HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Akademin för lärande, humaniora och samhälle Kurskod: Kultur och marknad 30 hp Culture and Markets 30 credits Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N) Kursplanen är fastställd av Forsknings- och utbildningsnämnden (2016-04-01) och gäller studenter antagna höstterminen 2016. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ges inom ramen för Kulturprogrammet. Behörighetskrav Grundläggande behörighet. Kursens mål Kursen syftar till att ge studenten kunskaper, färdigheter och förmågor som bidrar till att omsätta kulturstudier i yrkesutövning. Detta sker på så vis att teoretiska kunskaper omsätts i praktik och att färdigheter gällande bearbetning och förmedling av information övas. Därtill utvecklas kunskap om ekonomiska förutsättningar, marknadsföring och projektledning knutna till kulturarbete, kulturvård och kulturturism. Studiernas mål inbegriper att utveckla en medvetenhet om arbetssätt inom kultursektorn och att förstå historiska, sociala och politiska sammanhang för arbete med kulturella frågor inom offentligt och privat näringsliv. Speciellt fokuseras bruket av informations- och kommunikationstekniker i det samtida samhället, samt kännedom om arbetsvillkor och strategier inom kulturföretagande, kulturvård och kulturturism, med tillämpning i och reflektion över praktiskt arbete inom kultursektorn. redogöra för grundläggande teorier om kommunikationsprocessen beskriva och reflektera kring variationen av informationsformer och medier som används i olika delar av det samtida svenska samhället analysera kommunikationssituationer och med utgångspunkt i detta resonera kring lämpliga val av informationsformer och medier i en kulturkontext anpassa kommunikationens form och innehåll efter olika mottagare, medier och genrer utvärdera och kritiskt reflektera kring konsekvenserna av användning av digitala medier vid kommunikation i en kulturkontext Efter avslutad kurs ska studenten kunna: redogöra för olika typer av finansiering inom kultursektorn översiktligt redogöra för projektuppstart, tidsplanering och projektorganisation presentera en genomförbar projektidé inom kulturområdet i form av en projektansökan diskutera hur kommunikation och marknadsföring i kultursektorn har förändrats med digitaliseringen diskutera och analysera egna och andras projektidéer inom kulturområdet med avseende på genomförande kritiskt diskutera och problematisera kultursektorns ekonomisering problematisera begreppen kulturindustri, upplevelseindustri, kreativ sektor och kreativa näringar diskutera och problematisera konkreta exempel på finansieringsformer inom kultursektorn i relation till ekonomiska och kulturpolitiska förutsättningar Delkurs 3: Praktik skriftligt och muntligt redogöra för praktikplatsens verksamhet och dess roll i kultursektorn
Sida 2 (5) Färdigheter och förmåga söka praktikplats inom offentligt eller privat arbetsliv självständigt ansvara för givna arbetsuppgifter samt arbeta i samverkan med andra tillämpa tidigare inhämtade kunskaper på en arbetsplats inom kultursektorn utvärdera och reflektera över den egna arbetsinsatsen och över erfarenheter av arbetslivets villkor kritiskt diskutera kulturens innebörd och position på praktikplatsen redogöra för innehållet i begreppen kulturarv, kulturvård och kulturturism och den föränderliga/bevarande roll detta har spelat och spelar i samhället beskriva skilda samhälleliga faktorer av betydelse för begreppen kulturarv, kulturvård och kulturturism ur historiska och nutida perspektiv tillämpa och värdera centrala begrepp, teorier och förklaringsmodeller inom dagens kulturarvsstudier urskilja och analysera samhälleliga faktorers påverkan på aktörer inom fälten kulturarv, kulturvård och kulturturism utvärdera och kritiskt reflektera över hur skilda kulturuttryck inkluderas i, uttrycker, förändrar eller bevarar ett kulturarv diskutera och problematisera historiska, politiska och ideologiska villkor för kulturarvets utformning och bevarande Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser om. (Information and Communication Techniques 7.5 credits) Delkursen ger teoretiska och praktiska verktyg för att förstå villkoren för effektiv kommunikation och hur olika informationsformer och olika typer av medier kan användas för att främja kommunikation i en kulturkontext. Här ingår grundläggande teorier om kommunikationsprocessen och konkreta strategier för anpassning av form och innehåll efter mottagare, medium och genre. Vidare diskuteras hur traditionella och digitala medier används i samtidens Sverige, kritiska demokratiperspektiv på digital kommunikation och de möjligheter och utmaningar som kan uppstå genom användningen av digitala medier i kulturkontexter. Studenten får under kursens gång möjlighet att utforska olika informationsformer, medier och genrer samt träna sina färdigheter i att planera, genomföra och utvärdera kommunikation av kulturrelaterat innehåll med hjälp av dessa. Såväl traditionella kulturjournalistiska genrer som moderna digitala medier utforskas och fokus ligger på hantering av både text, hypertext och audiovisuella inslag. (Economics, Marketing and Project Management 7.5 credits) Kursen behandlar kulturens produktionsvillkor i förhållande till kulturföretagandets karaktär och kulturpolitikens utveckling. Studenten introduceras i kommunikation och marknadsföring för kulturföretagande. Kursen ger vidare en grundläggande orientering i projektplanering och i ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamhet inom kultursektorn. Målet är att ge studenten praktisk kompetens att planera, kommunicera och analysera projekt inom kulturområdet. I relation till tidigare programkurser (Kulturpolitikens område termin 1, Kulturindustri och populärkultur termin 2, Kultur och hälsa termin 4), breddas nu kunskapsbasen genom fokus på teoretiska och praktiska aspekter på projektplanering och ekonomiska förutsättningar. Delkurs 3: Praktik (Internship 7.5 credits) Kursen består av arbetsplatsförlagd praktik under fem veckors tid, följd av en utvärdering av arbetsinstansen samt reflektion över erfarenheten av arbete inom kultursektorn. Studenten söker enligt sina egna önskemål och med akademins stöd praktikplats inom offentligt eller privat näringsliv. Arbetsuppgifterna utformas tillsammans med handledare på praktikplatsen och syftar till att ge studenten en yrkesförberedande orientering i det vardagliga arbetet inom kultursektorn. Tillfälle ges också att tillämpa och utveckla de kunskaper, förmågor och färdigheter som studenten tillägnat sig under studietiden samt att reflektera över kulturens roll inom näringslivet. I samband med praktiken skrivs en rapport enligt överenskommelse med kursansvarig; delkursen avslutas med ventilering av studenternas arbetsrapporter. (Cultural Heritage, Heritage Conservation and Heritage Tourism 7.5 credits) Kulturarv möter oss i olika uttryck: som museer, minnesplatser, turistmål, populärkultur och ideologi - det berör oss via resande, historiskt medvetande och strategier för bevarande. Denna kurs studerar kulturarvets innebörd och användning ur historiska och nutida perspektiv. Den föränderliga aspekten av kulturarv sätts i relation till både kulturvårdande insatser (bevarande) och resande i form av kulturturism (upplevelser), och problematiseras utifrån teorier och förklaringsmodeller hämtade från kulturstudier. Även frågan om makten över kulturarvets utformning och användning lyfts utifrån begrepp som historiemedvetande
Sida 3 (5) och historiebruk. Kulturturismens inverkan på kulturarvets bevarande och presentation är ytterligare en dimension som tas upp här fokuseras främst på vilka upplevelser som möten med kulturarvet ger. Delkursen är först och främst en grundläggande introduktion men ska också fungera som en fördjupning och vidareutveckling av tidigare programstudier. Studenten får inom kursen goda möjligheter att återknyta till och utnyttja sina kunskaper från huvudämnet. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och övningar. En föreläsning innebär att pedagogen eller en annan kompetent person redogör för, förklarar, analyserar och diskuterar kursinnehållet i syfte att underlätta inläsningen av kurslitteraturen. Ett seminarium eller en övning innebär att studenten med ledning av läraren tränas i akademiskt förhållningssätt genom att analysera, undersöka, bedöma och diskutera kursinnehållet. En lektion kan bestå av en föreläsning, ett seminarium eller en övning eller en kombination av föreläsning och övning. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker genom en projektuppgift i grupp som löper över hela delkursen och en avslutande enskild reflektionsuppgift som redovisas skriftligt i slutet av kursen. Examination sker genom projektuppgift som kan genomföras individuellt eller i grupp. Uppgiften introduceras i början av kursen med skriftlig redovisning och muntlig diskussion vid slutet av kursen. Delkurs 3: Praktik Examination sker genom en skriftlig rapport om praktiken samt ventilering av densamma vid ett seminarium. Examination sker genom en skriftlig hemtentamen samt via muntlig redovisning vid obligatoriska seminarietillfällen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. För delkurs 3 krävs genomförande av praktik enligt överenskommelse med handledare på praktikplatsen för betyget Godkänd, rapport och genomförande av seminarium kan utgöra grund för betygen Godkänd eller Väl godkänd. Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2016-05-12) För samtliga moment kan ytterligare aktuella, korta texter tillkomma enligt lärares anvisningar. Digit@lt kulturarv - Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015. Kulturdepartementet, 2011. Domeij, Rickard (2010). En språkpolitik för internet. Utgiven av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. (s. 1-24) Tillgänglig: http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/publikationer/institutets-utgivning/sprakpublikationer/sprak/2013-11-24-en-sprakpolitik-for-internet. html Englund, Helena & Sundin, Maria. Att skriva tillgängliga webbtexter. Ingår i: Textvård. Småskrift utarbetad av Svenska språknämnden. Språkrådet och Norstedts, 2006, s. 130-138. Findahl, Olle & Davidsson, Pamela. Svenskarna och internet. 2015 års undersökning av svenskarnas internetvanor. Internetstiftelsen i Sverige, 2015. Hemer, Oscar & Forsare, Malena (red.). Kulturjournalistikens gränser, Förlag H:ström, 2010 (delar läses enligt anvisning) Holsanova, Jana. Myter och sanningar om läsning. Om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Språkrådet, 2010 (delar läses enligt anvisning)
Sida 4 (5) Kaplan, Andreas M. & Haenlein, Michael. Users of the world, unite! The challenges and opportunities of Social Media, Business Horizons. Vol 53 (2010) nr. 1, s. 59-68. Landow, George P. Hypertext 3.0: Critical Theory and New Media in an Era of Globalization. John Hopkins University Press, 2006 (kap. 3, 5) Nilsson, Jenny & Tingsell, Sofia. Skriva för webben. Docendo, 2009 Pujol-Tost, L. Integrating ICT in exhibitions, Museum Management and Curatorship. Vol 26 (2011) nr. 1, s. 63-79. Strömquist, Siv. Skrivboken. 7. uppl, Gleerups, 2014 (kap. 2, 5) Aronsson, Lars, Bjälesjö, Johan & Johansson, Susanne (red.). Kulturell ekonomi: skapandet av värden, platser och identiteter i upplevelsesamhället. Studentlitteratur, 2007/E-Bok 2010 Blomgren, Roger. Från hot till möjlighet om kulturindustrin och kulturpolitiken, i KulturSverige 2009, SweCult/Linköpings universitet, 2008. http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:220400 Karlsson, David. En kulturutredning: Pengar, konst och politik. Glänta Produktion, 2013. Kulturutredningen del 2, Förnyelseprogram, SOU 2009:16. http://regeringen.se/content/1/c6/12/03/32/7a302f93.pdf Köping, Ann-Sofie, Jenny Lantz och Emma Stenström, Kulturens ekonomisering, i KulturSverige 2009, SweCult/Linköpings universitet, 2008. http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:220672 Lindeborg, Lisbeth & Lindkvist, Lars (red.), Kulturens kraft för regional utveckling, Studentlitteratur, 2013 Lindfors, Elisabeth. Marknadsföring i konstföretag en balansakt mellan konstnären och konstföretagaren, Studentlitteratur, 2005 Myndigheten för kulturanalys. Kulturlivet, näringslivet och pengarna. En omvärldsanalys. Rapport 2013:3. http://www.kulturanalys. se/wp-content/uploads/2015/10/samhällstrender-och-kulturvanor-en-omvärldsanalys.pdf Myndigheten för kulturanalys. Kulturvanor. Rapport 2016:1. http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2016/01/kulturvanor.pdf Nielsén, Tobias. Kulturens ekonomi och kreativa näringar drivkrafter och konsekvenser för kulturpolitiken, i KulturSverige 2009, SweCult/Linköpings universitet, 2008. http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:220676 Nielsén, Tobias & Nilsson, Sven. Framtiden är nu: Kultursverige 2040, Volante, 2013 Palm, Lars. Kommunikationsplanering. En handbok på vetenskaplig grund, Studentlitteratur, Lund, 2006 Delkurs 3: Praktik Ingen kurslitteratur. Aronsson, Peter. Historiebruk: att använda det förflutna. Studentlitteratur, 2005 Dallen, Timothy J. Cultural Heritage and Tourism: An Introduction. Channel View, 2011 Hermerén, Karin, & Orrje, Henrik. Offentlig konst ett kulturarv: tillsyn och förvaltning av byggnadsanknutens konst. Sta-
Sida 5 (5) tens konstråd, 2014 Lindeborg, Lisbeth & Lindkvist, Lars (red.). Kulturens kraft för regional utveckling. Studentlitteratur, 2013