Minnesanteckningar Datum 2015-05-11 Diarienummer 1239-2413/2009 Boverkets referensgrupp brandskydd 2015-05-11 Stockholm Observera att detta dokument är arbetsmaterial och innebär inte några bindande åtagande för Boverket. Minnesanteckningar Närvarande Referensgruppen Arbetsmiljöverket, AV Brandskyddsföreningen, SBF Byggherrarna Byggmaterialindustrierna Fastighetsägarna Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, BIV Föreningen Sveriges Brandbefäl, SBB Luleå tekniska universitet, LTU Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Svensk Försäkring, SF Sveriges Brandkonsultförening, BRA Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP Sveriges byggindustrier, BI Ulla Rosenius Ville Bexander Thomas Jennlinger Lars-Erik Olsson Rikard Silverfur Johan Lundin Peter Arnevall Mikael Försth Patrik Perbeck Hans-Eric Zetterström Per-Anders Marberg David Winberg Thomas Järphag Boverket Caroline Bernelius Cronsioe Anders Johansson Anders Larsson Ej närvarande Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, FSBS Lunds universitet, LU Sveriges kommuner och landsting, SKL Ulrika Nolåker Håkan Frantzich Max Ekberg Box 534, 371 23 Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Tel: 0455-35 30 00 Fax: 0455-35 31 00 E-post: registraturen@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
2(16) Dagordning 1. Välkomna! 2. Uppföljning av föregående mötesfrågor 3. Pågående regeringsuppdrag a. Bokaler b. Regeringsuppdrag om standarder och standardisering i. Strategi för hänvisning till standarder ii. Resultatkontrakt c. Expertfunktion byggskador 4. Brandskydd i asylboenden 5. Samverkan kring revidering av BBR 6. Runda runt bordet a. Kort info, max ett par minuter, vad er organisation med jobbar inom brandskydd som Boverket och övriga referensgruppen kan behöva känna till. b. Diskussionsmöjlighet - efter rundan runt bordet 7. Information från Boverket a. Remiss av EKS b. Bostadsanpassningsbidrag för brandskydd c. PBL kunskapsbank ändring av byggnader d. PBL kunskapsbank kontrollplaner e. Verktyg för att räkna ut sanktionsavgifter f. Haverikommissionens rapport om Norrtäljebranden 8. Övriga inkomna frågor a. Uthyrning av stugor/lägenheter i fjällen b. Dörröppnare och dörrstängare i brandcellgräns 9. Övriga frågor 10. Nästa möte I slutet finns det presentationsmaterial som har visats under mötet.
3(16) Minnesanteckningar Anders J hälsar alla välkomna och tackar Hans-Eric för att han har ordnat med lokal och utmärkt lunch och fika hos Länsförsäkringar. Hans-Eric Zetterström hälsar alla välkomna till Länsförsäkringar och berättar kort om Länsförsäkringar. 1. Välkomna Vi har en ny deltagare i referensgruppen och det är Per-Anders Marberg som ersätter Kjell Fallqvist för BRA brandkonsulter. Lars-Erik Olsson som representerar byggmaterialindustrierna, var ny redan vid förra mötet men hade då förhinder att delta så detta är hans första möte där han deltar. Vi hälsar båda varmt välkomna. En kort presentationsrunda runt bordet. 2. Uppföljning av föregående mötesfrågor Anders J ger en kort uppdatering av statusen på de frågor som vi diskuterade i referensgruppen förra gången. I. Marknadskontroll av brandvarnare. Ett av de företag med brandvarnare (snapalarm) som Boverket testade överklagade Boverkets beslut om bland annat återkallelse till mark- och miljödomstolen. Överklagan avslogs och den domen överklagades inte vilket gör att Boverkets beslut gäller. II. EKS, återkommer på dagordningen idag då den har gått ut på remiss. III. BBR 22 trädde ikraft den 1 mars 2015 och den versionen avser enbart ändringar i avsnitt 9. LÄNK IV. Expertfunktion byggskador, återkommer på dagordningen idag. 3. Pågående regeringsuppdrag Boverket har även i år ett stort antal regeringsuppdrag. Under dagen kommer vi att beröra fyra pågående uppdrag (bokaler, nyanlända, resultatkontrakt och strategi för standarder) och ett för Boverket avslutat regeringsuppdrag, expertfunktionen för byggskador. 3a. Bokaler AJ är projektledare för detta uppdrag. Bokaler är inget som finns i något regelverk idag utan är ett ord som populärt har bildats när man vill integrera lokaler och bostäder i samma byggnad eller utrymme. Bokaler används som ett sätt att skapa en mer varierad miljö i t.ex. miljonprogramsområdena. Vårt uppdrag i korthet: finns det något som försvårar att skapa bokaler. Boverket hade nyligen en workshop med externa intressenter i frågan om bokaler. En slutsats var att om man har en bostad och en lokal i byggnaden och via
4(16) kontrakt knyter de olika verksamheterna till varandra är det en framkomlig väg redan idag. Workshopen konstaterade också att det däremot inte är möjligt att ha lokaler och bostäder i samma utrymme med dagens regelverk såsom t.ex. byggreglerna. Detaljplanen gäller oftast för antingen lokaler eller bostäder och behöver då ändras. Rosengårdsmodellen kan tjäna som förebild för fungerande bokaler. Där finns det skilda kontrakt för bostad och lokal och man har skilt bostaden och lokalen åt men det finns en dörr mellan lokalen och bostaden. Sen har man ett tredje kontrakt som knyter ihop lokal- och bostadskontrakten. Fastighetsägarna vi behöver en definition av vad en bokal är. Då har man något att jobba utifrån. Idag är en del av svårigheten att man inte har en definition. Boverket, en internremiss kommer snart att komma innan vi ska vara klara med uppdraget. Den remissen skickar vi även till referensgruppen. 3b. Regeringsuppdrag om standarder och standardisering Resultatkontrakt, två frågor: ge förslag på långsiktiga (treåriga) och kortsiktiga (ettåriga) mål Grupp 1 (Fastighetsägarna, Byggmaterialindustrierna, SF, BIV): Drivkraft att standardisera, finns det? Vet man idag varför man bör standardisera? Hur bör standarder användas? Vet man hur tanken är att standarder ska användas eller bör detta omvärderas? Kommunikation och kunskap är viktiga nycklar för att få en fungerande standardisering. Detta behöver bli bättre. Innan Boverket tar fram en strategi eller ett resultatkontrakt så bör Boverket och övriga intressenter ha en gemensam idé om hur nuläget ser ut och beskriva vad det är man vill lösa med ett kontrakt. Betalningsmodellen (betala för att vara med, bidra med din tid och sedan betala för standarden), är den bra och fungerar eller behövs ett annat system arbetas fram? Fastighetsägarna Representativiteten när standarder tas fram: är de som behöver vara med med? Kan vara ett långsiktigt mål i ett resultatkontrakt. Kvalitetssäkring av innehållet: på SIS har de anställda generellt ingen ämneskunskap. Innehållet i en standard kan därför gynna vissa parter och missgynna andra, beroende på vilka som har varit med och tagit fram en standard. Därför behöver det finns en neutral kvalitetssäkring. Grupp 2 (BRA, Byggherrarna, AV, MSB):
5(16) Standarder som det hänvisas till i regelverk och regelverken bör revideras med samma intervall. Ofta måste standarderna som det hänvisas till i regler, oavsett om det är i föreskrift eller allmänt råd, användas då det är svårt att göra på annat sätt för att uppfylla kraven. Det behövs en likvärdig behandling av standarder från olika myndigheter och inom myndigheter. Byggkostnader som kopplas ihop med standarder bör tas upp i konsekvensutredningar. Kostnaden för standarder bör också tas med i konsekvensutredningarna. Svårt att ta till sig och överblicka vad som händer med standarder även om man enbart fokuserar på t.ex. brandområdet (uppdateringar och revideringar av befintliga standarder, nya standarder, direktiv och förordningar m.m. hänvisningar i regler) och även om samtliga standarder skulle vara på svenska och gratis tillgängliga. Grupp 3 (SBB, SP, SBF, BI, LTU): Tillgängligheten: det är svårt att få en bra och fullständig överblick över standarder och standardisering. Det är dessutom svårt att förstå och ta till sig innehållet i standarder. Standarder är därtill dyra. De standarder som regler hänvisar till behöver finnas gratis tillgängliga och paketerade på lämpliga sätt (BBR-paket t.ex.). Det skulle underlätta för slutanvändaren. Allmän diskussion om standarder och standardisering LTU, hur ser Boverket på att man hänvisar till standarder som kostar pengar? Boverket, vi hänvisar sällan till standarder i föreskrift då dessa i så fall blir ett krav att använda. I allmänt råd däremot finns det, i alla fall i teorin, en möjlighet att göra på annat sätt, dvs. välja en annan lösning. BRA, juridiskt kan Boverket och andra regelgivande myndigheter göra det enkelt för sig genom att inte hänvisa till standarder i föreskrift utan istället i allmänna råd. För oss som använder reglerna gör det ingen skillnad utan man måste ofta använda eller förhålla sig till den standard som det hänvisas till i föreskrift eller allmänt råd ändå. Fastighetsägarna, i varje standard finns det ofta ett antal normativa referenser. Är det Boverkets ställning att ni hänvisar även till de normativa referenserna när ni hänvisar till en standard? Boverket, det finns i princip två olika typer av hänvisningar i BBR (regler). 1. XXX har regler om YYY. Den formuleringen är enbart en upplysning. 2. Byggherren bör följa X och Y. Det allmänna rådet ger då en rekommendation till en lösning. Om det allmänna rådet innehåller en hänvisning till en standard så behöver man följa den för att kunna hävda att man har uppfyllt det all-
6(16) männa rådet. Vilken typ av hänvisning man har måste man därför kolla från fall till fall. BRA och BIV, det är viktigt hur föreskrifterna är formulerade. Med bra och tydliga funktionskrav behövs inte standardhänvisningar i samma utsträckning som idag. Då kan användaren av reglerna istället läsa ut kravnivå i föreskrifterna. BI, i kontraktsfallet används de standarder som specificeras i kontrakten. I övrigt använder man inte standarder i någon större utsträckning utan snarare används handböcker. BI, det är svårt att veta om man har de standarder man behöver. Ofta räcker det inte att enbart köpa t.ex. de standarder som det hänvisas till i BBR. Ofta behöver man inte alla dessa men däremot behöver man komplettera med andra. Denna svårgenomtränglighet gör bland annat att standarder inte används. BIV, ofta stöter man på tillfällen där man har behov av standarder som man inte har sedan tidigare. BRA, generellt tror jag att vi är alltför dåligt pålästa i de standarder som finns. Vi hänvisar till dem, men har inte kunskap om innehållet i tillräcklig omfattning. De är oftast väldigt tekniska och detaljerade. De ska ju numera finnas tillgängliga, men ibland när man letar efter dessa så har det endast varit sammanfattning tillgänglig, gällde bland annat utformning av utrymningssignaler när jag sökte senast. SP, scope och innehållsförteckning bör alltid gå att läsa på SIS hemsida. AV, Socialdepartementet beställde en standard som de betalade för att ta fram och den är nu fritt tillgänglig. Det finns alltså vissa standarder som är fritt tillgängliga. LTU, varför är det inte möjligt att ha alla standarder gratis tillgängliga? Boverket, praktiskt svårt och väldigt dyrt för staten. AV, många arbetstagarorganisationer vill inte ha hänvisningar till standarder i regler av just kostnadsskäl. Enligt remissvar till tidigare regelarbete på AV. BIV, det är svårare för byggnadsnämnden och räddningstjänsten att göra tillsyn om de behöver ha tillgång till och kunskap om standarder också. Fastighetsägarna, reglerna måste gå att använda, framförallt när man har funktionskrav. Reglerna måste gå att verifiera. Hur vet man att man uppfyller kraven? Hur man formulerar kraven är därför viktigt för att få systemet att fungera. 3c. Expertfunktion byggskador Rapporten har varit ute på remiss från Regeringskansliet och det kom in drygt 50 remissvar från olika instanser. Övervägande positiva synpunkter (runt 35 stycken). Ca tio remissinstanser hade inga synpunkter. 10 remissinstanser hade lite mer kritiska synpunkter. T.ex. är SKL kritiska till rapporteringsskyldighet-
7(16) en från byggnadsnämnderna. Vissa remissinstanser var kritiska att expertfunktionen föreslås placeras på Boverket. Ingen remissinstans avstyrker förslaget. Just nu avvaktar vi regeringskansliets beslut i frågan. 4. Brandskydd i asylboenden Boverket, Migrationsverket har blivit tydligare i upphandlingarna med krav på brandskydd i asylboenden. De har tagit in en konsult som har hjälpt till med upphandlingsunderlagen. Det är dock svårt att skriva upphandlingsunderlag för befintliga byggnader, vilket det ofta handlar om. Men Migrationsverket är tydliga med att asylboenden oftast är att betrakta som Vk4. I vissa fall kan dock Vk3B användas. Migrationsverket kräver numer att en brandsakkunnig ska komma in med ett utlåtande om hur brandskyddet är i den befintliga byggnaden. SBB, den presentation som Migrationsverket hade på MSBs Förbyggandekonferens var tydlig och bra. De flesta presentationerna från årets konferens finns här: https://www.msb.se/forebyggandekonferensen BRA, sprinkler i asylboenden, är det något Boverket har funderat att ha som alternativ metod för att uppfylla föreskriften? Boverket, inte mer än att vi i diskussionerna med Migrationsverket har konstaterat att de som behöver Vk5B ska bo i Vk5B. SBB, finns en del rättsfall inom detta område efter föreläggande utifrån LSO. MSB, Migrationsverket har numer även ett förfarande att man kan skicka in tveksamma fall till Migrationsverket som då granskar dessa. Det gör att brandskyddsfrågan har fått ett större fokus. Regeringsuppdrag om bostäder för nyanlända Boverket har regeringens uppdrag att kartlägga och analysera boendesituationen för asylsökande i eget boende och för nyanlända. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2015. Nyanländas boendesituation, en delrapport kom i mars 2015. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/publikationer/2015/nyanlandas-boendesituation--delrapport/ Eventuella lösningar, som föreslås i delrapporten: Tillfälliga moduler Bostadsförmedling Byggregler, justera i regelverket för tillfälliga modulhus, gäller framförallt bostadsutformning och tillgänglighet Ändra detaljplanerna så att tillgänglig mark går att använda för detta ändamål Nationell bostadspool Det kan finnas tomma lägenheter i glesbyggd men det är ofta svåra förutsättningar att få jobb på dessa ställen.
8(16) SBB, i Uppsala går kommunen nu ifrån att bygga dagis i baracker då man har insett att de i slutändan kostar mer än att bygga permanenta byggnader. BRA, ett problem idag är att många som fått asyl bor kvar i asylboenden då det är svårt att hitta ett permanent boende. Bostäder för personer som fått asyl ska normalt vara i Vk3, medan boende för de som väntar på besked om asyl är i Vk4. Byggekonomiskt kan det då finnas vinst i att låta de som fått asyl få bo i befintliga byggnader som är svåra att klara Vk4 men klarar Vk3, tills dessa personer hittat ett permanent boende. För asylsökande bör man främst försöka hitta boenden i nybyggnationer som är lättare att få i Vk4 jämfört med att bygga om en befintlig byggnad. SF, på svensk försäkring har inte asylboenden diskuterats men på vissa försäkringsbolag är detta en stor fråga. T.ex. har vissa försäkringsbolag krav att asylboenden ska ha automatiskt brandlarm. Frågan om asylboenden på försäkringsbolagen gäller mer än bara brandskydd. 5. Samverkan kring revidering av BBR En fråga från BRA. Hur vill Boverket att branschen ska hjälpa Boverket med revideringar av BBR avsnitt 5 och tillhörande allmänna råd? BRA är gärna med i utredningar, förstudier m.m. De senaste BBR-ändringarna har branschen enbart fått ha synpunkter på först när de konkreta förslagen har kommit. Boverket, referensgruppen är ett forum för att påbörja revideringsarbeten. Boverket, nattis, är en fråga som vi har lyft i denna grupp. I sommar ska vi ha sommarjobbare som ska hjälpa oss att utreda frågan. BRA, FaQ från Boverket, (som publiceras på Utkiken på ett strukturerat sätt) läses av många och är ett bra komplement till reglerna. Vid svåra frågor bör Boverket ta hjälp av branschen att svara på frågorna. Dessa bör också konsekvensutredas. Boverket, det kan vara en bra idé att i vissa fall ha en dialog och då framförallt med branschorganisationerna. Boverket, just nu pågår uppstarten av en eventuell BBR-revidering på Boverket. Detta är ett projekt där syftet och bakgrunden bland annat ska genomlysas. BIV, kan man få ett tydligt syfte i alla delar så underlättar det enormt för användaren. Om man inte skriver syftet i föreskrift så behöver det tydligt framgå i konsekvensutredningarna. Detta är ett önskemål från många, inklusive Boverket. Även Boverket behöver bakgrund och historik vid t.ex. revideringar eller när vi svarar på frågor. Fastighetsägarna, har ni någon tanke på att låta någon annan ta fram ett förslag till BBR än Boverket? Boverket, kan vara ett sätt att gå tillväga för att få in t.ex. lösningar och synpunkter.
9(16) Fastighetsägarna, byggreglerna skulle tjäna på att kunna hitta spårbarheten uppåt i reglerna, dvs. till PBF och PBL. Boverket bör därför tydliggöra strukturen och fundera på hur mycket man behöver reglera och på vilken detaljnivå. Ett exempel kan vara om det ska finnas krav på föräldrasovrum i bostäder. Boverket, det är en fråga som vi har med oss i denna BBR-revidering som pågår. I början av varje kapitel i BBR finns en lista med en precisering över vilka paragrafer i PBL och PBF kapitlet förtydligar. MSB, vi kanske har tillräckligt bra regler just nu. Nu kanske det handlar mer om att få systemet att fungera och att få reglerna att användas som det är tänkt. Reglerna måste dock revideras kontinuerligt. Så när en revidering kommer, behöver denna grupp diskutera vad som inte fungerar och vad som behöver korrigeras. Det är ju flera olika ingångar i denna grupp som samlar upp många synpunkter. Ha diskussionen! BIV, vad är slutsatsen? Boverket, vi tar med oss detta och ska passa på att diskutera detaljer med er när vi vet att det blir en revidering av det projekt som just nu pågår på Boverket. BIV, ha med denna punkt som återkoppling från förra mötet så att revideringarna och input hålls levande. 6. Runda runt bordet LTU Utbildar brandingenjörer, 30 st/år. LTU har även en masterutbildning inom brandteknik. Examensarbeten, bra om vi har förslag på projekt som vi behöver få genomförda, då kan examensarbeten vara ett bra alternativ. Det är även ett sätt att testa en rekrytering. Har vi idéer så maila Michael i LTU. Detsamma gäller för LTH. BI Arbetsmiljö är just nu en stor fråga: Brand i cellplast i produktionsskedet http://www.sbuf.se/projekt/?q=brand%20i%20cellplast. Efter projektets slut ska följande frågeställningar vara besvarade: Kan cellplast uppnå en acceptabel brandrisknivå i produktionsskedet med avseende på arbetsmiljön? o Om ja, vilka isolermaterial, montagemetoder, byggdelar och föreskrifter kan säkerställa detta? Stort fokus på byggbodar just nu från olika byggnadsnämnder i landet. Nordiskt sammarbete, försöker få till en samsyn på vissa områden. Genom små justeringar kan stora ekonomiska fördelar erhållas.
10(16) Brandskyddsföreningen Kommersiella sidan: heta arbeten är en fråga som SBF jobbar intensivt med just nu. Publikationer som de nyligen har gett ut är: Styrfunktioner av brandlarm. Ny gåva av SBF 110:7. I pipeline finns en handbok om hissar. Semikommersiellt: konferenser, nu i maj går Brand2015 av stapeln. Icke kommersiellt: Frågor som berör höga trähus är i fokus. SP Kommer med en handbok efter sommaren: Rätt byggprodukt på rätt plats. Sprinkler inkopplat på det kommunala vattenledningssystemet: Just nu gör SP en genomgång av vilka kommuner som accepterar att man kopplar in sprinkler på sitt vattennät. Kartläggning ska även svara på frågorna varför vissa kommunerna inte vill att man kopplar sprinkleranläggningar direkt på det kommunala vattennätet och vad det finns för incidenter som har inträffat som gör att vissa inte vill tillåta att man kopplar in sprinkler på det kommunala vattennätet SBB Ett arbete med att höja kompetensen i kommunerna vad avser byggprocessen pågår. Det kan konstateras att det finns vissa kunskapsluckor. Radhusfrågan är fortsatt högaktuell. Ett avgörande har kommit från Kammarrätten på Uppsalas föreläggande. Nu avvaktar man överklagandetiden för prövningstillståndet till högsta förvaltningsdomstolen. MSB Förebyggandekonferensen var för ca 1 månad sedan. Konferensen vänder sig inte enbart till räddningstjänsten, även konsulter, byggnadsnämnder, fastighetsbolag m.fl. kan ha nytta av att delta. Denna gång var det mycket byggfrågor och Boverket deltog flera gånger i programmet. Uppdaterat publikationen i skälig omfattning. 10 nya ärenden har lagts till varav hälften berör vårdboenden. https://www.msb.se/sv/produkter-- tjanster/publikationer/publikationer-fran-msb/i-skalig-omfattning/ Fortsatt behov av fördjupade insatser för att få till bättre föreläggande. 10 fördjupningsseminarier á 2 dagar under året. De som håller i passen är 1 MSBjurist, 1 MSB-sakkunnig, och en från räddningstjänsten som jobbar med frågorna till vardags. MSB ska få en ny organisation (med bland annat större enheter) till årsskiftet och det kommer att påverkar brandskyddssidan. Syftet är att spara pengar.
11(16) Arbetsmiljöverket Översyn av Arbetsplatsens utformning pågår. Syftet är att se över regelverket från grunden och skapa en bättre struktur. Troligen kommer arbetsplatsens utformning få en struktur likt dagens BBR. Det kommer att bli mer fokus på tilloch frångänglighet. Tidplanen är att en förstudie ska vara klar i höst 2015. En extern remiss kommer att skickas ut vid årsskiftet 2016/2017. Planen är att reglerna ska träda ikraft i januari 2018. Om referensgruppen har synpunkter redan nu på Arbetsplatsens utformning kan man maila Ulla dessa. När Arbetsmiljöverket har ett första utkast kommer Ulla att skicka det till Boverket som skickar ut det till referensgruppen. Brandskydd under byggskedet är också det en fråga de jobbar med just nu. Byggherrarna Har tagit fram ett verktyg för att underlätta SBA-arbetet. Har tagit hjälp av BDAB och Säkerhetspartner samt 3 räddningstjänster. BRA Hade årsmöte i mars. Per-Anders är numer ordförande i föreningen. BRA ska fokusera mer på företagande än teknik. Tekniken och ingenjörsvetenskapen hanteras i BIV. De ska ha ett medlemsseminarium i oktober och ska då bland annat diskutera brandkonsulternas roll i byggprocessen, avvikelser i ABK. Konferensen Brandskydd2015: 25-26 november i Täby. Program ska vara klart innan sommaren. Tema i år är ombyggnader. Remisser: Svarar bland annat på remisser från Boverket. Just nu är det EKS som ska besvaras. BIV Ny styrelse sedan i höstas, ny ordförande är Karl Fridolf från SP. Just nu håller BIV på att ta fram en vägledning om insatsstödjande åtgärder i höga byggnader. Planen är att den ska publiceras under hösten 2015. Konferens 2015: hjälper till att anordna den första europeiska SFPEkonferensen som kommer att hållas i Köpenhamn den 4-5 juni. Konferens 2016, nästa nationella BIV-konferens håller på att planeras. Referensgrupper: Boverkets referensgrupp brand, SBFs regelgrupp för sprinkler Remisser som BIV har tittat på och tittat på just nu är SBFs hisshandbok och EKS. Svensk försäkring
12(16) Skadekostnaderna har dragit iväg. 2013 års skadeståndskostander är klart. 2012 till 2013 steg kostnaderna med en halv miljard. Det gör att höga trähus (vattenskador och brand) nu hamnar i fokus. Klimatförändringarna: översvämning samt skogsbrand. Cellplats: positivt att Skanska tar tag i cellplats-brand-frågan. Önskar att trähusbranschen skulle ta tag i frågorna med brand och trähus på ett liknande sätt. Byggmaterialindustrierna Utvecklar byggvarudeklarationer. Försöker påverka genomförandet av energibesparingsdirektivet i Sverige. Fastighetsägarna Uppdaterar just nu publikationen systematiskt brandskydd. Den ska snart vara klar. Det som återstår är juridisk granskning och förhandling vad avser en brandskyddsklausul samt en bilaga till densamma. Publikationen har tagits fram med Svensk handel och Visita. Skriften kommer att skickas för synpunkter i denna referensgrupp innan den publiceras. 7. Information från Boverket 7a. Remiss av EKS Boverket, kort presentation om ändringarna generellt. Sammanfattning av genomgången finns i bifogad ppt. BI, Boverket bör, i vägledning eller i konsekvensbeskrivningen, beskriva vilka metoder som bör användas för övertändning. Boverket, relevant innehåll i de rapporter, som har tagits fram som underlag i detta arbete, kommer vi troligen att lägga i konsekvensutredningen. Det är planen i alla fall. BI, stor eloge till Boverket, om ändringar går långsamt på Boverket inom andra områden så har Boverket i detta revideringsarbete lyssnat på branschen och gjort ändringar på ett smart sätt och det har gott fort, vilket är bra! SBB, vad är JL spontana reaktion på remissen, har det blivit enklare? JL, klokt att ta steget från cirkeln, som finns i EKS idag, till en beskrivning som stämmer överens med dagens byggtradition. Föreslagen ändring gör det också lättare att jämföra med t.ex. andra länder och fler kan begripa konsekvenserna av tillämpningen. BI, figurer är generellt sätt bra och underlättar förståelsen för reglerna. Bra att man tog bort cirkeln dock. SP, lägger Boverket dessutom till en figur som beskriver hur man beräknar kollapsad area så hade det blivit ännu tydligare. Bra att man tog bort cirkeln. 7b. Bostandsanpassningsbidraget
13(16) Boverket, enskilda kan få bidrag för åtgärder i hemmet som gör att man kan bo kvar hemma. Oftast har man fått bidrag för ramper, hissar, ta bort trösklar m.m. På brandskyddsutrustningssidan har vissa personer fått bidrag för installation av spisvakt. Bostadsanpassningsbidraget prövas i varje enskilt fall. Läs mer om bostadsanpassningsbidraget på: http://www.boverket.se/sv/bab-handboken/ På brandskyddsområdet har man ännu inte prövat om det går att få bidrag för t.ex. mobil sprinkler. I den översyn av bostadsanpassningsbidraget som har gjorts, redovisning till departementet var i december 2014, finns förslag att brandskyddsåtgärder ska finnas med tydligare. Rapporten finns här: http://www.boverket.se/sv/omboverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2014/oversyn-av-lagen-ombostadsanpassningsbidrag/?id=15614 Ett annat förslag är att t.ex. en trapphiss eller annan åtgärd ska kunna återgå i kommunens ägo och som kan återanvändas till någon annan som har ett behov av åtgärden. Detta ska då regleras i avtalet i det enskilda fallet vid utbetalande av bidraget. Fastighetsägarna, vem kommer vara den som söker framöver? I dagsläget är det ju den boende som ska söka? Har den boende insikten att man behöver ansöka om bättre brandskydd? Boverket, i praktiken kommer det troligen vara någon som hjälper till att fylla i ansökan. Fastighetsägarna, fastighetsägarna vill gärna inte skriva in i avtalen att kommunen inte behöver sköta återställningen då det behövs. Kommunerna vill ofta slippa ta ansvar för återställningen. Boverket, man kan inte neka någon bidraget för att fastighetsägaren nekar installation. Däremot är det olyckligt om man inte kan installera åtgärden. BRA, vet man hur många som kan anses uppfyller kriterierna för att få bidrag för mobil sprinkler? MSB, i en kommun i Karlstads storlek är det ca 10 personer det handlar om. BI, hur mycket kostar mobil sprinkler? Boverket, ca 30.000 kronor om den ska täcka ett rum, ca 50.000 kronor om den täcker två rum. 7c. PBL kunskapsbank: ändring Boverket, kort genomgång om ändring, se presentationsmaterial, för mer information se PBL kunskapsbank. På PBL kunskapsbank har det sedan årsskiftet tillkommit förtydligande texter om ändring. http://www.boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/lov--byggande/krav-pabyggnadsverk-tomter-mm/andring-av-byggnader/ Boverket kommer nu fortsätta arbetet med ändring och ska föra in vissa av informationstexterna (bearbetade) i BBR.
14(16) SBF, finns det några procenttal för att det ska anses vara ombyggnad? Boverket, andelen av byggnaden, i procent, är inte ett enskilt kriterium man kan gå på enligt tidigare rättsfall utan man måste se till helheten. Dvs. att åtgärdens pris i förhållande till byggnadens värde inte är ett kriterium då det slår fel då byggnader kostar olika i olika delar av landet. BRA, när fattas beslutet om det är en ombyggnad eller inte? Boverket, det kan avgöras redan vid lovprövningen men senast vid det tekniska samrådet. Byggherren ska kunna få ett tidigt besked (villkorsbesked) från byggnadsnämnden. Det är ett beslut som inte går att överklaga men om det inte kommer fram nya omständigheter får man räkna med att byggnadsnämnden står för det som man har svarat. Boverket, vi kommer att ha sex stycken webbseminarier under 2015. Den 13 maj hade vi ett seminarium om attefallsregler, ändring av byggnader och sanktionsregler. Missade du sändningen så kan man se dem i efterhand. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/webbseminarier/ 7d. PBL kunskapsbank, kontrollplan Kort information om kontrollplaner, se presentationsmaterialet. Det pågår ett arbete med att ta fram förtydligande texter om kontrollplaner som ska publiceras på PBL kunskapsbank. Detta arbete har vi informerat om tidigare och den tidsplanen har blivit fördröjd. I nuläget vet vi inte när dessa texter kommer att publiceras. 7e. Sanktionsavgifter Boverket har tagit fram ett verktyg för att räkna ut sanktionsavgifter. Finns även det på PBL kunskapsbank. http://www.boverket.se/sv/pblkunskapsbanken/lov--byggande/tillsyn/byggsanktionsavgifter/berakning-avsanktionsavgifter/ 7f. SHK rapport Norrtälje Boverket har inte fått någon rekommendation i Statens haverikommissions rapport om branden i ett HVB-hem i Norrtälje. Rapporten konstaterar att det fanns vissa brister i brandskyddet och om det hade byggts idag hade det troligen byggts som ett Vk5B. Vk5B hade inneburit bland annat sprinkler vilket är ett betydligt högre brandskydd än när denna byggnad togs i bruk för den verksamhet som den hade vid branden. MSB har däremot fått rekommendationer. Utrymning via bärbara stegar gäller en av rekommendationerna. Beroende vad MSB kommer fram till kan det få konsekvenser för byggreglerna. Rekommendationerna skulle vara besvarade i april. SBF, kontrollerar man inte mot bygglovet när man gör tillsyn? MSB, det har blivit bättre men det görs inte i alla fall.
15(16) SBB, ofta saknas bygglovet för många byggnader. 8. Övriga inkomna frågor På brandsidorna på boverket.se finns det möjlighet att skicka in frågor som man vill att vi ska lyfta i denna referensgrupp. Vill vi att denna möjlighet ska finnas kvar? Detta är den andra frågan som har kommit in den vägen sedan 2010. MSB, är en fin service. 8a. Uthyrning av stugor/lägenheter i fjällen Inkommen fråga via boverket.se, se presentationsmaterialet. Efter diskussioner på mötet kom vi fram till att Boverket skriver en sammanfattning av vilka alternativ kommunen har inom ramen för PBL. Boverket, (sammanfattning, tillkom efter mötet), byggherren ska presentera för byggnadsnämnden vilken verksamhetsklass och vilket brandskydd som byggnaden ska ha och motivera detta. Byggnadsnämnden har generellt sett inte anledning att misstro byggherrar, om det inte har kommit fram andra uppgifter. Om kommunen senare, exempelvis vid en tillsyn, upptäcker att byggnaden används till en annan verksamhet än vad som förutsattes vid bygglovsärendets hantering (och vad brandskyddet är avsett för) så kan kommunen ta upp ärendet igen men då som ett tillsynsärende. Om den åtgärden som då har vidtagits är lov- eller anmälningspliktig, och någon sådan ansökan eller anmälan inte har lämnats in, så kan byggnadsnämnden besluta om byggsanktionsavgift. Om byggnaden ändras, t.ex. genom att den blir föremål för en ändrad användning, kan byggnadsnämnden förelägga byggnadens ägare att åtgärda bristerna. Detta är en egen fråga och gäller även om åtgärden varken har krävt lov eller anmälan. Ett föreläggande kan förenas med vite. Det är alltid byggnadsnämnden som i första instans fattar beslut om byggsanktionsavgifter och förelägganden. Dessa beslut kan normalt överklagas av byggnadens ägare. Om ett föreläggande förenas med vite så krävs det att byggnadsnämnden ansöker om utdömande av vitet och att det döms ut innan byggnadens ägare blir skyldig att betala beloppet. 8b. Dörröppnare och dörrstängare i brandcellgräns Fråga från BRA, tudelad fråga: 1. Med dörrstängarkrav krävs dörröppnare i de fall dörrar ska vara tillgängliga. Detta är dyrt. 2. När det är dörröppningskrav, ska dörröppnaren då fungera vid brand? Utkoppling av styrfunktion av dörröppnare kostar ytterligare.
16(16) Boverket, de dörrar som ska vara tillgängliga och användbara enlig BBR avsnitt 3:1 behöver dörröppnare om det finns en dörrstängare. Det är inte nödvändigtvis alla dörrar i en byggnad. Boverket, dörröppnare behöver fungera i brandfallet till utrymningsplats, eller de dörrar som finns i de utrymningsvägar som ersätter utrymningsplatser. Boverket, när kravet på dörröppnare kom, utreddes detta i konsekvensutredningen. http://www.boverket.se/contentassets/05e3f0f1e12c45f5b40671dda747539d/ko nsekvensutredning-bbr-15-avsnitt-3-8.pdf BI, sammanfatta gärna vad som gäller i dessa minnesanteckningar. Boverket, (sammanfattning, skriven efter mötet), de dörrar som ska vara tillgängliga och användbara enligt BBR avsnitt 3:1 ska ha dörröppnare om dörren av någon anledning är tung. De dörrar som finns i brandcellsgräns och som inte kan antas förbli stängda ska ha dörrstängare. Dörrstängare gör generellt att en dörr blir tung vilket innebär att dessa dörrar, om de ska vara tillgängliga och användbara, även behöver dörröppnare. Dörrar vars dörröppnare behöver fungera i händelse av brand är de dörrar som leder till utrymningsplats eller de dörrar i utrymningsväg som ersätter en utrymningsplats. Kravet på dörröppnare kostnad- konsekvensutreddes när kravet kom. Se länk ovan. 9. Övriga frågor 9a. Sektionering av stora byggnader och brandlarm BI kom med en fråga till referensgruppen i slutet av förra veckan. BI, när man har stora ytor ska man installera brandlarm. Allmänt råd hänvisar till SBF 110:7. Räddningstjänsten hävdar att det alltid krävs heltäckande brandlarm. Stämmer det? Boverket, kravet på larm är ett allmänt råd, det finns alltid möjlighet att göra analytisk dimensionering. Enligt konsekvensutredningen sidan 47 till BBR 19, ska automatiskt brandlarm aktivera något, dock inte nödvändigtvis vidarekoppling till räddningstjänst. http://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/k onsekvensutredning-bbr-19---brandskydd.pdf 10. Nästa möte Vecka 46, i Göteborg, hos BI eller BRA. Boverket skickar ut en doodle med förslag på datum. Vid tangentbordet Caroline
Regeringsuppdrag om Bokaler Projektledare: Anders Johansson anders.johansson@boverket.se
Möjligheten att etablera så kallade bokaler Boverket ska undersöka om det finns regler, t.ex. i Boverkets byggregler eller bestämmelser i andra regelverk, som försvårar möjligheten att åstadkomma lösningar där flera funktioner blandas i en byggnad, s.k. bokaler. Inom ramen för uppdraget ska Boverket samråda med relevanta aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 december 2015.
Vad är en bokal? Finns inte juridiskt men har börjat användas som begrepp för en blandning av bostäder och lokaler Blandning inom samma byggnad? Blandning i samma utrymme? Troligen en blandning inom samma byggnad men projektet behöver ta fram en tydlig definition
Workshop genomförd med intressenter 21/4 Hinder? PBL-detaljplaner Byggregler Arbetsmiljö Hyresrättsliga frågor Skatteregler Slutsats! Om bostad lokal hålls åtskilda är det inga problem Rosengårdsmodellen kan tjäna som förebild Om bostad och lokal finns i samma utrymme och hyresavtal bör man utgå från bostadsreglerna
Regeringsuppdrag om standarder och standardisering
2 uppdrag 2015 Strategi för hänvisningar till standarder Resultatkontrakt mellan staten och standardiseringsorganisationen (SIS) Standarder SIS, SEK, ITS CEN, CENELEC, ETSI ISO, IEC, ITU
Resultatkontrakt
Resultatkontakt Vad bör de 3-åriga strategiska målen i ett resultatkontrakt vara? Var konkret! Ge konkreta och detaljerade exempel på vad som bör regleras i ett resultatkontrakt år 2017. Hur kopplar dessa exempel mot era förslag på strategiska mål?
Strategi för hänvisning till standarder Har ni tillgång till och läser ni de standarder som det hänvisas till i byggmyndigheternas regler och vägledningar? Upplever ni att olika myndigheter hänvisar till standarder på olika sätt? Om ja, på vilket sätt? Finns det typer av standarder som är viktigare än andra att byggmyndigheterna hänvisar till?
Strategi för standarder På vilka sätt kan standarder vara tillgängliga, undantaget att de är gratis? Vad föredrar ni, daterade eller odaterade hänvisningar till standarder? Motivera varför!
Övriga inkomna frågor
Övriga inkomna frågor En summering över frågan: Ett vanligt ärende hos oss är en ansökan om nybyggnad av fritidshus. I nästan alla fall ska de hyras ut som "tillfälligt boende", alltså mindre än en månad vid varje tillfälle. Beroende på hur många bäddar det är och vem som är byggherre klassar vi det som verksamhets klass 3 eller 4 idag. I nästan varje ärende blir det diskussioner om den här frågan eftersom den har stor påverkan på byggherrens ekonomi och säkerheten för de gäster som kommer att bo där. Det vi saknar idag är någon slags riktlinjer. Jag vill att ni i den här referensgruppen tar fram riktlinjer för dessa byggnationer i fjällvärlden.
Övrigt
Byggmaterialindustriernas fråga Sektionering av stora byggnader, BBR 5:561 Är det alltid ett krav på en heltäckande brandlarmsanläggning i verksamhetsklass Vk1? Min fråga är om man via analytisk dimensionering kan angripa det hela med ett alternativt system, tex en deltäckande brandlarmanläggning?
EKS 10
Ändringar 5 nya eurokoddelar införlivas Nationella val görs till ändrade eurokoddelar Omfattande ändringar i avdelning A Ändrat tidigare gjorda nationella val Diverse rättelser och redaktionella justeringar i hela EKS Ändringar i avsnittet om bärförmåga vid brand
Avdelning A, allmänt Nya paragrafer om ändring Nya paragrafer om krav på bärförmåga och stadga, samt revidering av krav på beständighet Borttagande av termerna grundkontroll och tilläggskontroll Tydligare regler om kontroll Tydligare regler om dokumentation (konstruktionsdokumentation) Förtydligande av eurokodernas tillämpning
Avdelning C, kap. 1.1.2 Termisk och mekanisk verkan av brand - brandlast Ändringar i EKS 10 Regel om brottets karaktär tas bort Förtydligande om fortskridande ras Ny modell och nya spännvidder för tillåten storlek på kollapsad konstruktion Förtydligande om krav på trapphus som är enda utrymningsväg Stabilisering av avskiljande väggar Om sprinkler finns installerad tillåts R15 i stället för R30 Definition av övertändning Nyttig last för samlingslokaler
Brottets karaktär, EKS 10
Fortskridande ras och kollapsad area, EKS 10
Stabilisering av brandcellsavskiljande väggar, EKS 10
Automatisk vattensprinkleranläggning, EKS 10
Övertändning, EKS 10
Övrigt Alla ändringar i remissversionen av EKS är gulmarkerade Remiss tid den 14 april till och med den 1 juni EU anmälan den 24 juni Ikraftträdande den 1 januari 2016 Äldre regler kan tillämpas till och med den 31 december 2016 Synpunkter http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/pagaenderegelarbete/boverkets-remisser/remiss-om-andring-i-eks/
Nya regler om bostadsanpassning? Anders Johansson Boverket
Kort om bostadsanpassningsbidraget Ett kommunalt kontantbidrag För personer med funktionsnedsättning För att bostaden ska fungera med hänsyn till funktionsnedsättningen Motsvara skälig kostnad Organisation ska finnas i kommunen
Kort om bostadsanpassningsbidraget Exempel på åtgärder: Ramper Hissar Ta bort trösklar Bredda dörröppningar Höj- och sänkbar inredning Ställa i ordning en duschplats Spisvakter Annan säkerhetsutrustning? Automatiska släcksystem?
Boverket föreslagit en helt ny lag om bostadsanpassningsbidrag Boverket fick ett regeringsuppdrag i mars 2013. Enligt uppdraget skulle Boverket ta ställning till om lagen om bostadsanpassningsbidrag behöver ändras och i så fall lämna förslag på förbättringar. Boverket överlämnade ett förslag till en ny lag till regeringen i december 2014. Boverkets rapport 2014:38, Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag. Bollen nu hos Socialdepartementet. Remiss under våren.
Boverket föreslår att bidrag ska kunna lämnas för brandskyddsåtgärder Bidrag för åtgärder som förbättrar brandsäkerheten inne i bostaden om det är nödvändigt att personen med funktionsnedsättning ges ett förstärkt brandskydd. Från början ett förslag från MSB Grundar sig i uppdraget om rimligt brandskydd
Boverket föreslår att bidrag ska kunna lämnas för brandskyddsåtgärder, forts Lätt monterbara automatiska släcksystem. När kunna bli aktuellt? Funktionsnedsättning Större sannolikhet för att en brand uppstår till följd av ett särskilt riskbeteende Övriga krav uppfyllda (till exempel permanentbostad)
Mer information Boverkets digitala handbok: Bostadsanpassningsbidraget en handbok Boverkets rapport 2014:38, Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag
Ändring av byggnader finns nu på PBL Kunskapsbanken 2015-07-06 Sida 1
Ändring av byggnad - förstudien Ombyggnadsbegreppet Påtaglig förnyelse Bygglovkriteriet Ändrad användning Sambandet mellan kraven och ändrad del Vanliga ändringar Ändrad del kan innefatta krav utanför den berörda delen ibland, t.ex. utrymning och tillgänglighet 2015-07-06 Sida 2
Ändring av byggnad texterna på kunskapsbanken Vad är en ändring Krav vid ändring av byggnader Tillämpning av kraven vid ändring av byggnader Tillgänglighetskraven vid ändring Tillbyggnad Ändrad användning Ombyggnad Exempel - krav vid ändring 2015-07-06 Sida 3
Ändring av byggnad några exempel Enbart åtgärda viss funktion eller tekniskt system inte ombyggnad (t.ex. stambyte) Mycket omfattande underhåll kan bli ombyggnad (stomrent) Tillbyggnad Ändrad användning 2015-07-06 Sida 4
Ändring av byggnad fortsatt arbete Fortsatt arbete med att ta fram föreskrifter och allmänna råd inkl. konsekvensutredning pågår 2015-07-06 Sida 5