Handlingsprogram för skydd mot olyckor Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-01-25

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-01-25

SAMMANFATTNING Enligt lagen om skydd mot olyckor ska kommunen ha ett handlingsprogram för skydd mot olyckor. Programmet ska redovisa vilka risker för olyckor som finns i kommunen, vilka mål kommunen har för sin verksamhet inom skydd mot olyckor och hur verksamheten som kommunen ska bedriva är ordnad. Bland de vanligaste olyckor som inträffar finns fallolyckor, bränder och trafikolyckor. I Norrköpings kommun leder dessa olyckor till att omkring 15 personer omkommer och omkring 1100 människor skadas varje år. Detta vill kommunen ändra på. Förutom dessa olyckor finns risk för att större men mer sällsynta olyckor kan inträffa. Norrköping är den kommun som har näst flest Sevesoföretag i hela landet. Dessa företag hanterar stora mängder farliga ämnen. Företagen i sig genererar inte bara risker för sin närmaste omgivning, utan de genererar även transporter av farliga ämnen till och från företagen. Företagens lokalisering tillsammans med vägnätets utformning gör att transporterna till och från dessa företag måste ske i tätbebyggda områden. Skyddet mot kemikalieolyckor måste därför öka. Det långsiktiga målet för kommunens verksamhet inom skydd mot olyckor ska nås senast 2018. Då ska antalet bränder, trafikolyckor och fallolyckor och dess konsekvenser i form av antal döda och slutenvårdade, var för sig, ha minskat med 25 %. Målen i detta handlingsprogram är etappmål på vägen dit. Antal fallolyckor, bränder och trafikolyckor ska var för sig minska med 5% till 2010-12-31. Dessutom ska antal döda och slutenvårdade till följd av dessa olyckor också minska med 5% inom varje olyckstyp. Vidare ska skyddet mot kemikalieolyckor öka. Kommunens verksamhet kommer under mandatperioden innebära en stärkt förebyggande verksamhet under bibehållen operativ förmåga.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 1.1 Arbetets bedrivande...2 2 KOMMUNENS SKYLDIGHETER... 3 2.1 Räddningstjänst... 3 2.2 Förebygga olyckor... 4 2.3 Samordna verksamheten... 4 3 MÅL FÖR VERKSAMHETEN... 5 3.1 Vision och strategi... 5 3.2 Prioriteringar och ambitionsnivå... 5 3.3 Säkerhetsmål... 6 3.4 Prestationer... 8 3.5 Ekologisk hållbar utveckling... 10 3.6 Uppföljning och utvärdering... 10 4 ORGANISATION AV DEN FÖREBYGGANDE VERKSAMHETEN... 11 4.1 Samordning av förvaltningsövergripande arbete... 11 4.2 Brandförsvarets arbete... 11 5 FÖRMÅGA FÖR RÄDDNINGSINSATSER... 15 5.1 Yttäckning... 15 5.2 Förmåga under normal beredskap... 16 5.3 Förmåga som kommunen avser att skaffa... 17 5.4 Förmåga under höjd beredskap... 17 5.5 Hamnar och dess gränser... 17 5.6 Samverkan... 18 5.7 Telefonavbrott... 18

BILAGA A BAKGRUND OCH RISKANALYS... 1 1 NORRKÖPINGS KOMMUN IDAG... 1 1.2 Välfärd i Norrköping... 2 1.3 Framtidsprognoser... 3 2 RISKER FÖR OLYCKOR I KOMMUNEN... 5 2.1 Vanliga olyckor... 6 2.2 Sällanolyckor... 12 BILAGA B FARLIGA VERKSAMHETER... 17 BILAGA C FÖRMÅGA TILL RÄDDNINGSINSATS... 19 BILAGA D INSATSTIDER I KOMMUNEN... 20

1 INLEDNING Enligt lagen som skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska kommunen ha handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och för räddningstjänst. Detta dokument är Norrköpings kommuns handlingsprogram för båda dessa verksamheter. Det finns två nationella mål i Lagen om skydd mot olyckor. Ett av målen är att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Det andra är att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Mot bakgrund av de lokala förhållanden i kommunen, ska kommunen formulera mål som är nödvändiga för att nå de två nationella målen. Detta ska beskrivas i ett handlingsprogram där följande ska framgå Kommunens mål för den förebyggande verksamheten och för räddningstjänst Risker för olyckor i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser Hur den förebyggande verksamheten planeras och ordnas i kommunen Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra räddningsinsatser Handlingsprogrammen ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Fullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. 1.1 Arbetets bedrivande Arbetet med att ta fram detta program har letts av en styrgrupp, bestående av presidiet i byggnads- och miljöskyddsnämnden. Styrgruppen har träffats flera gånger. Dessutom har möten anordnats där samtliga nämnder varit inbjudna till dialog kring handlingsprogrammet och hur det systematiska arbetet i kommunen ska bedrivas under mandatperioden. På tjänstemannanivå har arbetet letts av Brandförsvaret. En projektgrupp med representanter från kommunens samliga kontor har arbetat med att ta fram underlag till handlingsprogrammet. I projektgruppen ingick också representanter från E-on och Norrköping Vatten AB. Riskanalysarbetet samordnades med arbetet att ta fram underlag för en plan för hantering av extraordinära händelser. Förslaget till program skickades ut på remiss till de myndigheter och organisationer som berörs av programmets innebörd. 2

2 KOMMUNENS SKYLDIGHETER Lagen om skydd mot olyckor reglerar enskildas, kommunernas och statens ansvar inom området skydd mot olyckor. Nedan beskrivs de skyldigheter som kommunen har enligt lagen om skydd mot olyckor. 2.1 Räddningstjänst Med räddningstjänst avses de insatser som stat eller kommun ska utföra vid olyckor eller vid överhängande fara för olyckor i syfte att hindra och begränsa skador på människor egendom och miljö. Kommunen ansvarar för räddningstjänstinsatser inom kommunens geografiska område om inte annan statlig myndighet har ett uttalat räddningstjänstansvar såsom Fjällräddningstjänst Flygräddningstjänst Sjöräddningstjänst Efterforskning av försvunna personer i andra fall Miljöräddningstjänst till havs Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. Det är den enskilde själv som i skälig omfattning vidtar och bekostar åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Först när den enskilde själv eller med anlitande av någon annan inte kan klara av situationen, är det samhällets skyldighet att ingripa under förutsättning att räddningstjänstkraven uppfylls. Kostnader för olika räddningsinsatser ska stat eller kommun stå för och får inte belasta den enskilde. För att en insats ska få anses vara räddningstjänst ska samtliga av följande kriterier vara uppfyllda samtidigt: Behov av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnaderna för insatsen Omständigheterna i övrigt När någon av dessa krav inte är uppfyllt betraktas händelsen inte som räddningstjänst och det finns ingen skyldighet för kommunen att ingripa. För varje enskild räddningsinsats ska det finnas en räddningsledare som ansvarar för insatsen och dess genomförande. Räddningsledaren ska också avsluta räddningstjänstinsatsen och om möjligt meddela ägaren eller nyttjanderättshavaren om vad som hänt och vilka åtgärder som behövs efter att räddningstjänstinsatsen avslutats. Kommunens ska ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. 3

2.2 Förebygga olyckor Kommunen ska förebygga bränder och skador till följd av bränder, samt verka för skydd mot andra olyckor än bränder. När det gäller förebygga bränder finns i lagen om skydd mot olyckor en rad preciserade skyldigheter för kommunen. Kommunen ska svara för att rengöring och brandskyddskontroll sker av förbränningsanordningar, rökkanaler och imkanaler. Kommunen ska utöva tillsyn över enskildas skyldigheter enligt lagen, och ska genom råd och anvisningar underlätta för enskilda att leva upp till sitt ansvar enligt lagen. Kommunen ska även verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Genom samverkan med andra aktörer ska en samsyn skapas inom kommunen över behovet av skydd mot andra olyckor än bränder. För att utveckla såväl den förebyggande verksamheten som räddningstjänsten ska kommunen undersöka alla olyckor som lett till räddningsinsats. Utredningen ska omfatta olyckans orsak, förlopp och insatsens genomförande. Kommunen ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. 2.3 Samordna verksamheten Kommunen och statliga verksamheter som ansvarar för verksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor ska samordna verksamheten och samarbeta med varandra och andra som berörs. 4

3 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Risk- och skyddsanalysen har legat till grund för politiska prioriteringar för kommunens arbete med skydd mot olyckor. 3.1 Vision och strategi Norrköpings kommun har en vision inom området skydd mot olyckor Norrköping Sveriges minst olycksdrabbade kommun. Under mandatperioden finns följande övergripande strategi för arbetet: Med bibehållen operativ förmåga, stärka det förebyggande arbetet. 3.2 Prioriteringar och ambitionsnivå Kommunen har fastställt långsiktiga och konkreta mål för säkerheten till 2018. Målen bygger på en nulägesanalys och en trendframskridning av olycks- och skadeläget i kommunen fram till 2018. De fastställda målen speglar den prioritering bland olyckstyper som skett och den ambitionsnivå som valts. Kommunen har valt att fram till 2018 prioritera arbete inom följande olyckstyper. Olyckstyp Bränder i bostäder Trafikolyckor Fallolyckor i hemmet Kemikalieolyckor Motiv I lagen finns preciserade skyldigheter för kommunen att förebygga bränder. Statistik visar att det inträffar fler bostadsbränder i Norrköping än i jämnstora kommuner Kommunen bör fortsätta stödja Vägverkets arbete inom nollvisionen. Kommunens fokus på logistik, transport och handel innebär sannolikt en ökad trafikmängd, varför trafiksäkerhetsarbetet bör stärkas. Fallolyckor är den vanligaste olyckstypen. Den kostar samhället stora pengar. Kommunen har inte bedrivit något övergripande och systematiskt förebyggande arbete mot fallolyckor tidigare. Kommunen har nästan flest antal Sevesoföretag. Många företag ligger i tätbebyggda området. Företagen utgör en risk inte bara för sin omgivning, utan även transporterna av farligt gods utgör en risk för människors liv och hälsa. Tabell 1. Prioriterade olyckstyper för kommunens arbete med skydd mot olyckor under mandatperioden. 5

De trendframskridningar som Brandförsvaret gjort visar att såväl antal trafikolyckor, bränder och fallolyckor som antal döda och slutenvårdade vid dessa olyckor kommer att öka med ungefär 25 % fram till 2018, om verksamheten som kommunen bedriver idag inte ändras. En förklaringen till detta är att andelen äldre kommer att öka framöver, och äldre är överrepresenterade i många olyckor. Uppskattad utveckling + 25% Önskvärd utveckling - 25% 2007 2018 Figur 1. Trendframskridning av antal olyckor och dess konsekvenser. De långsiktiga målen för säkerheten ska nås 2018. Målet är att antal fallolyckor, bränder och trafikolyckor var för sig ska minska med 25% från nivån 2006-12-31. Dessutom ska antal slutenvårdade och döda till inom varje olyckstyp minska med 25% fram till 2018. 3.3 Säkerhetsmål Målen i detta handlingsprogram är etappmål på vägen till 2018. Säkerhetsmålen anger den effekt som kommunens verksamhet ska ha på skyddet och säkerheten senast 2010-12-31. I den mån det har varit möjligt har målen formulerats i termer av färre olyckor eller färre skadade och döda (ökad säkerhet). För olyckor som inträffar sällan är det inte möjligt att formulera mål i dessa termer. I dessa fall har målen uttrycks i termer av ökat skydd. I syfte att bereda människors liv och hälsa, egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor ska nedanstående säkerhetsmål nås senast 2010-12-31. Referenspunkt är olycks- och skadeläget 2006-12-31. 6

Mål 1 Antalet fallolyckor i hemmet ska minska med 5 %. 2 Antalet omkomna och slutenvårdade till följd av fallolyckor i hemmet ska minska med 5 %. 3 Antalet bränder i byggnader ska minska med 5%. 4 Antalet omkomna och slutenvårdade till följd av bränder i byggnader ska minska med 5 %. Uppföljning Uppföljning sker genom Landstingets skaderapportering. Uppföljning sker genom EpC:s statistik Uppföljning sker genom Brandförsvarets insatsrapportering Uppföljning sker genom EpC:s statistik och Brandförsvarets insatsrapportering 5 Antalet trafikolyckor ska minska med 5 %. Uppföljning sker genom STRADAsystemet. 6 Antalet omkomna och slutenvårdade till följd av trafikolyckor ska minska med 5 %. 7 Samtliga elever i årskurs 5 ska kunna simma 200 meter, kunna hantera nödsituationer i vatten och ha bad-, båt- och isvett. 8 Samtliga elever i årskurs 9 ska kunna hantera nödsituationer i vatten och ha kunskaper i livräddande första hjälp. 9 Offentliga badplatser ska vara försedda med fungerande livräddningsutrustning och vara utförda så att olyckor vid badande inte inträffar. 10 Vägtransporter av farligt gods ska ske på markerade leder för farligt gods. 11 Ny bebyggelse som lokaliseras mindre än 100 meter från vägar för transport av farligt gods eller farliga verksamheter, ska förses med skyddsåtgärder framtagna efter särskild utredning.. 12 Människor som bor eller vistas i områden kring farliga verksamheter eller transportleder för farligt gods, ska vet hur man skyddar sig vid ett utsläpp. Uppföljning sker genom EpC:s statistik. Uppföljning sker genom simkunnighetstest av Utbildningskontoret Uppföljning sker genom simkunnighetstest av Utbildningskontoret Uppföljning sker genom tillsyn av Kultur- och fritidskontoret samt Tekniska kontoret.. Uppföljning sker genom kontroll av Tekniska kontoret Uppföljning sker genom granskning av detaljplaner. Uppföljning sker genom intervjuer med ett urval av befolkningen. Tabell 2. Säkerhetsmål för mandatperioden. 7

3.4 Prestationer För att nå de säkerhetsmål som angetts ovan måste kommunen utföra prestationer (aktiviteter ut mot medborgaren). För varje mål har därför ett antal prestationer tagits fram. Byggnadsoch miljöskyddsnämnden antar årliga verksamhetsplaner inom skydd mot olyckor, där prestationerna formuleras i årliga måltermer (se vidare kapitel 4). I denna plan anges också vilken nämnd som är ansvarig för olika prestationer och vilka andra nämnder som ska deltaga. I tabellen nedan anges vilka typer av prestationer som kommunen avser att göra ut mot medborgaren för att nå säkerhetsmålen. För varje grupp av prestationer anges vilket säkerhetsmål som prestationen avser att uppfylla. Olyckstyp Prestationer Berörda förvaltningar Fallolyckor i hemmet (mål 1-2) Bränder (mål 3-4) Åtgärda fallrisker i hemmet hos äldre Informera byggherrar om hur fallrisker kan byggas bort vid om- och nybyggnationer Informera om fallrisker i hemmet och hur man kan skydda sig. Informera om risker och hur man skyddar sig Förse bostäder hos utsatta personer med tekniskt skydd (spisvakter, portabla sprinklers etc.) Informera barn och ungdomar om konsekvenserna av anlagd brand (F0, åk 4, åk 7 och Gy3) Rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder Tillsyn av brandskyddet i flerbostadshus Bedriva ungdomsbrandkårsverksamhet för åk 6. Påbörja livräddande insatser i händelse av brand inom 10 minuter 75% av larmen Vård- och omsorgskontoret Brandförsvaret Byggnadsnämndskontoret Socialkontoret Försörjningsstödskontoret Vård- och omsorgskontoret Brandförsvaret Stadsplaneringskontoret (Lokalförsörjningsenheten ) 8

Olyckstyp Prestationer Berörda förvaltningar Trafikolyckor (mål 5-6) Drunkning (mål 7-9) Informera om trafikregler, trafikvett och olyckors konsekvenser Utbilda människor i LABC (akut omhändertagande på skadeplats) Bygga om olycksdrabbade vägavsnitt i kommunen Påbörja livräddande insatser inom 10 minuter efter inkommet larm vid lägst 75 % av inkomna larm Bedriva simundervisning i skolan för åk 2 och åk 5. Genomföra tillsyn över att vattennära offentliga platser är säkra och försedda med livräddningsutrustning Påbörja livräddande insatser inom 10 minuter efter inkommet larm vid lägst 75 % av inkomna larm Tekniska kontoret Utbildningskontoret Brandförsvaret Utbildningskontoret Kultur- och fritidskontoret Brandförsvaret Tekniska kontoret Kemikalieolycko r (mål 10-11) Införa vägvalsstyrning för farligt gods i tätorten. Informera människor hur man ska bete sig vid en olycka med farliga ämnen Genomföra livräddande insatser i händelse av brand inom 10 minuter i tätorter Förhindra att farliga ämnen når ut i dricksvattensystemet till vid en olycka invid Glan Påbörja miljöräddande insatser högst 20 minuter efter inkommet larm vid lägst 80 % av inkomna larm. Brandförsvaret Stadsplaneringskontoret Tekniska kontoret Miljö- och hälsoskyddskontoret Tabell 3. Prestationer för att nå säkerhetsmålen. 9

3.5 Ekologisk hållbar utveckling Kommunen har stort ansvar för att verksamheten bidrar till en ekologisk hållbar utveckling. Inom ramen för verksamheten skydd mot olyckor kan detta ske på två sätt: Verksamheten riktas mot sådana olyckstyper som har stor negativ inverkan på miljön Verksamheten bedrivs på sådant sätt att belastningen på miljön minskar Verksamhetens inriktning Genom att minska antalet bränder minskar belastningen på miljön. Vidare kommer ett ökat skydd mot kemikalieolyckor främja en ekologisk hållbar utveckling, om vägtransporterna kan styras till sådana vägar där olyckor får mindre konsekvenser. Verksamhetens genomförande Den verksamhet som bedrivs inom ramen för skydd mot olyckor ska i möjligaste mån samordnas med annan verksamhet som andra aktörer bedriver. På så sätt minskar resursanvändningen. Övningar för räddningstjänstverksamheten sker på övningsfältet, där investeringar har gjorts och löpande görs för att minska miljöpåverkan. Bland annat sker all eldning med gasol. 3.6 Uppföljning och utvärdering I en målstyrd verksamhet är uppföljning och utvärdering viktigt. Uppföljning och utvärdering av målen i detta handlingsprogram sker i form av egenkontroll. I Norrköpings kommun ansvarar Brandförsvaret för att säkerhets- och prestationsmålen följs upp, och i förekommande fall, utvärderas. Uppföljning av säkerhetsmålen sker en gång om året genom inhämtning av data från olika statistikhållare. Uppföljning av prestationsmålen sker två gånger per år genom att respektive nämnd lämnar uppgifter om utförda prestationer till Brandförsvaret. Utöver detta sker en kontinuerlig avstämning i samordningsgruppen (se kapitel 4.1). Tidpunkterna för uppföljningen anpassas till kommunens styrmodell, så att justeringar i olika nämnders uppdrag eller resurser snabbt kan ske. Byggnads- och miljöskyddsnämnden informeras årligen om uppföljningens resultat. Utvärdering av måluppfyllelsen sker när behov uppstår, men alltid innan arbetet med nytt handlingsprogram sker. Den behovsstyrda utvärderingen kan exempelvis ske om en uppföljning visar att olycks- och skadeläget inte förbättras så som planerat. I normala fall sker all utvärdering av Brandförsvaret. I särskilda fall kan en extern utvärderare anlitas. Resultatet av utvärderingar redovisas för byggnads- och miljöskyddsnämnden. Den undersökning av olyckor som ska ske efter varje avslutad räddningsinsats utgör också en del i den uppföljning och utvärdering som ska ske av målen i handlingsprogrammet. 10

4 ORGANISATION AV DEN FÖREBYGGANDE VERKSAMHETEN Enligt byggnads- och miljöskyddsnämndens reglemente ska nämnden svara för att kommunens skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor efterlevs. Enligt lagen kan kommunfullmäktige överlåta åt en nämnd att anta riktlinjer. I Norrköpings kommun har kommunfullmäktige överlåtit till byggnads- och miljöskyddsnämnden att, i samråd med andra berörda nämnder, besluta om årliga prestationsmål. Nämnden ska alltså tillse att de prestationer som behövs för att nå säkerhetsmålen uttrycks i årliga måltermer och inarbetas i andra nämnders uppdragsplaner. 4.1 Samordning av förvaltningsövergripande arbete Den verksamhet som kräver förvaltningsövergripande arbete samordnas i en samordningsgrupp. Gruppens arbete leds av Brandförsvaret. Gruppens uppgift är att hålla riskanalysen ständigt uppdaterad att följa olycks- och skadeutvecklingen i kommunen arbeta fram förslag till årliga prestationsmål som ska antas av byggnads- och miljöskyddsnämnden se till att de prestationsmål som antagits av byggnads- och miljöskyddsnämnden förverkligas i samarbete med varandra Samordningsgruppens organisation och roll har förankrats vid ett möte med samtliga nämnder. Gruppen rapporterar till byggnads- och miljöskyddsnämnden via Brandförsvaret. 4.2 Brandförsvarets arbete Byggnads och miljöskyddsnämnden är enligt nämndreglementet ansvarig för att uppfylla kommunens åtaganden enligt lagen om skydd mot olyckor. Vissa av dessa skyldigheter är preciserade i lagstiftningen och handlar om att förebygga bränder och skador till följd av bränder. Dessa preciserade skyldigheter har nämnden ålagt Brandförsvaret att uppfylla. 4.2.1 Rengöring och brandskyddskontroll För rengöring och brandskyddskontroll av förbränningsanordningar, eldstäder och imkanaler har avtal slutits med Norrköpings Sotnings och Ventilations AB (NSVAB). Brandförsvaret har av nämnden delegerats uppgiften att utöva tillsyn över verksamheten. Kommunen har antagit frister för rengöringen (KF beslut 2004-12-13 239). Förteckning över vilka objekt som ska kontrolleras och rengöras hålls av NSVAB. NSVAB rapporterar årligen till nämnden antalet kontroller och rengöringar som genomförts. Nämnden får också rapporter över vilka förelägganden och förbud som meddelats. Brandförsvaret har delegerats uppgiften att medge tillstånd för egensotning för en- eller tvåfamiljs privatbostäder samt fritidshus. Brandförsvaret för en förteckning över vilka medgivande som ges. 11

4.2.2 Tillsyn Tillsyn över enskildas skyldigheter för brandskydd enligt lagen om skydd mot olyckor sker av Brandförsvaret. Tillsynens planering fastställs av byggnads- och miljöskyddsnämnden i en tillsynsplan. Tillsynsbesök över brandskyddet planeras utifrån följande kriterier: Tillsyn ska ske om det är en prestation för att nå säkerhetsmålen (exempelvis bostadstillsyner) Tillsyn ska ske vid objekt där den inkomna skriftliga redogörelsen visar på omfattande brister i brandskyddet eller brandskyddsarbetet Tillsyn ska ske om en räddningsinsats, olycksutredning eller annat påvisar briser i brandskyddet Kommunens ambition är att utföra omkring 250 tillsynsbesök över brandskyddet varje år. Den som utför tillsyn ska ha den kompetens och erfarenhet som krävs för den aktuella tillsynen. Följande utgångspunkter används för att säkerställa att rätt kompetens för tillsyn används Objektstyp Komplicerade objekt med stor risk, ex: Farliga verksamheter enligt LSO 2:4 Sjukhus Stora samlingslokaler Mindre komplicerade objekt med normal risk, ex: Större vårdboenden Större skolor Samlingslokaler Mindre byggnader med mindre risk, ex: Vårdboenden Skolor Restauranger Industrier Övriga byggnader Kompetens Brandingenjörsutbildning eller Tillsyn C Brandmästare med förebyggande eller Tillsyn B Brandförman med förebyggande I eller Tillsyn A Efter särskild prövning Tabell 4. Riktlinjer för kompetens för att utföra tillsyn över brandskyddet. I vissa fall kan personer utan ovan nämnda kompetens, efter genomförd internutbildning, genomföra tillsyn (får dock inte meddela förelägganden eller förbud). I sådana fall är tillsynen riktad mot en specifik objektstyp och ett visst tema. Undantag från ovan kan också ske i enstaka fall utifrån en bedömning av tillsynsobjektets komplexitet och personens kompetens. Tillsynen över enskildas skyldigheter vid farlig verksamhet (LSO 2:4) sker av Brandförsvaret. Denna tillsyn har sedan flera år samordnats med andra myndigheters tillsyn enligt Sevesolagen. Tillsyn på sådana objekt som inte omfattas av Sevesolagen men av LSO 2:4 regleras i tillsynsplanen. Ambitionen är att tillsyn vid farliga verksamheter ska ske minst vartannat år. Tillsynen enligt LSO 2:4 styrs genom tillsynsplanen 12

Tillsyn över livräddningsutrustning på badplatser och hamnar sker av Kultur- och fritidsförvaltningen och vad kajer och strandpromenader av Tekniska kontoret. Tillsynen över brandskyddet samordnas i möjligaste mån med tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. För att underlätta för enskilda och effektivisera kommunens verksamhet, ska samordning av andra myndigheters tillsyn öka under mandatperioden. 4.2.3 Olycksundersökningar För att utveckla och förbättra kommunens förebyggande verksamhet och räddningstjänst undersöks de olyckor som inträffar i kommunen och som leder till räddningsinsats. Undersökningarna sker i tre nivåer, som styrs av olyckans omfattning och art. Det finns fastlagda kriterier för när respektive nivå ska användas. Nivå Omfattning Syfte Nivå 1 Utökad insatsrapport Att ge underlag till statistik och trender med användningsområde främst inom det förebyggande arbetet Nivå 2a Orsaks- och förloppsutredning Ta reda på orsak och förlopp att använda till statistik, trender och kampanjer Nivå 2b Insatsutredning Syftet är att dra erfarenheter från det egna arbetet. Nivå 3 Fördjupad olycksundersökning Ta reda på orsak och förlopp att använda till Tabell 5. Nivåer för olycksundersökning statistik, trender och kampanjer. För användning inom och utanför räddningstjänstens verksamhetsområde. Syftet är att dra erfarenheter från det egna arbetet samt samverkansarbetet Resultatet av undersökningarna är en del i den uppföljning och utvärdering av de mål som finns i handlingsprogrammen. Resultaten används också för kontinuerlig utveckling av förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Vid dödsbränder sker en fördjupad olycksundersökning genom särskild utbildad brandutredare. 4.2.4 Underlätta för enskilda Kommunen ska genom råd och anvisningar underlätta för enskilda att leva upp till det ansvar som åvilar dem enligt lagen. Brandförsvaret har tagit fram en strategi för detta. Denna beskriver vilket stöd som ska ges och till vem. Strategin innehåller en gränsdragning mellan rådgivning enligt lagen om skydd mot olyckor och konsultverksamhet. Genom den omfattande utbildningsverksamhet som kommunen bedriver inom området, där omkring 10 000 personer utbildas varje år, blir automatiskt en viktig del i verksamheten för att underlätta för enskilda. 13

4.2.5 Samverkan med andra. Förutom den samverkan som finns inom kommunen, samverkar kommunen med externa aktörer inom det förebyggande arbetet. I olycksundersökningar har samarbete med Vägverket. I Östergötlands län samverkar räddningstjänsterna inom det förebyggande arbetet med gemensamma konferenser. Inom tillsynsverksamheten över sådana verksamheter som omfattas bestämmelserna i Sevesolagen och som klassificeras som farliga enligt lagen om skydd mot olyckor, sker samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland och Arbetsmiljöinspektionen. Norrköpings kommun utgör en del i länets skadeförebyggande program. Vid landstingets akutmottagningar sker skaderegistrering som är till stor nytta också för kommunens förebyggande verksamhet. Även den sammanställning och utvärdering som Landstinget gör är viktig. 14

5 FÖRMÅGA FÖR RÄDDNINGSINSATSER Räddningschefen är ansvarig för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen ska ha lägst brandingenjörsexamen. Räddningschefen eller den som denne utsett är räddningsledare. Förmågan till räddningsinsats beskrivs ur följande tre aspekter Yttäckning hur snabbt drabbade kan få hjälp Förmåga med vad de drabbade kan få hjälp Styrkeuppbyggnad hur snabbt resurser kan tillskapas för större olyckor 5.1 Yttäckning Yttäckningen beskriver hur snabbt en räddningsenhet kan vara på plats vid en olycka. Yttäckningen styrs av brandstationens placering, enhetens anspänningstid och vägnätets utformning. Bild 1: Brandstationernas placering i kommunen Anspänningstiden (tiden från larm tills dess att en räddningsenhet lämnar stationen) är 90 sekunder för heltidsstationerna och 5 minuter för deltidsstationerna. I samhällena Kvarsebo och Arkösund finns räddningsvärn, och för dessa finns ingen fastslagen anspänningstid. När ett fordon lämnar en station är det vägnätets utformning och framkomligheten som styr hur fort snabbt fordon kan komma fram till en olycksplats. I Bilaga D redovisas vilka områden som kan nås inom olika tidsramar från de olika stationerna. 15

5.2 Förmåga under normal beredskap Förmågan till räddningsinsats beskriver vad räddningstjänsten kan göra vid ankomst till en olycka. Förmågan varierar över tiden i takt med att fler brandstationer larmas. Ett sätt att illustrera hur förmågan varierar är att visa hur resurserna i form av personal ökar med tiden på olika platser i kommunen; styrkeuppbyggnad. Styrkeuppbyggnad 30 25 20 15 10 5 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 Minuter Skärblacka Östra Husby Krokek Norr Centrum Figur 2. Figur. Styrkeuppbyggnad som variation över tiden. Den beskrivna styrkeuppbyggnaden bygger på körtid och anspänningstid från en brandstation till en annan brandstation. Förmågan styrs också av vilka åtgärder som olika enheter kan utföra själv och tillsammans med andra på en skadeplats. Denna kan delas in i tre nivåer, vars betydelse specificeras i bilaga C. F1 minst 5 personer F2 minst 10 personer F3 minst 15 personer Samtliga stationer (heltidsstationerna har extra förmågor) Samverkan mellan minst två stationer Samverkan med flera stationer Tabell 6. Den förmåga som ska upprätthållas i kommunen och vilka resurser som krävs för att den ska åstadkommas. Hur snabbt olika förmågor kan skapas på olika platser i kommunen kan utläsas ur figur 2. Förmåga F1 uppnås när 5 personer finns på en skadeplats, förmåga F2 då 10 personer finns på en skadeplats etc. När det gäller förmågan att livrädda under vattenytan eller livrädda någon på hög höjd, kan denna förmåga endast skapas av räddningsenheterna i tätorten. Detta innebär att landsbygden får vänta minst 15 minuter på denna förmåga. Det finns alltid minst 24 brandmän och 8 befäl i tjänst i kommunen dygnet runt. Det finns alltid en räddningschef i beredskap. 16

5.3 Förmåga som kommunen avser att skaffa Kommunen har för avsikt att ha ersatt en heltidsstation (station Norr) med en ny heltidsstation med samma bemanning. Brandstationen beräknas stå färdig under 2012. 5.4 Förmåga under höjd beredskap Under höjd beredskap förändras arbetstidsuttaget för anställd personal och personalförstärkning sker med civilpliktiga räddningsmän. Organisationen tillförs även specialenheter i form av sanerare, ammunitionsröjare och räddningshundförare. 5.5 Hamnar och dess gränser Kommunen ansvarar för räddningstjänstinsatser i den inre delen av Bråviken (Pampusfjärden och Lindöfjärden). Utanför dessa gränser är räddningstjänstansvaret statligt. Nedan visas gränserna mer detaljerat ( markerar gränsen). Bråviken Bild 2. Hamnar och dess gränser samt gräns för kommunens ansvar för Räddningstjänst 17

5.6 Samverkan Samverkan med andra aktörer skapar förutsättningar till att en räddningsinsats påbörjas oavsett geografiska gränser samt att insatsens resurser och uthållighet förbättras. För arbete vid räddningsinsatser finns främst följande samverkanspartner. Räddsam E Överenskommelse mellan räddningstjänsterna i Östergötlands kommuner som ger gränslös operativ samverkan. Överenskommelsen bygger på ett gemensamt dokument som ger en gemensam plattform för olika resursers förmåga. RAPS Norrköpings kommun är med i nätverket RAPS (Räddningstjänst, Ambulans, Polis och SOSAB). De medverkande parterna samarbetar i form av erfarenhetsutbyte, utbildningsinsatser och övningar. Södertörns brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst Norrköpings brandförsvar har tillsammans med Södertörns brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst en ömsesidig ambition om att vara varandra behjälpliga med resurser vid räddningsinsats. Västra Sörmlands Räddningstjänst Samverkansöverenskommelse om att räddningsenhet åker från Katrineholm vid larm om trafikolyckor på RV 55 inom kommunens norra område. Billerud AB Kommunen förbinder sig att hålla beredskap för brukets industriräddningstjänst. Den utökade beredskapen är integrerad med räddningsstyrkan i Skärblacka. Landstinget Samarbete med landstinget som innebär att deltidsbrandmän med särskild kompetens larmas ut av SOSAB vid ambulanslarm där tidsvinsten för första åtgärd blir minst 15 minuter. Utlarmning sker som IVPA ( I Väntan På Ambulans). 5.7 Telefonavbrott När teleavbrott uppstår på Telia fasta nät får Brandförsvaret information från SOSAB. De åtgärder som Brandförsvaret vidtar varierar med en rad faktorer såsom tid på dygnet veckodag avbrottets längd, avbrottets art antal abonnenter som drabbas var i kommunen avbrottet sker. Beslut om åtgärder tas av brandingenjör i beredskap (BiB). Om denne finner att det är rimligt att anordna en alternativ möjlighet för allmänheten att larma räddningsorganen, bemannas särskilt strategiska platser med räddningspersonal. Samtidigt informeras allmänheten om avbrottet i media och hur man kan larma räddningsorganen. Vid varje teleavbrott informeras 18

Vård- och omsorgskontoret mot bakgrund av att 2300 personer i kommunen använder trygghetstelefon. Vid avbrott på andra telenät (IP-telefoni mm) sker ingen automatisk information till Brandförsvaret. Om sådan information inkommer, görs en bedömning enligt samma principer som vid avbrott på Telias fasta nät. 19

BILAGA A BAKGRUND OCH RISKANALYS 1 Norrköpings kommun idag Norrköpings kommun är beläget i östra Östergötland. Norrköpings kommun är landets åttonde största kommun med ungefär 126 000 invånare. Kommunen gränsar till Östersjön och har skärgård. Östersjön når genom Bråviken ända in till Norrköpings tätort. Bild 3. Norrköpings kommun i översikt. I mitten finns Norrköpings tätort. Norrköpings kommun korsas av E4 och E22. Riksväg 55 och 51 tillhör de större riksvägar som går genom kommunen. Stambanan passerar kommunen och Norrköpings tätort. I Norrköping finns spårvagnstrafik och ett industrispår för transport av gods till företag i tätorten. Mellan städerna i Östergötland finns omfattande pendeltågstrafik med täta avgångar. Varje dag pendlar omkring 9000 personer ut från Norrköping. Kungsängens flygplats finns i nära anslutning till tätorten. Det finns en omfattande och expanderande hamnverksamhet med trafik med lastfartyg. Persontrafik med båtar sker i liten omfattning sommartid. Kolmårdens djurpark och skärgården kring Arkösund är kommunens stora turistattraktioner. På sommarhalvåret ökar befolkningstätheten markant i dessa områden. Kommunen har en varierande geografi, med berg i norra delen av kommunen och ett flackt jordbrukslandskap i dess södra delar. Ungefär 70% av kommunens yta är täckt med skog. Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 1

Norrköping är en av 13 kommuner i Östergötlands län. I länet bor ungefär 450 000 invånare. Åldersfördelningen i Norrköpings kommun framgår av figur 1. Figur 3. Åldersfördelning per ettårsklass i Norrköpings kommun. Andelen 20 25-åringar i Norrköping är högre än rikssnittet, vilket kan förklaras av de studenter som har sökt sig till Norrköping. 1.1.1 Arbetsmarknad och näringsliv Norrköping är en handels- och kommunikationsstad, men även pappers- och förpackningsbranschen är stor. Det finns tre stora pappersbruk i kommunen. Totalt finns omkring 9 000 företag i Norrköping. Förutom Landstinget och Norrköpings kommun finns följande större arbetsgivare: Billerud Skärblacka AB Holmen Paper AB Luftfartsverket Flera företag i Norrköping hanterar farliga ämnen i sådan omfattning att en olycka skulle kunna få allvarliga konsekvenser för omgivningen. Nära 10 000 personer pendlar in till Norrköping från andra kommuner för att arbeta här. Störst är inpendlingen från Linköping, Söderköping och Finspång. 1.2 Välfärd i Norrköping I rapporten Folkhälsodata i Norrköping kan en rad intressanta faktorer studeras, som direkt eller indirekt har påverkan på olycksutvecklingen. Några av dessa faktorer redovisas i tabell 7, och Norrköpings avvikelser från riket anges (+ anger att kommunen har ett högre värde än riksgenomsnittet, att värdet för kommunen är lägre och 0 att värdet ligger på riksgenomsnittet). Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 2

Faktor Avvikelse Förvärvsfrekvens - Antal anmälda brott - Antal anmälda våldsbrott + Ohälsotal + Disponibel inkomst - Andel av befolkningen med försörjningsstöd + Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning - Andel födda utomland 0 Tabell 7. Några bakomliggande faktorer som påverkar olycksstatistiken. Källa: Folkhälsodata 2005. 1.3 Framtidsprognoser 1.3.1 Befolkningsutveckling Befolkningsökningen i framtiden kommer att vara särskilt stor i åldersgruppen 65-79 år, vilket åskådliggörs i Figur 4. Befolkningsutveckling i några åldersgrupper 1968-2003, folkmängdsberäkning 2004-2013 Antal 20 000 15 000 10 000 5 000 65-79 år 6-15 år 0-5 år 80-år 0 16-18 år 1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008 2013 År Figur4. Befolkningsutveckling i Norrköping. Källa: Statistiska centralbyrån (år 1968-2003). 1.3.2 Utveckling av näringslivet Norrköpings kommun kommer under perioden 2007-2010 ägna särskild uppmärksamhet åt följande branscher: Basindustri, bland annat papper och förpackningar Besöksnäring och upplevelseindustri Energi- och miljöteknik Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 3

Handel Hälsa Medieteknik Transport och logistik Norrköping har på nationell nivå utsetts som en viktig nod i det transeuropeiska nätverket för transporter, TEN-T. Norrköpings kommun är ett transportcentrum, där samtliga transportslag finns representerade. 1.3.3 Kommunens geografiska utveckling Översiktsplanen för Norrköpings kommuns tätort anger vilka delar av tätorten som är avsedda för ny bebyggelse. Nya verksamhetsområden skall i första hand lokaliseras i norra delen av tätorten i Herstadberg och på Händelö samt i viss mån västerut vid Bråvalla. Händelö är avsedd för verksamheter med stor omgivningspåverkan. Utveckling av nya bostadsområden ska delvis ske genom förtätning i stadskärnan och delvis genom utveckling av de mindre tätorterna. Ett ökat intresse finns för exploatering av områden för bostäder nära Motala Ström och Bråviken. 1.3.4 Kommunikationer Norrköping är ett transport- och logisitikcentrum, och som en följd av detta pågår och planeras en rad infrastrukturella projekt i kommunen. Planering pågår för utbyggnad av stambanan till en höghastighetsförbindelse för persontåg mellan Norrköping och Stockholm. Diskussioner förs mellan Norrköpings kommun och Vägverket om en ny förbifart av E22 utanför Norrköpings tätort. Denna förbindelse (Österled och Norrled) kommer att innebära att mycket trafik kommer ledas förbi Norrköpings tätort. Den genomförda och planerade expansionen av externhandel innebär att människor från andra kommuner kommer att besöka Norrköping för att handla. Detta kan innebär en ökad trafikmängd med ökad sannolikhet för trafikolyckor. Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 4

2 RISKER FÖR OLYCKOR I KOMMUNEN Som ett underlag för kommunens arbete med skydd mot olyckor har en riskanalys och en skyddsanalys genomförts. Alla kommunala förvaltningar deltog i arbetet. Dessutom deltog E-on och Norrköping vatten AB. Med risk avses dels sannolikheten för att en olycka ska inträffa och dels konsekvensen av olyckan. Sannolikhet är ett mått på hur ofta eller hur troligt det är att en viss händelse inträffar. Händelsen orsakar oftast en skada. Risk blir produkten av både frekvens och konsekvensen; Frekvens RISK = FREKVENS * KONSEKVENS vanliga Vanliga olyckor ovanliga Stora olyckor sällsynta Nationella katastrofer individer grupper samhället Figur 5. Olika risker och hur de påverkar olika målgrupper på olika nivåer. Konsekvens En stor risk kan vara något som kanske inte händer särskilt ofta men har en stor konsekvens, t.ex. kärnenergiolycka. En stor risk kan även vara något som förvisso inte ger några katastrofala konsekvenser men inträffar relativt ofta, t ex trafikolycka eller brand i bostad. Olyckor som inträffar ofta med lindrigare konsekvenser (vanliga olyckor) redovisas separat i det följande från olyckor som inträffar sällan med stora konsekvenser (sällanolyckor). Varje organisation har själv analyserat vilka olyckor som skulle kunna inträffa inom sitt verksamhetsområde. Man har i en skala 1-5 bedömt hur sannolikt det är för att olyckan ska kunna ske och därefter bedömt konsekvensen för olyckorna för liv, egendom och miljön. Resultatet av analyserna sammanställdes till en matris med många olika olyckor och händelser, mer eller mindre sannolika och med mer eller mindre allvarliga konsekvenser. Tillsammans valde gruppen ut de olyckor som gruppen ansåg vara viktiga att jobba vidare med. För dessa olyckor gjordes en djupare riskanalys. Resultatet av den fördjupade riskanalysen användes för att jämföra olycks- och skadeläget i Norrköping med andra, jämförbara kommuner. Analysen användes också som utgångspunkt för skyddsanalysen. För sådana olyckor som inträffar sällan men som har stora konsekvenser är det inte lämpligt att använda den aktuella olycks- och skadebilden vid jämförelse. Istället används andra kriterier för denna jämförelse (se bilaga A, kapitel 2.2). Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 5

De kommuner som används i jämförelsen (referens) är Helsingborg, Jönköping och Linköping. 2.1 Vanliga olyckor De vanligaste olyckorna som inträffar kan delas på följande sätt: fallolyckor trafikolycka brand i byggnad brand ej i byggnad drunkningstillbud utsläpp farligt ämne. Hur antalet olyckor som leder till räddningsinsats har utvecklats över tiden illustreras i figuren nedan. Antal olyckor per olyckstyp 1996-2006 250 Brand i byggnad Antal olyckor 200 150 100 50 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År Brand ej i byggnad Trafikolycka Drunkning Utsläpp farligt ämne Figur 6. Antal olyckor som lett till räddningsinsats under perioden 1996-2006. Källa: Brandförsvarets insatsstatistik. 2.1.1 Fallolyckor Det är svårt att få uppgifter över hur många fallolyckor som inträffar, eftersom långt ifrån alla kommer till allmän kännedom. Enligt nationell statistik uppsöker nästan 400 000 personer akutsjukhusen varje år till följd av fallolyckor. Uppgifter över hur många som dödas och slutenvårdas till följd av fallolyckor registreras av Socialstyrelsen (EpC 1 ). Antal slutenvårdade i Norrköping visas i figur 7. Som referens används medelvärdet av antal slutenvårdade i referenskommunerna. 1 Epidimiologiskt centrum, Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 6

Antal slutenvårdade i fallolyckor 1200 1000 800 600 400 Referens Norrköping 200 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 7. Antal slutenvårdade till följd av fallolyckor. Källa: Socialstyrelsen (EpC) Antal döda i fallolyckor registreras i dödsorsaksregistret. Antal döda i fallolyckor 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Referens Norrköping Figur 8. Antal döda till följd av fallolyckor. Källa: Socialstyrelsen (EpC) Omkring 10 personer omkommer varje år till följd av fallolyckor. Ungefär 1000 personer skadas så svårt i fallolyckor varje år i kommunen att slutenvård krävs. Sett över den tidsperiod som statistiken avser, omkommer något fler personer i fallolyckor och fler slutenvårdas i Norrköping än i referenskommunerna. Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 7

2.1.2 Brand i byggnad För brand i byggnad bygger statistiken på Statens Räddningsverk statistikdatabas avseende antal bränder och antal döda i bränder. Socialstyrelsens statistik används för antal slutenvårdade till följd av bränder. 250 200 Antal brand i byggnad 150 100 Referens Norrköping 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 9. Antal brand i byggnad. Källa: Räddningsverkets statistikdatabas. De flesta personskador som inträffar till följd av brand sker vid brand i byggnad. Antal slutenvårdade till följd av bränder redovisas nedan. Uppgifterna kommer från Epidemiologiskt centrum (EpC) Antal slutenvårdade i bränder 14 12 10 8 6 4 2 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Referens Norrköping Figur 10. Antal slutenvårdade till följd av bränder. Källa: Socialstyrelsen (EpC). Den statistik som EpC redovisar kring antalet döda består av ett medelvärde över perioden. Skälet för detta är att undvika bakvägesidentifiering av de omkomnas identitet. Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 8

Antal döda vid bränder 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Referens Norrköping Figur 11. Antal döda i bränder. Källa: Socialstyrelsen (EpC). Omkring 200 brand i byggnad inträffar varje år, bortsett från 2006 då endast 135 bränder inträffade. Antal slutenvårdade och döda till följd av bränder varierar mycket år från år. Detta beror på att några få bränder kan få stort genomslag på personskadestatistiken. För Norrköpings del inträffade under 2005 en brand med två omkomna och flera slutenvårdade, vilket fick stort genomslag på statistiken under 2005. Vid en jämförelse med andra kommuner kan man konstatera att det inträffar fler bränder i Norrköping och fler personer skadas och omkommer till följd av bränder. Hur stora egendomsskador som uppkommer vid bränder är svårt beräkna. En bedömning är att bränderna i Norrköping förstör värden för 80-100 Mkr varje år. 2.1.3 Trafikolyckor Hur många trafikolyckor som inträffar har hämtas från det så kallade STRADA-systemet (Swedish Traffic Data Acquisition), som baseras på polisrapporterade och sjukvårdsrapporterade olyckor med personskador. I Norrköping är dock inga sjukhus med i systemet, varför statistiken endast baseras på polisrapporterade olyckor. Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 9

Antal trafikolyckor 250 200 150 100 50 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 12. Antal trafikolyckor i kommunen som rapporteras in i STRADA-systemet. Källa: Trafikolyckor 2006. Den ökning av antal olyckor som diagrammet visar mellan 2002 och 2003 har sin grund i förbättrade rapporteringsrutiner, vilket gjorde att fler olyckor registrerades. 250 200 Antal slutenvårdade i transportolyckor 150 100 Referens Norrköping 50 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 13. Antal slutenvårdade vid transportolycko. Källa: Socialstyrelsen (EpC). Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 10

Dödsfall transportolyckor 20 Antal 15 10 5 Norrköping Referens 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År Figur14. Antal döda i transportolyckor. Källa. Socialstyrelsen (EpC) De senaste åren har i snitt fem personer omkommit varje år till följd av transportolyckor i kommunen och drygt 200 slutenvårdas. Egendomsskadorna till följd av de trafikolyckor som räddningstjänsten larmas till uppskattas till omkring 15 Mkr varje år. 2.1.4 Drunkningsolyckor Antal drunkningstillbud 12 10 8 6 4 Referens Norrköping 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 15. Antal drunkningstillbud. Källa: Räddningsverkets statistikdatabas. Antalet omkomna och slutenvårdade till följd av drunkningstillbud är i stort sett noll. Däremot genomförs någon eller några direkt livräddande insatser vid drunkningstillbud varje år. Antal drunkningstillbud i Norrköpings kommun har sjunkit de senaste åren och närmar sig nu nivån i referenskommunerna. Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 11

2.1.5 Utsläpp farligt ämne. Antal utsläpp farligt ämne 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Referens Norrköping Figur 16. Antal utsläpp av farligt ämne som lett till räddningsinsats. Källa. Räddningsverkets insatsstatistik I stort sett inga personskador eller dödsfall har inträffat i samband med utsläpp av farligt ämne. Utsläpp är oftast av mindre karaktär med liten miljöpåverkan. 2.2 Sällanolyckor Vissa olyckor har aldrig inträffat, men det finns ändå en viss sannolikhet för att de skulle kunna inträffa. Till dessa olyckor hör större olyckor med omfattande konsekvenser. Sådana olyckor kallas här sällanolyckor. Ett sätt att få en uppfattning om hur stor risken är för sällanolyckor är att studera antalet verksamheter i kommunen som omfattas av Sevesolagens bestämmelser eller som klassificeras som farliga verksamheter enligt lagen om skydd mot olyckor. 2.2.1 Farliga verksamheter De verksamheter som omfattas av Sevesolagens bestämmelser eller som klassas som farliga enligt lagen om skydd mot olyckor redovisas i bilaga B. I bilagan finns också vilka typer av ämnen som hanteras vid dessa verksamheter och en bedömning av riskområde vid eventuell olycka. I bild 4 är några av dessa verksamheter markerade med en fyrkant. Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 12

Bild 4. Karta med anläggningar som omfattas av kap 2 4 i lagen om skydd mot olyckor. På bilden saknas Billerud Skärblacka, Kimstad kraftverk och Marvikens kraftverk. Genom att jämföra antalet verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen i Norrköpings kommun med andra kommuner, kan man få en indikation på hur risken är för stora olyckor i Norrköpings kommun i förhållande till andra kommuner. Kommun Högre kravnivå Lägre kravnivå Totalt Göteborg 18 7 25 Norrköping 15 18 23 Malmö 7 6 13 Stockholm 5 4 9 Helsingborg 3 1 5 Jönköping 2 3 5 Linköping 1 3 4 Tabell 7. Verksamheter som omfattas av Sevesolagen i Norrköpings kommun, daterad 2007-09-11. Källa: Räddningsverket 2.2.2 Transporter av farligt gods Företagen i sig genererar inte bara risker för sin närmaste omgivning, utan de genererar även transporter av farliga ämnen till och från företagen. Företagens lokalisering tillsammans med vägnätets utformning gör att transporterna till och från dessa företag måste ske i tätbebyggda områden. I bild 5 visas vilka vägar som i huvudsak används för transporter av farligt gods samt uppskattat antal transporter per dygn. Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 13

Bild 5. Vägar i tätorten som används idag för transport av farligt gods. Sjön Glan är kommunens enda dricksvattentäkt. Ett utsläpp av farligt ämne som når Glan skulle kunna orsaka stora påfrestningar på Norrköpings dricksvattenförsörjning. Utsläppet kan ske från en olycka i samband med transporter eller i samband med en olycka på de farliga verksamheter som finns i anslutning till Glan. För att förhindra att farliga ämnen når Glan finns så kallade fördröjningsdammar i några tillopp till Glan. Dessa dammar finns i första hand för att fördröja ett utsläpp av farliga ämnen i samband med en olycka med farligt gods på vägar. Vägverket har tillsyn över dessa fördröjningsdammar. Vid en olycka med farliga ämnen vid Glan har Brandförsvaret möjlighet att från ledningscentralen stänga råvattenintaget till Borgs vattenverk. 2.2.3 Ras och skred Enligt en utredning gjord av Statens Geologiska Institut (SGI) finns områden i kommunen där en översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden behöver utföras. En sådan kartering har genomförts. Det sammanfattande resultat av gruppens arbete är att stabiliteten allmänt bedöms som tillfredsställande. Inom några områden skall årliga besiktningar utföras med avseende på ytliga släntskred och erosioner, och detta gäller framförallt områden som sluttar mot vattendrag. Några områden har försetts med byggförbud mot bakgrund av risken för ras och skred (ex delar av Kopparbo). Andra områden har försetts med vissa restriktioner vid byggande (ex delar av Torskär). Områden som redan används för verksamheter hålls under ständig uppsikt via sensorer i marken. Bilaga till Handlingsprogram 2008-02-04 14