Allan Andersson Hur förhindra uppkomsten av fuktskador i fram6da byggande?
Materialet grundar sig på följande forskningsprojekt: FRAME- projektet 2009-2012 (Juha Vinha & al., TTY) - delrapport om anslutningsdetaljer i lågenergibyggnader Fram6dens trähus 2008-2010 (SP, IVL, Lunds universitet) - delrapport om fuktsäkra träkonstruk6oner, S.O. Hägerstedt
Fuktsäkra träkonstruk6oner Hägerstedt inleder sin rapport och konstaterar: Innan denna studie startades rådde oklarheter i hur de nya kraven på fuktsäkerhet skulle uppfyllas i träkonstruk6oner. Vidare finns tecken på kunskapsbrister inom fuktsäkerhetsområdet hos byggsektorns aktörer samt myndigheter.
Hägerstedt använder sig av fukt- och värmeberäknings- programmet WUFI. Programmet är GRATIS! www.wufi.com De`a leder honom 6ll hans teser (= krav som skall uppfyllas) Kort om priciperna bakom WUFI- simuleringarna:
Fuktsäkra trähus - krav Hägerstedts teser: 1. Tvåstegstätad fasad krävs ven6lerad luespalt 2. Trä får inte utsä6as för fri6 va6en och nederbörd 3. Trä får inte får vara i kontakt fuk;gt material 4. Trä skall vara torrt vid leverans Väderskydd eller prefabricerade element som ger tä` hus samma dag Virke skall skyddas mot nederbörd (vatten, snö och is). Källa RT, Rakennusteollisuus, Rakennustuotannon kosteudenhallinta
Fuktsäkra trähus - krav 5. Resvirkeshus skall byggas under väderskydd 6. Innersta tätskiktet i våtrum ska ha stort ångmotstånd (mycket större än en eventuell ångspärr). Får ej finnas ångtäta skikt i konstruk6onens y6re delar. 7. Allt material skall vara fri6 från smuts (för a` undvika mögel6llväxt i smutsen). Takarbeten under väderskydd. Källa RT, Rakennusteollisuus, Rakennustuotannon kosteudenhallinta
Fuktsäkra trähus - krav 8. Mögelpåväxt i väggens y6re delar skall förhindras Träreglar innanför vindskyddsskivan skall kontolleras vid fuktsäkerhetsprojekteringen. 9. Inverkan av slagregn konstruk6onen skall inte skadas av va6en som tränger genom fasaden. 10. Säkerhetsmarginal i klimatdata behövs pga osäkerheter (WUFI) 11. Extra fuktlaster eller extra marginaler skall användas (WUFI) 12. Ångspärren skall vara helt tät
Fuktsäkra trähus - krav 13. FukPllsko6et inomhus skall minimeras 14. Inomhustemperaturen så hög a` RFkrit inte uppnås i på insidan av ångspärren 15. Inomhustemperaturen får inte sänkas för mycket sommar;d så a` RFkrit överskrids på utsidan av ångspärren på grund av kylning I rummet Isover duplex eller liknande ångspärr 16. Flödet i lusspalten bakom fasadskiktet skall vara högt, minst 30 oms/h
Fuktsäkra trähus - krav 17. LuSspalten väl ven;lerad, spaltbredd minst 25 mm vid träfasad. Spalten behövs också för tryckutjämning och för dränering av va`en 18. Skalmurning kräver högt flöde spalten minst 50 mm med 6llräckliga öppningar i nedersta skieet, 6ll exempel var järde sten ersä`s med galler 19. Högt flöde i lusspalten vid högisolerade konstruk;oner behövs lägre värmläckage lägre termisk drivkrae i spalten Exempel på ventilering av skalmurad träyttervägg med utsatt läge (fasadhöjd över 10 m). Bakom tegelmurningen monteras ett regnskydd av plåt som är ventilerad på båda sidor, källa FRAME
Fuktsäkra trähus - krav 20. Skydda träreglars y6re delar värmeisolerande vindskyddskiva behövs 21. Trävägg bakom skalmurstegel extra tjock vindskyddsskiva behövs, vid utsa` läge extra regnskydd 22. Tillräckligt tjock vindskyddsskiva en av de vik6gaste sakerna i fuktsäkerhetsprojekteringen (WUFI). 23. Skydd av organiskt material vik6gt i projekteringsskedet undvik onödiga ändringar senare Skalmurad träyttervägg med utsatt läge, fönsterdetalj, källa FRAME
Fuktsäkra trähus - krav 24. Vindskyddskivan skall vara fuk6ålig 25. Vindskyddskivan skall vara diffusionsöppen 26. Va6en och byggfukt skall ges möjlighet a6 torka ut ur välisolerade konstruk6oner utan a` fukt- eller mögelskador uppstår större risk då det u`orkande värmeläckaget är mindre 27. Skydda ångspärren indragning max 1/3 av isoleringstjockleken (oeast ca 50 mm) Exempel på fönsterdetalj för småhus enligt FRAME
FRAME- projektet
Y`erväggar i trä 1. Överdimensionering av reglar vid tjockare isolering Kompensa6on i form av mindre tvärsni`sbredd eller glesare indelning ej bra problem med må` och infästningar av skivor. 2. Massivt virke ej lämpligt vid större tvärsni6små6 på grund av fuktrörelser och tendens a` vrida sig vid u`orkning
Y`erväggar i trä 3. Cellplas;solering kräver elas;sk fogning, gäller speciellt tjocka och styva skivor elas;skt polyuretanskum krävs, fogtjocklek minst 10 mm (max 25 mm). 4. Ökad isolertjocklek nya typer av stomreglar blir aktuella nya arbetsu\öranden behövs fungerande lösningar måste arbetas fram bör vara ekonomiskt 5. Cellplast har dålig ljudisolering 50 mm mineralull på insidan. Lämna rum för eldragningar på insidan (då hård isolering används)
Y`erväggar i trä 6. Bygg;da kondensering av fukt på ångspärrens insida (gäller speciellt i hus med betongstomme) montera det inre mineralullslagret först då byggfukten torkat ut. Tillräcklig ven6la6on och uppvärmning under bygg6den är vik6gt 7. Vindskyddsskivans värmemotstånd R > 0,4 m2k/w (RIL 107-2012). Värmeisolerande vindskyddsskivor är ALLTID BRA.
Betongsandwich 1. Knäckningsrisken för diagonalkramlor ökar krasigare kramlor behövs kraeigare köldbryggor kan kompenseras med s6ckkramlor + hård isolering 2. Svårt med enhetligt isolering vid y`erhörn för cellplas6solerade element, svårt a6 komma åt fogen med PU- skum (remsa av min.ull används istället) 3. Fria kanten vid y`erhörn får större rörelser öka fogtjockleken 15 mm 25 mm
Betongsandwich 4. Tegelpla`ornas monteringsmönster (matris) ändrar då väggtjockleken ökar. 5. Behov av ven;la;onsspår i värmeisoleringen beror på typ av värmeisolering och på y`erskalets ångtäthet. Mineralull kräver normalt en spårad isolering. 6. Celpllas;solering i SW- element innerskalets u6orkning sker inåt tar längre ;d förskjuter starten för inomhusarbeten (fuktmätning före arbetet får starta).
Värmerappad fasad 1. Isolertjockleken växer antal skivlager växer svårare a6 montera. Sä6ningsrisk för rappningen kan kompenseras med styv isolering + rä` infästning 2. Infästningarna monteras i 45 graders vinkel 3. Avstånd 6ll närmaste infästningspunkt ökar vid y`erhörn större rörelser i rappningslagret vid y`erhörn 4. Rörelsefogarna skall tåla större rörelser 5. Om cellplas;solering används u6orkningen sker inåt tar längre ;d ;dplan förskjuts (tex va`enisoleringar i badrum in6ll y`ervägg) kan kompenseras med avfuktare
Värmerappad fasad 1. Ökad isolertjocklek ökad hållfasthet och styvhet för isolering krävs 2. Mekaniska fästdon försänks och täcks med proppha` 3. Fogrörelserna ökar använd rörelsefogrofiler 4. Hybridlösning = cellplas6solering under + lamellull ovanom (som rappningsunderlag). Cellplastskivorna limmas 5. Cellplast hindrar u6orkning utåt tar längre ;d påverkar 6dplan ;dplan förskjuts (va`enisolering på y`ervägg i badrum, montering av fast inredning) kan kompenseras med avfuktare
Isolering av stockvägg 1. Utvändig ånggenomsläpplig isolering + ven;lerat fasadmaterial är all;d OK 2. Undvik invändig isolering! Om sådan används skall den vara tunn då hålls temperaturen 6llräckligt hög på stockens insida 3. Om invändig isolering används absolut lusät vägg + effek;v ångspärr krävs. Stockarna skall tätas med elas6ska tätningsband skyddar mot slagregn 4. Stockarna måste vara torra före montering av ångspärr och isolering mät fuktkvoten med s6eförsedd fuktmätare
Parallelltak 1. INTE skivformad mineralull för låga fackverk blåsull med hög luetäthet (för a` minska på inre konvek6on) 2. Fackverksmellanrummet usormas ;ll låda vindskydds- skiva ovanom + segt papper på fackverkets sidor + blåsull 3. Ojämn sä6ning för blåsull om taklutningen är stor 4. Större fuktrörelser för fackverk än för balk 5. Skivformad isolering är OK för balk 6. Ökad balkhöjd pga ökad isolertjocklek överdimensionering. Kompensering lyckas ej ekonomiskt
Parallelltak 7. Isoleringens vikt påverkar underliggande skålning tätare skålning eller skiva under 8. Om cellplast används skall den tätas omsorgsfullt PU- skummet lagervis i strängar i fogen, elas6skt skum krävs 9. Brandrisk vid plåtskorstenar minska värmeisoleringstjockleken vid genomförningen 10. Värmisolernade (tjockt) undertak är all;d OK takets fuk`ekniska funk6on förbä`ras (R > 0,4 m2k/w)
Parallelltak 11. Värmeisolerande skiva monteras direkt mot tät brädning eller liknande underlag 12. Mjuk mineralull på insidan förbä`rar takets ljud- isolering (inte enbart cellplast som isolering) 13. Diffusionsöppet undertak ven;la;onsspalten kan minskas. Bärande träkonstruk6oner skyddas med ovanomliggande värmeisolerande vindskydds- skiva (R > 0,4 m2k/w)
Ven6lerat tak 1. Större isoleringstjocklek lägre temperatur i vindsutrymmet ökad risk för mögelangrepp 2. Undertaket skall vara mycket fuk6åligt. Värmeisolerande undertak är all;d OK (vindsutrymmets temperatur höjs). Krav R > 0,4 m2k/w. 4. Isoleringsarbetet skall ske skyddat mot väderlek 5. LuS- och ångtäthet för hålbjälklag bitumenfiltlager med svetsade/ limmade skarvar. Fungerar också som bygg6da va`enisolering (före träarbetet)
Ven6lerat tak 4. Blåsull används för fackverk, speciellt ovanom undre bom. (Blåsull med med stor luetäthet används för a` minskar på inre konvek6on). 6. Träfackverk 6llsammans med tjockare isolering kräver tätare skålning eller skivor under värmeisoleringen 7. Brandrisk vid plåtskorsten minska på isoleringen runtom skorstens- genomförningen
Kryprum 1. Fuktrörelser ökar (då isoleringstjockleken ökas). Stomdelar nära undre sidan blir kallare vilket betyder ökad rela6v fuk6ghet ökad risk för fuktskador 2. Kryprummets temperatur sjunker då isoleringstjockleken ökas NEGATIVT. Ven6la6on också vik6gt 0,5-1,0 oms/h rekommenderas. Markytan i kryprummet isoleras i sin helhet med cellplast 50-100 mm, även mot sockel (lä`grus 150-300 mm ej lika bra pga kapillaritet) ger varmare kryprum då markens kylande verkan på kryprumstemperaturen minskar POSITIVT 3. Värmeisolering krävs under bärande stomdelar. Tjock vindsskyddsskiva är bäst
Kryprum 4. Tillräcklig höjd i kryprummet krävs för inspek6on och för VVS- installa6oner 5. Om markisolering av mineralull eller lä`grus används, behövs perforerad plast under markisoleringen. Cellplast i två lager är OK (utan plast). INTE plast ovanom värmeisoleringen (samlar va`en 6ll pölar). INTE plast direkt på markytan som ersä`ning för värmeisoleringen. 6. Vindskyddsskivan skall vara mycket fuk6ålig och inte känsligt för mögel och ha 6llräcklig värmemotstånd. (R > 0,4 Wm2/K).
Sockelanslutning 1. Isolertjockleken kan lätt ökas genom att montera isoleringsskivor på undre sidan. Man behöver inte ändra på konstruktionen. 2. Det översta blocket i grundmuren kommer i kontakt med värmeisoleringen (vindskyddskivan). Detta kan ha som följd att fukt vandrar in i trossbottenbjälklaget. 3. Kryprummet skall ha tillräcklig höjd (minst 800 mm) 4. Isoleringen på trossbottenbjälklagets undere sida minskar bjälklagets fuktrörelser och skyddar virke mot kritiska fukttillstånd genom att virket hamnar i varmare och torrare omgivning. 5. En ökning av trossbottenbjälklagets isolering försämrar miljön i kryprummet genom att värmeläckaget genom golvet blir mindre och temperaturen i kryprummet lägre. Lägre temperatur betyder alltid fuktigare miljö. Även ventilationen har betydelse, luftombytet i kryprummet skall vara 0,5-1 1/h. Att isolera marken i kryprummet är viktigt. Cellplast 50-100 mm är lämpligt. 6. Det behövs mera tjälisolering på grund av att värmeläckage genom trossbottenbjälklaget är mindre. 7. Trossbottenbjälklagets vindskyddsskiva skall vara mycket fukttåligt och inte känsligt för mögel. Vindskyddskivan skall även ha tillräcklig tjocklek, värmemotståndet skall vara minst 0,4 W/m2K
TACK!