Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor

Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor Beslutat av KF 20111025 1 STADSKONTORET

SAMMANFATTNING Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) är kommunen skyldig att ha handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Halmstads kommuns handlingsprogram består av tre delar ett för förebyggande verksamhet, ett för operativ verksamhet och ett för hanteringen av extra ordinära händelser. Delarna har gemensam inledning, avslutning och bilagor. Handlingsprogrammet lyfter fram utmaningar och visar de ambitioner och inriktningar som kommunen vill ge sitt säkerhetsarbete samt förslag på åtgärder, vilka är samlade i bilaga 18. Målet är att öka invånarnas trygghet och säkerhet, sänka antalet skadade och minska skadekostnaderna för människor, egendom och miljö. Syftet är att samordna nämnders och förvaltningars säkerhetsarbete samt att uppfylla de krav som lagstiftningen ställer på kommunen. Del I Kommunens riskanalys och klimat- och sårbarhetsutredning är dokument vars resultat ligger till grund för de sex områden detta handlingsprogram tar upp. Dessa visar på att olyckorna får en alltmer social inriktning. Det är dessa olyckor som kommunen har svårast att både hantera och förebygga. Olyckor är kostsamma för samhället och skapar mycket lidande. Detta handlingsprogram har därför ett bredare innehåll än det traditionellt räddningstjänstinriktade. Områdena som behandlas är vardagsolycka, naturolycka, smitta/sjukdomsutbrott, infrastruktursvikt, kriminell handling och olycka som kan föranleda räddningstjänst. En vardagsolycka inträffar med hög sannolikhet, ger relativt liten konsekvens för samhället men ofta stora konsekvenser för den enskilde. De vardagsolyckor kommunen kommer att satsa på under denna mandatperiod är barnolycksfall, fallolycka och olycka med oskyddade trafikanter. I ett framtida förändrat klimat förväntas Halmstads kommun drabbas av fler och mer omfattande extrema naturhändelser, vilket kan medföra naturolyckor. Halmstads kommun ska planera och arbeta förebyggande för att anpassa kommunen att hantera dessa händelser. Detta för att minimera de negativa effekterna av klimatförändringen. De områden kommunen kommer att prioritera är höga flöden/översvämningar, ras och skred, värmebölja, skogsbrand, snöoväder och storm. Vissa av dessa områden har under senare år varit påtagliga som stormarna Gudrun och Per, översvämningarna 2002, och snömängderna 2010. En del områden är idag marginella men väntas i framtiden bli betydande och måste därför förberedas och planeras för, t.ex. värmebölja och skogsbrand. Smitta innebär ur medicinsk synpunkt spridning av en infektion från en person till en annan. Ansvaret för att aktivt jobba med denna problematik är uppdelat mellan landsting, kommun och staten. I miljöer där det vistas mycket människor eller djur som på sjukhus, förskolor och djurfarmar sprids sjukdomar lättast. Oavsett hur miljön set ut, är det dålig hygien som är den allra viktigaste riskfaktorn när det gäller smittsamma sjukdomar. Det är i allmänhet staten och kommunerna som ansvarar för en fungerande infrastruktur. Fungerande elförsörjning är nyckeln till bl.a. värme, dricksvatten, mat och fungerande avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på de flesta människor och många samhällsviktiga funktioner slås ut. De prioriterade områdena som behandlas är avlopps- och dagvattensystem, dricksvattenförsörjning, elsystemet, fjärrvärme, kommunikation och vägnätet. 2

En kriminell handling är något som enligt lagen ska bestraffas. Statistiken visar att brottsligheten ökar. I Sverige anmäls över en miljon brott varje år. De områden kommunen fokuserar på i detta handlingsprogram är våld utomhus, hot och våld mot barn (som senaste åren ökat dramatiskt), hot och våld i arbetslivet samt skadegörelse. I LSO (2003:778) står det att kommunen ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet och de risker som kan leda till räddningsinsatser. Kommunen har inom området bränder prioriterat att minska antalet dödsbränder och skadade i bränder, minska de anlagda bränderna och kostnaderna för skolbränder. Övriga områden är säkerhet i och vid vatten, trafikolyckor och utsläpp av farliga ämnen. Handlingsprogrammet beskriver hur räddningstjänsten arbetar med att medvetandegöra och stärka den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen samt hur räddningstjänsten följer upp att den enskilde tagit sitt ansvar genom tillsyn och brandskyddskontroll och hur rengöring (sotning) är ordnad i kommunen. Erfarenhetsåterföring av de olyckor som ändå inträffar, sker genom att undersöka olycksorsaker och olycksförlopp vid de insatser räddningstjänsten larmats till. Den enskilde har ett grundläggande ansvar för sitt eget skydd och samhället griper in när den enskildes förmåga inte räcker till. Ska arbetet i samhället för att öka skyddet mot olyckor lyckas, krävs även insatser av den enskilde. Handlingsprogrammet belyser den enskildes ansvar på detta område genom exempel. T.ex. kravet att förse alla bostäder med brandvarnare, vikten av att alla använder cykelhjälm (krav upp till 15 år) och den enskildes krav att förse sin pool med skydd för att förebygga drunkning. Del II Denna del utgör handlingsprogrammet för räddningstjänst som kommunen har krav på sig att ha enligt LSO (2003:778). Här beskrivs vilken förmåga räddningstjänsten har, ambitionen för den operativa verksamheten, hur den operativa verksamheten planeras och ordnas i kommunen samt samverkan med andra kommuner och myndigheter. Nio stycken utmaningar lyfts fram som redan idag eller framöver kommer att påverka räddningstjänstens förmåga och därför måste hanteras. Del III I denna del beskrivs kommunens organisation vid särskild händelse (kris) och vid extraordinära händelser. Arbetet med handlingsprogrammet är ett löpande arbete. Det sista kapitlet beskriver hur arbetet ska fungera och följas upp. Handlingsprogrammet är ett strategiskt dokument, som ska styra kommunens arbete med skydd mot olyckor. På vilket sätt handlingsprogrammets ambitioner och inriktningar ska uppnås fastställs av respektive kommunal förvaltning/bolag i verksamhetsplaner 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 6 1.1 BAKGRUND... 6 1.2 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR... 7 1.3 HANDLINGSPROGRAMMETS UPPBYGGNAD... 7 1.4 HANDLINGSPROGRAMMET FÖLJER LAGSTIFTNINGEN... 8 1.5 ANSVAR OCH BEFOGENHETER... 8 1.6 AKTUELLA TRENDER FÖR OLYCKSUTVECKLING... 8 DEL I... 11 2. VARDAGSOLYCKA... 11 2.1 BARNOLYCKSFALL... 11 2.2 FALLOLYCKA... 12 2.3 OSKYDDADE TRAFIKANTER... 13 2.4 RELATERADE DOKUMENT... 15 3. NATUROLYCKA... 16 3.1 HÖGA FLÖDEN/ ÖVERSVÄMNING... 16 3.2 RAS- OCH SKRED... 18 3.3 VÄRMEBÖLJA... 19 3.4 SKOGSBRAND... 20 3.5 SNÖOVÄDER... 21 3.6 STORM... 22 3.7 RELATERADE DOKUMENT... 23 4. SMITTA/SJUKDOMSUTBROTT... 24 4.1 RELATERADE DOKUMENT... 26 5. INFRASTRUKTURSVIKT... 27 5.1 AVLOPPSSYSTEM/ DAGVATTENSYSTEM... 27 5.2 DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING... 28 5.3 ELSYSTEM OCH KRAFTPOTENTIALER... 30 5.4 FJÄRRVÄRME... 31 5.5 KOMMUNIKATION... 32 5.6 VÄGAR... 34 5.7 RELATERADE DOKUMENT... 34 6. KRIMINELL HANDLING... 35 6.1 VÅLD UTOMHUS (MISSHANDEL)... 35 6.2 HOT OCH VÅLD MOT BARN... 36 6.3 HOT OCH VÅLD I ARBETSLIVET... 37 6.4 SKADEGÖRELSE... 38 6.5 RELATERADE DOKUMENT... 39 7. OLYCKA SOM KAN FÖRANLEDA RÄDDNINGSTJÄNST... 40 7.1 BRÄNDER... 40 7.2 SÄKERHET I OCH VID VATTEN... 42 7.3 TRAFIKOLYCKA... 43 7.4 UTSLÄPP AV FARLIGT ÄMNE... 44 7.5 RELATERADE DOKUMENT... 45 8. RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖREBYGGANDE VERKSAMHET... 46 8.1 INFORMATION OCH RÅDGIVNING... 46 8.2 TILLSYN, RENGÖRING OCH BRANDSKYDDSKONTROLL... 46 8.3 UPPFÖLJNING AV OLYCKOR... 47 8.4 RELATERADE DOKUMENT... 48 4

9. DEN ENSKILDES ANSVAR... 49 9.1 VARDAGSOLYCKA... 49 9.2 NATUROLYCKA... 50 9.3 SMITTA/ SJUKDOMSUTBROTT... 50 9.4 INFRASTRUKTURSVIKT... 50 9.5 KRIMINELL HANDLING... 51 9.6 OLYCKA SOM KAN FÖRANLEDA RÄDDNINGSTJÄNST... 51 DEL II... 54 10. OPERATIV RÄDDNINGSTJÄNST... 54 10. 1 ORGANISATION - RÄDDNINGSTJÄNST... 56 10.2 RÄDDNINGSTJÄNSTENS OPERATIVA FÖRMÅGA... 58 10.3 LÄRANDE AV OLYCKOR... 62 10.4 RELATERADE DOKUMENT... 64 DEL III... 65 11. HANTERING AV SÄRSKILDA ELLER EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER... 65 11.1 SÄRSKILDA HÄNDELSER... 65 11.2 STYRANDE PRINCIPER... 66 11.3 ORGANISATION AV ARBETET... 66 11.4 RELATERADE DOKUMENT... 68 12. FORTSATT ARBETE... 69 12.1 IMPLEMENTERING OCH UPPFÖLJNING... 69 FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER... 70 Bilden på framsidan är tagen av fotograf Maria Berg. 5

1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska kommunen ha handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Kommunerna kan välja att ha ett för förebyggande verksamhet och ett för operativ verksamhet eller att ha ett gemensamt för båda områdena. Halmstads kommun har valt att göra ett gemensamt samt att även att ta med hanteringen av särskilda och extra ordinära händelser. Det sistnämnda området styrs av lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap (2006:544). Handlingsprogrammet består av tre delar med gemensam inledning, avslutning och bilagor. Dokumentet blir därför omfattande och avsikten är att nämnder och bolag fördjupar sig inom områden där de är berörda. Lagen om skydd mot olyckor innehåller två nationella mål, vilka bryts ner och anpassas efter kommunens lokala förutsättningar: 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Programmet ska enligt lagstiftningen innehålla: En beskrivning av hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Kommunens mål för den förebyggande verksamheten och för räddningstjänst. Beskrivning av de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Lagen om extra ordinära händelser säger att kommunen ska besluta om ett styrdokument som visar hur kommunen lever upp till kraven under mandatperioden. 2 kap 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om riskoch sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser. Handlingsprogrammen har traditionellt sett varit fokuserade på delar som rör räddningstjänsten. Detta beror på att lagstiftningen har skallkrav för området olyckor som kan föranleda räddningstjänst som brand, drunkning och trafikolyckor. För den förebyggande verksamheten finns det enbart skallkrav för brand, men handlingsprogrammet ska även verka för skydd mot andra olyckor som t.ex. trafikolyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Länsstyrelsen i Halland rekommenderar att även olyckor som inte föranleder räddningstjänst finns med i handlingsprogrammet. 6

Handlingsprogrammet från 2007 har haft ett bra genomslag inom kommunen. Samtliga åtta målområden är mer eller mindre genomförda alternativt finns med i arbetsplaner. Stort fokus lades på att förebygga fallolyckor samt förebyggande av trafikolyckor och bränder. Av de 58 åtgärdsförslagen för den förebyggande verksamheten är 22 st helt uppnådda, 30 st delvis och 6 st inte alls uppnådda. Av de 35 åtgärdsförslagen i den operativa delen är 12 st helt uppnådda, 15 st delvis uppnådda och 8 st inte alls uppnådda. Några av åtgärderna har inte kommit till stånd t.ex. p.g.a. att andra åtgärder bedömts som mer kostnadseffektiva eller att förutsättningarna inte har funnits. De åtgärder som rapporterats in som kontinuerliga/pågående har noterats som delvis uppnådda därav den höga siffran. 1.2 Syfte och avgränsningar Handlingsprogrammet visar ambitioner och inriktning med Halmstads kommun säkerhetsarbete. Det övergripande syftet är att öka invånarnas trygghet och säkerhet samt att skydda egendom och miljö. Syftet är också att uppfylla de krav som lagstiftningen ställer på kommunen. Halmstads kommuns handlingsprogram tar sin utgångspunkt ur Risk- och sårbarhetsanalysen från 2010 samt Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2009. Ur risk- och sårbarhetsanalysen har följande områden utgjort utgångspunkt för arbetet med handlingsprogrammet för skydd mot olyckor: Vardagsolycka Naturolycka Smitta/Sjukdomsutbrott Infrastruktursvikt Kriminell handling Räddningstjänstolycka (Olycka som kan föranleda räddningstjänst). De områden som berör social oro samt psykisk och psykosocial ohälsa kommer att behandlas inom ramen för arbetet med trygghets - respektive folkhälsofrågor. Den enskilde har ett grundläggande ansvar för sitt eget skydd och samhället griper in när den enskildes förmåga inte räcker till. Kommunen har ett övergripande ansvar för skyddet på lokal nivå och handlingsprogrammet är ett uttryck för hur kommunen uppfattar detta ansvar. Kommuninvånarna ska förstå vilket skydd kommunen erbjuder och handlingsprogrammet klargöra gränserna för ansvaret. 1.3 Handlingsprogrammets uppbyggnad Varje kapitel har följande struktur: Ingress gemensam för hela kapitlet, består av en definition av området. Utmaning beskriver kommunens utmaning i förhållande till området. Bakgrund en nulägesbeskrivning av situationen i Halmstad. Detta avsnitt innehåller fakta och tillhörande statistik finns i bilagor. Ambitioner och inriktning visar vad kommunen vill uppnå. Dessa formuleringar ska enkelt kunna omvandlas till mål i arbetet med kommunens styrning. Förslag på åtgärder svarar på frågan hur når vi dit? Nämnder som är ansvariga och nämnder som kan beröras anges inom parentes. Ansvarig nämnd står i fet stil. Dessa formuleringar ska enkelt kunna omvandlas till strategier i arbetet med kommunens styrning (En sammanställning finns i bilaga 18). 7

Indikatorer 1-3 st nyckeltal som ska redovisas i uppföljningen av programmet. Indikatorernas uppgift är inte att mäta måluppfyllelse utan att mäta och följa utvecklingen inom ett visst område. Nyckeltalen ska kunna redovisas i OPUS i avsnittet för basfakta. Relaterade dokument redovisar andra dokument som har betydelse för delområdet, t.ex. handlingsprogram, riktlinjer. 1.4 Handlingsprogrammet följer lagstiftningen Handlingsprogram i Halmstads kommun är ett sätt för kommunfulläktige att ange vad kommunen ska uppnå och hur det kan göras inom ett visst område under en period. Dokumentet integreras i ett senare skede i styrningen då det utgör ett inspel till arbetet med kommunfullmäktiges planeringsdirektiv och till nämndernas/bolagens verksamhetsplaner (se bilaga 19 för beskrivning av Halmstads kommuns modell för styrning). I planeringsdirektivet och i verksamhets-/affärsplaner görs ett ställningstagande vad som är en för tidsperioden prioriterad del att förverkliga ur handlingsprogrammet. Arbetssättet ligger i linje med den möjlighet som beskrivs i Lagen om skydd mot olyckor, 3:e kapitlet, 3 respektive 8. 1.5 Ansvar och befogenheter Kommunfullmäktige ansvarar för beslut om handlingsprogram för skydd mot olyckor. Kommunstyrelsen ansvarar för implementering, samordning och uppföljning av handlingsprogrammet. Respektive nämnd eller bolag ska i samband med arbetet i visionsstyrningen ta ställning till vilka mål och strategier som ska föras in i verksamhetsplanen från handlingsprogrammet. Bilaga 2-20 ger förtydligad information om olika områden i handlingsprogrammet. De ska inte ingå i beslutsunderlaget till kommunfullmäktige. Berörd nämnd ansvarar för innehållet med möjligheten att delegera rätten att göra ändringar till förvaltningschef. 1.6 Aktuella trender för olycksutveckling Olyckor är kostsamma för samhället vare sig det gäller personer, miljö eller egendom som skadas. Av alla de olyckor som leder till ett besök på akut- eller jourmottagning inträffar 80 % i hem- och fritidsmiljöer. I dessa miljöer skadar sig framförallt barn, ungdomar och äldre. Trenden för dödsfall till följd av olyckor var från 70-talet till början av 90-talet neråtgående. Minskningen har emellertid avstannat och har sedan mitten på 90-talet ersatts av en uppgång. Mellan 1995 och 2008 har antalet människor som omkommit i dödsolyckor i Sverige ökat med 30 %, från 2 336 till 3 045 omkomna per år. Orsaken till detta är i första hand att antalet dödsfall till följd av fallolyckor har ökat, särskilt bland äldre kvinnor. Mellan 1992 och 2008 minskade antalet omkomna i vägtrafikolyckor med 50 %. Under samma period ökade antalet omkomna till följd av fallolyckor med nästan 70 %. 8

Dödsfall till följd av olyckor fördelade på olyckstyp, 2008 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Den vanligaste olyckstypen i Sverige är fallolyckor som står för mer än hälften av alla olycksdödade. Därefter följer vägtrafikolyckor. Förgiftningsolyckor är också en stor post och innehåller framförallt förgiftningar med alkohol, narkotika och läkemedel. Det handlar ofta om överdoser, förväxlingar och farliga kombinationer. I gruppen annat och ospecificerat ingår skademekanismer som skjutvapen, explosiva varor, fallande föremål, olyckor med maskiner, heta ämnen och föremål, elolyckor m.m. Olycksstatistiken för Halmstads kommun visar att självmord (10 st/år) är den vanligaste dödsorsaken följt av trafikolyckor och dödsbränder. När det gäller antalet skadade är fallolyckor vanligast, men det finns en ökande trend av svårt skadade i trafiken. Anlagda bränder i allmänna byggnader, så som skolor har ökat. När det gäller anlagda bränder som inte berör byggnader är gräsbränder och bilbränderna vanligast 1. En allmän utveckling i samhället visar att olyckorna har en alltmer social koppling. Statistiken visar att antalet självmord, mord, olycksfall bland äldre, förgiftningar av alkohol och andra droger ökar 2. Det som Halmstads kommun bedömer sig ha svårast att klara av är inte olyckor som kräver räddningstjänstinsats. Däremot visar den nya risk- och sårbarhetsanalysen att flera av de händelser som kommunen bedömer ha svårast att hantera både förebyggande och själva händelsen är självmord bland barn, ungdomar och vuxna. Mobbning inom samma grupper bedöms också svåra att hantera samt kriminella handlingar som hot och våld av olika slag t.ex. mot tjänstemän i arbetslivet. 1 Lärande av olyckor. Årsrapport 2009. 2 MSB Statistik i siffror. 9

Riskbilden indelad i vanliga olyckor, stora olyckor och katastrofer. Kommunens räddningstjänst dimensioneras i första hand för att klara av vardagliga olyckor. För att kunna hantera större olyckor måste kommunens räddningstjänst samverka med andra räddningstjänster och förvaltningar. Stadskontoret är sammankallande och leder arbetet vid riktigt stora olyckor och extraordinära händelser (katastrofer). Genom att förebygga vanliga olyckor minskar risken för stora olyckor och konsekvenserna kan i många fall bli mindre allvarliga. Halmstads kommun har under de senaste åren drabbats av stormar, översvämningar och stora snömängder. I ett framtida förändrat klimat kommer/riskerar de extrema naturhändelserna bli mer omfattande och vanligare. Kommunen förväntas att drabbas av bl.a. varmare klimat med längre värmeböljor, ökade nederbördsmängder och intensivare skyfall, vilket för med sig ökade flöden i vattendrag och översvämningar samt ökad risk för ras och skred. Klimatförändringarna kommer att innebära marginella problem under den kommande fyraårsperioden, men anpassningsarbetet har påbörjats i mindre omfattning. För mer uppgifter om Halmstad se bilaga 2. 10

Del I 2. Vardagsolycka En olycka som med hög sannolikhet inträffar men ger relativt liten konsekvens för samhället och i de flesta fall inte kräver insats från räddningstjänst, är en vardagsolycka. Denna typ av olycka får däremot stora konsekvenser för den enskilde. De vardagsolyckor som kommunen kommer att arbeta förebyggande med under den här mandatperioden är barnolycksfall, fallolycka och olyckor med oskyddade trafikanter (cyklister och fotgängare där även motorfordon är inblandat). 2.1 Barnolycksfall Utmaning Halmstads kommun ska erbjuda barnen utmanande och säkra lekredskap och lekmiljöer för att bidra till utvecklande aktiviteter. Bakgrund I Sverige inträffar varje år ca 19 000 redovisade olycksfall på lekplatser och skolgårdar, bland barn i åldrarna 0-17 år. Olyckorna är så allvarliga att en akutmottagning behöver uppsökas. Fallolyckor från höjd är den vanligaste orsaken. Fast lekutrustning och andra fasta föremål t.ex. träd, stenar, staket utlöser och orsakar mer än 50 % av olycksfallen. De föremål som utlöser flest olyckshändelser på lekplatser är bl.a. klätterställningar, gungor, rutschbanor och pulkor 3. I Halmstads kommun finns ingen statistik kring incidenter som drabbar barn i förskole- eller skolmiljö. De senaste åren har kommunen besiktigat alla lekplatser både inom förskola/skola och offentliga lekplatser. Lekutrustning som dömts ut har plockats bort och inte ersatts. Kommunen har satsat på att ta bort ett antal lekplatser och höjt standarden på de kvarvarande offentliga lekplatserna. Inom förskola/skola behövs stora satsningar de närmaste åren för att uppnå en godtagbar standard. Ambition och inriktning 1. Barnens miljö i förskola, skola och på kommunala lekplatser ska bli säkrare. 2. Personal inom kommunen ska ha kunskap om hur olycksbilden ser ut och dra nytta av detta i det förebyggande arbetet. Förslag på åtgärder 1. Kommunen ska upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet (KS, BU, FN, UAN, KN). 2. Högre personaltäthet och mindre barngrupper ska skapa trygghet både för barnen och anhöriga (BU). 3. Barnens lekmiljöer ska bli säkrare genom regelbundna besiktningar och underhåll/utveckling av lekmiljöerna (FN, TE, BU, UAN). 3 Korta skadefakta, Konsumentverket 11

4. Barnens/personalens/föräldrarnas kunskap och medvetenhet kring barnsäkerhet ska öka (BU). 5. Även barns perspektiv ska tas med vid planering av bostadsområden (KS, BN, BU). Indikatorer 1. Antalet utdömda och åtgärdade lekredskap i relation till anmärkningar enligt besiktningsprotokoll. 2.2 Fallolycka Utmaning I en befolkning med ökat antal äldre ska kommunen möta behovet av insatser för att minska lidande till följd av fallolyckor. Bakgrund Vem som helst kan ramla omkull, men det är vanligast att äldre människor faller och risken att falla ökar med stigande ålder. Mer än 8 av 10 fallolyckor drabbar personer över 65 år. Varje år söker ca 84 000 äldre personer vård efter att ha fallit. I Sverige faller en äldre person varje minut och i snitt dör fler än tre personer över 65 år varje dag till följd av fallolyckor. En fallolycka orsakar mycket lidande och en höftledsfraktur är mer vårdkrävande än t.ex. en hjärtinfarkt. En okomplicerad höftfraktur beräknas kosta en kvarts miljon per person. Samhällets kostnader för fallskadorna är ca 14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder är direkta kostnader och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Antalet personer som är 65 år eller äldre i Halmstads kommun utgör 19 % av stadens befolkning, vilket ligger något över genomsnittet i landet. Befolkningen håller sig friskare och lever längre än genomsnittet i landet. Antalet äldre i kommunen kommer att öka markant inom de närmaste åren. Halmstads kommun ligger över genomsnittet med siffran 60 st när det gäller fallskador per 1000 invånare som är 80 år eller mer. Personerna har råkat ut för en eller flera fallskador som medfört inläggning på sjukhus. Halmstad hamnar på 227:a plats av landets kommuner och är därmed bland de 25 % som är sämst. Halmstad är sämst i länet, där Laholm ligger bäst till på en 48:e plats med siffran 47. Snittet i landet är 57 st fallskador per 1000 invånare (ålder 80+) 4. Halmstads kommuns höga siffror kan till viss del förklaras med att antalet äldre (65+) och äldreäldre (80+) i Halmstad är större än genomsnittet (se bilaga 3). I Halmstads kommun rapporterades 702 st fall med skada under 2009 (jmf 880 st 2008). Siffrorna gäller personer som har någon form av insats i hemmet, särskilt boende eller bostad med särskild service. Möjligen kan en stagnation av höftfrakturer ses från förra året. Även inrapporterade fall från socialförvaltningen har minskat. Under 2009 registrerades 21 st fall jämfört med året innan då siffran var 30 st. Totalt antal inrapporterade fall var under 2009, 3 115 st. En minskning från året innan då inrapporterade fall var 3 627 st 5. Ambition och inriktning 1. Halmstads kommun skall bli en av de kommuner i Sverige med minst antal fallolyckor bland äldre. 2. Miljöer där äldre vistas ska vara säkra och anpassade. 4 SKL Öppna jämförelser 2009 Vård och omsorg om äldre 5 Statistik Hemvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen 2006-2009 12

Förslag på åtgärder 1. Kommunen ska upphandla och implementera ett kommunövergripande system för rapportering av incidenter och skador inom kommunens verksamhet (KS, Alla). 2. Den befintliga kommunala avvikelserapporteringen ska förbättras och samordnas. Denna rapportering ska ingå i kommunens övergripande incidentrapporteringssystem (HN, SN). 3. Aktivitet och träning ska stimuleras (HN). 4. Personal, äldre och deras anhöriga ska ges möjlighet till information och utbildning kring fallolyckor (HN). 5. Alla äldre ska få tillgång till de hjälpmedel som det finns behov för (HN). Indikatorer 1. Antalet fall och fall med skador (tillbud och olyckor) i relation till andelen äldre (65+) och äldre-äldre (80+). 2.3 Oskyddade trafikanter Utmaning Att öka antalet som cyklar och går, men samtidigt minska antalet skadade. Bakgrund Cyklister är tillsammans med fotgängare den trafikantgrupp som är mest utsatt för olyckor i trafiken 6. I gruppen oskyddade trafikanter brukar även mopedister och motorcyklister ingå, men här har fokus lagts på cyklister och fotgängare. I Halmstad skadades under förra året 90 st oskyddade trafikanter, varav 40 st var cyklister, 14 st fotgängare övriga var mopedister och motorcyklister 7. Dessa siffror gäller antal skadade, på samtliga vägar, d.v.s. även Trafikverkets samt inrapporterade ärenden till polisen. Ett stort antal cykelolyckor rapporteras aldrig in. Av trafiksäkerhetsskäl och människans förmåga att tåla krockvåld har hastighetsgränserna 30 respektive 40 km/h införts i centralorten och blir allt vanligare på andra håll. Om en gående blir påkörd av en bil i 30 km/tim är risken att bli dödad ca 10 % d.v.s. man har goda chanser att överleva. Vid 40 km/h har risken att dödas drygt fördubblats till 20-30 %. Vid 50 km/h har man små chanser att överleva och risken att bli dödad vid en påkörning är 70-80 %. Hastigheten har stor påverkan på stoppsträckan och möjligheten att undvika eller minska konsekvenserna vid en eventuell trafikolycka. Cykelolycka De flesta cykelolyckor är singelolyckor. Åtta av tio cykelolyckor inträffar utan att någon bil är inblandad. En vanlig orsak är brister i den fysiska miljön: dålig utformning (lutning, kantsten, fasta föremål, skymd sikt) och drift (snö, is, hala löv, grus på asfalt), men även underhåll (sprickor, hal, och ojämn beläggning). Även kollisioner med andra cyklister eller fotgängare är vanligt. 6 Trafik för en attraktiv stad, Underlag, Utgåva 2 2007 7 Trafiken i Halmstad 2009, Teknik- och fritidsförvaltningen 13

När det gäller antalet skadade cyklister är mörkertalen stora. Enligt beräkningar är en knapp tiondel av alla cykelolyckor med i statistiken. En uppskattning av det verkliga antalet skadade cyklister är 30 000 per år. Av de ungefär 4 800 personer, som läggs in på sjukhus har 1 500 skallskador. Konsekvenserna kan bli personlighetsförändringar, minnesförlust, talsvårigheter, förlamning eller dödsfall. Nio av tio cyklister som dör i trafiken har skallskador. Vetenskapliga studier visar att hälften av dem kunde ha överlevt om de haft hjälm. Av Halmstadborna är det 52 % som aldrig eller mycket sällan använder cykelhjälm (genomsnitt Sverige 44 %). 37 % anser att det är mycket viktigt att använda hjälm för att öka den egna säkerheten (genomsnitt Sverige 42 %). De flesta cykelolyckorna inträffar under sommarhalvåret april september. Hela 40 % av de drabbade är 17 år eller yngre, men även personer äldre än 65 år har höga skaderisker. Den högsta andelen cykelresor förekommer inom åldersgruppen 13 17 år 8. I Halmstads kommun finns konkretiserade mål att fler ska cykla och gå. För att främja cyklingen kommer det att investeras bl.a. på säkrare passager och cykelbanor. Ökar då även antal cyklister utan hjälm? Olycka med fotgängare Ungefär 10 till 15 % av de som dör i trafiken är fotgängare. Fotgängare löper tio gånger högre risk att dödas i trafiken än bilister. Särskilt äldre och små barn löper stor risk att dödas eller skadas svårt. Den största andelen fotgängare finns i gruppen 11 15 år, där 40 % av alla resor sker till fots. Ofta slås gruppen fotgängare samman med cyklister, vilket skapar svårigheter att få fram statistiska uppgifter enbart för fotgängare 9. Halmstads kommun har under de senaste åren börjat att skilja de två grupperna åt för att få fram mer specifika siffror. De polisinrapporterade olyckorna visade förra året på att 14 st fotgängare skadats 10 (se mer statistik i bilaga 3). En nationell resvaneundersökning visar att andelen gång- och cykelresor tillsammans står för ca 32 % av alla resor, varav resor till fots motsvarar 23 %. Mellan 65 och 80 % av skadade fotgängare har skadats i fall- och halkolyckor. Av dessa är ca 40 % personer över 65 år, till övervägande delen kvinnor. Fall- och halkolyckorna inträffar främst vintertid, ofta till följd av halt väglag. Ambition och inriktning 1. Kommunen ska skapa de fysiska förutsättningarna för att minska risken för att dödas eller skadas i trafiken. 2. Kunskapsnivån hos de oskyddade trafikanterna ska öka. 3. Alla cyklister i Halmstad ska använda hjälm. 4. Antalet halkolyckor med gångtrafikanter ska minska. 8 Trygghet och säkerhet 2010 MSB 9 Trafik för en attraktiv stad, Underlag, Utgåva 2, 2007. 10 Trafiken i Halmstad 2009, Teknik- och fritidsförvaltningen. 14

Förslag på åtgärder 1. Ombyggnaden av säkrare korsningar och passager m.m. ska ske snabbare än idag (TE). 2. Fortsatt arbete med informationskampanjer/insatser och uppföljning av dessa ska genomföras (TE, BU, UAN). 3. Underhåll av cykel- och gångbanor ska förbättras (TE). 4. Belysning vid cykel- och gångvägar ska förbättras (TE). 5. Barnens kunskap i trafiksäkerhet ska öka genom information, utbildning och övning (BU, TE, UAN). 6. Ett analysarbete om skolvägarna ska genomföras (TE, BU, UAN). 7. Alla skolor ska rikta informationsinsatser till eleverna för att öka cykelhjälmsanvändningen (BU, UAN). Indikatorer 1. Antalet inrapporterade skador på cyklister och fotgängare (STRADA). 2. Hur många procent av kommunens cykelpassager är hastighetssäkrade (motorfordon kan inte passera i mer än 30km/h)? 3. Antal km separerad cykelbana och gångväg från motorfordon som har byggts. 2.4 Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Transportplan för Halmstad 2030. Fördjupad översiktsplan för staden Halmstad 2030. Egenkontrollprogram, Barn- och ungdomsförvaltningen. Cykelplan, Teknik- och fritidsförvaltningen 2010. TF Standard Plan, Internremiss 2010. Typrumsbeskrivning, Fastighetskontoret. Ekohandlingsprogram 2009-2012. 15

3. Naturolycka Naturolycka definieras som en kraftig, plötslig och förstörande förändring i miljön utan direkt påverkan av människor. Det kan t.ex. röra sig om snöoväder, översvämningar, skred, orkan, torka, solstorm, isstorm, skogsbränder eller jordbävning. I ett framtida förändrat klimat kommer/riskerar de extrema naturhändelserna bli mer omfattande och vanligare. Halmstads kommun förväntas att drabbas av bl.a. varmare klimat med längre värmeböljor, ökade nederbördsmängder och intensivare skyfall, vilket för med sig ökade flöden i vattendrag och översvämningar samt ökad risk för ras och skred (se bilaga 3). För att anpassa samhället efter de nya förutsättningarna är det viktigt att planera och vidta förebyggande åtgärder. 3.1 Höga flöden/ Översvämning Utmaning De flöden som orsakar översvämningar i många samhällen i kommunen har tidigare haft en återkomsttid på 100 år. Numera återkommer dessa flöden med kortare intervall. Både 2002 och 2004 inträffade 50- årsflöden, vilket medför en stor utmaning för kommunen att hantera. Bakgrund I Halmstads kommun finns områden med bostäder, samhällsfunktioner, infrastruktur och näringsidkare utmed vattendragen Nissan och Suseån där det erfarenhetsmässigt föreligger risk för översvämning. Det kan även finnas översvämningsrisk om än mindre i kommunens övriga vattendrag (Skintan, Nyrebäcken, Genevadsån, Fylleån). Under de senaste åren har både Nissan och Suseån svämmats över vid flera tillfällen. Detta har medfört att fastighetsägare drabbats och att kommunen fått utföra ett omfattande arbete i det akuta skedet. Temporära vallar har byggts för att skydda bebyggelse och vissa förstärkningsåtgärder på ledningsnätet har vidtagits 11. Under våren 2010 utfördes en översvämningsstudie, vilken ledde fram till åtgärdsförslag för att skydda bl.a. Getinge och Åled. Under tidigare översvämningar har problemen varit omfattande även i Oskarström och Sennan, vilket tyder på att en liknande studie behöver göras för fler samhällen inom kommunen. I kommunen finns översiktliga översvämningskarteringar gjorda för Nissan år 2002 och Suseån 2006. I bland annat den lokala klimat- och sårbarhetsutredningen påpekas ett behov av ny mer detaljerad kartering. Lantmäteriet startade förra året ett karteringsprojekt enligt en ny nationell höjdmodell. Karteringen planeras vara klar under 2011-2012. Mindre åar i kommunen som t.ex. Fylleån, Genevadsån, Nyrebäcken och Skintan har fått lägre prioritering och skannas därmed i ett senare skede 12. I Halmstad kan ett extrem läge uppstå när det är högt vattenstånd i Nissan då hårda vindar ligger på från havet samtidigt som det är kraftig nederbörd. Under stormen Gudrun var havet uppe på Amiralsgatan och Turbingatan, således på båda sidor om Nissans mynning. 11 Rapport, Förstudie översvämningsåtgärder för Nissan och Suseån 2010. 12 Lantmäteriet Nyhetsbrev 2010:4. 16

Flera av broarna i kommunen har också varit utsatta vid några tillfällen, då vattnet nått upp över broarnas kanter, t.ex. fick Slottsbron i centrala Halmstad stängas av en period under Gudrun. Det finns flera internationella modeller och beräkningar kring hur mycket havsnivåerna i världen förväntas öka som en följd av klimatförändringarna. FN:s klimatpanel (IPCC) redovisar att den globala medelhavsytan kommer att öka med som lägst 18 cm upp till 59 cm 13. Detta tror många forskare är låga scenarier och andra rapporter visar att 100- årsvattenståndet längs västkusten kan öka upp till 80 cm. Osäkerheten kring den framtida havsnivåhöjningen är stor, men bör beaktas för att skydda befintlig bebyggelse och vid planering av nya områden. Inom Halmstads kommuns geografiska yta finns 11 st kraftverksdammar. De flesta dammarna är små och ägs av privatpersoner eller företag. Dammägare har ett strikt ansvar för konsekvenserna av eventuellt dammbrott. Tillsynsansvaret ligger på Länsstyrelsen. Arbete med att anpassa dammar till extrema flöden under dagens klimatförhållanden pågår. Under denna mandatperiod kommer inte Halmstads kommun att arbeta med området dammsäkerhet. Flödena i Nissan beror på tillflödet från områden längre upp i vattendraget, medan det är havet som är avgörande för vattennivån i centrum (nedströms Slottsmöllan). Nyproduktionen på Söderkaj är dimensionerad för 2,8 3,0 meters vattennivåhöjning. Det finns ingen plan för hur den övriga befintliga bebyggelse kring Nissan klarar en höjning av vattennivån. Ambition och inriktning 1. Halmstads kommun ska ha en handlingsberedskap för höga flöden/översvämningar. Förslag på åtgärder 1. Inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen ska en ny översvämningskartering tas fram. Den ska ligga till grund för planering och tillståndshantering. Ur karteringen ska det även framgå hur befintlig infrastruktur och bebyggelse påverkas av höga flöden/översvämning (KS, BN). 2. Vid all nyprojektering/bebyggelse ska hänsyn tas till översvämningsproblematiken (BN, KS). 3. Utifrån erfarenheterna av en pilotstudie i Getinge och Åled ska en planering skapas för fortsatt arbete med att minska konsekvenserna av översvämning i åarna i kommunen (KS, TE, LBVA, FN, HFAB). 4. En inventering ska göras för om det finns nationella lager med t.ex. MSB som huvudansvarig samt vad det isåfall innehåller. Det ska även göras en inventering av vilket material kommunen redan har t.ex. sandsäckar, mobila vallar (RN, TE, KS, LBVA). Indikatorer - 13 IPCC Forth Assessment Report, Climate Change 2007, AR4, tabell 3.1, s 45 17

3.2 Ras- och skred Utmaning Kommunen ska få bättre kunskap om ras- och skredsituationen i Halmstad både på nya och gamla detaljplanerade områden samt punktvisa platser utanför detaljplanerat område. Bakgrund Under de senaste 100 åren har stora skred blivit vanligare, vilket troligtvis beror på att den naturliga jämvikten har rubbats genom människans ingrepp i naturen. I Sverige inträffar skred som omfattar mer är en hektar i genomsnitt vartannat till vart tredje år 14. Sammanlagt har 13 människor omkommit i skred i Sverige sedan 1950-talet, samtliga i Västra Götaland. Den allvarligaste naturolyckan under 1900-talet skredet i Getå utanför Norrköping 1918, vilket ledde till en järnvägsolycka där minst 41 människor dog 15. I mitten av 1990-talet utfördes en översiktlig skredriskkartering i Halmstads kommun. Det finns flera områden, vilka är känsliga för ras- och skred t.ex. områden i Snöstorp, Åled, Getinge och Trönninge. För dessa områden begär byggnadsnämnden regelmässigt in en geologisk utredning som komplement till övriga handlingar i planärenden 16. Både Klimat- och sårbarhetsutredningen (2009) och Risk- och sårbarhetsanalysen (2010) visar på att det finns ett stort behov av att få bättre kunskap om riskerna för ras och skred i kommunen. Den befintliga karteringen är endast gjord på mark, som då var inom detaljplanerat område. På nya områden är inga undersökningar gjorda. De förväntade förändringarna i klimatet kan leda till fler översvämningar och skyfall, vilket ökar risken för ras- och skred. Erosionsbenägna branter får ökad risk för ras och skred vid mycket nederbörd. Ambition och inriktning 1. Halmstads kommun ska minimera risken för människor samt minimera skadorna i bebyggelse och på infrastrukturen som följd av ras eller skred. Förslag på åtgärder 1. Inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen ska ett underlag för ras- och skredrisker tas fram (KS, BN). 2. Anpassning ska ske vid befintlig kommunal bebyggelse till rådande förutsättningar (FN, BN, KS). 3. Ny bebyggelse ska inte lokaliseras till områden som har, eller inom en framtid får, låg säkerhet mot skred (BN, KS). Indikatorer - 14 MSB Olyckor i siffror 15 MSB Naturolycksdatabas 16 Förslag till Fördjupad översiktsplan för staden Halmstad 2030. 18

3.3 Värmebölja Utmaning Fler värmeböljor i kombination med en ökad andel äldre befolkning, som bor kvar hemma utan regelbunden tillsyn ställer större krav på kommunen att hantera en typ av situation som den till stor del saknar erfarenhet av. Bakgrund Klimatförändringarna förväntas leda till fler och extremare värmeböljor. Värmeböljor medför olika stora risker för olika individer, beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper såsom äldre, sjuka och barn som löper stor risk. Människor med psykiska funktionshinder, inklusive demenssjukdomar, kan ha svårt att uppfatta riskerna med värmen. Värmen påverkar dödligheten mest bland äldre personer. Värmeböljans längd har stor betydelse. Känsligheten för värme är olika i olika områden beroende på hur anpassad befolkningen är till höga temperaturer. En tydligt ökad dödlighet har iakttagits redan efter två dagars ihållande värme. Vid den extrema värmen i Europa sommaren 2003 inträffade upp till 70 000 fler dödsfall än normalt. Enligt genomförda studier har varma dagar och värmeböljor också haft oväntat stor betydelse för hälsan i Sverige. Grovt räknat förväntas att 10 grader högre temperatur ger ca 15 % fler dödsfall. En påtagligt varm vecka skulle innebära ca två fler avlidna per vecka i Halmstad (90 000 inv.) 17. Den lokala klimat- och sårbarhetsutredningen visade att många förvaltningar och bolag ser ett behov av att kunna kyla sina lokaler redan idag. Detta behov kommer att stå i strid med kommunens miljöambition att inte kyla lokaler där kommunal verksamhet bedrivs. Ur dessa två motstridiga ambitioner måste bedömningar göras ur ett mänskligt perspektiv och beslut tas från fall till fall. Värmen är ett problem, som leder till en ökad påfrestning både för äldre och funktionsnedsatta samt personal. Äldre personer är sårbara för extrema temperaturer och konsekvenser för de äldre blir försämrad hälsa, uttorkning, ökat blodtryck, förvirring m.m. I värsta fall kan dödsfall inträffa. Ett äldreboende i kommunen har idag kylanläggning (komfortkyla). Vissa gruppboenden där brukare med svårast handikapp bor behöver kunna kylas. Om inte lokalerna kan anpassas kan det bli nödvändigt att flytta de boende vid en längre värmebölja. Det kan också uppstå vattenbrist, vilket medför begränsad tillgång på dricksvatten. Bevattningsförbud och ransonering på vattnet kan införas. Vid varmare temperaturer ökar förruttnelsehastigheten och risken för olägenheter av hushållsavfallet blir större. Avfall kommer att behöva hämtas med tätare intervall. Ambition och inriktning 1. Ingen ska avlida eller få bestående men till följd av värmebölja. 17 Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper en svensk studie, Statens folkhälsoinstitut 2010. 19

Förslag på åtgärder 1. Behovet av kylanläggningar ska kartläggas (FN, HEM, HN, SN). 2. I syfte att reducera konsekvenserna vid extrema temperaturer bör inomhusmiljön och ventilationen i lokaler där kommunal verksamhet bedrivs ses över (FN). 3. Vid nybyggnationer ska framtida möjligheter att använda fjärrkyla beaktas och utredas (BN, KS). 4. Checklista ska göras för hantering av värmebölja (KS, HN, SN, FN). 5. Informationskanaler, både interna och externa, ska klargöras för att i framtiden ha ett fungerande värmevarningssystem (RN, KS). 6. Vattenförsörjningen ska stärkas kvalitativt och kvantitativt, genom regional ihopkoppling av vattenledningsnätet; ny huvudvattentäkt; vattenförsörjningsplan inklusive restriktioner vid kapacitetsbrist (LBVA, KS). Indikatorer 1. Högsta dygnsmedeltemperatur. 3.4 Skogsbrand Utmaning Den framtida ökade risken för skogsbränder, i kombination med minskade nationella resurser för skogsbrandsläckning kommer att utgöra en stor utmaning för kommunen. Bakgrund Ca 60 % av Sveriges yta täcks av skog, vilket motsvarar 23 miljoner hektar. Av dessa består 80 % av barrträd, företrädelsevis gran. I Halmstads kommun finns det 102 000 hektar skog, vilket täcker 50 % av kommunens yta. Skogsbränder är en del av skogens naturliga kretslopp och gynnar svagare djur- och växtarter. Skogsbränder är också en stor ekonomisk fara för skogsägare och hotar bebyggelse etc. som ligger nära 18. Det förväntade klimatförändringarnas varmare somrar innebär en ökad risk för skogsbränder. Brandsäsongen kommer gradvis både att förlängas och att tidigareläggas i södra Sverige. Det är sannolikt att det kommer att inträffa ett större antal bränder och att det dessutom kommer att bli fler stora bränder som pågår samtidigt på grund av fler dagar med extremt brandväder. Detta kommer att medföra en stor belastning för räddningstjänstens uthållighet. Arbetstidslagstiftningen som ställer krav på hur personalen får jobba kan skapa stora problem för uthålligheten vid släckning av skogsbrand som är mycket personalintensiv och ofta pågår länge, ibland veckor. Då risken för skogsbrand bedöms öka blir kommunala verksamheter i skogsområden mer utsatta. En skogsbrand kan medföra att byggnader påverkas av rök eller brinner ner och vägar behöver stängas av. Brandröken kan orsaka problem över mycket stora områden. Vissa vårdoch omsorgsverksamheter anger att evakuering kan krävas vid en skogsbrand. Sedan stormen Gudrun 2005 har statliga medel tillförts för att hålla bevakning via skogsbrandflyg då brandrisk 4 eller 5 råder. Räddningstjänsten utför brandriskprognos och larmar brandflyget. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet och tecknar avtal med flyget inför 18 Riskmodell för uppkomst av skogsbränder. LTU Fredrik Ekström 2003. 20

varje sommar. De tidigare nationella resurserna för skogsbrandbekämpning, t.ex. flyg och helikopter med möjlighet till vattenbombning, finns inte längre. Vid en insats måste resurserna hämtas på den privata marknaden, vilket innebär en mycket stor kostnad. Det kan innebära en bedömning att det ger mindre ekonomiska effekter att låta en del av skogen brinna ner än att använda sig av dessa privata alternativ. Den ökade risken för skogsbränder kan påverka samhällsplaneringen genom ökad risk för skador på bostäder och försvårad etablering av vindkraft. Ambition och inriktning 1. Halmstads kommun ska minimera risken att en skogsbrand kan uppstå. 2. Konsekvenserna av en uppkommen skogsbrand ska minimeras. Förslag på åtgärder 1. Information till allmänheten om rådande brandrisk och regler kring detta (RN, KS). 2. Brandriskprognos skall göras under aktuell säsong samt vid behov utfärda eldningsförbud och larma skogsbrandflyget (RN). 3. Checklista ska göras för hantering av utrymning av kommunala verksamheter (KS, HN, SN, BU, RN, HEM, TE, MH). Indikatorer 1. Antalet besökare på kommunens webbplats för brandriskprognos www.halmstad.se. 2. Antalet utryckningar till skogsbrand. 3.5 Snöoväder Utmaning Stora snöoväder drabbar människor, verksamheter och infrastruktur hårt. Kommunens utmaning är att minimera effekterna vid extrema väderförhållanden för enskilda människor och för olika samhällsviktiga verksamheter som kommunen bedriver. Bakgrund I södra Sverige växlar i regel köldperioderna med snö, med milda perioder när snön smälter medan man i norr får ett mer sammanhängande snötäcke hela vintern. Snön påverkar samhället ger trafikproblem, medför extra belastning på tak, ledningar och på träd. Även avrinningen i vattendrag påverkas under vinter och vår, vilket i sin tur kan orsaka översvämning på våren. Utöver snödjupet är även snöns massa eller vatteninnehåll avgörande för belastningen på olika samhällsfunktioner. Vid snösmältningens start har det t.ex. betydelse att känna till hur mycket smältvatten som kan väntas rinna till kraftverksmagasinen. Det är också viktigt att känna till maximala snömängder för dimensionering av hustak m.m. Det maximala snödjupet inträffar i regel tidigare än det maximala vatteninnehållet i snön på grund av snön packas hårdare allt eftersom vintern lider. För Halmstads del inträffar maximum för snöns vatteninnehåll i regel i slutet av februari och början av mars 19. Vid det ymniga snöfallet februari 2010 var det ett läge i Halmstads kommun där snömängderna uppgick till eller översteg de snölaster byggnaderna är dimensionerade för. Detta var ett 50 års snöfall enligt statistiken. Att byggnaderna ändå höll berodde till stor del på en säkerhetsfaktor på 1,3, vilket används vid dimensionering och att det finns en 19 Snö i Sverige, Snödjup och vatteninnehåll i snön, SMHI, Fakta nr 2, nov 1999. 21

säkerhetsmarginal på materialet. De byggnader som rasade var en säker indikation på att bärigheten var nära bristningsgränsen. I Halmstads kommun finns idag tre snözoner. I tidigare lagstiftning finns endast en snözon i Halmstads kommun. Byggnader skall konstrueras att klara olika snölaster beroende av vilken snözon de byggs i. Därför är byggnader i norra Sverige konstruerade att hålla för större mängder snö än i södra Sverige. Den lagstiftning vi har idag bygger på 50 års snöfall. Byggnader som förväntas leva kortare kan vara sämre dimensionerade. Kraven i normerna har höjts från 1970- talet och framåt 20. Det finns tre olika problemområden kopplade till snö: 1. Kraftiga ofta plötsliga snöoväder som skapar infrastruktursvikt i form av oframkomliga vägar, el och tele bortfall osv. 2. Stora mängder snö faller ofta under ganska lång tid och bildar snölaster som orsakar ras av byggnader. 3. Stora mängder snö har fallit under vintern i kombination med en snabb töperiod och tjällossning vilket medför stor avrinning som skapar höga flöden och översvämningar. I detta skede kan även vattenläckor uppstå p.g.a. ledningsbrott. Ambition och inriktning 1. Viktiga samhällsfunktioner och kommunala verksamheter ska kunna upprätthållas även under ett snöoväder. Funktioner som trots allt inte fungerar ska snarast möjligt kunna återställas. Förslag på åtgärder 1. En prioritering för vilka stråk/gator/vägar som öppnas upp i första, andra och tredje hand ska tas fram och göras allmänt känd via kommunens webbplats www.halmstad.se (TE, KS). 2. En utredning ska redovisa vilken kapacitet befintlig organisation har med befintliga resurser samt vid vilka situationer kapacitetsbrist uppstår. Vid dessa tillämpas prioritering enligt åtgärdsförslag 1 (TE, RN, FN). Indikatorer - 3.6 Storm Utmaning Att skapa ett robust samhälle som står emot verkningarna av kraftiga stormar. Bakgrund Den globala uppvärmningen är ett faktum och tecknen blir fler även på relaterade effekter. En varmare havsyta och mer vattenånga i atmosfären gynnar stormutvecklingen. Vindfällningar som orsakar skogsskador, blockerar vägar och skadar luftledningar hänger ihop med vindstyrkan, inte minst i byarna. Bristen på tjäle och att marken är blöt bidrar till stormens verkningar på skogen. Mildare och blötare vintrar förväntas bli vanligare i ett framtida klimat och även tjälförhållandena förändras efterhand. Därmed kan risken för stormskador öka oavsett förändringar i vindklimatet. Skadebilden är också beroende av andra 20 Minnesanteckningar, Sammanfattning åt räddningstjänsten om snölaster på tak, 20100224, Tina Nordlund. 22