3.1. De tre rationella fördelarna.....sid. 8 3.2. Problem med en övergång... Sid. 10 3.3. Skillnaderna i underhåll av de två klassifikationssystemen....sid. 13 3.4. Argument för folkbibliotekens övergång till DDC.......Sid. 13 4. Teori.Sid. 14 4.1. Argumentationsanalys.....Sid. 14 4.1.1. Argumentationsanalysens tre syften....sid. 15 4.2.1. Pro et contra-analys.sid. 15 5. Empiriskt material.... Sid. 17 5.1. Artikel #1.. Sid. 17 5.2. Artikel #2.. Sid. 19 5.3. Artikel #3.. Sid. 20 5.4. Artikel #4.. Sid. 23 5.5. Artikel #5.. Sid. 24 5.6. Artikel #6.. Sid. 26 6. Analys..Sid. 28 6.1. Pro et contra-analysen.sid. 28 6.1.1. Artikel #1.....Sid. 28 6.1.2. Artikel #2.....Sid. 29 6.1.3. Artikel #3.....Sid. 29 6.1.4. Artikel #4.....Sid. 30 3

6.1.5. Artikel #5.....Sid. 31 6.1.6. Artikel #6.....Sid. 32 7.Slutsatser & diskussion. Sid. 33 8. Källförteckning....Sid. 35 8.1.Källor för empiriskt material.sid. 35 8.2. Litteratur...Sid. 35 9. Bilagor. Sid. 36 4

1. Inledning Sedan början av förra seklet har biblioteken i Sverige använt sig av Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB) för att klassificera sina samlingar. 1917 tillsatte Sveriges allmänna biblioteksförening en kommitté vars uppgift det var att framställa ett klassifikationssystem till folk- och skolbibliotek. Under den här tiden valde både Norge och Danmark att använda sig av nationella versioner av DDC, men kommittén i Sverige valde att använda ett helt eget klassifikationssystem, och så skapades SAB-systemet. 1 SAB: s första upplaga gavs ut 1921 och har sedan dess utgivits i sju reviderade upplagor 1943, 1950, 1956, 1963, 1984, 1997 och 2006. Folk- och högskolebiblioteken använde sig av SAB från och med första utgåvan, men universitetsbiblioteken började inte använda sig av SAB förrän den fjärde upplagan kom ut 1956. 2 SAB har under de senaste 90 åren givits ut i 8 upplagor. Dewey Decimal Classification skapades av Melvil Dewey 1873 och fram till hans död 1931 utgavs tolv upplagor, men klassifikationssystemet började inte kallas DDC förrän 1932, då den trettonde upplagan gavs ut, fram till dess hade det nämligen kallats för A Classification And Subject Index for Cataloguing and Arranging the Books and Pamphlets of a Library. Från sin uppkomst 1873 och fram till idag så har DDC kommit ut i 22 reviderade upplagor. 3 2009 beslutade Kungliga Biblioteket att gå över till DDC, och arbetet med övergången påbörjades kort tid därefter och från och med 1 januari 2011 har Kungliga Biblioteket börjat klassificera med DDC. I och med KB: s beslut att börja klassificera med DDC har ett stort antal andra bibliotek beslutat att följa Kungliga Bibliotekets ledning och gå över till DDC, merparten av dessa bibliotek är universitets- och högskolebibliotek samt ett fåtal muséebibliotek 4. Anledningen till att Kungliga Biblioteket har beslutat att gå över till Deweysystemet är grundat på att SAB-systemet anses vara förlegat. Förespråkare för en övergång menar att det är orimligt att ett litet land som Sverige ska underhålla ett eget klassifikationssystem, ett system som idag redan visar på stora brister på grund av begränsade resurser när det gäller att anpassa det till omvärldens ständiga förändringar. 5 Men även fast många forskningsbibliotek har beslutat att gå över till DDC så har ännu inga folkbibliotek tagit detta beslut. Anledningen till varför folkbiblioteken ännu inte har beslutat om att gå över till DDC eller fortsätta att använda SAB är än så länge oklar i och med att det inte finns någon publicerad litteratur som tar upp folkbibliotekens ställning i frågan. 1 Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S.5 2 Ibid. S. 5-6 3 Ibid. S. 7-8 4 http://www.kb.se/bibliotek/dewey/bibliotek-som-gar-over/ [2011-10-23] 5 Dewey som klassifikationssystem. Varför bör vi byta ut SAB? (2008). S. 3 5

För ungefär ett år sedan genomförde jag en fallstudie om folkbibliotekariers syn på övergången från SAB till DDC, där jag intervjuade ett antal bibliotekarier på stadsbibliotek i mellanstora städer. Vad jag fick reda på i mina intervjuer var att merparten av folkbibliotekarierna ansåg att en övergång från SAB till DDC är nödvändig därför att, som en av bibliotekarierna svarade; SAB-systemet räcker inte till i dag och absolut inte i framtiden. Ingen av de bibliotekarier som jag intervjuade trodde att övergången skulle ske inom den närmaste framtiden och över hälften av bibliotekarierna trodde att det skulle dröja åtminstone tio år innan deras bibliotek skulle gå över till att använda DDC. 6

2. Problemformulering, syfte & frågeställning Att Kungliga Biblioteket har beslutat att börja använda DDC och att så många forskningsbibliotek har valt att följa efter är en omvälvande förändring i den svenska biblioteksvärlden som berör alla bibliotekstyper, inte bara forskningsbiblioteken utan även folkbiblioteken, skolbiblioteken och sjukhusbiblioteken. Detta beslut kommer leda till en omfattande process för de bibliotek som har beslutat att gå över till DDC, och för de bibliotek som ännu inte har tagit ett beslut i frågan. Ett sådant omfattande beslut från en så betydande institution som Kungliga Biblioteket har påverkat många professionella och användare, och det kommer med största säkerhet att fortsätta påverka många fler, och i och med att detta beslut påverkar så många professionella och användare är det inte förvånande att det har lett fram till en debatt om Kungliga Bibliotekets beslut. Hur har denna debatt sett ut, vilka argument har förts fram, har debatten förändrats under tidens gång? Det har forskats väldigt litet om övergången från det svenska klassifikationssystemet SAB till det amerikanska klassifikationssystemet DDC inom den svenska bibliotekssektorn, och det finns ingen forskning alls om den debatt som har förts om övergången från SAB till DDC. I och med att det är ett beslut som påverkar hela bibliotekssektorn och alla som använder biblioteken anser jag att det är intressant att undersöka debatten som har förts om Kungliga Bibliotekets beslut för att se vilka åsikter som finns om övergången som just nu genomförs. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka argument som har förts fram i debatten, om debatten har förändrats från innan beslutet att gå över till DDC togs till efter det att beslutet togs, och i så fall hur den har förändrats. Min frågeställning i den här uppsatsen är: Vilka argument förs fram i debatten, både för och emot en övergång? Hur har debatten om att biblioteken i Sverige ska gå över från SAB till DDC förändrats från innan beslutet togs tills efter att beslutet togs? Vad kan man dra för slutsatser från den debatt som har förts om övergången till DDC? 7

3. Tidigare litteratur Den tidigare litteratur som jag har funnit består dels av två texter skrivna av Magdalena Svanberg som är bibliotekarie på Kungliga Biblioteket och projektledare för KB: s Deweyprojekt, dessa texter är slutrapporten för Delstudie 3 i Katalogutredningen som heter Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära och ett underlag för Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 som heter Svensk övergång till DDC. Vidare innefattar den tidigare litteraturen KB: s Beslutsunderlag för projekt Dewey, en rapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar som heter Dewey som klassifikationssystem varför vi bör byta ut SAB, samt en magisteruppsats skriven av Cynthia Bauer och som heter Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC. Detta är all den litteratur som jag har funnit om övergången från SAB till DDC. Det finns en del utländsk litteratur som handlar om övergången från det tidigare klassifikationssystemet som har använts i de olika länderna till DDC, men jag har valt att inte använda mig av denna litteratur eftersom jag har valt att enbart undersöka vad som har skrivits här i Sverige om den övergång som pågår från SAB till DDC på de svenska biblioteken. 3.1. De tre rationella fördelarna Bland de argument som används för en övergång från SAB till DDC talas det bland annat om tre rationella fördelar med en övergång till DDC: rationalisering, internationalisering och kvalitetshöjning 6, dessa fördelar pressenteras i både Cynthia Bauers Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC, Dewey som klassifikationssystem varför bör vi byta ut SAB, Beslutsunderlag för projekt Dewey och Svensk övergång till DDC. Det första argumentet gäller rationalisering och det är att nästan 80 % av de utländska förvärv som finns på forskningsbiblioteken är utgivna i länder som använder Dewey i sina nationalbibliografier, och att om de svenska biblioteken skulle gå över till DDC så skulle dessa bibliotek inte behöva använda resurser till att klassificera dessa utländska förvärv. 7 Det andra argumentet gäller internationalisering och det är att Dewey används av över 135 länder och är översatt till mer än 30 språk samt att Dewey-koder ingår i mer än 60 länders nationalbibliografier. Man menar att vid en övergång så skulle den svenska litteraturen bli mer synlig och tillgänglig i utlandet, och att det skulle bli lättare att söka i internationella databaser. 8 6 Bauer, Cynthia (2010), Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC. S. 21 7 Dewey som klassifikationssystem. Varför bör vi byta ut SAB? (2008). S. 5-6 8 Beslutsunderlag för projekt Dewey (2009). S. 2 8

Det tredje argumentet gäller kvalitetshöjning, argumentet för detta är att DDC är ett väl underhållet klassifikationssystem med väl utvecklade hierarkier, underhållet av systemet sköts av en redaktion, som också får in förslag från dem som översätter DDC samt bibliotek i olika länder som använder sig av DDC. Det finns även en europeisk användargrupp som kallas EDUG och som strävar mot att förbättra DDC ur ett europeiskt perspektiv. På grund av detta hålls DDC aktuellt och det blir ett kunskapsorganisatoriskt verktyg som har möjlighet att fungera i ett flertal olika sociala och kulturella sammanhang. 9 Magdalena Svanberg tar även hon upp argumentet om internationalisering som ett argument för att gå över till Dewey i rapporten Delstudie 3 i Katalogutredningen. Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära?, som är en del av Kungliga Bibliotekets katalogutredning. Där skriver hon att ett argument för att gå över till DDC är att det skulle göra det möjligt för svenska bibliotek att använda sig av redan befintliga DDC-koder i utländska katalogposter, samt att en övergång till DDC skulle göra svensk litteratur mer lättillgänglig för bibliotek i andra länder, Genom att klassificera den litteratur som publiceras i Sverige med ett internationellt spritt klassifikationssystem blir det lättare för användare och bibliotekarier i andra länder att göra ämnessökningar och hitta relevant svensk litteratur. 10 9 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19. (2008) S. 2 10 Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S. 17-18 9

3.2. Problem med en övergång Även om det mesta som litteraturen tar upp tenderar att framhäva de aspekter av en övergång som kan vara fördelaktiga för de svenska biblioteken, tas även en del problem med en övergång upp. Ett av dessa problem har att göra med hur ett biblioteks hylluppställning är sammankopplat med det klassifikationssystem som biblioteket använder, i och med en övergång till DDC så skulle biblioteken bli tvungna att genomföra en total omflyttning av bibliotekens samlingar. Om biblioteken skulle gå över till DDC kommer olika bibliotek att följa olika lösningar, och Magdalena Svanberg presenterar fyra alternativa lösningar på problemet, det första alternativet är att behålla hylluppställningen enligt SAB även efter en övergång till DDC. Fördelarna med detta är att inga böcker skulle behöva flyttas om och bibliotekarierna och användarna som är vana vid hylluppställningen inte skulle ha något problem med att hitta bland hyllorna. Däremot skulle en nackdel vara att biblioteket skulle bli tvunget att upprätthålla två klassifikationssystem. Det andra alternativet skulle vara att ha en bruten hylluppställning där man följer SAB för all litteratur som redan fanns på biblioteket innan övergången, och sedan ha en hylluppställning där man följer DDC för all litteratur som köps in efter övergången, fördelen med det här är att man inte skulle behöva flytta om några böcker och inte heller behöva upprätthålla två klassifikationssystem, en nackdel är dock att litteratur om samma ämne skulle bli utspridd på två olika platser i biblioteket. Det tredje alternativet skulle vara att biblioteket övergår till en hylluppställning enligt DDC, fördelarna med detta skulle vara att man helt går över till att använda DDC på biblioteket och man skulle inte behöva upprätthålla två klassifikationssystem samt att hylluppställningen inte skulle orsaka något merarbete efter det att omflyttningen väl är genomförd, den största nackdelen med det här är den stora arbetsinsats som skulle krävas med att flytta och märka om all litteratur. Det fjärde och sista alternativet är att blanda böcker med SAB-kod med böcker med DDC-kod på hyllorna genom att mappa samman de olika systemen. Fördelarna med detta är att det skulle minimera arbetet med att flytta på litteraturen och det skulle heller inte vara nödvändigt att förse böckerna med koder från två olika klassifikationssystem. Biblioteket skulle dock bli tvunget att välja vilken ordningsföljd som de olika ämnena skulle placeras i och det skulle då bli tvunget att bestämma vilket klassifikationssystem, SAB eller DDC, som ska styra ordningsföljden. 11 Ytterligare ett problem sammankopplat med övergången till Dewey som skulle påverka biblioteken är huruvida bibliotekarierna skulle behöva någon form av utbildning inom DDC för att klara av att arbeta med det nya klassifikationssystemet. Magdalena Svanberg föreslår två former av utbildning, den ena skulle syfta till att ge bibliotekarier en grundläggande 11 Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S. 39-41 10

kunskapsbas för att kunna använda Dewey på biblioteken, den andra skulle syfta till att ge en mer avancerad kunskap om Dewey riktad till dem som skulle ha som uppdrag att klassificera med DDC. 12 Ett annat problem med övergången till Dewey är huruvida man ska översätta Dewey, och i så fall vilken sorts översättning som bör göras. Svanberg presenterar fem olika alternativ. Alternativ ett är att inte översätta DDC, och att biblioteken använder sig av den engelska versionen, fördelen med detta är att det inte skulle bli några kostnader för översättning och underhåll. Men en av de mer uppenbara nackdelarna med detta är att det dock kräver att både bibliotekarierna och användarna måste ha mycket goda kunskaper i engelska, dessutom måste de ha goda kunskaper om förhållanden i USA och de andra engelskspråkiga länderna, dessutom skulle ingen vägledning ges om hur svenska företeelser skulle klassificeras. 13 Alternativ två är att översätta den förkortade engelskspråkiga utgåvan. Fördelen med detta alternativ är att det skulle krävas mindre resurser än vid en översättning av den fullständiga DDC men samtidigt tillgängliggöra svensk terminologi och instruktioner för klassificering av svenska företeelser. Dessvärre finns det flera nackdelar med detta alternativ, bland dessa nackdelar skulle vara att den förkortade versionen av DDC är avsedd för små bibliotek med samlingar med 20 000 titlar eller mindre, vilket skulle vara ett problem för de stora biblioteken som har visat ett intresse för en övergång till Dewey och många av dem skulle förmodligen istället välja att använda sig av den fullständiga engelskspråkiga utgåvan vilket skulle medföra att den svenska översättningen skulle användas i mindre utsträckning och därför vara till begränsad nytta. 14 Alternativ tre är att använda en egen förkortning, de fördelar som finns med detta alternativ är att denna förkortning skulle innehålla svensk terminologi och instruktioner för hur svenska företeelser ska klassificeras och den grad av finfördelning som finns i DDC skulle anpassas till de svenska förhållandena. Däremot skulle en egen förkortning kräva mycket mer arbete än alternativ nummer två, men samtidigt inte så mycket mindre arbete än en översättning av den fullständiga engelskspråkiga utgåvan. Översättningen skulle kräva många ställningstaganden om huruvida en klass ska översättas med tanke på litteraturbelägget och detta arbete skulle man bli tvungen att göra om vid varje ny utgåva av DDC, vilket sker vart sjunde år. Precis som med alternativ nummer två så skulle de flesta bibliotek förmodligen i stället välja att använda sig av den fullständiga engelskspråkiga utgåvan. 15 Alternativ fyra är att använda sig av en svensk översättning av den fullständiga engelskspråkiga utgåvan av DDC, en av fördelarna med detta är att det skulle medföra total överensstämmelse mellan nummer i den fullständiga engelskspråkiga versionen av DDC och i den svenska översättningen. Ytterligare fördelar är att klassificeringsarbetet skulle underlättas 12 Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S. 37 13 Ibid. S. 24 14 Ibid. S. 24 15 Ibid. S. 26, S. 30 11

i och med att utländska DDC-nummer skulle kunna användas utan kontroll eller revidering, vidare skulle svensk terminologi och instruktioner för hur man ska klassificera svenska företeelser finnas tillgängliga fullt ut. Nackdelarna med detta alternativ är framför allt av ekonomisk karaktär. Vidare skulle man bli tvungen att ta ställning till hur den svenska översättningen ska publiceras, antingen som webbversion, tryckt version eller bådadera, det finns fördelar med alla tre publiceringsalternativen. 16 Alternativ fem är en svensk/engelsk version av DDC, detta alternativ skulle medföra att man endast behöver översätta delar av den engelska fullsändiga versionen och låta den engelska versionen ta vid där den svenska slutar, detta skulle visserligen också medföra att det blir nödvändigt med noggrant planeringsarbete om vilken nivå som den svenska versionen ska stanna på och hur avsnitt översatta till svenska respektive avsnitt som inte är översatta ska samverka. Några fördelar med detta alternativ är att det skulle vara komplett överensstämmelse mellan den svenska utgåvan och den fullständiga engelskspråkiga utgåvan av DDC, det skulle även vara total överensstämmelse mellan nummer i den fullständiga engelskspråkiga utgåvan av DDC och den svenska utgåvan. En annan fördel är att övergången till Dewey skulle kunna ske snabbare. Den främsta nackdelen med det här alternativet är att det skulle krävas mer ställningstaganden, för varje klass måste man undersöka både litteraturbelägget och de svenska förhållandena och sedan ta ställning till om klassen behöver översättas eller ej. 17 16 Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S. 26, S. 27-28 17 Ibid. S. 26-27 12

3.3. Skillnaderna i underhåll av de två klassifikationssystemen Ett annat argument för en övergång till Dewey är skillnaderna i underhåll av SAB och DDC. SAB underhålls av en kommitté vars medlemmar representerar olika bibliotekstyper, denna kommitté sammanträder fyra gånger om året och kommittéledamöterna utför kommittéarbetet vid sidan av sitt vanliga arbete och det finns ingen som har underhållet av SAB som huvudsaklig arbetsuppgift. 18 DDC: s underhåll däremot sköts av fem personer som arbetar med denna uppgift på heltid, och de får också in förslag och synpunkter från bibliotek och användare i länder som använder DDC, vilket innebär att DDC har lättare att hålla sig a jour med den ständiga utvecklingen inom olika områden mot vad SAB har. 19 3.4. Argument för folkbibliotekens övergång till DDC De argument som används för en övergång till Dewey för forskningsbiblioteken kan även användas för folkbiblioteken, i litteraturen framkommer det att forskningsbibliotek och stora folkbibliotek har störst behov av ett mer utbyggt och aktuellt klassifikationssystem än SAB, men SAB kanske är tillräckligt för de mindre folkbiblioteken. De argument som finns om att man kan använda sig av utländska DDC-koder är bara relevanta för de bibliotek som katalogiserar själva, men i realiteten utförs det mesta av folkbibliotekens katalogisering av BTJ. BTJ är den ledande leverantören av mediatjänster i Sverige till professionella användare så som bibliotek och universitet. BTJ producerar katalogposter som hålls uppdaterade och innehåller SAB-koder från den senaste upplagan av SAB, dessa katalogposter köps sedan upp av folkbibliotek som abonnerar på BTJ: s tjänster, om flera folkbibliotek skulle vilja gå över till DDC så måste de påverka BTJ till att försöka tillgodose dessa biblioteks önskemål genom 20 21 att förse katalogposterna med DDC-koder. 18 Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S. 6 19 Ibid. S. 9 20 Ibid. S. 19-20 21 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19. (2008) S. 2 13

4. Teori I min uppsats kommer jag använda mig av en teori som analysmetod, vilka jag fann i boken Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (2005), denna argumentationsanalys. Jag ska i det här kapitlet beskriva denna teori. Men först vill jag förklara varför jag har valt att använda mig av just denna teori, för att kunna uppfylla syftet med uppsatsen och svara på mina frågeställningar har jag funnit ett antal olika artiklar. Dessa artiklar kommer jag att analysera innehållet av för att kunna fastställa hur debatten ser ut och vilka argument som används i debatten. Därför anser jag att den lämpligaste teorin som jag kan använda mig av är argumentationsanalys. 4.1. Argumentationsanalys Retorik, läran om vältalighet, som går ut på att beskriva och utveckla den argumenterande verksamheten, har en lång historia och utvecklades av de lärda grekerna och romarna redan under antiken. 22 Målet med retoriken är att försöka övertyga. Retorikens tre grundbegrepp är logos, ethos och pathos. Logos försöker tala till mottagarens intellekt och rationella förmåga att dra slutsatser. De argumenterande texter som använder sig av logos försöker göra ett sakligt intryck och innehåller få värdeladdade ord och uttryck. Det som vi idag kallar för argumentationsanalys rör främst logos och den moderna argumentationsanalysens föregångare återfinns inom den klassiska retoriken. 23 Det som idag kallas för argumentationsanalys har sina rötter i filosofin och lutar sig mer eller mindre mot den formella logiken. Studerandet av logos i argumentationer har sedan antiken kopplats samman med den formella logiken, det är hur logiken ser på relationen mellan språkliga satser som används för att beskriva, eller skapa modeller för, det argumentativa inslagen i olika texter eller samtal. Inom argumentationsanalysen betraktas argumentation som något som är logisk och rationellt, det vill säga logosinriktad. I argumentationsanalys är innebördsaspekterna av de texter man analyserar det som i första hand är intresserar. Fokusering på logos inom argumentationsanalysen på bekostnad av ethos och pathos har skapat en spänning i själva sättet av hur man tolkar texter; den spänning som byggs upp mellan att beskriva vad folk faktiskt gör då de försöker övertyga, och vad de borde göra om de bara använde sig av logos och försökte vädja till förnuftet. 24 22 Göran Bergström, Kristina Boréus (red.). (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. S. 89 23 Ibid. S. 89-90 24 Ibid. S. 90 14

4.1.1. Argumentationsanalysens tre syften Argumentationsanalys har tre syften, det första syftet är deskriptivt: att från befintliga sammanhang där argumentation förekommit söka rekonstruera argumentationen. Detta är i sig en uppgift som beror på att en argumentation, enligt argumentationsanalysen mening, inte är en isolerad företeelse. Argumentation är bara ett inslag i texter, och dessa består över huvud taget inte bara av skäl för och emot bestämda uppfattningar, argumentationen i en text måste hittas. Detta gäller även för specifikt argumenterande texter som debattinlägg i tidningar. Det andra syftet med argumentationsanalysen är att bedöma i vilken grad argumentationer lever upp till vissa normer. Argumentationsanalysens tredje syfte är att försöka bestämma beviskraften i en argumentation, det vill säga i vilken grad argumenten verkligen talar för (eller emot) en bestämd ståndpunkt. 25 4.1.2. Pro et contra-analys Argumentationsanalys kan genomföras med flera olika metoder, den metod som jag tänker använda mig av är pro et contra-analysmetoden skapad av filosofen Arne Naess, Naess själv hänför metoden till Karneades. 26 Pro et contra betyder för och emot, och analysmetoden går ut på att finna en eller flera teser i texter eller debatter, att finna argument för eller emot den eller dessa teser och att relatera dessa argument till varandra. De centrala termerna i pro et contra-analysmetoden är påstående, ( språklig) sats, tes, argument och premiss. När man bedömer relationen mellan tes och argument eller relationen mellan olika argument ser man till uttryckta påståenden, det vill säga den idé som uttrycks av en språklig sats, eller den språkliga form som ett påstående ges. 27 Tesen är det som textens författare argumenterar för eller emot, ett påstående som inte argumenterar för eller emot andra påståenden i texten, men som andra påståenden argumenterar för eller emot. En tes kan vara normativ, preskriptiv eller faktuell, om tesen är normativ talar den för en värdering, om tesen är preskriptiv är den en uppmaning till handling och om tesen är faktuell är den icke-värderande. 28 En tes betecknas med T. 29 Ett argument är ett påstående som antingen stödjer eller undergräver ett annat påstående i argumentationen, antingen tesen eller ett annat argument. Ett argument som talar för antingen tesen eller ett annat argument kallas för pro-argument och betecknas med P, ett argument 25 Göran Bergström, Kristina Boréus (red.). (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. S. 91 26 Ibid. S. 95 27 Ibid. S. 95 28 Ibid. S. 96 29 Ibid. S. 100 15

som talar emot antingen tesen eller ett annat argument kallas för contra-argument och betecknas med C. 30 I argumentationer kan det förekomma påståenden som inte är menade att varken tala för eller emot tesen, utan för eller emot ett annat argument, därför görs en distinktion mellan dessa påståenden. Argument som talar för eller emot tesen kallas för argument av första ordningen, medans argument som talar för eller emot andra argument kallas för argument av andra ordningen. Argument av första ordningen betecknas med P1, P2, P3, osv. respektive C1, C2, C3 osv. och argument av andra ordningen betecknas på samma sätt som argument av första ordningen, men ställt före beteckningen för argument av första ordningen. P1P2 är alltså första pro-argumentet av andra ordningen för andra pro-argumentet av första ordningen, och C1C2 är första contra-argumentet av andra ordningen mot andra contraargumentet av första ordningen, och dessa beteckningar kan såklart även blandas så att det till exempel blir P1P1C2P3, vilket då skulle var första pro-argumentet av andra ordningen för första pro-argumentet av andra ordningen för andra contra-argumentet av andra ordningen mot tredje pro-argumentet av första ordningen. Siffrorna i beteckningssystemet är bara till för att särskilja olika argument, P1 (eller C1) är alltså inte viktigare än P2 eller P3 och behöver inte heller komma före dem i texten. 31 Till sist kommer vi till begreppet premiss, en premiss är den uttalade eller outtalade länken mellan påståenden, oavsett om dessa påståenden är en tes och ett argument eller två argument, premisser betecknas med den grekiska bokstaven ϕ, som uttalas fi. Premisser kan ibland vara utskrivna i texten och kan då inte fogas in som pro- eller contra- argument, men oftast är premisserna inte utskrivna i texten och kan då ibland bli tvungna att skrivas ut i uppstruktureringen av texten, de premisser som kan ha behov av att skrivas ut skrivs då inom parentes. 32 30 Göran Bergström, Kristina Boréus (red.). (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. S. 101 31 Ibid. S. 101 32 Ibid. S. 103-104 16

5. Empiriskt material När jag i den här uppsatsen skriver om debatten eller den debatt som har förts så syftar jag på sex olika debattartiklar som jag har hittat i tre olika tidskrifter, dessa är Biblioteksbladet, Infotrend och Horisont. Allt som allt är det sex artiklar, skrivna mellan 2005 och 2011, och jag har för avsikt att använda dessa som mitt empiriska material och jag kommer i det här kapitlet presentera dessa uppsatser och dess innehåll. Den tidigaste artikeln är från Biblioteksbladets 8: e tidskriftshäfte år 2005 och är skriven av Magdalena Svanberg och hon skriver i sin artikel om det ökade intresset för en övergång från SAB till DDC, den andra artikeln är även den från Biblioteksbladet och dess 9: e tidskriftshäfte år 2006 och är skriven av Åsa Ekström, och i denna artikel ställs frågan om ett nytt klassifikationssystem faktiskt behövs. Den tredje artikeln är ifrån Infotrends 2: a tidskriftshäfte år 2007 och är skriven av Jon Erik Nordstrand, och i sin artikel tar han upp frågan om SAB ska bytas ut mot DDC. Nästa artikel kommer ifrån Biblioteksbladet, 10: e tidskriftshäfte 2008, och är skriven av Henriette Zorn och hon ställer frågan om folkbiblioteken följer efter forskningsbiblioteken när de väljer att gå över till DDC. Den femte artikeln kommer ifrån Horisonts 1: a tidskriftshäfte 2011 och är skriven av Peter Björkman och är en intervju med Joacim Hansson huruvida man ska ha SAB eller DDC på de svenska folkbiblioteken. Den sista artikeln kommer också den ifrån Biblioteksbladet, 5: e tidskriftshäfte 2011 och är skriven av Marielouise Samuelsson och i den tar hon upp hur situationen ser ut i den nu pågående övergången från SAB till DDC. 5.1. Artikel #1 Den här artikeln är Biblioteksbladets åttonde tidskriftshäfte 2005 och är skriven av Magdalena Svanberg, titeln är Dewey Decimal Classification: Intresset för en övergång ökar. Som inledning börjar Svanberg med att skriva att Sverige för snart hundra år sedan bestämde sig för att använda ett eget svenskt klassifikationssystem istället för att använda Dewey Decimal Classification (DDC), hon fortsätter sedan med att fråga om det inte är dags att ompröva det beslutet efter ett seminarium anordnat av Kungliga Biblioteket våren 2005. I artikeln fortsätter Svanberg med att förklara hur pass spritt DDC är, hur många länder som använder systemet, innan hon sedan ger en återblick av det seminarium som Kungliga Biblioteket anordnade den våren. Seminariets huvudtalare var huvudredaktören för DDC, Joan S. Mitchell, och hon gav en överblick av DDC och alla dess möjligheter. Svanberg skriver sedan om fördelarna med WebDewey, vilket är den version av DDC som finns på internet, hon skriver att webbversionen alltid är den mest uppdaterade och aktuella versionen med fyra revideringar per år medans den tryckta versionen av DDC revideras vart sjunde år. Webbversionen innehåller dess utom fler verktyg och mer information som hjälp för katalogisatören. 17

En ledstjärna, skriver Svanberg, för Mitchell och de andra på DDC: s redaktion är att de förändringar som kontinuerligt sker runt omkring oss i vår vardag snabbt ska kunna påverka DDC: s innehåll. Vidare skriver Svanberg att det är bättre att utöka klassifikationssystemet än att totalt omstrukturera det därför att i och med att systemet påverkar bibliotekens kataloger och samlingar kan revisioner orsaka merarbete och försvåra sökningar i DDC, men att det trots det ibland kan vara befogat med större omarbetningar av systemet eftersom vissa områden av nödvändighet måste hållas mer aktuella därför att man inom dessa områden framför allt använder aktuell litteratur. Som exempel använde Mitchell sig av DDC-klassen 570, Biologi, som reviderades grundligt till den 21: a upplagan av den tryckta DDC. Svanberg går sedan in på översättningar av DDC och skriver att en av grundprinciperna är att DDC-nummer ska vara interoperabla oavsett språkversion, hon går sedan igenom vad som är tillåtet vid en översättning och skriver att samarbetet är viktigt Magdalena Svanberg presenterar sedan Unni Knutsen, lärare på Bibliotek- og informasjonsstudiene vid Högskolen i Oslo, som var en annan talare på seminariet och som gav en historisk återblick med början vid hur det gick till när Norge i början av 1900-talet införde DDC för att avsluta med att berätta om samarbetet med DDC: s redaktion under den senaste norska översättningen av DDC och hon betonade att även ett litet land som Norge kan påverka DDC. Svanberg går sedan vidare med att berätta om DDC: s användning i webbaserade söktjänster, och presentationen av en studie av en gemensam sökportal som heter Renardus och som är uppbyggd enligt DDC. Undersökningen var genomförd av Traugott Koch från Lunds universitetsbibliotek och KnowLib och tittade på hur användare navigerade i Renardus. Undersökningen visade att de flesta användarna föredrog att bläddra i strukturen än att söka i fritext. Efter detta går Svanberg in på om DDC är något för Sverige. Hon tar upp en del fördelar med en övergång till DDC, däribland att en stor del av den litteratur som biblioteken köper in redan har klassats med DDC vilket betyder att det finns stora möjligheter till rationalisering. Svanberg skriver att den gemensamma uppfattningen på seminariet var att en övergång till DDC är något som biblioteken definitivt bör överväga. Svanberg frågar sedan vad som händer nu? Hon svarar sedan själv på frågan och skriver att Kungliga Biblioteket ska genomföra en förstudie som grund för ett beslut om en eventuell övergång till DDC och hon förklarar vad den här förstudien ska undersöka. Hon fortsätter sedan med att skriva att varje enskilt bibliotek själv fattar beslut om de ska gå över till DDC, och att det i första hand är forskningsbibliotek som har visat intresse för att gå över. Men förstudien ska även undersöka huruvida folkbiblioteken är intresserade av en övergång från SAB till DDC samt hur folkbibliotekens kulle påverkas om forskningsbiblioteken går över till DDC. Magdalena Svanberg avslutar med att skriva att Kungliga Biblioteket anordnade ett miniseminarium på Bok & Bibliotek för att väcka frågan om huruvida en övergång till DDC 18

är någonting för svenska bibliotek, och att seminariet fick ett positivt gensvar samt att även folk- och skolbibliotekarierna visade intresse för DDC. 5.2. Artikel #2 Behövs ett nytt klassifikationssystem?, detta är titeln på Åsa Ekströms artikel i Biblioteksbladets nionde tidskriftshäfte 2006. Ekström inleder med att berätta att Sverige för hundra år sedan ratade Dewey Decimal Classification för att istället skapa ett eget nationellt klassifikationssystem, SAB, men att DDC idag används över större delen av världen och att det nu föreslås att DDC även ska införas här i Sverige. Och att den här artikeln berättar om när BBL besökte Svensk Biblioteksförnings klassifikationskonferens i Filmhuset i Stockholm. Ekström fortsätter sedan med att återberätta en del av vad författaren och litteraturkritikern Ola Larsmo pratade om när han inledde konferensen. Larsmo börjar med att ställa frågan vad är ett bibliotek?. Därefter går han igenom vad han anser att bibliotekarieyrket går ut på, och Larsmo menar att det är att ordna och ställa upp mänsklighetens samlade kunskaper. Men han säger också att man inte får glömma faran med själva ordnandet där samlandet av kunskap och information tar över och dränker den användbara informationen och gör allting oöverskådligt. Enligt Ekström menar Larsmo också att det bakom varje samlande och ordnande alltid finns en beställare, vilket det är viktigt att vi inte glömmer. Därefter skriver Ekström om vad Larsmo pratade om censur, och det hot mot informationsfriheten som upphovsrätten utgör när den som idag drivs in absurdum. Ekström går sedan vidare med att skriva om vad Magdalena Svanberg, som tog vid efter Larsmo, pratade om. Svanberg tog sig an själva kärnan av konferensen, nämligen klassifikationssystemet. Svanberg tog upp de för och nackdelar som finns med en övergång till Dewey Decimal Classification. Hon nämner att DDC är det mest spridda klassifikationssystemet i världen, att det används i 135 länder och är översatt till över två dussin språk, att systemet är språkoberoende vilket gör internationellt samarbete vad gäller klassifikation. Svanberg själv föredrar DDC framför SAB. Ekström fortsätter med att en stor mängd av den utländska litteraturen som idag köps in av biblioteken redan är klassificerade med DDC, vilket innebär att biblioteken inte skulle behöva omklassificera dem och att svenska böcker skulle få internationell klassning vilket skulle öka tillgängligheten för svensk forskning. I artikeln skriver Ekström att Magdalena Svanberg leder den förstudie angående en eventuell övergång till DDC, Svanberg tar även upp motargument mot den kritik som finns mot en övergång till DDC. Svanberg fortsätter med att presentera hur pass mycket utbildning med DDC bibliotekarier skulle behöva vid en övergång. Ekström skriver dessutom att det i praktiken är upp till varje enskilt bibliotek om huruvida just det biblioteket ska gå över till DDC eller inte. 19

Vidare skriver Ekström om vad Ingrid Berg och Pia Leth från Kungliga Biblioteket talade om under rubriken Varför bibliotekskataloger när vi har Google?, de tog upp att bibliotekskatalogerna designade för informationsspecialister och är väldigt användarovänliga och att eftersom användare i allmänhet inte är informationsspecialister utan föredrar att följa principen om minsta möjliga ansträngning så borde bibliotekskatalogerna vara mer som Google vad gäller användarvänlighet. Utöver detta skriver Ekström i sin artikel också om att frågan om vad folkbiblioteken och dess användare har att vinna på en övergång till DDC inte kunde besvaras på konferensen. 5.3. Artikel #3 Är det dags att byta ut SAB mot DDC? är titeln på Jon Erik Nordstrands artikel i tidskriften Infotrends andra tidskriftshäfte år 2007. Nordstrand har varit överbibliotekarie vid Universitetsbiblioteken i Umeå och Göteborg samt vid Bibliotek och läranderesurser vid Högskolan i Borås. Han är också ledamot av Kungliga Bibliotekets styrelse. Nordstrand har under det senaste året deltagit i ett arbete vid Kungliga Biblioteket för att studera hur katalogiseringsarbetet kan effektiviseras och styras och i denna artikel tar han upp diskussionerna kring en eventuell övergång till DDC (Dewey). Först ger han en repetition om Dewey där han ger en kort presentation av Dewey-systemet och dess skapare Melvil Dewey. Nordstrand skriver att han i sin artikel stödjer sig på Magdalena Svanbergs arbete och tar flera faktauppgifter därifrån, hennes gedigna arbete behandlar detaljer i Deweysystemet och ger också en rad statistiska uppgifter. ( Magdalena Svanberg. Delstudie 3. En förstudie över vad en övergång till Dewey Decimal Classification skulle innebära. http://www.kb.se/kul DDC_rapport.pdf) Nordstrand tror inte att hans åsikter är särskilt kontroversiella inom hans arbetsgrupp men uppger i denna artikel att det han skriver är helt hans egna åsikter. Nordstrand fortsätter med att fråga Hur är en framtida katalog?, varefter han skriver att varje diskussion om system för kataloger utgår av användandet av katalogen. En katalog ska ge information om huruvida ett bibliotek har ett visst dokument, vad man har inom ett visst område och vad man har av en viss författare. Han uttrycker att det är en utmaning vad detta innebär i vårt nätsamhälle med gränslösa littertursamlingar men att det inte i sig är en principiell förändring av katalogens uppgift. Nordstrand har en vision om hur en katalog ska fungera: Det som Google gör, i huvudsak att jämföra ord och Amazon, att ta in tidigare köp- och sökmönster. Intresset för ett dokument där man vill hitta resten, eller att beskriva sitt intresseområde i naturligt språk och få ett meningsfullt svar då skall katalogen svara med en relevansordnad lista. 20

Vid en sökning behövs också ämnesbeskrivningar i dokumentbeskrivningarna, inom det området tar Nordstrand upp argument för traditionella klassifikationskoder, men först beskriver han ett vanligt argument mot koder. Koderna är svåra att begripa, människan tänker helst i ord, inte i koder, och användarna på biblioteken vill inte använda koder för att söka information. Nordstrand tar här upp att det resonemanget har ett fundamentalt fel, det förväxlar interaktionen med den lagrade informationen. Han anser att man i framtiden inte behöver söka genom att ange en klassifikationskod. Diskussionen om klassifikationssystem anser han bör utgå från hur man ur en databas synpunkt bäst beskriver ett ämnesinnehåll. Hur människan kommunicerar med systemet är en helt annan fråga. Nordstrand fortsätter i sitt resonemang att ta upp fördelarna med ett klassifikationssystem, det är neutralt till det använda språket, företeelser är tämligen konstanta. Detta avslutar första ledet i hans resonemang, han säger också att man kommer att använda klassifikationskoder under lång tid framöver men att det skall döljas för användarna. Nordstrand fortsätter här i sin artikel med frågan vilket klassifikationssystem bör man använda? Det klassiska SAB systemet är en uppenbar kandidat, det finns redan på många bibliotek men Jon Erik anser här att man bör pröva om det finns andra alternativ och väga fördelarna med ett alternativt system mot nackdelarna att behöva byta system. I artikelns fortsättning argumenterar Nordstrand för att Dewey är det rimliga alternativet, Dewey används redan över hela världen, det är väladministrerat det ägs av OCLC som har en god ekonomi tack vare sin storlek och därför garanterar att systemet kan fortsätta att utvecklas. I Sverige används Dewey redan av KTHB och Luleå tekniska universitetsbibliotek för dess naturvetenskapliga litteratur. Ytterliggare frågor som Nordstrand tar upp i sin artikel är Måste man anpassa Dewey till svenska förhållanden?, Ska Dewey eller DDC översättas till svenska?, Vad skulle införandet av Dewey innebära för samarbetet mellan vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek? Kort beskrivet ur artikeln, svar på första frågan Ja till en viss del är det självklart nödvändigt, geografiska förhållanden skiljer sig och det finns delar där vi inte kan beskriva våra förhållanden i ett anglosaxiskts system, exempelvis gällande juridik, men där har Norge gjort en anpassning som kan användas. Nordstrand tolkning av Magdalena Svanbergs redovisning är att Dewey inte är sämre än SAB i att bära fördomar som i dag anses politiks felaktiga. I övrigt är vår kultur och vårt politiska synsätt inte så annorlunda mot Deweys. Svar på andra frågan Nordstrand säger här att han hör till dom som värnar om det Svenska språket men han anser ändå att Dewey inte skall översättas, begreppsförklaringar behövs men om man översatte Dewey anser han att dynamiken i systemet skulle försvinna. 21

Svar på tredje frågan Nordstrand uttrycker här att han inte är orolig över samarbetet mellan olika bibliotek det är mycket få sökningar som görs på klassifikationskoder, ur användarsynpunkt kan det då inte betyda särskilt mycket om de olika biblioteksformerna har olika klassifikationssystem. Vidare i artikeln tar Nordstrand upp internationalisering av katalogiseringen, för att kort sammanfatta detta, det har varit en enorm styrka att biblioteken har tillämpat internationella standarder, (MARC) som British Library och Library of Congress. Man översatte de angloamerikanska katalogreglerna och fick katalogposter som överensstämde bra. Den svenska varianten av MARC-formatet har man lämnat, formatmässigt kan man importera katalogposter utan egentlig konvertering. Sedan förra året har Sverige en standardiserad teckenkod kallad Unicode. Nordstrand säger vidare att för att göra våra beskrivningssystem bättre samkörda med omvärlden är det bara två saker kvar att arbeta fram det vill säga ämnesbeskrivningen och namnformerna. Harmoniseringen av namnformerna är svår, det finns ingen bra standard men med en gemensam ämnesbeskrivning skulle man åstadkomma en nära nog automatiserad katalogisering. Nästa fråga i sammanhanget är hylluppställningen, här beskriver Nordstrand att han anser att hylluppställningen är separerad från klassifikationskoden trots Deweys historiska ursprung som ett hyllsystem. Flertalet universitetsbibliotek har släppt den kopplingen. Nordstrand skriver också att det är upp till varje bibliotek om man vill sortera om böckerna. Hur bör man gå vidare frågar sig Nordstrand sedan. Att byta klassifikationssystem är en stor uppgift, i den remissomgång som gjorts pekar nästan alla svaren på att det behöver göras ytterligare utredningar. Det är först på sikt som vinsterna rent strategiskt kommer om man inför Dewey. Nordstrand anser att man inte kan förvänta sig att enskilda bibliotek skall ta steget på egen hand, det är en hel del som behöver göras, till exempel måste tabeller för översättning mellan Dewey och SAB utvecklas, där har ett sort arbete redan gjorts av Bodil Gustafsson vid SUB. Erfarenhet av utbildning av Dewey behövs och alla måste vänjas vid tanken att byta system därför är det rimligt att Kungliga biblioteket driver utvecklingen till att Dewey anpassas till svenska förhållanden och svenska böcker får Dewey koder. Nordstrand avslutar här artikeln med att säga att detta skulle bli en stor vinst genom att den svenska litteraturen blir bättre sökbar i internationella system, det i sin tur skulle ge värdefulla erfarenheter och i praktiken ge de ytterligare utredningar som efterfrågas. 22

5.4. Artikel #4 Forskningsbiblioteken väljer Dewey följer folkbiblioteken efter? Detta är titeln på den artikeln som publicerades i Biblioteksbladets tionde tidskriftshäfte 2008, skriven av Henriette Zorn. Hon skriver i artikeln att frågan som titeln utgör länge har varit aktuell och att det redan för två år sedan fanns tecken på att en övergång till DDC kunde vara i antågande. Zorn nämner även Magdalena Svanbergs förstudie om konsekvenserna med en övergång till DDC. Hon skriver vidare att beslutet om en övergång nu har kommit efter det att Kungliga Bibliotekets nationella referensgrupp ställt sig positiv till en övergång, hon förklarar även vad den nationella referensgruppen är för något och vilka som är med i den. Zorn skriver att ledorden bakom beslutet om övergången är effektivisera, internationalisera och rationalisera. Därefter går Zorn igenom fördelarna med en övergång till DDC, att klassifikationssystemet är så pass sprit, det används av 135 länder och är översatt till nästan 30 olika språk, att det är språkoberoende och att det möjliggör internationellt samarbete när det kommer till klassificering. Hon nämner också att en av fördelarna är vad hon kallar en rationaliseringsvinst är att en stor del av den utländska litteratur som svenska universitetsoch högskolebibliotek köper in redan är klassade med DDC, vilket betyder att biblioteken inte behöver klassa om litteraturen efter en övergång. Ytterligare en fördel med en övergång är att i och med att svensk litteratur klassificeras med internationell klassning möjliggör det att svensk forskning blir internationellt känd. Enligt Zorn så berör Kungliga Bibliotekets beslut att gå över till DDC främst forskningsbiblioteken och att Kungliga Biblioteket, vid tiden för artikelns skrivande, inte har något uppdrag att fundera på hur en övergång påverkar folkbiblioteken. Hon skriver även att det är upp till varje enskilt bibliotek, oavsett om det är ett forskningsbibliotek eller ett folkbibliotek, huruvida de ska gå över till DDC eller inte. Zorn skriver också att saken kompliceras för många folkbibliotek i och med att biblioteken själva inte äger katalogposterna, det gör BTJ. Vidare tar Zorn upp det att Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar har studerat för- respektive nackdelar med en övergång, också för folkbiblioteken, vad man har kommit fram till vad gäller fördelarna är att dessa i stort stämmer överens med de fördelar som är listade för forskningsbiblioteken med effektivisering, internationalisering och rationalisering. Men när det gäller de rationaliseringsvinster som forskningsbiblioteken får i och med att den utländska litteraturen redan är klassad med DDC så vinner folkbiblioteken inte lika mycket på det eftersom endast en liten del av folkbibliotekens samlingar består av utländsk litteratur. Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar konstaterade också att rationaliseringspotentialen vid en övergång till DDC är mycket mindre för folk- och skolbiblioteken än för forskningsbiblioteken, vilka har en mer internationell inriktning, till skillnad mot folk- och skolbiblioteken vilkas inriktning är mer lokal. Zorn fortsätter med att skriva att de nackdelar som utvecklingsrådet listar är sådant som berör de problem som uppstår vid en övergång, men att utvecklingsrådet ändå förespråkar en 23