Utbildning & Demokrati Författarvägledning Utbildning & Demokrati Utbildning & Demokrati är en pedagogisk tidskrift vars namn är inspirerat av John Deweys klassiska arbete Democracy and Education från 1916. I tidskriften publiceras texter i skärningspunkten mellan filosofi och samhällsvetenskap. Ambitionen är att bidra med analyser av utbildning i vid mening: såväl dess inre verksamheter som dess politiska innebörder. I likhet med Dewey vill vi betona kommunikationens betydelser för meningsskapande där de didaktiska frågorna relateras till synen på utbildning som demokratisk instans och utbildningens roll som offentligt rum. Tidskriften vänder sig till de som är intresserade av förskola, skola, lärarutbildning och annan högre utbildning men även till läsare med intresse för kommunikationsprocesser i andra sammanhang. Tidskriftens allmänna policy Både förslag till manuskript och färdiga manuskript ska skickas till redaktionen som elektronisk post. E-postadressen är: uod.red@oru.se Antagna artiklar måste förses med en överenskommelse om publicering som finns att ladda ner från Utbildning & Demokratis hemsida: www. oru.se/humus/uod Peer review För att säkerställa artiklarnas vetenskaplighet och kvalité använder sig Utbildning & Demokrati av två externa granskare per artikel utifrån en så kallad double-blind peer review. Detta innebär att du som författare är anonym för redaktionen och de externa granskare som kommer bedöma din artikel, liksom de är anonyma för dig. Inför författandet av en artikel, ta gärna del våra instruktioner till de externa granskarna som finns på hemsidan. Avidentifiering av artikelmanus Var god att endast skicka in manuskript som är avidentifierade. Detta innebär att namn, referenser och fotnoter med innehåll som avslöjar författarens identitet ska strykas eller markeras med [Borttaget för reviewförfarande].
Artiklarnas längd Artiklarnas längd bör inte överstiga 6000 ord, vilket blir cirka 18 sidor i tidskriften. Artikelmanus som överstiger 8000 ord remitteras och behandlas inte av redaktionen. Språk Tidskriften publicerar artiklar skrivna på svenska, norska, danska och engelska. Huvudprincipen är att artiklar skrivs på det språk som författaren behärskar bäst. För artiklar skrivna på andra språk än svenska ansvarar författaren själv för att erforderlig språkgranskning görs. Engelskspråkiga artiklar skrivna av icke-engelskspråkiga författare ska vara försedda med intyg om att professionell språkgranskning gjorts. Detta gäller även abstract och keywords. Artikelformalia Typsnitt och formatering I tidskriften används typsnittet Sabon, men du ska helst använda Times New Roman. Skriv vänsterjusterat. Använd inga formateringar, då detta försvårar den grafiska formgivningen! Artikelrubrik Rubriken skrivs i vanlig text och ska inte formateras som rubrik (se nedan). Artikelrubriken får inte vara alltför lång. Långa rubriker medför att inte hela rubriken får plats i sidhuvudet. Dessutom blir det svårt (ibland omöjligt) att få med hela titeln i innehållsförteckningen. En kort titel, eventuellt med underrubrik, är alltså bäst. Glöm inte att även skriva en engelskspråkig översättning av artikelrubriken som inledning av abstract Rubriker Vi använder tre typer av rubriknivåer utöver artikelrubriken: Underrubrik I (1) Underrubrik II (2) Underrubrik III (3) Markera vilken rubriknivå som gäller genom att skriva rubrikens nivånummer (1, 2 eller 3) inom parentes i direkt anslutning till rubriken. Dessa
siffror tas bort i den färdiga texten. Du ska alltså inte göra egna rubriker i olika storlekar utan endast ange rubrikstorlek med siffror! Abstract Artikeln ska inledas med en kort abstract på engelska. Abstract bör vara längre än 1000 tecken inklusive mellanslag. Det ska även finnas en engelsk översättning av artikelrubriken som inleder abstract. Efter abstract ska relevanta keywords på engelska anges, dessa skrivs på en egen rad. Observera att om inte abstract finns med begär vi omedelbar komplettering. Glöm inte att bifoga intyg om att professionell språkgranskning gjorts! Författarpresentation Författaren ska skriva en kort presentation enligt följande mall: Förnamn Efternamn är professor i pedagogik vid Örebro universitet, 702 81 Örebro. E-post: förnamn.efternamn@oru.se Presentationen ska läggas in efter abstract och keywords. Citat Kortare citat inne i texten markeras med citattecken. Använd inte kursiv stil såvida inte originalet är skrivet med det. Obs, använd inte raka citattecken utan enbart typografiska ( ). Längre citat samt citat skrivna på andra språk än den huvudsakliga brödtexten formateras i tidskriften med indrag och mindre teckenstorlek. Du markerar dessa citat enklast genom att göra indrag i artikelmanuset. Citattecken ska inte användas vid längre citat. Förkortningar I löpande text bör förkortningar inte användas utan istället skrivs hela orden ut. D v s, det kan vara lämpligt att skriva ut det vill säga. I de fall förkortningar används (till exempel vid hänvisningar) ska de skrivas utan punkter men med mellanslag: t ex, bl a, d v s, m m, och så vidare när artiklarna är skrivna på svenska, norska eller danska. I engelskspråkiga artiklar ska däremot punkt användas. Emfas Emfas ska göras med kursiv stil.
Avstavning Avstava inte texten. Eventuella avstavningar måste vi alltid ta bort för att slippa bindestreck mitt i raderna i tidskriften. Lägg heller inte in egna radbrytningar, förutom vid nytt stycke. Noter I tidskriften placeras fotnoter alltid efter själva artikeln. Det är därför bra om de är placerade som slutkommentarer redan i manus (alltså inte som fotnoter). Litteraturhänvisningar i texten Litteraturhänvisningar anges inom parentes i texten, ej i fotnot. Hänvisningen ska ange författarens efternamn, årtal och eventuell sidhänvisning. Inget kommatecken används mellan efternamnet och årtalet, men däremot mellan årtal och eventuell sidhänvisning samt mellan olika referenser. Exempel: (Liljestrand 2002, Lindblad & Sahlström 2001) (Englund 2002, s 23). Uttryck som ibid och a a ska inte användas utan författarens efternamn skrivs ut vid varje tillfälle, alternativt bara sidan om hänvisningarna löper tätt inpå varandra. Sidhänvisningar i engelskspråkiga artiklar skrivs p. alternativt pp. För övriga språk används förkortningen s utan punkt. Boktitlar som anges i löpande text ska kursiveras och inledande VERSALER ska användas i engelska titlar. Författares förnamn Om författarnamnet flätas in i texten och enbart år och eventuell sidhänvisning anges inom parentes så ska författarens förnamn skrivas ut första gången det anges. Författares förnamn anges alltid i referensförteckningen. Referenser Referenser i svenskspråkiga artiklar skrivs enligt den modell som presenteras i Referenshantering vid Pedagogiska institutionen som också finns att få från redaktionen. Denna följer i princip APA (The Publication Manual of the American Psychological Association). De väsentligaste avvikelserna utgörs av att vi alltid skriver ut författarens förnamn i referensförteckningen samt att vi skriver referenserna på svenska. Således red (istället för ed) vid angivande av redaktörskap
även om boken ifråga är skriven på engelska. År skrivs inom parentes med kolon efter, se exempel: Tornberg, Ulrika (2007): Om erfarenheternas verklighet. I Ylva Boman, Carsten Ljunggren & Moira von Wright, red: Erfarenheter av pragmatism, s 209-230. Lund: Studentlitteratur. Denna princip gäller även vid referens till engelskspråkiga texter i en svenskspråkig artikel, således red (istället för ed) vid angivande av redaktörskap, se exempel: Martin, Jane R (1995): Education for domestic tranquillity. I Wendy Kohli, red: Critical Conversation in Philosophy of Education, s 45-55. New York: Routledge. Observera alltså hur ordningen är förnamn först och efternamn därefter när det gäller redaktörsnamn. Inledande versaler används vid angivande av engelskspråkig huvudtitel (men ej för kapitel/artikelrubrik). Sidangivelse ska finnas för såväl angivna artiklar som kapitel i större verk. Samma principer för versaler och gemener som för bokkapitel gäller för tidskriftsartiklar som således skall anges med gemener medan tidskriftens namn anges med versaler (utom prepositioner och bindeord) och kursiveras, precis som boktitlar, exempel: Englund, Tomas (1996): The public and the text. Journal of Curriculum Studies 28(1), 1-35. Referenser i engelskspråkiga artiklar följer engelskspråkiga regler vad gäller angivande av redaktörskap, förkortningar etcetera. Exempel: Featherstone, Mike & Burrows, Roger (1995): Cultures of technological embodiment. An introduction. In Mike Featherstone & Roger Burrows eds: Cyberspace, Cyberbodies, Cyberpunk, pp. 1-21. London: Sage. I den mån icke-engelskspråkiga referenser anges ska en engelskspråkig översättning ges inom hakparentes direkt efter originaltiteln, se exempel: Dysthe, Olga (1996): Det flerstämmiga klassrummet. [A classrom with many vocies]. Lund: Studentlitteratur.
När det förekommer fler än två författare och/eller redaktörer binds de samman med tecknet ; utom före den sista författaren eller redaktören där sambindningstecknet är detsamma som vid två författare/ redaktörer, d v s &. Hänvisningar till artiklar i denna tidskrift anges enligt följande: Artiklar publicerade mellan 1992 och 1998: Utbildning och Demokrati tidskrift för didaktik och utbildningspolitik Artiklar publicerade fr.o.m. 1999 och därefter: Utbildning & Demokrati tidskrift för didaktik och utbildningspolitik OBS! Referenser läggs in utan blankrad. Bilder och figurer Eventuella bilder/figurer ska infogas på avsedd plats i den löpande texten. Alla bilder trycks i gråskala så gör gärna om färgbilder så du ser hur det blir i färdigt tryck. Redaktionen U&D