Ge oss din röst i valet den 17 september! Ja! En kommun där vi bryr oss om varandra Kristdemokraterna Ditt parti i valet 2006
Det här vill vi! Kommunalt handlingsprogram för Kristdemokraterna i Trollhättan 2006-2010 Förord En kommun där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter Det kommunpolitiska arbetet är det som är närmast våra medborgare och innebär ett ansvar för en mycket mångfacetterad verksamhet. Det handlar om att ingen hålls tillbaka att våra barn och ungdomar ges en god start i livet, där individens möjligheter ses och uppmuntras. Det handlar också om att ingen lämnas efter att de som behöver stöd i livet ska känna trygghet i att kommunen tar sitt ansvar och att vår äldre ska veta att den enskilda individens behov sätts i centrum. Kristdemokraterna gör i detta handlingsprogram ett försök att få en balans i Trollhättan genom de idéer till förnyelse och förbättring som presenteras. Med fokus på den enskilda människan i alla åldrar, familjen, fler arbeten och den sociala ekonomin med ideella sektorn vill vi visa på att vi är beredda att ta ett större ansvar för kommunen och dess invånare. Följande områden är omnämnda: Familjen Skola Utbildning gymnasiet / vuxenutbildning Arbetsmarknad & näringsliv Seniorer & äldrevård Ideella sektorn Sociala frågor För övriga politiska områden hänvisas till kommande rapporter, vårt principprogram samt rapporter som vi medverkat i; Kronogården 2005 samt Socialpolitiskt program 2004. Trollhättan augusti 2006 Styrelsen för Kristdemokraterna i Trollhättan 2
Fler måste få jobb! Av den svenska befolkningen på nio miljoner människor är drygt 4,2 miljoner sysselsatta. Det är i princip deras arbete som ska räcka till att försörja alla övriga. Nära 1,5 miljoner människor i arbetsför ålder står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Översatt till Trollhättans förhållanden har vi - 53 300 invånare varav 4,4 procent öppet arbetslösa och 3,4 procent i arbetsmarknadspolitiska åtgärder via Arbetsförmedlingen och 677 personer i arbetsmarknadsåtgärder via Trollhättans stad (april 2006). Lägger vi dessutom till antalet personer med förtidspension (sjukbidrag) kan vi konstatera att 3 099 personer i Trollhättan, hade det december 2004, enligt Folkhälsoinstitutet. Försäkringskassans beräkning av ohälsotalen visar att 445 545 ersättningsdagar betalades ut under 2005. Sammantaget ger dessa siffror en bild av över 6 000 personer mellan 20-64 år i kommunen som på något sätt står utanför arbetsmarknaden. Vissa av dessa kommer på grund av skador, sjukdom eller funktionshinder inte att få ett reguljärt arbete och då ska naturligtvis samhällets resurser inriktas på ett meningsfullt liv med sysselsättning efter personliga förutsättningar. Men alla övriga måste också beredas en plats i det gemensamma samhället där arbete är en viktig del i en människas liv. Nu fordras en politik som tar fasta på möjligheterna. Nya jobb skapas när enskilda människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag. De hindrande trösklarna måste bort. Det är dags att minska krånglet för företag och företagande oavsett om det är på nationell, regional eller kommunal nivå. Det är genom ett blomstrande näringsliv som resurser för angelägna satsningar på bland annat vård, omsorg och skola skapas. Rätt utbildning för rätt jobb Att ett näringslivsråd skapas, där kommunala företrädare träffar representanter för näringsliv och utbildning, för att tillsammans arbeta med långsiktiga, strategiska frågor. Det kan gälla infrastruktur som vägar och teknik, men också behoven av utbildning för de jobb som finns. Ett samhälle med plats för alla Utveckling av den sociala ekonomin genom att en frivilligcentral startas upp i samarbete med det lokala föreningslivet och studieförbunden, för skapande av arbetsplatser och sysselsättning, främst för personer med någon typ av arbetshandikapp eller sociala behov. Men där verksamheterna inriktas på många olika typer av aktiviteter, till exempel för samordning av ideella insatser inom äldreomsorgen. Det är inte fult att hålla rent Att fler som arbetar inom vård och omsorg uppmuntras att starta egna företag, liksom inom rengöring-underhåll-tvätt (RUT), så valfrihet kan uppnås också för vårdtagare likaväl som för andra medborgare. Fler nya mindre och medelstora företag Fler måste få jobb genom att små och medelstora företag etablerar sig i Trollhättan, som inte bara är underleverantörer till de största företagen. Det minskar sårbarheten på arbetsmarknaden. Tillgång till riskkapital I ett tidigt skede av företagandet, krävs ofta riskkapital som är svårt att få. Lokala entreprenörer måste i högre grad kunna föras samman med personer som är villiga att satsa pengar på idéer som ger jobb lokalt. Underlätta för lokala företag att konkurrera Att göra det möjligt för lokala företag att delta i kommunala upphandlingar. 3
Valfrihet och rättvisa för familjerna! Familjen är stommen i samhället, den naturliga och grundläggande gemenskapen. Barn och föräldrar är olika. Stödet till barnen och familjerna ska ge valfrihet och handlingsfrihet. Hänsyn, empati och förståelse för oliktänkande är viktiga egenskaper, som grundläggs tidigt. Därför är det viktigt att betona värdegrundens betydelse oavsett val av barnomsorg. De flesta av dagens föräldrar önskar att de kunde tillbringa mer tid med barnen. Därför måste det ekonomiska stödet till barnomsorgen ge förutsättningar för mer tid tillsammans. Familjepolitiken ska stödja inte styra familjerna att välja den barnomsorgsform som passar dem i det skede av livet som de befinner sig i. Vi tror att föräldrarna själva vet vad som är bäst för deras barn. Ett Familjens Hus behövs Att ett Familjens Hus skapas i samverkan mellan kommunala och regionala verksamheter, föreningar och organisationer, med möjlighet till avlastning, utbildning och stöd i föräldraskapet för familjer med barn i alla åldrar. Fritt val i barnomsorgen Att föräldrarna själva får välja om de vill vara hemma och ta hand om sina barn på hel- eller deltid och få kommunalt vårdnadsbidrag eller ha barnen på förskola i kommunal, privat, kooperativ eller föreningsdriven regi eller hos dagbarnvårdare. God arbetsmiljö för barn och vuxna Att både barn och vuxna ska ha en god arbetsmiljö på förskolan genom bra personalförsörjning och rimliga storlekar på barngrupperna. Avgift efter antal timmar Att förskoleavgiften styrs av hur många timmar man behöver = närvaro och inkomstrelaterad taxa. Stöd för föräldrar i hemmet Att det vid en förälders sjukdom eller olycka som medför längre sjukskrivning, eller vid andra pressade situationer, ska en familjevårdare (s k hemma-hosare )kunna hjälpa till med barnens omvårdnad. Behov av särskilt stöd Att förskolans uppgift att se barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas. Mindre barngrupper, föräldrasamverkan och ändamålsenliga lokaler ökar möjligheterna för personalen att göra ett bra jobb. Familjer där alla räknas Familjepolitik handlar mycket om hur vi tar hand om barnen, men den kristdemokratiska politiken vill också få fram behoven av att barn och unga umgås med den äldre generationen. Inte minst i den tid vi lever i där många barn växer upp med flera familjer, behövs stabilitet i tillvaron med trygga vuxna. Mötesplatser över generationsgränserna Att det skapas ett centrum där alla generationer kan mötas i olika aktiviteter i en drogfri miljö. Skatepark och boulebana ska båda finnas, liksom lekplatser och uteserveringar. Blandade bostadsområden Att det vid planering av nya bostadsområden är självklart att inkludera seniorboenden och lägenheter eller mindre hus för äldre, ensamstående eller unga för en mix av åldrar och människor. Fler öppna förskolor Att det finns öppna förskolor i alla stadsdelar där det bor många familjer, och att äldre ges möjlighet att engageras i verksamheten som typ klassmorfar eller sagoberättare! 4
En skola som ger trygghet och kunskap! I skolan ska värderingar, normer och kunskap förmedlas. Alla tre är lika viktiga för en framgångsrik skola där elever går ut med självförtroende och framtidshopp. Skolans värdegrund, som hämtat sin inspiration från kristen tradition och västerländsk humanism, ska genomsyra arbetet i varenda skola. Skolan ska ge livskunskap som omfattar både teoretisk och praktisk kunskap samt social och demokratisk kompetens. Kultur och estetik ska integreras i lärandet. De kommunala medlen till skolan måste koncentreras på dess innehåll och inte i byggnaderna i första hand. Det måste vara viktigast att elever går ut med godkända betyg, därför behövs en satsning på fler pedagoger och andra vuxna i skolan som ser eleverna utifrån deras förutsättningar. Barn mognar i olika takt och övergången mellan förskola och skola bör ske vid olika åldrar för olika barn. Skolstarten bör därför vara individuellt flexibel och ske successivt. Det ska finnas flexibel skolgång där målen kan uppnås under 8-10 skolår. Grundskolan är en obligatorisk verksamhet där varje barn har både rättighet och skyldighet att ta del av undervisningen. Arbetsro i skolan Att skolan tydligt ska motverka mobbning och kränkande behandling eftersom arbetsro är en för utsättning för lärande. Nolltolerans not mobbning och kränkande språk innebär en vetskap om att mobbaren i första hand kan få byta skolmiljö inte den mobbade. Kamrat och engagemang ska uppmuntras. Ansvarskontrakt Att ett ansvarskontrakt upprättas mellan elev, föräldrar och lärare där värderingar, normer och kunskap diskuteras och värdesätts och där vars och ens ansvar och uppdrag tydliggörs. Föräldrarna är de viktigaste personerna i varje barns liv med huvudansvar för barnets vård och uppfostran. Skolan ska vara ett stöd och komplement till föräldrarnas insatser inte tvärtom. Föräldramöten i alla åldrar! Fritt busskort Att kunna välja skola är en demokratisk rättighet. Friskolor och kommunala skolor ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Eleverna kan fritt välja genom att busskort (skoltaxi om inte möjligheter till kollektivtrafik finns) ges till dem med längre än två kilometer till skolan. Stoppa skolbyggena Att ingen ny skola byggs på Kronogården eller ytterligare om-, till och utbyggnader på andra skolor, då det redan idag finns en mängd överytor. Det måste finnas en helhetssyn och planering över skolans utformning i Trollhättan, först och främst för elevernas skull, men också för den kommunala ekonomin. Vi motsätter oss det nuvarande 0-16-systemet när det visat sig bli komplicerat att genomföra i alla avseenden - personal, elevomflyttningar, ökade kostnader - och som inte kan påvisa några direkta vinster för eleverna i vare sig ökad kunskap, trygghet eller bättre förutsättningar i den fysiska skolmiljön. Fortsatt egen skolform Att särskolan, grundskola som träningsskola, fortsatt ska vara en egen skolform. Särskolan måste få tillräckliga resurser för att bli meningsfull för elever med olika psykiska funktionshinder. Den ska också vara lokalmässigt integrerad med den övriga skolan. Rätt att träffa en skolsköterska eller kurator Att elevvårdspersonal ska finnas i sådan omfattning att eleven ska kunna träffa en skolsköterska/ kurator samma dag som han/hon behöver det. Personligt ansvar för inlärning Att eleverna liksom föräldrarna förstår att bra och näringsriktig kost både hemma och i skolan samt daglig fysisk aktivitet i skolan liksom på fritiden, är viktigt för förmågan att lära in. Möjlighet till extra stöd Att de elever som går ut grundskolan med icke godkänt betyg ska få möjlighet att under sommarlovet gå på sommarskola för att läsa upp sina betyg inför gymnasiestarten. Likaså ska stöd ges i form av läxhjälp för dem som önskar, på eftermiddagarna i skolan eller på fritids. 5
En skola för alla åldrar och oavsett bakgrund Under tonårstiden förändras livet på många sätt. Man ställs inför nya situationer och krav. Samtidigt saknar många ungdomar idag vuxna i sin närhet som orkar, har tid och vilja att vara den trygghetsfaktor som är en förutsättning för frigörelseprocessen och identitetsskapandet. Idag fortsätter mellan 85-95% av eleverna till gymnasieskolan. De grundläggande kraven som ställs är att eleverna har godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik. Detta innebär att gymnasieskolan har en tendens att få överfört de problem som inte åtgärdats under grundskolan. Gymnasiet ska i hög grad utgå från elevernas intressen och behov och bör därför präglas av mångfald. Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar ska erbjudas eleverna. Lärlingsprogram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och arbetsplats ska finnas. Möjligheterna till fortsatta studier ska inte vara begränsade till ett visst åldersintervall i yngre år. Istället måste chanser finnas att påbörja helt nya studier eller att komplettera tidigare utbildning under hela livet. Det innebär att vuxenutbildningen ska vara väl utbyggd. Att vuxna även utvecklingsstörda vuxna genom SärVux - ska ges möjlighet att i enlighet med egna önskemål komplettera sin utbildning Stimulera till intresse för naturvetenskap, omvårdnad och teknik Att få flickor att i större utsträckning söka tekniska och naturvetenskapliga gymnasieprogram liksom pojkar bör stimuleras till att söka till omvårdnadsprogrammet. Studie- och yrkesvägledarna (Syv) ska i högre grad medverka till studiebesök och praktik inom omvårdnads- och tekniska yrken för att elever lättare ska kunna ta ställning till ett yrke inom dessa områden. Fortsatt samverkan mellan hem och skola Att lärare, föräldrar och elever ges förutsättningar för god kontakt på gymnasiet även om eleverna blir myndiga. Fortbildning hela livet Att vuxenutbildningen ska vara väl utbyggd där den utvecklas med näringslivets parter, Arbetsförmedlingen och andra utbildningssamordnare för att möta arbetsmarknadens behov. Svenska för invandrare SFI Att SFI-undervisningen ska ge flyktingar/invandrare de goda grunder som behövs för att klara sig i det svenska samhället genom att varva teori med praktik och studiebesök. Parallellundervisning i hemspråket och svenska språket för dem som önskar och behöver. Utbildning med arbetsro Att varje elev ska uppleva en utbildning fri från mobbning och kränkande handlingar. Miljön ska ge arbetsro och präglas av ordning och reda. Lärare och övrig skolpersonal ska reagera omedelbart om elever uttalar könsord, rasistiska tillmälen och svordomar. För att stärka arbetet för en god arbetsmiljö i skolan krävs en tydligare uppföljning. En elev som beter sig illa måste få ett tydligt besked om att hans eller hennes uppförande inte accepteras i skolan eller på sin utbildningsplats. 6
Respekt och värdighet för aktiva seniorer och vårdbehövande äldre Många människor känner idag en oro inför det egna åldrandet och kvalitén inom vård och omsorg. Kristdemokraterna vill slå vakt om en trygg, medmänsklig och gemensamt finansierad omsorg för den enskilde patienten och dennes anhöriga oavsett om det är i kommunal eller privat regi. Varje människas absoluta, lika och unika värde måste alltid vara vägledande. Detta innebär att alla människor ska ha lika rätt till vård och behandling oavsett ålder och andra förutsättningar. Det gäller inte minst den långvarigt sjuke som inte alltid orkar höja sin röst för att kräva sin rätt. Vi vill sätta människovärdet i centrum och utöka rätten att välja hur den egna vården ska utformas. De som idag fyllt 55 år, är ca 2,7 miljoner människor, 30% av hela Sveriges befolkning. I Trollhättan är det ca 18 100 personer som är över 65 år, nära 30% av invånarna i kommunen. (Källa: SCB) Men förutsättningarna är olika för alla, även när man blir äldre, vilket gör att önskemålen för boende, sysselsättningar och vård ser olika ut. Fler boendealternativ med garanti Att fritt val av boende införs, där ett hospice för vård i livets slutskede och ett gemenskapsboende ordnas; ett mellanting av servicehus och gruppboende där möjligheter finns till gemensamma aktiviteter, samt boende för flerspråkiga. Samt att en garanti införs med rätt till anpassat boende för alla över 85 år. Rätt till kommunikationsmöjligheter Att alla äldreboenden utrustas med typ internetcafé där de boende och anhöriga kan kommunicera med omvärlden samt möjlighet att få rum med internetuppkoppling i takt med att nya boenden byggs eller renoveras. (De flesta äldre (64 %) träffar ett eller flera av sina barn minst varje vecka och nio av tio äldre talar med sina barn minst varje vecka. Och allt fler äldre har kontakt över e-post med både barn och barnbarn som inte sällan lever på annan plats. Källa: Socialstyrelsen) Eget val i äldreomsorgen Att även äldre får rätt att välja vem som ska ge service och omsorg i hemtjänst och boende. Större flexibilitet liksom rätten att i större omfattning kunna välja vilken mat som serveras. Garanti för värdig vård och omsorg Att det finns tillräckligt med personal, tillgång till geriatriker och gynekolog, rätt att komma upp i rimlig tid på morgonen och att få uppleva andra miljöer än hemmet eller gruppboendet. Anhörigvårdarna ska uppvärderas Att de ges större stöd genom utbildning, information och ekonomisk ersättning, och inte minst med avlösning/praktiskt stöd. Rätt att stanna i arbetslivet Att seniorer får rätt att stanna längre i arbetslivet om man orkar, vill och kan. Översyn av mediciner och kost Att alla vårdtagares medicin och kostbehov ses över regelbundet i kvalitet och användning, såväl inom hemvården som på äldreboendena. Kostsamordnare utses i varje område. Bättre ekonomi i boendet Att äldre som vill och kan bo kvar i sina hus får en bättre ekonomi om fastighetsskatten avskaffas och ersätts med en kommunal avgift är viktigt. Liksom att tillgången som ett fritidshus utgör inte får vara ett hinder för bostadstillägg för de sämst ställda pensionärerna. En sådan bunden tillgång, som ofta är en väsentlig del av livskvaliteten, ska inte finnas med vid inkomstprövning av bidraget. Äldreomsorgen direkt Att en service införs med ett telefonnummer till kommunen för hjälp och service med det som rör äldreomsorgen, till exempel hemtjänst, omvårdnad, servicetjänster. God personal Att en kontroll införs av personal som arbetar inom hemjänst/hemsjukvård och i gruppboenden genom utdrag ur Brottsregistret (samma kontroll som skolpersonal får genomgå innan anställning). 7
En kommun där vi bryr oss! Ett varmt och omtänksamt samhälle förutsätter idealitet och att dygder som personligt ansvar, solidaritet och empati främjas. En civilkuragelag bör införas som gör var och en skyldig att gripa in och efter sin förmåga bistå en medmänniska i nöd. Detaljstyrning av den ideella sektorn föreningsliv, hjälporganisationer, kyrkor och samfund måste upphöra och istället inriktas på att stödja den viktiga verksamhet som dessa bedriver. Självklart borde det också som i andra länder vara möjligt att göra avdrag i deklarationen för gåvor till ideella organisationer. Trollhättan är en kommun med ett rikt föreningsliv och många engagerade medborgare. Vi vill stärka det ideella, kooperativa och frivilliga arbetet eftersom det tar tillvara olika medborgares engagemang samtidigt som det för människor närmare varandra. Ett handlingsprogram för den sociala ekonomin Att ett handlingsprogram tas fram för Trollhättans stad, för tillvaratagande av insatserna inom den ideella sektorn och synliggörande av dess effekt för den sociala ekonomin. En frivilligcentral Att en frivilligcentral snarast startas upp i samarbete mellan föreningar, organisationer, församlingar och studieförbund för utvecklande av arbetstillfällen, sysselsättning genom meningsfulla aktiviteter i organisationernas regi. Stöd från kommunen genom att en frivilligsamordnare anställs. Samordning av bidrag Att samtliga typer av bidrag till föreningar, organisationer, kyrkor och samfund samt studieförbund läggs under samma tak en föreningsenhet så en större samordning och rättvisa kan uppnås i fördelningen av bidragen. Idag är bidragen till pensionärsorganisationer, sociala föreningar, idrottsföreningar etc uppdelade på olika kommunala förvaltningar, vilket skapar olika regler och i vissa fall risk för dubbel utbetalning till samma förening om man även söker bidrag för olika typer av aktiviteter. En förutsättning för att få bidrag är att föreningarna arbetar för ett drogfritt samhälle. Hjälp till arbete genom Swap-Shops Att ett initiativet riktar sig mot långtidsarbetslösa och aktiviteterna som är lokaliserade i närområdet. Swap-shops erbjuder alla former av tjänster som deltagare och medverkande kan göra för varandra. Betalning sker inte i pengar utan i gentjänster enligt ett poängsystem. Projektet sker i samverkan med frivilligorganisationer och finansieras av kommunen. Deltagarna får möjlighet att bygga upp sociala nätverk och utveckla nya kompetenser genom att lära av varandra. (Ett system från Nederländerna som slagit väl ut. ) Integration av flyktingar / invandrare Arbetsträning och arbete ska ske av kommunen i samverkan med arbetsförmedlingen, det lokala näringslivet och föreningslivet gemensamt. Social integration, trygghet och språkträning kan föreningslivet bistå invandrarna i Trollhättan med, exempelvis genom fadderfamiljer och genom exemplet ovan. Medborgarbok Statusen för medborgarskap ska höjas, bland annat genom att när man bli myndig eller erhåller svenskt medborgarskap, ska man få en medborgarbok som beskriver våra rättigheter, skyldigheter och ansvar. Föreningsråd + Interkulturellt & religiöst råd Dels behöver Trollhättans föreningsliv komma varandra närmare för att bättre samnyttja kunskap och erfarenheter för att bli mer effektiva och bedriva en ekonomiskt hållbar verksamhet. Ett föreningsråd skulle kunna bistå föreningar med råd och information, exempelvis om möjligheter till finansiellt stöd från bland annat EU, stiftelser och fonder. Dels behöver staden ett råd där interkulturella och religiösa spörsmål kan dryftas eftersom Trollhättan är en mångkulturell kommun och religionen spelar en allt större roll även i vår stad och vårt land. 8
Den lilla människan en hjärtefråga Samhället är komplext idag. Människor har många gånger mist sina naturliga nätverk med familj och slätingar, vilket gör nya typer av nätverk men som också ställer höga krav på insatser från det gemensamt finansierade i samhället. Men när ekonomin sätter gränser kvarstår behoven. Det finns basala behov som är liknande för alla människor. Man behöver känna sig behövd, ha gemenskap med andra människor, ha någonstans att bo, få mat för dagen och att ha något att göra. Det måste till ännu mera av samverkan mellan myndigheter, mellan organisationer och frivilliga för att den enskilde individen ibland ska känna att det händer något i den situation man befinner sig. Frigiven eller utskriven Att personer oavsett hur det gått till kan komma ut från anstalter och institutioner i det de står och går i, utan att veta var de ska bo eller vad de ska göra, är oacceptabelt. Planering för den närmsta framtiden måste börja i god tid innan de kommer ut. En bättre samverkan mellan Frivården, socialförvaltningen och eventuella kontakter inom vården samt frivilligorganisationer måste till för att inte personerna direkt går tillbaka till kriminalitet och missbruk. Sanning och konsekvens Att ungdomar som döms till vård inom socialtjänsten, ska gå ett konsekvensprogram för att bryta sin kriminella livsstil. Till exempel kan man i samarbete med akutavdelningen på NÄL få ungdomar att inse att det inte är som på film. Genom att visa på de fruktansvärda skador som våldet faktiskt orsakar, tvingar man dem att se det ur offrets perspektiv. Det ska också inkludera besök på fängelser, drogkliniker och kvinno- och mansjourer tillsammans med en erfaren socialarbetare. Tillsammans med familjen ska den unge få ett nätverk som ger en varaktig förändring. TNE tillnyktringsenhet Att snarast inrätta en TNE i samverkan mellan kommunen, regionen och frivilligorganisationerna. Den skulle kunna avlasta polisen vid ingripanden och hjälpa den enskilde att komma under vård och behandling istället för att hamna i en fyllecell. Omkring en femtedel av alla patienter som tas in i akutsjukvården har alkoholproblem, och inom den psykiatriska sjukvården är andelen alkoholfall omkring 40 procent. Handlingsprogram för drogfrihet Att ett handlingsprogram upprättas där det övergripande målet är drogfrihet för missbrukare under kommunens ansvar. Handlingsprogrammet ska innehålla mål och riktlinjer för vård, boende och sysselsättning där även ansvar för personer med dubbeldiagnos (missbruk med psykisk sjukdom) ska ingå. Rehabilitering för psykiskt funktionshindrade Att den psykiatriska vården och omsorgen som sker i samverkan mellan kommunen och regionen, bör bredda utbudet av rehabiliterande insatser av typen sjukgymnastik, arbetsterapi och liknande. Det är åtgärder som skall initieras tidigt i vårdkedjan för att underlätta för individen att komma tillbaka till vardagen. Kroppen, själen och anden behöver alla sitt! Familjer i riskzon Att ett program utvecklas för kvalificerat stöd till familj och anhöriga, inte minst barn, när en familjemedlem insjuknar, behöver behandling för missbruk eller är i fängelse. Projektet Musslan är ett bra exempel på samtalsgrupp för barn med missbrukande föräldrar. Ekonomisk rådgivning Att Konsumentkontoret inom Trollhättans stad används mera planerat även för andra verksamheter. Vid skilsmässor och separationer tas ofta ekonomiska frågor upp och vid kontakt med Familjerätten eller Familjerådgivningen skulle Konsumentkontoret kunna vara en resurs. Men även vid utskrivning från vård och fängelse kan en ekonomisk rådgivning behövas, till exempel med hjälp i skuldsaneringsfrågor där sedan beslut tas av Kronofogdemyndigheten. 9
Ditt parti i valet 2006 Kontaktinformation: Besöksadress: Magasinsg. 3, Thn Postadress: Box 278, 461 26 Trollhättan Tel.0520-42 99 90 E-post: kdtroll@swipnet.se Hemsida: www.trollhattan.kristdemokrat.se Kristdemokraterna i Trollhättan vi bryr oss! 10