INTERNATIONELLA UTBYTEN OCH SAMARBETEN INOM Högre utbildning

INTERNATIONELLA UTBYTEN OCH SAMARBETEN INOM Högre utbildning

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete över nationsgränser. Vårt uppdrag är att stödja olika former av internationellt samarbete inom utbildning. Vi fördelar allt från bidrag för olika samarbets- och utvecklingsprojekt till individuella stipendier för utlandspraktik, lärar- och studentutbyte och fortbildning. Inom forskning har internationella kontakter länge varit en viktig del i arbetet. Numera sträcker sig internationaliseringen inom högre utbildning mycket längre. I dag är utlandsutbyte en självklar del i många grundutbildningar. Studenter, lärare och annan personal deltar på ett helt annat sätt i att knyta internationella kontakter. Vi får också allt fler utländska gäster som kommer till oss. Sverige har blivit ett populärt land att studera i bland utländska studenter. Genom Internationella programkontoret får du in perspektiv, erfarenhet och kunskap från andra länder i undervisningen. Det tror vi bidrar till en långsiktig kvalitetsförbättring av utbildningen i Sverige och hela Europa. Internationella kontakter och utlandserfarenhet blir allt viktigare i en alltmer globaliserad värld. I den här broschyren hittar du ett antal exempel på hur ett internationellt samarbete kan se ut. Allt från student- och lärarutbyten till projekt som går ut på att arbeta fram nya kursplaner, gemensamma examina, utveckla pedagogiken med mera. Du är alltid välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om något av våra program. Eller om du bara vill diskutera dina tankar och idéer kring internationalisering. Ulf Melin Generaldirektör 3

Man får perspektiv på sin egen verksamhet genom att se en annan studiemiljö och undervisningssituation. På arkitektutbildningen i Vilnius har de sämre materiella resurser, men bedriver ändå en mycket framgångsrik utbildning. Till stor del handlar det om lärarnas kompetens. Vid ett lärarutbyte får man också presentera sin egen utbildning och måste då tänka igenom hur man beskriver den. Det är i sig en spännande utmaning. Gunnar Nyström, universitetslektor i fysisk planering vid Blekinge Tekniska högskola Spännande studiemiljö på arkitektutbildningen i Vilnius Till vardags är Gunnar Nyström universitetslektor i fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. För att få lite nya perspektiv på sin undervisning tillbringade han våren 2007 en vecka som utbyteslärare inom Erasmus på arkitektutbildningen vid Vilnius Gediminas Technical University i Litauen. Som utbyteslärare fick Gunnar Nyström föreläsa inom sitt område stadsplanering. Han presenterade också Blekinge Tekniska Högskolas verksamhet för litauiska studenter och kollegor, handledde flera arkitekturstudenter och deltog i fakultetens övriga arbete. Möjligheten att utbyta erfarenheter med litauiska kollegor tycker Gunnar Nyström var något av det bästa med utbytet. I samtalen med dem fick han flera insikter, till exempel om hur Litauens förhållande till sin historia förändrats sedan frigörelsen från Sovjetunionen. På arkitekturområdet innebär det bland annat att man idag i stor utsträckning söker bevara och restaurera gamla byggnader. Det gäller inte minst den medeltida stadskärnan i Vilnius. Som lärare och forskare inom just stadsplaneringen tycker Gunnar Nyström också att det gav en hel del bara att befinna sig i den litauiska huvudstaden. Det är en fantastisk stadskärna en gammal och välbevarad medeltida barockstad. Och universitet är ett cityuniversitet som ligger mitt i staden, vilket ger en mycket spännande studiemiljö. Erasmus för lärare och administratörer Erasmus är EU:s största program för högre utbildning och är en del i Programmet för livslångt lärande (LLP), EU:s ramprogram för utbildningssamarbete. Programmet ger bland annat möjlighet för lärare vid universitet och högskolor att undervisa vid ett partneruniversitet i Europa. Lärarutbytet innebär att du undervisar under minst fem timmar och högst sex veckor. Lärosäten kan också söka bidrag för personalfortbildning, till exempel så kallad job shadowing en form av praktik då du följer en utländsk kollega för att lära dig nya arbetssätt. 5

Tidigare har jag aldrig jobbat så här nära politiker här arbetar man direkt under borgmästaren och det är mycket lärorikt. Jag har också lärt mig mycket om det gränsöverskridande samarbetet mellan Frankrike och Tyskland och om hur en fransk kommun fungerar. Och så blir min franska bättre hela tiden. Guillaume Plathner, student vid Lunds universitet Jag lär mig nya grejer varje dag Guillaume Plathner, pol.mag.-student vid Lunds universitet, skrev sin magisteruppsats i statsvetenskap om gränsöverskridande lokalt och regional samarbete i Europa. För att fördjupa kunskaperna på området och förbättra franskan tog han chansen till en utlandspraktik genom Erasmus. Nu praktiserar Guillaume på kommunkontoret i Erstein, en liten fransk kommun några mil från Strasbourg i Alsaceområdet. Det faktum att gränsen till Tyskland ligger bara några stenkast bort gör platsen mycket lämplig för att studera internationellt samarbete på lokal nivå. Guillaume får framför allt arbeta med olika administrativa uppgifter kring kommunens samverkan med Tyskland. Det här passar väldigt bra in i vad jag är intresserad av. Jag lär mig grejer varje dag, förklarar han. Ökade kunskaper inom sitt intresseområde, erfarenhet av att jobba nära politiker och insikter i hur en fransk kommun fungerar. Det är några saker Guillaume tar med sig hem till Sverige. Och förstås vetskapen om att det faktiskt går bra att använda franskan som arbetsspråk. Tillsammans tror han att erfarenheterna kan spela en positiv roll när det blir dags att söka jobb längre fram. Och om jag senare vill läsa vidare på en högre nivå inom området gränsöverskridande lokalt samarbete kommer jag ju redan ha gjort en hel del av inläsningen på området. Erasmus för studenter Denna del av Erasmus är ett utbytesprogram för universitets- och högskolestudenter som ger möjlighet till studier och praktik inom Europa. Som Erasmusstudent studerar du på en högskola eller ett universitet i ett annat europeiskt land under 3 12 månader. På samma villkor som de inhemska studenterna och utan att behöva betala terminsavgift. Du kan också göra praktik hos europeiska arbetsgivare. Praktikplatsen kan ordnas av lärosäten eller studenten själv. Studenterna får ett stipendium som ska täcka merkostnader i samband med utlandsvistelsen. I övrigt finansieras studierna som vanligt med studiemedel. 7

Kay Svensson, föreståndare på Sekretariatet för kompetensutveckling vid Uppsala universitet Nordeuropeiskt samarbete med vikingatema Erasmus intensivprogram är en bra start på internationellt samarbete. Du får tillfälle att testa dig fram i ett lite mindre sammanhang, testa partners och så vidare. Det är överhuvudtaget väldigt roligt att arbeta med internationella studentprojekt, inte minst därför att man ser att någonting händer med studenterna. Att det stärker deras självförtroende. I slutet av 1990-talet var Kay Svensson med och startade ett intensivprogramsprojekt inom Erasmus tillsammans med ett antal andra lärosäten i norra Europa. Inriktningen på projektet har varit studier av vikingatiden. Med målet att skapa en större samarbetsmiljö för ett annars ganska så litet ämnesområde. Från början var det fyra partneruniversitet som gick samman i projektet: York, Århus, Kiel och Uppsala. Senare utökades gruppen med universitet från Polen, Estland, Norge och ytterligare ett i England. Uppsala har hela tiden fungerat som koordinator och samordnare. Under åren har de olika universiteten turats om att vara värd för kurserna inom intensivprogrammet. Kurserna har hållits sommartid och har alla varat i tio dagar. Det har varit olika teman som anknutit till universitetens närområden, vilket till exempel har möjliggjort exkursioner och fältstudier av olika slag. När vi höll kursen i Uppsala koncentrerade vi oss på Gamla Uppsala, Birka och runstenarna som finns i närområdet här i Uppland, säger Kay Svensson. En positiv del av projektet har, enligt Kay Svensson, varit den stora blandningen av kompetenser. Såväl arkeologer och historiker som språkvetare och teologer har deltagit i utbytet. Det har varit roligt. Och det har skapat tvärvetenskapliga kontaktytor för de studenter, lärare och doktorander som deltagit. För Kay Svensson har projektet också gett personlig utdelning. Han har fått många nya vänner och kollegor. Projektet har fungerat mycket bra. Det har blivit en grupp av lärare som har hängt ihop i det här projektet. De har utvecklat kontakter och vänskap. Erasmus intensivprogram Ett intensivprogram är en kortare kurs mellan tio arbetsdagar och sex veckor som sammanför studenter och lärare från universitet i olika länder. Kurserna ska ge undervisning i specialämnen, som annars kanske inte skulle läras ut alls eller mycket begränsat. Syftet är också att göra det möjligt för lärare och studenter att arbeta tillsammans i grupper för att kunna dra nytta av resurser som inte finns samlade vid ett enstaka lärosäte. 8

Vi har jobbat ömsesidigt och försökt förstå varandra. Och vi har fått väldigt mycket tillbaka, till exempel har vi lärt oss av deras metoder i att arbeta gruppinriktat med att organisera människor lokalt. I Sverige är ju socialt arbete väldigt inriktat på individ och familj. Det har också varit spännande att följa utvecklingen i ett land som Kuba, som det finns så många myter kring och att lära känna de kubanska kollegorna även på ett personligt plan. Mona Franséhn, internationell koordinator på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet Nya perspektiv på socialt arbete genom samarbete med Kuba Socialt arbete är ett ungt universitetsämne på Kuba. Först i slutet av 1990-talet startades den första högskoleutbildningen i ämnet. I samband med det inledde Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet också ett Linnaeus- Palme-samarbete med Universidad de Habana på Kuba. Under åren som gått har åtskilliga lärare och studenter från Göteborgs universitet varit på Kuba för att undervisa, praktisera eller bedriva utbytesstudier. De har också själva fått besök av kubanska lärarkollegor och studenter. På Kuba har de svenska lärarna föreläst om teorier och metoder i psykosocialt arbete och om olika former av välfärdssystem. De har genom rollspelsövningar lärt ut hur man skapar en relation och bygger upp samtal hörnstenar inom socialt arbete. Lärarna på Kuba är sociologer från början och kunniga teoretiskt, men de är inga praktiker, säger Mona Franséhn. Hon betonar dock att det handlar om ett ömsesidigt utbyte. Kunskaper om ett annat, ganska slutet land och dess utbildningssystem, värdefulla kontakter med kubanska kollegor och även för svenskarna kännedom om annorlunda arbetsmetoder. Det är några saker samarbetet har gett. Det har också varit intressant att se den kubanska utbildningen växa fram jag tycker att man nu kan se att de börjar få grepp om vad socialt arbete är. Linnaeus-Palme Linnaeus-Palme är ett Sida-finansierat utbytesprogram för lärare och studenter inom högre utbildning. Programmet innbär ett ömsesidigt utbyte. Svenska lärare och studenter kan arbeta respektive studera i utvecklingsländer. Och lärare och studenter i utvecklingsländer får möjlighet att komma till Sverige. Som lärare undervisar du på grundutbildningsnivå på ett universitet i ett utvecklingsland. Som student studerar du på heltid på kurser inom den vanliga grundutbildningen. Du kan vara borta en till två terminer och studierna kan du tillgodoräkna dig när du kommer hem. Det finns också möjlighet att söka stöd för planeringsresor inför ett tilltänkt samarbete. 11

Cecilia de Pedro, Astra Zenecas miljöavdelning, tidigare MFS-stipendiat Cecilia fick stipendium för att göra exjobb i Indien tack vare mina erfarenheter från MFS. Jag använder Jag tror verkligen att jag fick mitt nuvarande jobb kunskaperna därifrån nästan dagligen. Cecilia de Pedro är miljövetare utbildad vid Göteborgs universitet. Hösten 2005 fick hon ett stipendium genom programmet Minor Field Studies (MFS) för att göra sitt exjobb i form av ett så kallat ekotoxtest på vatten från ett kommunalt avloppsreningsverk i Hyderabad i södra Indien. Den innebär att man tittar på kemikaliers eventuella effekt på arter som lever i miljön. Jag gjorde testet på vattenloppor som jag tog med mig från Sverige till Indien, säger hon. Resultaten visade att vattnet var ganska giftigt för vattenlopporna de överlevde inte fastän hon spädde ut det väldigt många gånger. Cecilia kämpade hårt i ett och ett halvt år för att utveckla en bra projektidé till sitt exjobb, eftersom hon ville att det skulle passa in i ett redan existerande Sida-projekt i Indien. Jag ringde till Sida och fick då veta att MFS fanns. Jag förstod snart att det allra viktigaste var att projektidén passade in i utvecklingsproblematiken. Det visade sig att Sida har ett projekt i Hyderabad som handlar om vattenrening i södra Indien så jag kontaktade dem. På den tid som själva MFS-perioden varade hann hon bara göra ett komplett test. Hennes önskan har hela tiden varit att resultatet av hennes exjobb inte skulle stanna vid det. Jag har jobbat väldigt hårt för att få någon miljöorganisation att gå vidare med resultaten. Och nu verkar det faktiskt som om ett svenskt miljökonsultföretag ska ta vid där jag slutade och börja leverera reningstekniker till det här reningsverket. Det känns jätteroligt! Minor Field Studies (MFS) MFS är ett Sida-finansierat stipendieprogram för fältstudier i utvecklingsländer. Det riktar sig till universitets- och högskolestudenter med internationellt intresse, som vill samla material till sin uppsats eller examensarbete på C- eller D-nivå. Studenterna söker stipendiet genom sitt eget lärosäte. Stipendiebeloppet är på 25 000 kronor. För att beviljas krävs bland annat en handledare för arbetet i Sverige och en kontaktperson i fält. Ämnet och frågeställningen i uppsatsen ska belysa aspekter som är av betydelse för utvecklingsländernas ekonomiska, sociala, politiska eller kunskapsmässiga utveckling. 12

Jag tycker det är jätteviktigt att vi i Norden jobbar ihop. Ju mer öppenhet det är mellan utbildningarna, desto lättare för studenter som senare vill arbeta i andra nordiska länder. Arbetsterapeut är ett ganska nytt yrke med många nya teorier och det är intressant att diskutera hur man förhåller sig till dem i olika länder. Hélène Fitinghoff, koordinator för ett Nordplusnätverk vid Karolinska Institutet Viktigt att vi i Norden jobbar ihop Sedan tidigt 1990-tal driver Karolinska Institutet ett Nordplusnätverk för utbildningar i arbetsterapi. Nätverket startades av arbetsterapiutbildningarna vid Karolinska institutet och universitetet Helsinki Polytech i Helsingfors 1991. Idag är institutioner i alla nordiska länder med på sikt väntar även Baltikum. En stor del av verksamheten rör student- och lärarutbyten. Varje år åker runt femton nordiska studenter och ett tiotal lärare på utbyten inom nätverket. Hélène Fitinghoff, koordinator för nätverket och studierektor vid Karolinska institutet, har själv hunnit vara utbyteslärare vid alla nätverkets utbildningar. Hon upplever att intresset för Nordplusutbyten är stort både bland studenter och lärare. En sak som många studenter tycker är positivt är att man inte måste vara borta i tre månader. Inom vår utbildning är många kurser på tio veckor och de passar bra att förlägga utomlands. Som koordinator är det Hélènes uppgift att ha hand om ansökan om medel, sköta rapporteringen och att föra arbetet i nätverket framåt. Man försöker ha minst ett möte om året. Utöver utbytesverksamheten ordnas till exempel intensivkurser och workshops. På längre sikt planerar vi också att starta gemensamma studieprogram, förklarar hon. Nordplus Högre utbildning Nordplus är Nordiska Ministerrådets samarbetsprogram inom utbildning. Från och med 2008 får programmet en ny struktur. Det blir ett ramprogram med underliggande delprogram, en modell som liknar Programmet för livslångt lärande inom EU. Den största nyheten i det nya Nordplus är att samarbetet numera inte bara inkluderar de nordiska länderna, utan också Baltikum. Delprogrammet Nordplus Högre utbildning vänder sig till lärare och studerande vid universitet, högskolor och andra eftergymnasiala utbildningar. Det ger bland annat möjlighet till student- och lärarutbyte mellan länderna. 15

Sven Persson, docent i pedagogik på lärarutbildningen vid Malmö högskola Lågstadiebarn får lära sig forskningsmetoder Det finns en oerhörd lust att lära hos barnen när de får utgå från sina egna frågor, och söka svaret på egen hand. Den viktigaste insikten är att barn faktiskt har förmåga att genomföra ett sådant projekt. Vi samarbetar med lärarna i de olika länderna och diskuterar vilket stöd man ska ge till barnen. Det finns en vilja hos alla inblandade att arbeta med de här metoderna, och det är roligt och mycket spännande. Utgå från barnens egna frågeställningar och låt dem själva söka svaren på ett forsknings inriktat, systematiskt och undersökande sätt. Det är en grundidé i projektet CARIPSIE (Children as Researchers in Primary Schools in Europe), som Lärarutbildningen vid Malmö högskola deltar i. Projektet är ett samarbete mellan skolor och lärosäten i sju olika europeiska länder. Syftet är att undersöka på vilket sätt barn i lågstadieålder kan lära sig med hjälp av forskningsmetoder, men också att undersöka hur barnens egna frågeställningar eventuellt skiljer sig åt i olika länder. Genom projektet hoppas vi kunna få barnen att använda en annan typ av verktyg för sitt lärande, och på så sätt förbättra undervisningen och barnens inlärningsförmåga. Vi hoppas också få en inblick i barns erfarenheter och omgivning i de olika länderna, säger Sven Persson, docent i pedagogik vid Malmö högskola. Barn ställer spontant många frågor som handlar om deras erfarenheter utanför skolan, exempelvis i stil med: Varför röker folk när det är så farligt?. Sådana frågor brukar inte platsa i den vanliga undervisningen. I det här projektet får barnen chansen att ställa dem. Barnen kan lära sig av själva processen. Om ni vill veta detta, hur ska ni då ta reda på svaret?, säger Sven Persson. Han ser metoden som ett sätt att utvidga barnens möjlighet att påverka. Och få de vuxna att, på ett annat sätt, se vad det är för kunskap och kompetens som barnen behöver. Projektet innehåller också ett studentutbyte, som gör det möjligt för lärarstuderande att praktisera på skolor och arbeta med de här frågorna. Comenius multilaterala projekt I ett multilateralt projekt kan institutioner, särskilt sådana som utbildar och fortbildar lärare, samarbeta för att förbättra utbildningen på olika sätt. Det kan handla om utveckling eller anpassning av kursplaner, utbildningsmaterial, undervisningsmetoder etc. Projekten pågår i två år och delfinansieras genom bidrag från EU-kommissionen. Inom projektet är det också möjligt att organisera praktikutbyten för lärarstuderande. Ansökningar görs direkt till EU-kommissionen. 16 17

Praktiken har gjort mig säkrare i lärarrollen och när det gäller att leda en grupp. Under lärarutbildningen i Sverige var det väldigt lite praktik, men i Spanien fick jag mycket handledning av mina kollegor. Tiden där var även en chans att få jämföra och reflektera över olika sätt att undervisa. Caroline Nilsson, Comeniusassistent i Spanien läsåret 2006/2007 Praktiken har gjort mig säkrare i lärarrollen Som nyutexaminerad gymnasielärare valde Caroline Nilsson att inleda sin yrkeskarriär med en tid som Comeniusassistent. Läsåret 2006/2007 tillbringade hon därför åtta månader på en skola i den lilla spanska staden Villanueva de la Serena. När hon åkte hade Caroline precis avslutat sin utbildning till lärare i spanska och svenska på Mälardalens högskola i Västerås. Som assistent undervisade Caroline i runt 25 olika klasser, framför allt i engelska. Hon fick berätta om Sverige och svensk kultur för de spanska eleverna och även undervisa en svensk utbyteselev i spanska och en spansk lärarkollega i svenska. Hon upplevde flera skillnader mellan den spanska skolan och den svenska. I Spanien är läraren verkligen en auktoritet och eleven är elev. Det handlar inte om att skola in eleverna i att ta eget ansvar på samma sätt som man gör i Sverige. Idag arbetar Caroline som lärare på en gymnasieskola i Stockholm. Hon tror att erfarenheten som Comeniusassistent hade betydelse för att hon fick tjänsten. För jobbet som spanskalärare var det såklart en merit att jag arbetat på en skola i Spanien. Det var många sökande så jag antar att det var därför jag fick jobbet. När jag anställdes räknade de också min praktik i Spanien som ett års arbetslivserfarenhet. Det innebar att jag hamnade ett lönesteg högre upp än om jag varit helt nyutexaminerad. Comenius assistenter Genom denna programaktivitet inom Programmet för livslångt lärande (LLP) kan du som är blivande lärare söka praktikplats på en förskola, skola eller vuxenutbildningsinstitution i Europa. Praktiken är på 3 10 månader och är öppen för lärarstuderande inom alla ämnesinriktningar. Du ska dock ha minst två års högskolestudier bakom dig. Nyutexaminerade lärare som ännu inte har fast anställning kan också söka till programmet. Den som blir beviljad en plats får bidrag för resa och försäkring, samt ett månatligt stipendium. 18 19

För de egyptiska universiteten innebär samarbetet att de höjer nivån på sin utbildning i mekatronik. För oss på KTH har samarbetet betytt att vi utvidgat vårt nätverk av universitet i världen. Vi har lärt känna en annan utbildningskultur och blivit en erfarenhet rikare. Jan Wikander, professor i mekatronik vid KTH KTH hjälper till att utveckla egyptisk utbildning i mekatronik Mekatronik en blandning av elektronik och mekanik som används bland annat för att konstruera robotar är idag är en utbredd teknik inom industrin i västvärlden. Men Egypten ligger en bra bit efter på området inte minst när det gäller att utbilda nya ingenjörer. För att få landet att komma ikapp bedriver Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm ett samarbetsprojekt med tre lärosäten i Kairo, där även ett universitet i österrikiska Linz deltar. Syftet är dels att förbättra och utveckla den egyptiska universitetsutbildningen i mekatronik. Dels att få den egyptiska utbildningen att stämma mer överens med vad mekatronikstuderande i Europa och USA lär sig. Det ska underlätta för de egyptier som senare vill läsa eller arbeta utomlands, säger Jan Wikander, professor i mekatronik vid KTH. I projektet hjälper KTH sina egyptiska kollegor i arbetet med att utforma nya kursplaner och uppdatera innehållet i kurser på de högre nivåerna. En viktig del är också att bistå med erfarenheter och kompetens för att bygga upp moderna laboratorier på de egyptiska universiteten. Och ta fram lämpliga laboratorieövningar. Den laborativa verksamheten där ligger på en väldigt basal nivå. Här på KTH har vi jobbat länge med problembaserat lärande och har därför kunnat vara till hjälp, säger Jan Wikander. Tempus Tempus är ett EU-finansierat program som ger stöd till samarbete mellan lärosäten i EU och lärosäten i Oberoende staters samvälde (OSS), på västra Balkan och i MEDA-länderna (Mellanöstern och Nordafrika). Genom programmet kan lärare och administratörer delta i projekt som handlar om kursutveckling eller institutionsuppbyggnad i partnerländerna. Det kan också handla om att utveckla administrationen eller att arbeta för nationella utbildningsreformer. Svenska lärosäten kan också söka pengar för att besöka sam arbetsparters inför en Tempusansökan, kallat Tempus kontaktresemedel. 20 21

Eva Bergknut, universitetsadjunkt i folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet Studenterna har tyckt att utbytena varit toppen de har fått möjlighet att resa runt och se att sjukvård kan se ut på ett annat sätt än på Akademiska sjukhuset. Samarbetet har också gett ringar på vattnet. Nu har vi just skrivit kontrakt på ett fortsatt utbyte med universitetet i Calgary, så att svenska studenter kan fortsätta åka dit även när det här projektet är slut. Blivande sjuksköterskor får nya insikter genom utbyte med Kanada Hur ser tillgången till sjukvård ut på landsbygden i Kanada jämfört med i Europa? Det är en utgångspunkt för det samarbetsprojekt inom programmet EU-Kanada som sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet deltar i. Medverkar gör även utbildningar i Storbritannien, Finland och Estland. Genom projektet har sex svenska studenter fått möjlighet att praktisera och studera på kanadensiska universitet i Calgary, New Brunswick och på Prince Edwards Island. De har fått se hur sjukvården fungerar på den kanadensiska landsbygden, bland annat hur man arbetar förebyggande för bättre folkhälsa i landets indianreservat. Där går man ut mer bland folket, till exempel genom att finnas utanför kyrkan efter en gudstjänst för att ta blodprov, säger Eva Bergknut, universitetsadjunkt i folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Blivande kanadensiska sjuksköterskor har också kommit till Uppsala universitet. De har lärt sig mer om svensk sjukvård genom att praktisera på mottagningar i små uppländska orter som Knutby och Almunge. Förekomsten av skolsköterskor är en sak de kanadensiska studenterna upplevt som positivt. De har också tyckt att relationen mellan sjuksköterska och läkare präglas av mindre hierarkier här än i Kanada. Och att de svenska sjuksköterskorna i högre grad arbetar självständigt, säger Eva Bergknut. EU-Australien/EU-Nya Zeeland/EU-Japan/ EU-Kanada/EU-USA Dessa program erbjuder stöd för samarbeten mellan universitet och högskolor i EU och ovanstående länder. Målet är att förbättra och utveckla samarbete inom yrkesutbildning och högre utbildning. Ett annat syfte är att öka den ömsesidiga kunskapen om varandras språk, kulturer och institutioner. Programmen möjliggör utbyten för såväl lärare som studenter. Ansökan skickas direkt till EU-kommissionen. 22 23

Fler möjligheter: Gå förberedande språkkurs Erasmus EILC EILC (Erasmus Intensive Language Courses) erbjuder intensivkurser i mindre utbredda språk för studenter som ska delta i Erasmusmobilitet. Kurserna anordnas främst under sommaren, men i vissa fall också under januari-februari. Projekt- och nätverkssamarbete inom Europa Erasmus multilaterala projekt och Erasmus tematiska nätverk För att höja kvaliteten på undervisningen inom högre utbildning har europeiska lärosäten möjlighet att söka bidrag för att kunna starta multilaterala projekt. Det kan handla om att tillsammans utveckla nya kandidat- eller magisterprogram, etablera samarbeten mellan lärosäten och företag, modernisering av lärosäten, eller att skapa virtuella campus. Genom Erasmus tematiska nätverk kan universitet och högskolor samarbeta inom ett ämnesområde eller tema som är av gemensamt intresse. Det ska leda till att skapa europeiska nätverk som fungerar som plattformar för gemensam analys och diskussion. Ansökan till ovanstående program görs direkt till Europeiska kommissionen. Stipendium för praktik inom internationella organisationer Sidas resestipendium Detta Sida-finansierade stipendium är till för studenter och nyutexaminerade vid högskolor och universitet som blivit antagna till obetald praktik inom internationella organisationer. Främst rör det sig om platser inom FN:s och EU:s institutioner. Studenten ordnar själv praktikplatsen, och kan efter det söka resestipendium. Ansökningar tas emot löpande, dock tidigast tre månader innan praktikperiodens början. Alla som uppfyller behörigheten beviljas. Möjlighet till utbyte med lärosäten i Asien ASEM-DUO Asem-Duo Fellowship Programme är ett utbytesprogram för studenter och lärare i Europa och Asien. Lärosäten som deltar utbyter en student/ lärare i vardera riktning. Som student studerar du vid ett universitet i exempelvid Korea, Singapore eller Thailand i 6-12 månader, som lärare är utlandsvistelsen 1-3 månader. För att kunna åka krävs det att ditt lärosäte har beviljats ett ASEM- DUO stipendium. Samarbeta med länder i Afrika, Karibien och Stilla havet Edulink Detta är ett program för nätverkssamarbete mellan EU och lärosäten i de så kallade ACPländerna (Afrika, Karibien och Stilla havsområdet). Ett nätverk inom Edulink ska inkludera minst tre lärosäten från minst två olika ACP-länder. Ansökan görs direkt till Europeiska kommissionen. Utveckla yrkesutbildningen Leonardo da Vinci utvecklingsprojekt Leonardo da Vinci är delprogrammet för yrkesutbildning och kompetensutveckling inom Programmet för livslångt lärande (LLP), EU:s ramprogram för utbildningssamarbete. Ett utvecklingsprojekt ska bland annat bidra till att förbättra, utvärdera och utforma ny skapande verktyg och metoder inom yrkes utbildning. Samarbetet i ett utvecklingsprojekt kan involvera alla typer av organisationer inom yrkesutbildning: gymnasieskolor, folkhögskolor, KY-utbildningar, högskolor, kommuner, företag och föreningar. Samarbetsprojekt inom yrkesutbildning Leonardo da Vinci partnerskap Ett partnerskap inom Leonardo da Vinci är ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan olika europeiska aktörer inom yrkesutbildning. Projektmöten och lärar-, elev- eller personalutbyten är exempel på vanliga aktiviteter inom ett projekt. Samarbetet ska leda till ett konkret resultat. Det kan till exempel vara att anordna en konferens eller att ta fram en produkt som eleverna har bidragit till. Aktiviteterna och temat för samarbetet måste ha en klar koppling till yrkesutbildning och olika typer av aktörer ska vara med inte bara utbildningsanordnare. Projektsamarbete och fortbildning inom vuxenutbildning Grundtvig Grundtvig är ett delområde inom Programmet för livslångt lärande. Det vänder sig till aktörer inom vuxnas lärande. Genom Grundtvig programmet finns möjlighet att bland annat driva tvååriga projektsamarbeten och gå fortbildningskurser. Besök kollegor i Europa Studiebesök Studiebesök är en del av Programmet för livslångt lärande (LLP), EU:s ramprogram för utbildningssamarbete. Du som är beslutsfattare eller expert inom utbildning kan söka stipendium för att delta i studiebesök på olika teman. Vill du veta mer? Mer utförlig information om de olika programmen, kontaktpersoner, ansökningsdatum, ansökningsblanketter och handledning inför ansökan finns på www.programkontoret.se Besöken varar i tre till fem dagar och arrangeras på olika platser i Europa. Studiebesöken ska underlätta för personer att utbyta idéer och yrkeserfarenheter. Stöd till studie- och yrkesvägledare Euroguidance Sweden Euroguidance är ett informationscenter för studie- och yrkesvägledare. Vi stöder vägledare i deras arbete med internationella frågor och informerar om vägledares egna möjligheter. Vare sig det handlar om att skaffa en kontakt med kollegor i Tallinn, diskutera möjligheten till att bli involverad i ett internationellt projekt eller svara på frågor från en vägledningssökande som gärna vill studera utomlands, är du som vägledare välkommen att kontakta oss: euroguidance.sweden@programkontoret.se. Läs mer på www.programkontoret.se/euroguidance. Dokumentera meriter på ett tydligt sätt Europass Europass hjälper till att göra meriter och kvalifikationer gångbara i hela Europa. De fem dokumenten bidrar till att göra det lättare för både utbildningsanordnare och arbetsgivare att förstå och översätta meriter från andra länder. Europass är därför en användbar kompetensportfölj för alla som vill studera eller arbeta i ett annat land i Europa. Läs mer om de olika delarna i Europass hur du kan använda dem: www.programkontoret.se/europass 24 25

Internationella programkontoret 2007 Texter: Karin Andrén, Jöns Ahlén Grafisk form: Blomquist Annonsbyrå Foto: Nordic Photos, Peter Adams/Scanpix, Linnea Larsson/Scanpix, Björn Ullhagen/Folio, Sergio Pitamitz/Corbis, Jeremy Woodhouse/masterfile, Jukka Heiskanen/Folio, plainpicture/folio, Karin Smeds/Folio, Jan-Håkan Dahlström/Scanpix, Ulf Owenede/Scanpix, Johannes Jansson/norden.org Tryck: Danagårds Grafiska, Ödeshög 2007

Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box 22007, 104 22 Stockholm Tel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 01 registrator@programkontoret.se www.programkontoret.se