Våra nya vänner en del av VårKultur 2017

Relevanta dokument
Hej! Att tänka på innan du börjar:

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI Aktuella datum

TITANIC. Vårterminen Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra.

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Vad är viktigt i en bra skola?

1. Gillar du att vara på fritidshemmet? JA 167 NEJ 1 IBLAND 25 VET EJ 3

10 september. 4 september

Vad svarade eleverna?

Lägerskola i Piispala, Yttermark skola

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också

Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. (SV åk 7 9)

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

Mitt liv. Dans. Dagbok. Av Lina Sjögren. Jag heter Ella. Sovmorgon BFF Milla

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

Sune slutar första klass

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM

Facit Spra kva gen B tester

STADSLEDNINGSKONTORET

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Månadsbrev december-januari-13

Dagboken Mini. Av Lillia

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Merituulen koulu

Skruttans badträning

Så många som möjligt, så länge som möjligt, så bra som möjligt

Skruttan - flickan. med en mage som luras

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

- Små skrivuppgifter som kan bli något stort, sätt inga gränser för fantasin och låt pennan glöda!


Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen. #hemochskoladagen #kodinjakoulunpäivä

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Svenska från början 3

Sammanställning av enkätundersökning


Vi repeterar de regler som vi kom fram till skulle gälla under elevrådsmöten.

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

Onsdag den 13 oktober 2010

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Denna bok tillhör: Wille & Wilma. Mini-forskare

Illustration: Louise Winblad/Hej hej vardag. vänliga veckan. lärarhandledning årskurs 1 6

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Gammal kärlek rostar aldrig

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

På Bredängsskolan har vi en stor skolgård. På rasterna har vi jätteroligt. Vi gör en hel del utflykter.

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Författare: Julia Englund Illustratör: Julia Englund Rymdresan

Trevlig helg Monika och Helene

VANESSA. Den orädda. Joachim Masannek

Tranbärets månadsbrev november

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Kap,1. De nyinflyttade

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

Skolmonstret. Författare och illustratör: Edvin Gustin

Selma Lagerlöf Ett liv

Du är klok som en bok, Lina!

Lägerutvärdering VETTRA 2016

Det finns en konstig dörr på skolan och ingen har gått in där på 70 år. Den vill jag gärna gå in i för nästan ingen vet vad som finns där inne.

Djupgående frågor rörande vissa matematiska begrepp

Den magiska dörren. Wilma Fahlgren

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet Ingå kommun

Frågor till texten (svara med hela meningar).

I dag är det sommarlov. Chloe och Sandra har precis fått reda på att de ska åka till Karlsborg för att dom ska hyra en sommarstuga där.

MIKAELNYTT. Från Belgien till Örebro. Kul att träffa olika barn. Klass 6 Mikaelskolan Örebro mars 2010

Den magiska dörren. Kapitel 1 Johan

Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1

Sommarkollo Ange vilket kollo ditt barn gått på: Strandhem Barnens ö. 11/25/2014 Sida 1

Namnuppgifter. Barndomen

Resultat Västanbyns skola åk 3 våren 2012

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Vet du varifrån dina föräldrar kom på ditt namn? Var föddes du? Vilken var din favorit lek som barn? Hur ofta gick du till kyrkan som barn?

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Emma. MTM:s skolwebb. - lässtopp och läslogg, diskussions- och skrivuppgifter. mtm.se/skola. Introduktion. Inför läsning skapa förförståelse

Utvärdering deltagare

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Arbetsplan Fritids Läsåret 2015/2016

Veckobrev v.8. Hej! Efter sportlovet börjar skidveckorna. Det är veckorna 10, 11 och 12. Då åker vi skidor på idrotten och en gång varje dag.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Att tänka på innan du börjar:

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Havsresan del 1 En dag gick jag och min kompis Mattias ner till hamnen och då såg vi ett stort fartyg. Så vi smög oss på det. Det var ett lastfartyg.

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Kom ihåg ombyteskläder.

Jag är visst smart! säger Patrik

Du är klok som en bok, Lina!

Katten i Ediths trädgård

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Låt eleverna reflektera enskilt eller i grupp kring följande frågor. Samla sedan eleverna och diskutera frågorna.

Transkript:

Våra nya vänner en del av VårKultur 2017 I det här häftet presenteras projektet Vår nya vänner, där klass 2B i Malms skola fick träffa fyra seniorer och jämföra livet förr och nu. Det handlade om möten mellan generationer, om att skapa nya kontakter och om att olika åldersgrupper jämförde vardagen förr och nu. Vad har förändrats? Vad är lika? Vad kan vi lära oss av varandra? Diskussionerna rörde sig framför allt om skola, fritid, mat, lekar och kommunikation, men det blev också tal om kriget, om olika hyss, om vedeldning och Chromebooks. Efter träffarna bearbetade eleverna sina intryck i både bild och text. Resultatet finns i detta häfte. Tack till Paola Fraboni, som startade och genomförde projektet. Tack till Susanne Båge och övriga i Malms skola, som nappade på idén och tog emot gästerna med mycket värme. Tack till alla elever i klass 2b för nyfikenhet och intresse och för fantastiska bilder och texter. Ett stort tack också till de fyra seniorer som ställde upp och delade med sig av sina minnen och berättelser. Jag tror att detta projekt har gett oss alla som varit involverade nya vyer och tankar. I mötet mellan människor lär vi oss och får perspektiv på livet. Temat för VårKultur 2017 var Speglingar. Kultur över generationsgränser. Vi ville också uppmärksamma Finlands 100-årsjubileum och temat Tillsammans. Under våren har vi bakat fantasitårtor, pratat om och gjort minnesböcker, sjungit och rimmat, fotograferat med kaffepaket, samlat 100 vänner i en åboländsk vänbok, läst och dramatiserat sagor och lekt både gamla och nya lekar. Tillsammans. Vi ville genom årets VårKultur-satsning uppmuntra till möten mellan generationer, till att umgås och göra saker tillsammans och pröva på nya sätt att lära av varandra. Erfarenheter av det vi gjort och lärt oss och nya idéer och tips kommer småningom att samlas i ett häfte. VårKultur är ett årligt samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund och kultursektorerna i Pargas stad, Åbo och Kimitoön. Dessutom deltar skolor, föreningar, kulturaktörer och andra intresserade i att förverkliga det valda temat. VårKultur har ordnats årligen sedan 2007. Läs mera på www.varkultur.fi Lena Långbacka Sydkustens landskapsförbund 1

Hur allt började... Med Vårkultur föds alltid nya intressanta projekt och i år har jag kunna bidra med en lite del som jag har älskat från första början! Jag ville att äldre personer, med erfarenhet av andra tider, tider som vi inte kommer att kunna uppleva, skulle berätta om det de varit med om. Jag ville att barn skulle få ta del av och få nya insikter av deras berättelser. Och så sökte jag fyra äldre personer och hittade dem. Och så sökte jag en klass och hittade Susanne Båge, som barnen kallar Susse, och hennes elever i klass 2B i Malms skola. Jag började med att träffa Folke, Marianne, Gunnel och Kurre enskilt för att med dem gå igenom idén: att de skulle berätta om hur det var då de själva var lika gamla som eleverna i 2B. Vi pratade om deras barndom, jag fick fråga allt möjligt och mättade min egen nyfikenhet. Det gav dem en möjlighet att i förväg fundera över saker och ting. Folke, Marianne, Kurre och Gunnel på väg in till Malms skola. 2

Hur det gick till... Torsdagen den 9 mars gick vi tillsammans in till Malms skola och träffade en ljuvlig och välkomnande klass med 15 elever. De hade väntat på sina nya vänner och var väl förberedda för träffen. Varje senior fick en grupp på 3-4 elever att prata med. Grupperna fick olika utrymmen så de kunde prata i lugn och ro. Första timmen gick snabbt och så var det dags för lunchpaus. 3

Lunchpaus Barnen ledde sina nya vänner till matsalen och visade dem hur man tar mat nu för tiden och vad man äter i skolan. Och de åt tillsammans... 4

Fortsatta diskussioner Efter maten fortsatte de prata tills tiden var slut även om de gärna hade fortsatt! Barnen ville också visa hur de jobbar i skolan numera... Vi avslutade dagen alla tillsammans i klassen. 5

Tummen upp! Barnen visade vad de tyckte om sin tid med sina nya vänner: tummen upp! Hur det fortsatte... Barnen fortsatte fundera på allt de hade hört och skrev berättelser och ritade bilder. Med Susses hjälp samlade jag ihop allt. Tillsammans med Lena Långbacka redigerade vi materialet och sammanställde häftet som nu, just du, kan läsa och titta på. Onsdagen den 5 april var det dags för en avslutningsfest för alla i biblioteket i Pargas. Där fick vi tillsammans se häftet med alla fina minnen och fira att det är färdigt. Hur slutar det... Vem säger att det slutar? De kontakter som knöts under dessa dagar kommer att leva vidare, i minnen, i dessa häften eller genom nya besök eller en hälsning i butiken... Paola Fraboni 6

Folkes berättelse I dag har jag träffat Folke Pahlman. Han är 66 år och han tyckte om att leka natu. Han är snäll och när han var liten så var han jättebusig. Han lekte 10 stickor på brädet. Han föddes år 1950. Han sparkade ofta fotbollen ner i sundet med flit och läraren måste hämta bollen med en båt. Skolan började klockan 9.00. Skolan var också på lördagen. Sorayas mamma fixade så att vi fick prata med äldre. Folke cyklade till skolan. Han var ofta i Djupviken. Alvin Rintala 7

Folkes barndom Idag har jag träffat Folke Pahlman. Han är 67 år. Han har grått hår. Han föddes 1950. Han är snäll och rolig. Han har berättat om att hans pappa hade en egen rör- och vattenfirma. När han gick i skolan i Pargas simmade de i sundet på rasterna. Dom första telefonerna man kunde ta med dit man gick vägde 20 kilo. När Folke var i skolåldern lekte de natu (nata) och friidrott. Folke gick i skolan på lördagar. På fritiden cyklade Folke och hans vänner till Sattmarksbron och balanserade på broräcket. Folke fick kasta snöbollar när han gick i skolan. I Folkes klass var det 31 elever. När fröken ringde i klockan och man sku komma in sparkade pojkarna bollen i sundet. Folke började alltid skolan 9.00 och 10.00. Från årskurs 3-6 fick de kvarsittning 1h. Folke och kompisarna byggde barkbåtar. När Folke var liten gick han med äldre pojkar och simma. Sedan skrek de äldre pojkarna att han är på djupt vatten och han hoppade av ringen som han simma med och gick på botten och kom upp. Folke och vännerna var ofta och simmade i Djupviken, där det fanns en simstadion. Folke lekte nata på skridskor. När dom åt mat satte de en träbit under pulpetlocket. De hade dubbla pulpeter. Emma Toivonen 8

Folkes dag som barn I dag har jag träffat Folke Pahlman. Han är 66 år och i år fyller han 67. Folkes pappa startade en egen firma som var en rör- och vattenfirma. Folkes pappa har fixat rören på gamla sidan i vår skola. När Folke gick i skolan fick dom skolmat men dom måste ha med sig mjölk och bröd. Dom åt vid pulpeten. På rasterna hoppade vissa i sundet. Dom började aldrig före klockan 9 ibland 10. Folke brukade spela fotboll i skolan på rasterna och när det ringde in så sparkade dom bollen i sundet så lärarna fick hämta den med båt. I klassen var dom 32 stycken. På en årskurs var dom bara pojkar. På fritiden friidrottade dom, lekte med kompisar och spelade fotboll. Folke var busig. Folke balanserade på Sattmarks broräcke. När Folke var fem for han med sina kompisar och simma fast han inte kunde simma. Han hade en gammal ring och när kompisarna ropade att han var på djupt vatten så hoppa Folke ut och gick några steg på botten. Ibland var dom till Djupviken och simma. Där fanns en simstadion och 10 meters högt hopptorn. Finska mästerskapen ordnades där. Folkes kompis räddade en människa. På vintrarna for dom och skrinna på någon fotbollsplan. Där lekte dom nata. Det kostade 20 mark för dom spelade alltid musik. Theresia Johansson 9

Gunnel Fjäder och hennes liv Idag har jag träffat Gunnel Fjäder. Hon är 76 år och är snäll. Hon har glasögon. När hon var 7 år så fanns det inte så mycket pengar. Det fanns många skolor då och man fick ensidig mat i skolan. Några gick till skolan och hem från skolan. När hon ville ha en kompis kolla hon ut genom fönstret och såg om någon av hennes vänner var ute. Det fanns inte så många bilar så det var inte så farligt att gå över övergångsstället. Det här åt dom i skolan: välling, ärtsoppa, köttsoppa. Man gjorde en påse som man satt sitt handarbete i. Gunnel gjorde en boll. Några pojkar fick stå i skamvrån för att det hade varit dumma. Det var en klass i hela skolan. En häst med vagn hämtade maten, som var i en mjölkkanna. Man hade 6 dagar skola i veckan. Hemma hjälpte man mamma eller pappa. Läraren bodde i skolan dom fick en gång komma in i lärarens rum. Läraren hette Sara dom hade inga Chrome bookar Gunnel trodde att Chrome bookar var böcker. Matematik hette räkning. På morgonen satt läraren eld i kakelugnen. Dom bar in vatten, dom gjorde barkbåtar. Skolan började klockan 9 varje dag. Husen var små. Dom hade inte så många leksaker så dom gjorde kossor av kottar. Sorayas mamma leder grupperna. Ava Ilmonen 10

Gunnels berättelse Idag har jag träffat Gunnel Fjäder som är snäll. Gunnel är 76 år. Det är länge sedan hon gick i skolan. Det fanns många skolor i Pargas. När Gunnel gick i skolan fick hon ingen mat. Gunnels lärare hette Sara. Gunnel tyckte att det var lite tråkigt i skolan. De var 28 i klassen. Läraren bar in ved på morgonen. Gunnel gick i skolan på lördagarna. Läraren bodde i skolan. Gunnel hade lagat korkbollar. Om man busade måste man stå i skamvrån. En del kom från fattiga hem. Gunnel skrev med bläckpenna. Gunnel lekte kurragömma. Gunnels skolmat kom med häst och vagn. Maten var gröt eller soppa. Det fanns inte så många bilar. Gunnel hade inte någon telefon. Gunnel hade inte datorer. Matematik hette räkning. Gunnels klass fick kall mat. Det var roligt att få träffa Gunnel. Dennis Jonasson 11

Gunnels barndom Idag har jag träffat Gunnel Fjäder. Hon är 76 år och har svartbrunt hår. I skolan hade dom soppa varje dag. Hon bodde i ett litet hus. När man skulle leka med en kompis brukade man kolla ut om någon var hemma. Man brukade hjälpa mycket. Man brukade söka ved. Man var i skolan på lördagar. Man hade inte telefoner. Man kunde laga bollar av korkar. Man bar in vatten. Det var ett klassrum i skolan och lärarens rum. I skolan var det en skamvrå. Man skrev med bläckpenna och man kunde inte gumma. Man brukade leka mest ute. Man brukade vara väldigt busig ibland. Man brukade leka allt möjligt. Man började skolan varje dag klockan nio. Man brukade gå till skolan. Gunnel trodde att våra Chrombookar var böcker. I Gunnels klass var det 28 barn i klassen. Matte sa man till räkning. Paola ledde det här projektet. Varje dag brukade någon hamna i skamvrån. Ellen Viemerö 12

Kurres skolberättelse Idag har jag träffat Kurre Långbacka. Han är 85 år snart 86 år. Han har grått hår. När kriget började var Kurre 8 år. Han bodde i skolan så det var inte så långt att gå till klassrummet. Han bodde i Österbotten. I Kurres klass har dom ingen QOMO tavla. När Kurre var i skolan så hade dom dubbelpulpet. Kurre hade hobbyn som backhoppning. Kurres mamma och pappa var lärare. Också hans frus mamma och pappa var lärare. När Kurres klass var på rast lekte dom kurragömma. Dom satte för svarta gardiner för dom trodde att ryssarna skulle åka med ett flygplan och slänga bomber. I Kurres skola var dom 150 barn. I Kurres klass hade dom också matteböcker. Men dom skrev också på tavlan. I Kurres familj var dom 4 barn och en mamma och en pappa. Kurre hade också kaniner. Sorayas mamma ledde detta projekt. Alicia Krook 13

Kurres dag Idag har jag träffat Kurre Långbacka och han fyller 86 år om en vecka. Han har grått hår. Han bodde i skolan, han måste ta egen mat med. Kurre var rolig. Hans föräldrar har dött för länge sedan. När han åkte skidor så hoppade han så hans tossa gick sönder. Han var pigg. Han darrade när han berättade att man måste sätta svarta gardiner för fönstren, när ryssarna släppte bomber. Han gjorde ett hyss. Axel Gustafsson 14

Träff med Kurre Idag har jag träffat Kurre Långbacka han är glad och snäll men gammal. Han darrar mycket men han fyller snart 86 år. Kurre är 85 år nu när han var liten bodde han i en skola i Österbotten. Båda hans föräldrar var lärare. Han måste alltid ta med sig mat till skolan. Kurre föddes 1931. Han hade 2 kaniner och han hade en bra skidbacke hemma hos sig. Han brukade hoppa backhoppning i skidbacken. Dom hade svarta gardiner när det var krig för att ryssarna inte skulle bomba deras skola med flygplan. Dom hade dubbla pulpeter i skolan så man satt två stycken tillsammans. Det fanns småskola och mellanskola. Dom lekte kurragömma och nata. Han gjorde ett radiohyss i skolan efter han hade slutat. Dom hade ingen QOMO hos dom på den tiden. Dom hade taklampor på den tiden. Elvin Pettersson 15

Kurres skola Idag har jag träffat Kurt-Erik Långbacka. Han är 85 år och fyller nästa onsdag 86 år. Han kallas för Kurre. Han är snäll, gråhårig och bodde i Österbotten, han hade kaniner och han bodde i skolan för att hans mamma och pappa var bägge lärare. Det fanns både småskola och mellanskola. I småskolan jobbade hans mamma och i mellanskolan jobbade hans pappa. Deras skola var på en backe så dom kunde skida nedför. Backen var jättehög. Kurre hade en hobby och det var backhoppning. Hans frus mamma och pappa var också lärare! Kriget började när han var 8 år och då måste dom dra ned svarta gardiner. Dom hade skolmaten i väskan. Dom hade ingen QOMO tavla och dom hade dubbelpulpet, dom hade taklampor, dom lekte kurragömma och nata och radion kom lite efter. Alla dom sakerna finns också nu. Dom gick i skolan också på lördagar. Min mamma Paola ledde det här projekt. Han var riktigt pigg fast han var 85 år. Dom hade inga bilar, bussar utan dom hade ibland hästvagn eller så skidade dom på vintern eller så gick dom. När Kurre var barn kunde man bo i skolan. Det var inte bara Kurre som kom utan också Gunnel, Marianne och Folke. Soraya Kraufvelin 16

Det Marianne sa Idag har jag träffat Marianne Saanila hon är från Sverige. Hon var ett krigsbarn. Hon kan inte dabba men alla måste inte kunna. Dom hade inte böcker. En dag hittade hon en ekorre som hon skötte om och hon släppte den fri. Men varje sommar skickade hon ekorren tillbaka och den kom. Men tredje sommaren kom den inte. Hon spelar inte clash royale. Hon spelar inte pokémon go. Man fick inte äta tuggummi. Man drack jättemycket Coca Cola. Hon kan inte skoota. Hon var rolig. Hon tycker att jag var rolig. De fick inte läxor. Alex Aaltonen 17

Idag har jag träffat Marianne Saanila, hon är 75 år Hon var 3 år när det var krig och hon måste fara till Sverige och där var många familjer som tog emot krigsbarn hon var 1 år i Sverige men hennes mamma jobba i Sverige. Om man bodde nära skolan så fick man gå hem och äta på matrasten om man ville. Dom fick ringa i klocka. Man fick inte äta allt för mycket tuggummi. Hon hitta ett tuggummi som någon hade tuggat på, men hon tog det i munnen och tugga lite men sen så såg hennes pappa det. Det var hennes första tuggummi, men pappan bad henne spotta ut det. Hon åt sin första banan när hon kanske var 10 år eller något sådant. Det var då när hennes kompis bjöd på banan, för hennes pappa jobbade på ett fartyg som for till Kanarieöarna. Det fanns jättemånga och stora bananland i Kanarieöarna men dom var jättesmå. Man drack jättemycket CocaCola. 18

Hon tyckte om mina Pokémons. Hennes nya föräldrar som hon var med i Sverige 1 år var båda lärare. Hon tyckte om att skida och åka skridsko. Hon var för det mesta glad. Dom hoppade hage på rasten. Det var många skolor i Pargas men många är nu stängda. Olivia Kraappa Mariannes barndom I dag har jag träffat Marianne Saanila. Hon älskar grodor. Hon är ett krigsbarn. Hon gick i en speciell skola där det inte fanns läxor. När hon skulle fara till sina släktingar såg hon ett tuggummi på stolpen till porten. Marianne tog tuggummit och började tugga och då hon kom in frågade hennes mamma vad hon tuggade på. Marianne sade att det var ett tuggummi. Hennes mamma frågade varifrån hon hade fått tuggummit. Marianne sa att de var på stolpen till porten. Hennes mamma sade att hon måste spotta ut tuggummit med en gång. Under kriget fick Marianne bo i en familj i Sverige. Hon fick en bra familj i Sverige där hon fick bo under kriget. Klara Sarelin 19

Marianne som barn Idag har jag träffat Marianne Saanila. Hon är ganska gammal. Marianne är krigsbarn. Marianne kommer ihåg när hon åt sin första banan. Marianne bodde nära skolan så hon gick hem och äta. Ett tuggummi var som en lördag på den tiden. Tomater fanns inte i Finland på den tiden. Sorayas mamma gjorde att vi fick prata med äldre. Jason Mattsson 20