Flexibla studiecirklar för alla

Flexibla studiecirklar för alla material för dig som är deltagare folkbildningsförbundet 2004

innehållsförteckning lärkartan 4 viktigt att tänka på när du studerar på nätet 4 Tekniska problem 4 Netikett 4 Smileys 4 lärstilar 5 De sex olika lärstilarna 5 att söka på internet 6 Ju fler sökord desto noggrannare resultat 6 Fler sökknep 7 Några sökuppgifter 7 att skapa en bra studiemiljö 8 mål, motivation och planering 10 Sätta mål 10 Belöna dig när du nått målen! 10 Väcka intresse 10 Planera dina studier 10 Var aktiv ofta 11 Tekniska problem 11 källkritik på internet 12 Adressen 12 Målgrupp 13 Aktualitet 13 checklista för källkritik av en webbsida - punkt för punkt 14 Produktion Herman Design Sthlm Folkbildningsförbundet Box 730 101 34 Stockholm Tel: 08-412 48 50 Fax: 08-21 88 26 fbf@studieforbunden.se Kopieringsunderlag. Får Får fritt fritt användas i i Folkbildningsförbundets medlemsorganisationer Folkbildningsförbundet & & Tommy Nilsson 2003 2003

lärkartan Den här övningen syftar till att hjälpa dig att för dig själv klarlägga olika tillfällen i livet där du lärt dig något. När du tänker på att lära ser du kanske framförallt dina år i skolan framför dig. Men som tur är, lär vi ju oss massor även utanför skolan och det under hela vårt liv. Det kan vara på jobbet, i familjen, som förälder, i föreningen osv. Ofta lär man sig mycket i vardagen utanför alla former av kurser och utbildningar. Ett sätt att tydliggöra detta är att skriva ned det i form av en lärkarta. Nedan ser du ett exempel på en ifylld sådan. Längst ned i den vänstra axeln har du formella utbildningar (kurser, skolor) medan det uppe till vänster är vardagens lärande det du lär dig medan du håller på. Den lodrätta pilen markerar livets gång, från barn i skolan till vuxen. Fundera under ett par minuter kring vad och var i livet du lärt dig något. På nästa sida finns en tom karta du kan fylla i. I vardagen utanför organiserade kurser och utbildningar Lärde mig åka långfärdsskridskor Sekreterare i Brukshundsklubben Var med i scouterna lärde mig om friluftsliv Jag blev förälder Deltog i min första cirkel i spanska Kurser på jobbet Gick ut grundskolan I skolan och på andra kurser och utbildningar Ung Äldre Sid 2 av 14

lärkartan: varsågod och fyll i I vardagen utanför organiserade kurser och utbildningar I skolan och på andra kurser och utbildningar Ung Äldre Sid 3 av 14

viktigt att tänka på när du studerar på nätet tekniska problem Förr eller senare kommer du att stöta på något problem i samband med dina studier över nätet. För att du inte skall tappa fart i dina studier så är det viktigt att: Du vet vilken typ av support din avdelning kan ge dig. Finns det någon man kan ringa? När finns supporten tillgänglig? Noggrant läsa manualen för att se om du själv kan lösa problemet. Be din ledare/lärare eller annan support om hjälp så snart som möjligt. Ge så klar och tydlig information som möjligt om problemet till den som skall hjälpa dig. Ofta finns det ett flertal möjligheter till vad som kan vara fel. Snabbt prova om det fungerar utifrån de tips du får. I nödfall fundera ut var en reservdator med Internetuppkoppling kan finnas (till exempel på biblioteket) som du kan använda under tiden din vanliga dator strular. På http://www.folkbildning.net hittar du mer information om FirstClass och Folkbildningsnätet. Där finns även en manual och program att ladda ned. netikett Precis som i vanliga livet finns det regler för hur man uppför sig på nätet. Dessa kallas Netikett. Här är några av dessa regler: Uttryck dig tydligt. Ditt kroppsspråk (leende, viftningar med handen osv.) kan inte förmildra eller förstärka det du skriver på skärmen. Det är därför viktigt att dina texter är så tydliga att folk inte missförstår dig. Skriv kort. Forskning visar att när vi läser på skärm tappar vi ca 25 procent i läshastighet jämfört när vi läser från papper. Därför: hellre fler korta inlägg än ett längre. När du skriver texter som skall läsas på skärm (till exempel inlägg i en konferens) är teckensnitten Verdana och Arial i storlek 11-12 ett bra val för att öka läsbarheten. Att skriva med STORA bokstäver är som att skrika! Skriv därför aldrig hela meningar eller meddelanden med stora bokstäver, om det inte är så att du vill markera att du är arg. Stora bokstäver (versaler) är dessutom svåra att läsa. Utgå från att den du kommunicerar med är positiv. Det är väldigt lätt att bråka på nätet när man inte ser den andre i ögonen och kan förstå av betoningar, handgester m m vad den personen vill säga. Fråga och be om förtydligande om det är något du tycker är oklart. Publicera inte bilder (eller annan personinformation) på en webbsida utan att de som är med på bilderna har gett sitt samtycke. smileys Smileys är symboler som används i bland annat e-postmeddelanden för att markera ansiktsuttryck. De kan vara bra hjälpmedel för att markera om man är glad eller ledsen. Vrid pappret åt höger så ser du hur de är tänkt att fungera! :-) Jag är glad :-( Jag är ledsen/negativ ;-) Säger något med glimten i ögat :-D Jag är jätteglad %-) Jag känner mig snurrig Sid 4 av 14

lärstilar Hur lär du dig bäst? Och hur lär du dig sämst? Antagligen har du varit med om massor av tillfällen då du känt att här lär jag mig inte ett dugg. Vid andra tillfällen är det kanske tvärtom: Oj, vad jag lärde mig mycket idag! Lärstilar bygger på tanken att om vi själva får välja hur vi gör för att lära oss något eller lösa ett problem så kommer vi att välja det sätt som passar oss bäst. Den metod vi oftast väljer är vår lärstil, den metod som vi tycker fungerar bäst för oss. Fundera på hur din familj beter sig när ni köpt någon ny teknisk pryl, till exempel en video. Vill någon slita upp den ur paketet och själv efter bästa förmåga få igång den? Någon annan kanske hellre vill läsa manualen noggrant innan ni sätter igång? Dessa olika sätt att hantera problem handlar just om lärstilar. Det finns många olika teorier om lärstilar och olika typer av lärstilstest. Tester av olika slag berättar inga absoluta sanningar om hur du är som person. Ta dem istället som utgångspunkt för att fundera kring hur du lär bäst. Kanske kan du använda ditt favoritsätt mer än tidigare i dina framtida studier. Antagligen kan det göra att dina studier känns enklare. På träffen var du med om ett mycket enkelt test som omfattade sex olika lärstilar. Dessa kan i mindre eller större utsträckning, dominera vårt sätt att lära. Din lärstil kan vara en blandning av flera olika lärstilar och kan variera beroende på vilken situation det är, om du är stressad osv. De sex lärstilarna utgår från våra sinnen: hörsel, syn, känsel osv. de sex olika lärstilarna lyssna på andra Hörseln, det auditiva sinnet, är det dominerande sinnet. En person med denna lärstil har en god lyssnarförmåga och minns det mesta från föreläsningar, muntliga instruktioner osv. En person där denna stil är dominerande, har antagligen lätt för att lära i en traditionell skolmiljö. se och tolka bilder Det man ser dominerar det man kommer ihåg. Har du denna lärstil, har du antagligen lätt för att läsa kartor, ritningar, analysera bilder och komma ihåg ansikten. Du lär dig bäst genom att någon visar hur man skall göra något. taktil: konstruera, rita, bygga Har du en utpräglad taktil förmåga lär du dig genom att arbeta med händerna, prova, ta isär och sätta ihop. läsa texter och böcker Du lär dig bäst genom att läsa böcker, texter och instruktioner och har lätt för att komma ihåg ord och texter. rörelse och upplevelse Du lär dig bäst genom det du själv upplever och genom att använda hela kroppen. Denna lärstil kan vara dominerande hos idrottare och dansare. tala och diskutera Du lär dig bäst genom att tala själv, diskutera med andra och att förklara för andra. Sid 5 av 14

att söka på internet Att kunna söka effektivt är ett bra verktyg när du snabbt skall hitta rätt material på Internet. För att det skall gå lättare att hitta bland alla de miljarder olika sidor som finns tillgängliga, finns det olika verktyg som hjälper dig att söka på Internet. Dessa kallas söktjänster. Vi skall titta närmare på hur du använder en av de mest använda söktjänsterna, Google. När du söker efter ett eller flera ord letar Google igenom sina register. Den söker inte igenom hela Internet varje gång, eftersom det skulle ta flera veckor. Du hittar Google på http://www.google.se Vi skall börja med att söka efter ordet katt. Skriv in ordet i sökfältet som på bilden ovan. Om du marker sidor på svenska så får du enbart upp sidor där texten är på svenska. Därefter klickar du på knappen Google-sökning eller trycker enter på ditt tangentbord. Du får då upp ditt sökresultat. De blå länkarna är de träffar vi fick när vi sökte på ordet katt. Ju högre upp i listan de är, desto mer stämmer de överens med vår sökning På Google finns även sponsrade länkar (annonser) inom vissa områden Under varje träff finns en text som beskriver sidan Den gröna adressen är webbadressen till din förfrågan ju fler sökord desto noggrannare resultat Om vi bland alla våra träffar vill veta mer om kattpensionat, kan vi gå tillbaka till sökfältet där vi skrev katt och lägga till ordet pensionat. Då får vi upp resultat för en mer specificerad sökning. Ju fler ord du anger desto noggrannare blir resultatet. Prova till exempel att söka på kattpensionat stockholm. Då får du endast upp information om kattpensionat som ligger i Stockholmstrakten. Det kan löna sig att söka på vanliga felstavningar och särskrivningar av ord, till exempel katt pensionat. Sid 6 av 14

fler sökknep Du kan använda dig av några enkla symboler för att göra mer exakta sökningar. Med hjälp av plustecken och minustecken kan du utesluta och lägga till ord så här: kattpensionat-hund. Då skulle vi få fram sidor där ordet kattpensionat men inte ordet hund finns med. Om du vill söka på en speciell ordföljd använd citattecken så här: en tjock katt. Då innehåller svaren just den frasen. Om du vill lära dig mer om att söka på Internet, hittar du en sökskola på: http://www.skolutveckling.se/skolnet/sok/sokskola/ några sökuppgifter Här är några sökuppgifter som du kan jobba med för att öva din förmåga att söka på Internet. De hänger ihop med övningscirkeln Vår stad. Hur många invånare har Lunds kommun? Vad symboliserar Landskrona kommuns stadsvapen? I vilken kommun ligger Wadköping? Vilken känd roman utspelas där? Vilka världsarvsplatser finns det i Stockholm? Och vad är ett världsarv egentligen? Sid 7 av 14

att skapa en bra studiemiljö I princip kan du studera var som helst. I soffan, på stranden, på bussen hem osv. Vardagen är fylld med små stunder som du får gratis. Det är bara ett problem med alla dessa små stunder att du skall koncentrera dig på det som skall studeras. Hemmets lugna vrå kan ibland vara en miljö som är svår att koncentrera sig i. Där finns många källor till störning: barn som leker och stojar eller en partner som vill prata om dagen på jobbet. Andra kan vara allt annat som drar i dig i hemmet: TV-soffan, stryktvätten, köket osv. Det är därför viktigt att du känner efter vad som stör dig och vad som känns avslappnande och försöker skapa en studiemiljö efter det. Så här har några andra löst det: Min partner tar barnen och åker och badar med dom varje tisdagkväll. Då får jag ett par timmar helt själv och lugn och ro för studier. Jag går till biblioteket när jag skall studera. När jag går dit slår jag på studiehuvudet och kan koncentrera mig fullt. När jag är hemma kan jag istället lägga energin på familjen. Eftersom jag läser via nätet så stannar jag kvar en stund efter jobbet då och då och löser de flesta uppgifterna som det krävs dator till. Jag har talat om för mina vänner att onsdagarna vill jag ha för mig själv. Jag har bett dem att inte ringa eller titta in på fika. Annars är de förstås välkomna! Om du studerar hemma är det viktigt att du kan få en vrå för dig själv där du kan sitta med det du kan behöva för dina studier: studieböcker, anteckningsblock, uppslagsböcker m m. Se till att du inte har saker runt omkring dig som distraherar: tidningar, kataloger, räkningar och liknande. Risken finns att något av detta känns roligare eller angelägnare att syssla med än studierna! Sid 8 av 14

En viktig del av studiemiljön vid flexibla studier är tillgången till dator med Internetuppkoppling. Har du dator hemma är ett tips att du kommer överens med de andra i familjen om att du måste få använda datorn den tid du behöver. Glöm inte bort att förbereda dem på att telekostnaden kan öka då du kanske är uppkopplad mer än tidigare. Har du inte dator hemma så finns det ofta datorer att låna på bibliotek och lärcentra. Se därför efter vilka öppettider m m som gäller så att du kan beräkna hur och när du får tillgång till en dator. Att skapa variation i sina studier kan vara ett bra sätt att stimulera sig själv. Du kan byta plats där du sitter och läser, läsa olika texter osv. Du som är registrerad användare på Folkbildningsnätet har via resurssidorna (www. resurs.folkbildning.net) tillgång till Nationalencyklopedins webbplats och annat material för dina studier. Sid 9 av 14

mål, motivation och planering Att ha mål för sina studier och att vara motiverad hänger ihop. Att studera utan att vara motiverad går, men det är segt. Därför är det viktigt att skapa målbilder för sig själv vad är det just du vill nå genom att delta i cirkeln eller kursen? sätta mål Ett mål behöver nödvändigtvis inte vara att jag skall kunna si och så efter kursen. det kan handla om att du vill: Testa hur det är att studera om du inte gjort det på länge Att prova på en annorlunda form av utbildning (till exempel en studiecirkel) Prova om ett ämne är intressant Det kan förstås också handla om just kunskap: efter kursen vill jag kunna köra båt säkert, jag vill kunna göra mig förstådd på engelska osv. Det viktiga är att du målar upp en tydlig bild av vad du vill ha ut av den tid och kraft du lägger ner på studierna. För kortare kurser eller cirkel kanske det räcker med ett mål. Med längre utbildningar kan du behöva sätta upp flera delmål. belöna dig när du nått målen! Tunga avsnitt i studierna kan bli lättare om du tänker på att du skall belöna dig själv på något vis när du nått ett mål. Det kan handla om små belöningar som: När jag läst igenom textuppgifterna skall jag packa fikat i ryggsäcken och ta en lång skogspromenad eller större som: När jag läst klart kursen skall jag ta med mig familjen till sommarstugan över helgen. Du vet bäst vad som uppmuntrar dig: bullbak, en spännande film, gå till simhallen osv. Sätt upp dina belöningar jämte målen så blir vägen lättare. väcka intresse Om studierna hela tiden känns intressanta hjälper det dig att hålla motivationen hög. Ett sätt att skapa intresse är att försöka relatera det du läser om till dig själv genom att fråga dig: Vad säger det här mig? I vilket sammanhang kan jag få nytta av de här kunskaperna? Hur hänger det ihop med det som jag tidigare kände till? Försök att tränga på djupet av det du läser: Vad menar författaren här? Hur hänger det ihop med vad vi diskuterade i gruppen? Ett annat knep är att hela tiden försöka ställa frågor till det du läser och sedan försöka hitta svaren på dem. planera dina studier Den vanligaste anledningen till att man måste avbryta studier som går helt eller delvis via nätet, är brist på tid. Därför är planering av dina studier ett av de viktigaste knepen för att lyckas. Många tror att studier som går helt eller delvis på distans är lättare att hinna med än sådana kurser och cirklar som går i vanlig form där man träffas fysiskt. Tyvärr är det tvärtom! Även om du själv har stor frihet Sid 10 av 14

att bestämma när och vad du ska studera, så kräver distansstudier att du är aktiv ofta. Att diskutera och lösa uppgifter med andra på nätet tar mycket tid, framförallt beroende på att du och dina studiekompisar är aktiva i ert gemensamma kursrum på nätet under olika tider. Någon är aktiv under måndagen, någon annan under tisdagkvällen osv. Många som slutar brukar göra det för att de tror att de kan sköta sina studier när det finns tid över till exempel sena kvällar och söndagseftermiddagar. Är du en kvällsmänniska så kanske det fungerar, men i de flesta fall räcker inte energin till för att verkligen engagera sig i studierna. Resultatet blir kanske istället att man blir efter, sinkar sina kamrater i grupparbete m m och sedan hoppar av kursen, besviken på sig själv. Lösningen är att du verkligen planerar in dina studier. Avsätt en halvtimme eller timme ett par gånger i veckan när du är så pigg som möjligt. Då får du mycket gjort. Var snabb i början av kursen också. Logga in så snart du kan när cirkeln startar om du släpar efter redan från början, är risken mycket större att du aldrig orkar fullfölja den! var aktiv ofta För att diskussionerna skall bli så levande som möjligt fungerar det inte med att bara gå in en gång i veckan. Tänk dig själv att du skriver en fråga till resten av cirkeln. Om det då dröjer en vecka tills någon svarar, har du antagligen för länge sedan glömt bort vad du frågade om. Rekommendation är att du försöker gå in minst tre gånger i veckan. Det kan räcka med 20 30 minuter per gång för att du skall hinna läsa de andras inlägg och kunna ge respons. tekniska problem Förutom tidsbrist är tekniska problem en vanlig anledning till att man hoppar av distanskurser. Vissa problem kan uppstå i den dator du använder andra problem kan ligga hos den som anordnar cirkeln eller kursen. Ju mer du kan själv om datorer, desto enklare är det att lösa de problem som uppstår (precis som med gamla bilar!). Se därför tekniska problem inte bara som något ont utan även som något du kan lära dig av. Försök alltid ta reda på vad felet berodde på, hellre än att bara konstatera det var ett datorfel i allmänhet. Meddela alltid din lärare eller ledare att du har problem med din dator. Då vet han/hon varför du inte är aktiv på nätet och kan hjälpa dig utifrån det. Det finns kanske fler platser än hemmet där du kan få tillgång till en dator till exempel på biblioteket. Då har du en reservlösning att använda under tiden som din egen dator inte fungerar. Sid 11 av 14

källkritik på internet Att kunna värdera information på Internet är viktigt för att du inte skall bli lurad eller få felaktiga uppgifter. I ett tryckt material är det lätt att se vem som skrivit det, när det trycktes, om det är en faktabok eller skönlitterär bok (roman) osv. Motsvarande kontroll att kritiskt granska källorna till en text eller fil som du hittat på Internet skall vi gå igenom i detta avsnitt. adressen Låt oss börja med adressen. En adress till en sida har oftast följande uppbyggnad: protokoll://dator.foretag.land/katalog/fil.typ http://www.riksdagen.se/folkvald/parti_k.asp leder oss till Riksdagens webbplats och information om dess partier. Vissa sajter erbjuder privatpersoner att lägga ut en egen hemsida. Detta brukar markeras genom användningen av tildetecknet ~ i adressen. Exempel: http://www.folkbildning.net/~tommy.nilsson som leder till min hemsida Genom att kontrollera adressen kan vi ta reda på en hel del. Om informationen finns på en välkänd adress som i exemplet ovan med Riksdagen, signalerar detta att vi kan anta att den information som finns där är korrekt. Däremot är personliga hemsidor klurigare. Vi kan alltså inte utgå från att det som står på http:/ /www.folkbildning.net/~tommy.nilsson är folkbildningens officiella ståndpunkt. Ta en titt på www.folkbildning.net och www.folkbildning.se. Vilken av dessa sidor verkar innehålla officiell information om folkbildningen? Sid 12 av 14

målgrupp Ytterligare en kontroll du kan göra av sajten är att lista ut vem som är målgruppen (vem texten är skriven för). På en folkhögskolas webbsajt kan ett elevarbete vara skrivet i första hand för klasskamrater och lärare. På ett företags hemsida handlar det förstås om att nå den tänkbare kunden. På ett universitet kan det handla om att sprida forskningsresultat. Detta påverkar hur du skall bedöma trovärdigheten och i vilken mån materialet är på rätt nivå. Söker du information om Spanien inför din semester, är kanske inte klass 6 B:s arbete om Spanien rätt nivå på informationen du söker. Å andra sidan är kanske ett dokument från EU-kommissionen om spansk politik inte heller rätt nivå. Kanske är istället http://www.ma-design.net/spain/spain.html är en bra sajt att börja på? Det gäller alltså att avgöra målgrupp för den information som finns på webbsidan du hittat. aktualitet En tredje kontroll du kan göra är att se om informationen är aktuell. Verkar sidan du besöker välskött? Om den uppdateras hela tiden och länkarna fungerar, kan man utgå ifrån att den ses över med jämna mellanrum att den som sköter webbsidan känner ansvar för sina användare. Det är dock viktigt att titta efter om sidorna innehåller information och fakta om sådant som förändrar sig ofta. Det finns ju också sådant som inte förändras. Sid 13 av 14

checklista för källkritik av en webbsida 1. ämne och omfång Finns det en tydlig titel, som säger något om innehållet? Finns det en introduktion som talar om vad man kan hitta på sidorna? Täcker den flera olika aspekter av frågan tar det upp närliggande frågor och problem? Kan man bedöma om innehållet är riktigt/sant? Behöver sidan kompletteras med ytterligare källor? Finns det en källförteckning? Erbjuder sidan möjligheter till interaktivitet? Kan du påverka innehållet eller få kontakt med författaren? 2. objektivitet Faktasidor Verkar uppgifterna riktiga? Är avsändaren trovärdig? Är det en etablerad myndighet/organisation/sakkunnig person som står för uppgifterna? synpunkts/debattsidor Är syftet uttalat? Utmanar sidan användaren till reflexion, diskussion, jämförelse, egen forskning och egna slutsatser? Hur underbyggs personliga åsikter på sidan med fakta? Undviker författaren att redovisa vissa fakta? Är det man påstår underbyggt med tillräckligt mycket fakta, tillräcklig bredd, tillräckligt djup, eller är argumentationen tunn? Har den som uttalar sig goda kunskaper inom området? Kan man hitta fler källor som tar upp samma frågor? Har du andra åsikter än den som skrivit materialet? Finns det uppgifter som du anser är felaktiga? I så fall: Hur hittar du de riktiga uppgifterna och hur kan man bevisa att dessa uppgifter är sanna? 3. aktualitet Hur gammalt är materialet? Är materialet daterat? Många sidor uppdateras regelbundet. Träna dig i att leta efter ett senast uppdaterat - datum. 4. upphov/ansvar Hur har webbsidan kommit till? Vem skapade den? Presenterar sig upphovspersonen eller organisationen? Framgår det om upphovspersonen är en känd auktoritet på området? Finns en e-postadress till upphovspersonen eller organisationen? 5. målgruppsanpassning Talar man om vilka webbsidan riktar sig till? Är svårighetsgraden lagom för dig, är det för lätt eller för svårt att förstå innehållet? Delar av detta avsnitt är hämtat från Myndigheten för Skolutveckling på http://lankskafferiet.skolutveckling.se/information/vardera.html Sid 14 av 14