Rapport om Kraftvärme, och dess koppling till elcertifikatsystemet

2005-10-18 Rapport om Kraftvärme, och dess koppling till elcertifikatsystemet Svenska Bioenergiföreningen Svensk Fjärrvärme Jakob Hirsmark Erik Larsson

2

Sammanfattning Systemet med elcertifikat är utformat för att i ett första steg öka elproduktionen från förnybara energikällor med totalt 10 TWh från 2002 till 2010. Detta skall uppnås genom att elkonsumenter genom kvotplikt måste ha en viss andel förnybar el i sin förbrukning. Denna kvot är 10,4 % för 2005 men kommer successivt att ökas till 16,9 % år 2010. I den i skrivande stund aktuella departementsskrivelsen Ds 2005:29 Förslag om ett utvecklat elcertifikatsystem föreslås att ambitionen höjs till 15 TWh från år 2002 till år 2016. Beslut om förlängning och andra förändringar av certifikatsystemet efter 2010, enligt Ds 2005:29, väntas under 2005. Mot denna bakgrund är det viktigt för branschorganisationerna att veta hur det ser ut hos medlemmarna och hur agerandet påverkas av olika beslut. SVEBIO och Svensk Fjärrvärme har utfört en gemensam undersökning av hur elcertifikatsystemet påverkar utbyggnaden av elproduktion inom kraftvärmesektorn. Resultatet presenteras i denna rapport. Det står efter genomförd undersökning klart att elcertifikatsystemet i sitt första skede har haft en kraftig påverkan på kraftvärmesektorns elproduktion såväl vad gäller elproduktionsnivåer som bränslemix. Detta framgår av både kommentarer och lämnade framtida bedömningar av produktionsnivåer. Hela 63 % av de svarande anser att elcertifikatsystemet haft en avgörande betydelse vid deras beslut om investering i utökad kapacitet för elproduktion. Dessutom anser 23 % att systemet haft en viss betydelse, samtidigt som 14 % anser att systemet helt saknat betydelse. Totalt finns planer på att under perioden investera 20,6 miljarder kr för att utöka elproduktionskapaciteten inom kraftvärmesektorn från 2,3 GW 2002 till 3,7 GW 2010. Kraftvärmesektorns totala elproduktion beräknas därmed öka med 6,8 TWh, från 5,7 TWh 2002 till 12,5 TWh 2010. Biokraften ökar totalt med 5,5 TWh. Ökningen beror dels på att biokraftproducenterna blir fler till antalet och dels på att mer biokraft produceras per anläggning. Den största ökningen sker utanför storstadsområdena, men även i storstäderna ökar biokraftproduktionen kraftigt. Samtliga delar av biokraften (Avfall, Torv, Biogas, Övriga biobränslen) mer än fördubblas under perioden (2002-2010). Fossilkraften ökar med totalt 1,4 TWh, vilket helt beror på att två nya gaseldade anläggningar kommer att tas i bruk. Samtidigt minskar olje- och kolkraften, delvis beroende på effekter av andra styrmedel än just elcertifikatsystemet. Bland fördelarna med elcertifikatsystemet framhålls särskilt den ekonomiska aspekten. Många upplever att systemet ger dem möjlighet att räkna hem en investering i ny respektive utökad kraftproduktion. Bland dem som redan producerar el förekommer synpunkten att systemet möjliggör elproduktion med bränslen som annars inte varit aktuella och/eller ger incitament att maximera elproduktionen. Bland nackdelarna är ovissheten om framtida hållbarhet och utformning av systemet de absolut viktigaste. De flesta anser att systemet har för kort framförhållning (till 2010) och att 3

många investeringsplaner därmed inte blivit verklighet. Otydligheten om vilka bränslen som skall vara certifikatberättigande återkommer också som en nackdel, och här framgår att t ex avfall och säd är bränslen där reglerna upplevs som otydliga. En indirekt effekt av elcertifikatsystemet är att det stimulerar till anslutning av nya kunder till fjärrvärmenät. Elcertifikaten innebär att vissa kunder som tidigare varit olönsamma att ansluta till fjärrvärmenätet nu blir lönsamma att ansluta eftersom de nya kunderna medför ett ökat värmeunderlag. Det ökade värmeunderlaget medger i sin tur ökade intäkter från el som produceras på detta värmeunderlag. Förgasning av biobränsle utreds för närvarande vid åtminstone ett större kraftvärmeverk. Denna teknik skulle kunna ge betydande tillskott av biokraftproduktion. Här anses ett förlängt elcertifikatsystem vara en förutsättning för att planerna skall kunna förverkligas. Vad gäller konsekvenserna av en eventuell tidsbegränsning till 15 års certifikatberättigande per anläggning går åsikterna isär. Många menar att en tidsbegränsning till 15 år skulle innebära att man efter de 15 åren skulle återgå till att prioritera värmeproduktion på bekostnad av elproduktion, framförallt vintertid. Dessutom anser många att inriktningen på framtida investeringar skulle påverkas. Andra menar att en eventuell tidsbegränsning till 15 år skulle ha begränsad effekt, då elpriset kan komma att stiga tillräckligt för att göra elproduktion utan elcertifikat intressant. Totalt sett visar undersökningen på betydelsen av en förlängning av elcertifikatsystemet om man önskar nå uppsatta mål. Under 2004 utförde SVEBIO en liknande undersökning riktad till svensk massaindustri. Resultaten visade även där att biokraftproduktionen ökar - från 4,2 TWh 2002 till 6,5 TWh 2010. Totalt innebär det att biokraften (inklusive avfall) mer än fördubblas från 7,3 TWh 2002 till 15,1 TWh 2010. 4

1 Innehåll Sammanfattning... 3 1 Innehåll... 5 2 Inledning... 7 2.1 Syfte... 7 2.2 Metod... 7 2.3 Avgränsningar... 7 2.4 Resultat... 7 3 Presentation av enkätsvaren... 9 3.1 Investeringar i höjd eleffekt... 9 3.2 Produktionsnivåer... 11 3.2.1 Biokraft... 12 3.2.1.1 Avfall... 13 3.2.1.2 Torv... 14 3.2.1.3 Biogas... 15 3.2.1.4 Övriga biobränslen... 16 3.2.2 Fossilkraft... 17 3.2.2.1 Naturgas... 18 3.2.2.2 Olja... 19 3.2.2.3 Kol... 20 3.2.3 Övriga bränslen... 21 3.3 Elcertifikatens betydelse för investering i utökad kraftproduktion... 22 3.4 Positivt med elcertifikaten... 24 3.5 Negativt med elcertifikaten... 25 3.6 Konsekvenser av tidsbegränsat certifikatberättigande... 27 3.7 Storstäder respektive övriga landet... 29 Bilaga 1. Enkät angående elcertifikatsystemet och dess måluppfyllelse 5

6

2 Inledning 2.1 Syfte Elproduktion inom kraftvärmesektorn är en verksamhet som befinner sig i kraftig förändring. Det gäller såväl de politiskt beslutade spelreglerna som den faktiska produktionen. Då utvecklingen påverkar många av Svensk Fjärrvärmes respektive SVEBIOs medlemmar, är det av stort intresse för båda branschföreningarna att skapa sig en skarp bild av utvecklingen och dess möjliga konsekvenser, samt hur agerandet påverkas av olika beslut. 2.2 Metod SVEBIO och Svensk Fjärrvärme har tillsammans utarbetat frågor, riktade till befintliga och tillkommande aktörer inom kraftvärmesektorn. Frågorna har behandlat bland annat faktiska och bedömda framtida produktionsnivåer, samt åsikter om elcertifikatsystemet. Tyngdpunkten har lagts på historiska och framtida produktionsnivåer av el, fördelat på olika bränslen under perioden 2002 till 2010. År 2002 utgör basår helt utan elcertifikat, medan 2003-2010 är de år då elcertifikatsystemet är aktuellt i sin ursprungliga skepnad. År 2002 är dessutom basår i elcertifikatsystemet. 2.3 Avgränsningar Målsättningen har varit att fånga upp en så stor andel som möjligt av den totala kraftproduktionen inom kraftvärmesektorn. Av tidsskäl har dock anläggningar med eleffekt under 1 MW uteslutits ur studien. Det innebär att en stor del av biogasanläggningar med elproduktion hamnat utanför undersökningen. Totalt sett har avgränsningen dock mycket liten betydelse. Ursprungligen var tanken att fokusera på utvecklingen under perioden 2002-2010, och att även visa kraftvärmeverkens samlade bedömningar för sin kraftproduktion 2015. Det visade sig dock att de flesta respondenter kände stor osäkerhet inför hur produktionsnivåer och bränslemixer kommer att se ut så långt fram i tiden som 10 år. Undersökningen har därför avgränsats till perioden 2002-2010. 2.4 Resultat Fokus ligger på den generella utvecklingen, inte på de enskilda aktörerna. Svaren har summerats och redovisas som generella siffror för hela branschen. Inget enskilt företag redovisas i rapporten. Frågorna i undersökningen har ställts till representanter för värme- och kraftvärmeanläggningar som antingen har befintlig elproduktion eller kan förväntas överväga att producera el framöver. Effektmässigt har undersökningen nått en svarsfrekvens på 97 %. 7

8

3 Presentation av enkätsvaren I detta kapitel redovisas resultaten av undersökningen i form av aggregerade bedömningar samt insamlade synpunkter på elcertifikatsystemet. Syftet med sammanställningarna är att ge en allmän bild av kraftvärmeföretagens samlade bedömningar och åsikter. 3.1 Investeringar i höjd eleffekt Inom den undersökta perioden kommer vid ett fyrtiotal anläggningar att genomföras investeringar för att öka produktionskapaciteten för el. Dessa investeringar omfattar dels helt nya kraftvärmeverk men inkluderar även moderniseringar av befintlig utrustning. En viss del av investeringarna kan ha varit aktuell även utan utökad kraftproduktionskapacitet. Totalt utökas den installerade eleffekten från 2,3 GW 2002 till 3,7 GW 2010, vilket motsvarar en ökning med nästan 60 % eller 1,4 GW. Diagram 3.1a Förändring i installerad eleffekt inom kraftvärmesektorn 2002-2010 (GW) 4 3,5 3 2,5 GW 2 1,5 1 0,5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Flera av dem som svarat har av olika skäl valt att inte ange några nivåer på sina investeringar. Vi har därför försökt uppskatta den totala investeringsvolymen genom att beräkna en motsvarande storlek på de ej specificerade investeringarna. För detta har vi använt en specifik kostnad hämtad från ElForsks projekt El från nya anläggningar. Värdena motsvarar en biobränsleeldad anläggning på cirka 30 MWel. Den vita delen av staplarna i Diagram 3.1b visar en beräknad investering för den utbyggnad där uppgifter inte lämnats angående investeringen. 9

Diagram 3.1b Investeringar vid utökad kraftproduktionskapacitet inom kraftvärmesektorn 2002-2010 (Mkr) 4500 4000 3500 3000 Mkr 2500 2000 1500 1000 500 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 KVV beräknat KVV Summan av de för oss angivna investeringarna är 19,7 miljarder kr under perioden. Till detta kommer 910 miljoner kr för investeringar, vilka beräknats med hjälp av schablon enligt ovan. Totalt sett förväntas alltså ca 20,6 miljarder kr investeras för att utöka elproduktionskapaciteten inom kraftvärmesektorn. 10

3.2 Produktionsnivåer Kraftproduktionen inom kraftvärmesektorn ökar stadigt under perioden (2002-2010) med totalt 6,8 TWh, vilket motsvarar en ökning med 120 %, från 5,7 till 12,5 TWh. Den stora ökningen utgörs framförallt av en kraftig ökning av kraftproduktion i befintliga biobränsleanläggningar samt i nya anläggningar med biobränsle eller naturgas. Den största totala ökningen står kategorin Övriga biobränslen (dvs biobränslen exklusive torv, avfall och biogas) för med + 4,1 TWh, medan den största procentuella ökningen sker för naturgas som ökar med närmare 500 %. Diagram 3.2 Kraftproduktion i kraftvärmesektorn 2002-2010, fördelat på bränslen, TWh. 14,0 12,0 10,0 8,0 TWh 6,0 4,0 Övrigt Kol Olja Naturgas Biogas Avfall Torv Övr. Bio 2,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 I följande kapitel redovisas och kommenteras utvecklingen för respektive kraftslag och bränsle under perioden. 11

3.2.1 Biokraft Biokraften, som vi i den här rapporten valt att dela upp i kategorierna Avfall, Torv, Biogas och Övriga biobränslen, ökar under perioden (2002-2010) totalt med 178 %, eller med totalt 5,5 TWh från 3,1 TWh 2002 till 8,5 TWh 2010. Utvecklingen är helt entydig då samtliga delsortiment mer än fördubblas under perioden. Diagram 3.2.1 Biokraftproduktion inom kraftvärmesektorn 2002-2010, TWh. 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 TWh 4,0 Avfall Torv Biogas Övr. biobränslen 3,0 2,0 1,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Störst procentuell ökning står torven för som ökar med 428 %, medan avfall ökar med 136 % och biogas (från anläggningar med över 1 MW effekt) ökar med 103 %. Övriga biobränslen ökar med 182 %, eller med 4,1 TWh från 2,3 TWh 2002 till 6,4 TWh 2010, det vill säga den största ökningen i absoluta tal. Kategorin Övriga biobränslen innefattar primära skogsbränslen (t ex grot), biprodukter från skogsindustrin (t ex bark, spån, flis, tallolja), förädlade biobränslen (t ex pellets) och agrara bränslen (t ex salix). 12

3.2.1.1 Avfall Kraftproduktionen från avfallsförbränning uppvisar en kraftig ökning under perioden (2002-2010), från 0,7 till 1,7 TWh årligen. Det innebär en ökning med 143 %. Den kraftiga ökningen beror dels på att de allra flesta under 2002 redan befintliga avfallsförbränningsanläggningarna räknar med att öka sin elproduktion, och dels på att antalet anläggningar för elproduktion ur avfall fördubblas under perioden. Diagram 3.2.1.1 Kraftproduktion från avfallsförbränning 2002-2010, TWh. 1,8 1,6 1,4 1,2 1 TWh 0,8 0,6 0,4 0,2 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Den ökande avfallskraftproduktionen fördelar sig relativt jämnt mellan nya tillkommande anläggningar respektive ökningar av kraftproduktion i befintliga avfallsanläggningar. Produktionsminskningen under 2003 förklaras av att två avfallsanläggningar tillfälligt minskade sin elproduktion relativt kraftigt. Samtidigt ökade fem andra anläggningar sin elproduktion från avfall, dock inte i tillräckligt utsträckning för att kompensera för minskningen fullt ut. Från 2005 och framåt räknar inte någon av de svarande med att minska sin elproduktion från avfall. Däremot räknar flertalet med att öka elproduktionen. 13

3.2.1.2 Torv Kraftproduktionen från torvförbränning uppvisar en till synes märklig utveckling under perioden, med en ökning på drygt 300 % från 2003 till 2004, och därefter en minskning från 0,65 TWh toppåret 2005 till en relativt stabil nivå på knappt 0,5 TWh från 2007 till 2010. Diagram 3.2.1.2 Kraftproduktion från torv 2002-2010, TWh. 0,7 0,6 0,5 0,4 TWh 0,3 0,2 0,1 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 En förklaring till den kraftiga ökningen mellan 2003 och 2004 är att torv inte var ett certifikatberättigat bränsle när elcertifikatsystemet infördes 2003, utan klassades in i systemet först 2004. En annan förklaring är att det ur skatteteknisk synvinkel fram till och med 2003 har varit förmånligt för kraftvärmeverk som eldar både torv och kol att redovisa torven som bränsle för värmeproduktion och kolet som bränsle för elproduktion. År 2004 inträdde de så kallade proportioneringsreglerna, vilka innebär att samma proportioner i ett kraftvärmeverks bränslemix skall gälla för såväl värme- som elproduktion. Effekten blev alltså att en viss mängd torv som tidigare redovisats som bränsle för värmeproduktion, från 2004 började redovisas som bränsle för elproduktion. (Se Diagram 3.2.2.3b) Den minskande elproduktionen från torv med ca 170 GWh mellan 2005 och 2007 ersätts delvis med framförallt övriga biobränslen. Orsaken torde delvis vara införandet av handeln med utsläppsrätter, där torv ingår, samt osäkerheten om torv även i fortsättningen kommer att ges elcertifikat. Under perioden tillkommer två anläggningar med torvförbränning för elproduktion, medan en anläggning helt upphör att använda torv för elproduktion. 14

3.2.1.3 Biogas Av tidsskäl har anläggningar med eleffekt understigande 1 MW uteslutits ur studien. Det innebär att en stor del av biogasanläggningar med elproduktion hamnat utanför undersökningen. Den totala kraftproduktionen från biogas är därmed större än den mängd som redovisas här. Kraftproduktionen från biogasanläggningar med en effekt över 1 MW låg under 2002-2004 på en stabil nivå kring 16 GWh, men fördubblas sedan till 2006 då den återigen stabiliseras på ca 33 GWh. Den kraftiga ökningen är i princip helt hänförlig till att nya anläggningar tillkommer. Någon ökad elproduktion i befintliga anläggningar leder inte elcertifikatsystemet till eftersom produktionen från dessa anläggningar i princip helt styrs av tillgången på biogas. Diagram 3.2.1.3 Kraftproduktion från biogas 2002-2010 (Eleffekt >1 MW), TWh. 0,035 0,03 0,025 0,02 TWh 0,015 0,01 0,005 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Förgasning av biobränsle i stor skala utreds för närvarande vid åtminstone ett större kraftvärmeverk. Det bedöms inte som sannolikt att förgasningen hinner komma till stånd före 2010. Ett förlängt elcertifikatsystem anses vara en förutsättning för att planerna skall kunna förverkligas. 15

3.2.1.4 Övriga biobränslen Kategorin Övriga biobränslen är resultatet av att vi valt att särredovisa avfall, torv och biogas som egna kategorier. Övriga biobränslen innefattar alltså de övriga klassiska biobränslena, såsom primära skogsbränslen (t ex grot), biprodukter från skogsindustrin (t ex bark, spån, flis, tallolja), förädlade biobränslen (t ex pellets) och agrara bränslen (t ex salix). Kategorin utmärker sig som den enda kategorin där trenden är helt entydig under hela perioden (2002-2010). Under perioden blir anläggningarna i kategorin fler, samtidigt som den genomsnittliga biokraftproduktionen (här avses kraft från Övr. biobr.) per anläggning ökar med två tredjedelar, från 60 GWh per anläggning år 2002 till 100 GWh per anläggning år 2010. Diagram 3.2.1.4 Kraftproduktion från biobränslen exklusive avfall, torv och biogas, TWh. 7 6 5 4 TWh 3 2 1 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kraftproduktionen från biobränslen (exklusive avfall, torv och biogas) uppvisar en kontinuerlig ökning under perioden, från 2,3 TWh 2002 till 6,4 TWh 2010. Det innebär en ökning med 182 %. Den kraftiga ökningen beror dels på att av de 38 st under 2002 redan befintliga biokraftproducenterna räknar 30 st med att öka sin biobaserade elproduktion, och dels på att det dessutom tillkommer 26 nya biokraftproducerande anläggningar. Av de redan befintliga anläggningarna räknar endast en anläggning med att minska sin biobaserade elproduktion då den gamla pannan delvis ersätts med en ny avfallseldad panna. Sju anläggningar bedöms ligga på oförändrad produktionsnivå fram till 2010. Fram till och med 2003 har det ur skatteteknisk synvinkel varit förmånligt för kraftvärmeverk som eldar både biobränslen och fossila bränslen att redovisa biobränslet som bränsle för värmeproduktion och det fossila bränslet som bränsle för elproduktion. År 2004 inträdde de så kallade proportioneringsreglerna, vilka innebär att samma proportioner i ett kraftvärmeverks bränslemix skall gälla för såväl värme- som elproduktion. Effekten blev alltså att en viss mängd biobränslen som tidigare redovisats som bränsle för värmeproduktion, från 2004 började redovisas som bränsle för elproduktion. (Se Diagram 3.2.2.3b) 16

3.2.2 Fossilkraft Fossilkraften varierar under perioden, men ökar totalt med 55 %, vilket motsvarar 1,4 TWh från 2,6 TWh år 2002 till 4,0 TWh år 2010. Ökningen beror helt på den starka utvecklingen för naturgasen, vilken bedöms öka från 0,5 till 2,9 TWh. Samtidigt minskar kolkraften från 1,8 till 0,8 TWh, medan oljekraften minskar från 0,3 till 0,2 TWh. Fossilkraftens nedgång 2004 och 2005 beror på att koleldarna gått över till biobränslen snabbare än gaskraften har byggts ut. Diagram 3.2.2 Fossilkraftproduktion inom kraftvärmesektorn 2002-2010, TWh. 4,5 4 3,5 3 2,5 TWh 2 Naturgas Olja Kol 1,5 1 0,5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 17

3.2.2.1 Naturgas Kraftproduktionen från naturgas minskar något under periodens början, för att därefter öka mycket kraftigt från 0,4 TWh år 2005 till 2,9 TWh år 2010. Det innebär en ökning med närmare 600 % på fem år. Den kraftiga ökningen beror på att två mycket stora anläggningar tillkommer. Den ena av dessa kommer att ersätta en äldre anläggning som beräknas tas ur bruk under perioden. Diagram 3.2.2.1 Kraftproduktion från naturgas 2002-2010, TWh. 3,5 3 2,5 2 TWh 1,5 1 0,5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Under 2007 beräknas en tillfällig topp uppkomma med en efterföljande tillfällig svacka under 2008. Detta är en effekt av att ett nytt mycket stort gaskraftvärmeverk bedöms vara i drift i full skala under 2007, medan ett äldre verk bedöms börja fasas ut under 2008. Under 2009 och 2010 tar ökningen i gaskraftproduktionen åter fart, då en ny och mycket stor gaskombianläggning planeras tas i drift. 18

3.2.2.2 Olja Kraftproduktionen från olja fördubblades i princip från 290 GWh år 2002 till 550 GWh år 2003. Därefter sjunker produktionen successivt till 385 GWh 2007, följt av en kraftig minskning till drygt 200 GWh där nivån sedan stabiliseras. Den kraftiga ökningen från 2002 till 2003 är ett resultat av dels att två rena oljekraftverk mer än fördubblat sin elproduktion och dels att flera kraftvärmeverk med olja i sin bränslemix samtidigt har ökat sin totala elproduktion, varvid även oljeförbrukningen ökat. Diagram 3.2.2.2 Kraftproduktion från olja 2002-2010, TWh. 0,6 0,5 0,4 TWh 0,3 0,2 0,1 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Den successiva minskningen mellan 2003 och 2008 beror på att merparten av de kraftvärmeverk som har olja i bränslemixen räknar med att oljeandelen kommer att reduceras, till förmån för avfall, torv och övriga biobränslen. Samtidigt bedöms ett oljekraftverk upphöra med sin elproduktion. Varför minskningen upphör efter att den sjunkit till drygt 200 GWh är något oklart. Några respondenter har uppgett att det är svårt för dem att sänka oljeandelen lägre än till en viss nivå, även om det är önskvärt ur ekonomisk synvinkel. 19

3.2.2.3 Kol Kolkraftproduktionen ökade marginellt till 1,8 TWh 2003 för att därefter minska till knappt 1 TWh 2005, där nivån förväntas stabiliseras fram till 2009, då ytterligare en sänkning sker. Diagram 3.2.2.3a Kraftproduktion från kol 2002-2010, TWh. 2 1,8 1,6 1,4 1,2 TWh 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 En förklaring till den kraftiga minskningen från 2003 till 2004 är införandet av proportioneringsreglerna. Till och med 2003 har det varit förmånligt för kraftvärmeverk som eldar både kol och torv att redovisa kolet som bränsle för elproduktion och torven som bränsle för värmeproduktion. Proportioneringsreglerna innebär att samma proportioner i ett kraftvärmeverks bränslemix skall gälla för såväl värme- som elproduktion. Effekten har alltså blivit att en viss mängd kol, som tidigare redovisats som bränsle för elproduktion, från 2004 istället redovisas som bränsle för värmeproduktion. De nya reglerna har också medfört att den totala produktionen från kol minskat på grund av att kolet inte kunnat eldas skattefritt. Diagram 3.2.2.3b Kraftproduktion i koleldande anläggningar 2002-2010, GWh. 3000 2500 2000 GWh 1500 Torv Övr.Biobränsle Kol 1000 500 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20

Diagrammet ovan visar utvecklingen av bränsleanvändningen i koleldade anläggningar under perioden 2002 till 2010. Det visar tydligt på en övergång till biobränslen 2004 och 2005. Från 2005 minskar torvanvändningen till förmån för övriga biobränslen, vilket torde vara en effekt av att torven även ingår i handeln med utsläppsrätter. 3.2.3 Övriga bränslen Kategorin Övriga bränslen innehåller bränslen som inte tydligt passar in i någon av de övriga kategorierna. Här ingår bränslen som däck, slipers, plast, RDF-pellets och blandningar av trä/papper/plast. Elproduktionsnivån inom kategorin varierar kraftigt under perioden. Det kan vara intressant att notera att däck som helt dominerar kategorin i början av perioden, helt bedöms falla bort till 2007. Diagram 3.2.3 Kraftproduktion från övriga bränslen 2002-2010 (TWh) 0,12 0,1 0,08 TWh 0,06 0,04 0,02 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 21

3.3 Elcertifikatens betydelse för investering i utökad kraftproduktion Företrädare för 70 anläggningar har besvarat en fråga om vilken betydelse elcertifikatsystemet har haft vid beslut om utökad elproduktion. Av dessa anser 63 % att elcertifikatsystemet har haft en helt avgörande betydelse för deras beslut. Därutöver anser 23 % att systemet haft viss betydelse, och 14 % anser att systemet helt saknat betydelse. Diagram 3.3 Certifikatsystemets betydelse för beslut om investeringar i utökad elproduktionskapacitet. Ingen betydelse 14% Viss betydelse 23% Avgörande betydelse 63% Bland dem som ansåg att elcertifikatsystemet har haft en avgörande betydelse gavs följande kommentarer: Elcertifikaten har självklart stor betydelse när det gäller i vilken typ av anläggning man bör investera. Självklart är intäkter av elcertifikaten avgörande om en investering är intressant. Risken med ett driftstöd är dock att det kan tas bort med kort varsel. Mot den bakgrunden är det bättre med ett investeringsstöd som finns i projektet hela tiden. Systemet gör det lättare att räkna hem investeringar pga ökade intäkter. Ny biogasmotor är beställd nu. Det hade troligen inte skett utan elcertifikaten. Det förekommer vissa diskussioner om investering i ett framtida kraftvärmeblock. Här har givetvis elcertifikaten avgörande betydelse för investeringsviljan. Elcertifikatberättigad torv är av avgörande betydelse för vår fortsatta drift. Investeringen i befintlig anläggning är redan gjord, varför den inte påverkas. Elcertifikaten har inneburit att vi idag eldar 30 000 ton pellets. Avgörande betydelse för att få täckningsbidrag samt få bidrag till dyrare investeringskostnader, som ett biobränsleeldat projekt för med sig. Avgörande betydelse för vår pågående investering, men endast viss betydelse för den planerade investeringen i ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk. Tilläggsinvestering för kraftproduktion i befintlig fjärrvärmeproduktion baserad på biobränsle skulle inte ha kunnat räknas hem i denna småskaliga storlek på verksamhet utan elcertifikat. Utan certifikaten skulle kalkylen bli för bräcklig. Helt avgörande för elproduktion från biopannan, men inte för avfallspannan. 22

Certifikaten innebär i stort sett en fördubbling av intäkten för elproduktionen. Detta har stor påverkan på lönsamheten. En förutsättning är att det blir en förlängning. Bland dem som ansåg att systemet endast haft viss betydelse gavs följande kommentarer: Då vi redan har genomfört investeringar i utökad produktionskapacitet har elcertifikaten stor betydelse i värdering av nyanslutning av kunder. Elcertifikaten har medfört ekonomisk möjlighet att ansluta kunder som annars inte hade varit möjliga att ansluta till fjärrvärmenätet. Betydelsen är beroende på trovärdigheten i systemet och hur länge vi kan anse det gälla. Vår bedömning av framtida principer och prisnivåer för elcertifikat ingår bland alla de bedömningar av förutsättningar (bränslepris, bränslebeskattning, elpris m.m) som påverkar lönsamheten för olika alternativa investeringar. I vårt fall handlar det om avfallsförbränning. Andra styrmedel är viktigare, tex förbränningsskatten på avfall där liggande förslag styr hårdare än elcertifikaten. Vi räknar med att avfallseldning skall ge elcertifikat framöver. Elpriserna i sig själva kommer troligen att kunna räcka för att räkna hem en sån här investering. Elen kommer att öka i pris. Vi tror att det här är en god investering på lång sikt, även utan certifikat. För första etappen har systemet ingen betydelse. Vi har beslutat att bygga maximal elproduktion utifrån givna förutsättningar. För andra etappen har elcertifikaten betydelse. Däremot kan ev. elcertifikat för avfall ha en påverkan på hur vi väljer att producera under kalla dagar, när det används dyra bränslen i fjärrvärmesystemet. Bland dem som ansåg att elcertifikatsystemet inte haft någon betydelse gavs följande kommentarer: Vi kommer inte att investera i utökad elproduktion i denna anläggning, eftersom vi bygger ny elproduktion på annat ställe. Vårt värmeverk eldar i huvudsak avfall, vilket inte ger certifikat. Ändras dessa regler kommer det bli mer intressant att utöka elproduktionen. Vi kan inte öka elproduktionen, däremot kan vi öka andelen biobränsle i den befintliga elproduktionen. När vi fattade beslutet hade certifikatsystemet ingen betydelse, men nu har det betydelse. Avfallsskatterna spelar större roll. Man är i princip tvungen att ha en turbin för att räkna hem investeringen. Inget beslut om konvertering av hetvattenpannan kommer att tas förrän elcertifikatsystemets framtid är känd. 23

3.4 Positivt med elcertifikaten Bland de fördelar som följer med elcertifikatsystemet är, inte helt oväntat, den ökade lönsamheten för elproduktionen mycket uppskattad bland respondenterna. Andra frekventa åsikter är att systemet är enkelt samt nödvändigt för att få fart på grön elproduktion. Bland dem som redan producerar el förekommer synpunkten att systemet möjliggör elproduktion med bränslen som annars inte varit aktuella och/eller ger incitament att maximera elproduktionen. Övriga positiva aspekter som angetts är: Utan elcertifikaten skulle vår elproduktion vara 0,2 TWh lägre på årsbasis. En utgångspunkt bör vara att basanläggningar i fjärrvärmesystem i så stor utsträckning som möjligt även bör producera el. Detta bland annat för att spara den lagringsbara vattenkraften tills den bättre behövs. Utnyttjas inte denna möjlighet går miljönytta till spillo. Systemet innebär en effektiv resursallokering där marknadskrafter avgör vilka projekt som kommer att genomföras. Enkelt att värdera intäkten per producerad kwh el. Systemet har triggat vår omställning. Vi följer ju de ekonomiska styrmedlen. Ökar lönsamheten för vissa investeringar både på kraftvärmesidan och på vattenkraften. I stort är det rätt vettigt. Man gynnar direkt den nyttighet som man har för avsikt att gynna. Systemet verkar bra för att få fram så mycket el som möjligt ur fjärrvärmesystemet. Däremot verkar systemet med bränsleskatter, där man ju slipper skatten för elproduktion från fossila bränslen, emot grön el. Det systemet känns gammalt. Lätt att arbeta mot databasen Cesar. En nödvändig manöver, då man ville få ut stödsystemet för grön el från statskassan. Det speglar med precision det miljöpolitiska målet samt kanaliserar ekonomiskt stöd till rätt åtgärder, baserat på sunda lönsamhetsprinciper. Skulle kunna ersätta flera styrmedel. Möjligheten att utnyttja fjärrvärmeunderlaget för elproduktion från biobränslen tillvaratas. Möjliggör en investering i elproduktion hos oss. Fungerar som en stark drivkraft att maximera elproduktionen. 24

3.5 Negativt med elcertifikaten Vissa nackdelar med elcertifikatsystemet upprepas ofta i respondenternas svar. Bland dessa märks särskilt ovissheten om systemets framtida varaktighet och utformning, vilket inte är gynnsamt för de stora investeringar som ett kraftvärmeverk innebär. Övriga negativa aspekter som angetts är: Otydligheten i vilka bränslen som berättigar till elcertifikat. Branschen bör här vara tydlig och upplysa om den flora av bränslen som finns. Oklart om torven, som betraktas som fossilt i handeln med utsläppsrätter och som förnybart i elcertifikatsystemet, kan förbli i systemet. Osäker certifikatsmarknad kan bromsa investeringstakten. Osäker prisbild, torvdiskussionen. Vad händer efter 2010? Överskott av certifikat fram tom 2008. Vad händer när Norge kommer in i bilden? Att en del aktörer inte löst in sina certifikat, utan sparar dem. Mycket byråkrati. Hittills omogen marknad. Vad händer om nya och gamla anläggningar skall behandlas olika? Egenproducerad el påfördes energiskatt för några år sedan. Elproducenter skulle kompenseras för merkostnaden genom elcertifikat. Så blev inte fallet för avfallsanläggningarna, som därmed drabbades av en merkostnad. Ger en alltför osäker framtidsbild av intäkterna vilket ger problem med investeringar. Systemets långsiktighet är beroende av politiska beslut. Tre eller sex år är enormt korta ledtider för oss när investeringar ligger på flera 100- tals Mkr. Långsiktigt stabila spelregler vore därför önskvärda. Just nu minskar vi torvanvändningen p.g.a. utsläppsrätterna som drabbar torven. Systemet ger endast stöd för el, men borde naturligtvis vara minst lika intressant att ersätta all energi där det är möjligt med förnyelsebara alternativ. Systemet borde innefatta hela EU för konkurrensneutralitet. Att avfall ej klassificeras som förnyelsebart. Den politiska risken bedöms som stor. Svårförståeliga inskränkningar i vilka biobränslen som räknas. Tex att man inte kan få certifikat för el producerad med animaliskt fett (endast biomaterial från växtriket räknas, djurriket är diskvalificerat). Godtyckligheter: Inte heller allt biomaterial från växtriket är godkänt. T ex har vi fått besked om att säd inte är kvalificerat, trots att spannmål uttryckligen står uppräknat som ett av de material som man ska kunna få elcertifikat för. Man kan lätt känna sig utlämnad till Energimyndighetens godtycke. Den producent som deklarerat för många elcertifikat riskerar att tilldömas en relativt hög straffavgift, oavsett anledningen till felet. Detta gör att den producent som själv upptäcker att man oavsiktligt gjort fel och deklarerat för många elcertifikat endast sitter med incitament för att inte kontakta myndigheten för att rätta till detta. Om man "anger" sig själv utdöms ett straff, men om man inte "anger" sig själv finns en chans att man kan undgå upptäckt och straff. (Jämför med bränslebeskattningen, där har den skattskyldige flera år på sig att själv ta initiativ till att eventuella fel rättas till. Sådant man själv tagit initiativ till att få upp bestraffas aldrig). Systemet styrs av två myndigheter med, åtminstone för oss, oklara befogenheter. Det hade varit så mycket enklare om Svenska Kraftnät endast hade varit kontoförande part och om hela myndighetsutövningen hade legat hos Energimyndigheten. Vid kontakt med den jurist vi anlitar i ett överklagningsärende har vi förstått att lagar och föreskrifter för elcertifikat rent generellt är dåligt skrivna och inte följer den 25

standard som gäller för övriga lagar. Det är beklagligt eftersom det handlar om stora pengar. Avfall är inte certifikatberättigat trots att alla utredningar visar att bränslet till 85% består av biologiskt material. Detta leder till att turbinerna tas ur drift på avfallseldade KVV direkt när oljebaserad produktion måste tas i bruk, beroende på att oljan i allmänhet är dyrare än det elpris man får. Detta sker i allmänhet när elbehoven är som störst. Det vore bra att få klarlagt hur avfallet ska klassas i systemet. En viss del av avfallsbränslet vill man ju få tillgodoräkna sig. Liten handel på ex. Nordpool medför svårighet med prisbilden. Vill inte se alltför mycket statlig styrning, då den alltid ger oönskade sidoeffekter. Marknaden bör få styra mer. Certifikatens värde i framtiden som styrs av tillgång och efterfrågan. Idag är certifikatsystemet alltför kortsiktigt för fortsatt stimulans till nya investeringar. Bidrar till onödigt krånglig administration. Vilka bränslen som ska ingå i systemet är påverkat av nationella tyckanden om vad som är bäst för miljön istället för att luta sig mot om bränslet är förnybart eller inte i enlighet med EG-direktivet. Den politiska osäkerheten runt systemet. Osäkerheterna runt "godkända" bränslen, tex torv. Uppstartseffekter. Fel allokering av pengar till vissa redan lönsamma anläggningar. Ändringar i systemet kan påverka priset på certifikaten. Osäker intäktsnivå från systemet över tiden. Alla förnyelsebara bränslen är inte inkluderade i systemet. Ur producentens synvinkel fungerar de som ett bidrag som man inte vet, eller har möjlighet att kalkylera storleken på. Staten bestämmer efterfrågan! Hittills har det varit ett krångligt sätt att ta in pengar från konsumenten, med mycket förluster i hanteringen. Osäkerhet om framtida prisbild. 26

3.6 Konsekvenser av tidsbegränsat certifikatberättigande En fråga var hur respondenternas elproduktion skulle påverkas av en eventuell tidsbegränsning av certifikatberättigandet till 15 år per anläggning. Följande svar gavs: Konsekvensen blir att man istället drar ner på elproduktionen och bara producerar värme. Vi har gjort simuleringar som visar att vår elproduktion minskar med ca 200 GWh på årsbasis om våra anläggningar inte får elcertifikat. Den antagna positiva utvecklingen av elproduktion skulle till stora delar utebli. Frågans svar beror dock på utvecklingen av elpriset, alltså den totala ersättningsnivån för elproduktion. Det beror på elpriset. Räcker elpriset så fortsätter vi vår biokraftproduktion även utan elcertifikat. Utan elcertifikat prioriteras värmeproduktion inkl rökgaskylning, vilket ger lägre elproduktion än i dagens situation. Utbyggnad av elproduktion skulle försvåras. När en anläggning fasats ut ur elcertifikatsystemet kan andra bränslen såsom naturgas bli ett alternativ. Tveksamt om vi skulle ha investerat i elproduktion. Nyinvesteringen skulle omprövas. Minskad elproduktion, såvida inte elpriserna stiger kraftigt under dessa 15 år. Bränslemixen blir troligen oförändrad. Skulle inte prioritera träet för elproduktion. Olja är dessutom skattebefriat för industriändamål, så vår ångproduktion till pappersbruket kunde då ske med olja. Dessa två faktorer drar åt olika håll. Elproduktionen skulle minska om elcertifikaten togs bort. Vår panninvestering kan ju bli strategiskt viktig om den innebär att vi får certifikattilldelning från 2008 och 15 år framåt. Vi skulle nog ligga kvar på samma eller något lägre produktionsnivå, men bränslet skulle vara detsamma. Inte speciellt mycket. Tankarna på ett nytt kraftvärmeblock skulle sannolikt påverkas. Produktion med befintlig utrustning skulle sannolikt bli avsevärt lägre i samband med att certifikaten i sådana fall upphörde. Lönsamheten skulle försämras och några av de investeringsprojekt som redovisats skulle förmodligen inte bli av. Genom att de är av småskalig karaktär vilket innebär en hög investering per kwh elproduktion. Helt klart skulle fokus läggas på värmeproduktion och inte på elproduktion. Det vore som att gå tillbaka till utgångsläget. Det skulle alltså kunna innebära outnyttjad elproduktionskapacitet. Naturligtvis finns en risk att man ersätter fullt fungerande elproduktionskapacitet där värmeavsättningen är begränsad med ny efter tidsgränsen. Elproduktionen är så pass liten del av vår produktion, värmen är högst prioriterad enligt kundavtal. Hade avfall klassats som förnyelsebart så hade en tidsbegränsning säkert gett större inverkan för vår del. Det skulle helt klart påverka inriktningen på framtida investeringar. Dessutom skulle nyttjandet av viss elproduktionsmöjlighet med biobränslen sluta vara lönsamt efter de 15 åren. 27

Här kommer vi möjligen att kunna få tillgång till naturgas innan 2010. Det skulle vara bättre än den osäkerhet som råder idag. Dock minskas investeringsviljan, då man rimligen i så fall borde avskriva anläggningen på 15 år, vilket i sin tur minskar lönsamheten. Mera biobaserad kraftvärme kommer med automatik att leda till större efterfrågan på bränsle, vilket är prisdrivande. Redan detta i sig är en osäkerhetsfaktor som ökar risken i investeringen. Sammantaget kan detta leda till att man inte vågar satsa på kraftvärme. Det skulle påverka bränslemixen. Vi kommer däremot att behöva bygga ett nytt värme- eller kraftvärmeverk kring 2020 (då 15 år just har gått) så en utfasning av den anläggningen sker handgripligen ändå. Inga förändringar i bränslemixen i alla fall. Elproduktionen styrs av ersättningen för elen, vilket innebär att produktionsnivån skulle kunna påverkas. Det finns risk för mindre elproduktion i befintliga anläggningar. Mindre möjligheter för nya investeringar, både för kraftvärmeverk och ren elproduktion. Elcertifikat bör gälla tills anläggningen blivit avskriven. Det skulle knappast ha påverkat vår turbininvestering som är under genomförande och inte heller vårt planerade kraftvärmeverk. Bränslemixen i den framtida värmeproduktionen kan dock komma att påverkas genom minskat värde på elproduktionen. T ex kan pannans fulla kapacitet komma att tas ut som värmeproduktion under kalla vintertiden för att minska på dyrt topplastbränsle istället för att producera el. Detta kan således leda till en minskad årlig elproduktion där minskningen infaller under den period som elproduktionen skulle gjort som störst nytta ur miljösynpunkt. Svårt att bedöma, men med en normal prisutveckling skulle troligen elproduktionen från vår biobränsleeldade panna att minska och elproduktionen från vårt naturgaseldade kraftvärmeverk att öka. Bränslepriserna är avgörande. Värmeproduktion och leverans ut på nätet är vår huvudverksamhet. Elproduktionen blir bara aktuell när den inte innebär att spetslastbränslen som är dyrare än intäkterna från elförsäljningen måste användas. Nu planerade investering skulle utföras, men en uppföljning med utbyte av befintlig hetvattencentral till kraftvärmeverk för elproduktion på hela fjärrvärmeunderlaget skulle inte bli aktuell. Troligen klarar investeringen detta, men vid en eventuell tidsbegränsning till 10 år skulle det bli svårt att få ekonomi i en sådan investering. Nej. Om elpriset är tillräckligt högt efter 15 år förändras inte produktionen. Intresset för att investera minskar dock med kortare tidsperiod - om tidsbegränsningen blir 10 år är investeringen tveksam. Mer positivt för kalkylen ju längre stöd kan påräknas. Första etappen 2009 påverkas ej, då vi inte räknat med elcertifikat. Troligen inte andra etappen heller, då 15 år är en så stor del av avskrivningstiden. Om det sedan inte längre är lönsamt med elproduktion kan man ju alltid stänga av, vi har normalt inget åtagande om elleveranser till kund som man har på värmesidan. Skulle medföra vissa begränsningar i investeringar. För tidigt att säga, men sannolikt ingen påverkan alls. Certifikaten fungerar i vår studie i detta skede som ett sätt att betala investeringen. Produktionskostnaden som sådan behöver inget certifikat. 28

3.7 Storstäder respektive övriga landet Vid en uppdelning av kraftvärmesektorn i två typer av områden, där den ena består av Sveriges tre största städer och den andra består av övriga Sverige, framträder några intressanta skillnader. Diagram 3.7a Kraftproduktion (2002-2010) i kraftvärmesektorn för storstadsregionerna Malmö, Göteborg och Stockholm, TWh. 7 6 TWh 5 4 3 2 Kol Olja Naturgas Avfall Övr. Bio 1 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram 3.7b Kraftproduktion (2002-2010) i kraftvärmesektorn för Sverige exklusive storstadsregionerna (dvs exkl. Malmö, Gbg, Sthlm), TWh. 7 6 TWh 5 4 3 2 Kol Olja Naturgas Avfall Torv Övr. Bio 1 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 29

Utgångsläget år 2002 är helt olika för de båda områdena. I storstadsregionerna låg då kraftproduktionen på totalt 2,0 TWh med en viss övervikt åt kolkraft och avfallskraft, samt även övriga biobränslen och naturgas. I övriga Sverige låg samtidigt kraftproduktionen på drygt 3,7 TWh, med tydlig dominans av övriga biobränslen följt av kol, medan betydligt mindre mängder olja, naturgas, avfall och torv användes för elproduktion. Under perioden fram till 2010 utvecklas kraftproduktionen mycket positivt i båda områdena för att i slutet av perioden ligga på 12,5 TWh totalt, med relativt jämn fördelning mellan storstadsområdena och övriga Sverige. Däremot skiljer sig bränsleanvändningen markant. I storstäderna tredubblas kraftproduktionen, och ökningen är som allra kraftigast för naturgas, såväl i absoluta mått (+2,4 TWh) som procentuell ökning (+700%). Även biokraftproduktionen har ökat kraftigt (+1,4 TWh, + 330 %), medan kolkraften som tidigare dominerade minskar marginellt under perioden. Elproduktion från avfall ökar med drygt 40 % eller med 250 GWh. I övriga Sverige ökar kraftproduktionen med 75 %, och biokraften fortsätter att dominera. Oljekraft och framförallt kolkraft minskar betydligt med -0,1 TWh (-34 %) respektive -0,9 TWh (-79 %), medan naturgasen ökar med 24 %. Kraftproduktionen från torv ökar med 0,4 TWh (+428 %), medan kraftproduktionen från avfall ökar med 0,7 TWh (+536 %). Övriga biobränslen ökar med 2,7 TWh, vilket motsvarar en ökning med +147 %. De mest markanta skillnaderna torde vara gaskraftens kraftiga ökning i storstäderna, torvens obefintliga användning i storstäderna, kolkraftens kraftiga minskning samt biokraftens totala och ökande dominans i övriga Sverige. 30

Bilaga 1. Enkät angående elcertifikatsystemet och dess måluppfyllelse Enkät angående elcertifikat-systemet och dess måluppfyllelse Systemet med elcertifikat är utformat för att i ett första steg öka elproduktionen från förnybara energikällor med totalt 10 TWh från 2002 till 2010. Detta skall uppnås genom att elkonsumenter genom kvotplikt måste ha en viss andel förnybar el i sin förbrukning. Denna kvot är för tillfället 10,4 %, men kommer att successivt ökas till 16,9% år 2010. Beslut om förlängning och andra förändringar av certifikatsystemet efter 2010 väntas under 2005. Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att vi på branschorganisationerna vet hur det ser ut hos medlemmarna. Svebio och Svensk Fjärrvärme har beslutat att utföra en gemensam undersökning av hur elcertifikatsystemet påverkar utbyggnaden av elproduktion inom kraftvärmesektorn. Alla svar kommer att summeras och redovisas som summor och genomsnitt. Inget enskilt företag kommer att hängas ut i den rapport som svaren kommer att resultera i. 1. Eleffekt samt eventuella investeringar i utökad elproduktionskapacitet (ungefärliga bedömningar till 2015). El-effekt (MW) Investeringar (Mkr) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2015 Kommentarer: 2. Bedömda elproduktionsnivåer för er anläggning (GWh). Total elproduktion Fördelat på bränslen: Avfall Torv Biogas Övr. biobränslen Naturgas Olja Kol Annat: 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2015 Kommentarer: V G Vänd 31

3. Vilken betydelse har elcertifikaten för era beslut om investering i utökad elproduktion? Avgörande betydelse Viss betydelse Ingen betydelse Kommentarer: 4. Främsta fördelarna med certifikatsystemet 5. Största nackdelarna med certifikatsystemet 6. Hur skulle er elproduktion påverkas om elcertifikaten tidsbegränsades till 15 år per anläggning? Tack för hjälpen! Ja, jag vill ta del av resultaten i rapporten! Namn: Position: Företag: Anläggning: Tel-nr: Mail: Adress:........ Svaren skickas till: Svebio Svenska Bioenergiföreningen Att: Jakob Hirsmark Tel: 08-441 70 85 Torsgatan 12 Fax: 08-441 70 89 111 23 Stockholm jakob.hirsmark@svebio.se www.svebio.se 32