1 2013-12-17 2013/2066 Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2013
3 Sammanfattning Svenska kraftnät verkar för att främja dammsäkerheten i landet, svarar för tillsynsvägledning avseende dammsäkerhet enligt Miljöbalken och verkar för att riskerna för en allvarlig störning på samhället genom dammbrott eller höga flöden minskar. Svenska kraftnät arbetar med vidareutveckling av tillsynsvägledningen i linje med regeringens regleringsbrev. Under 2013 har dammägarnas årsrapportering om dammsäkerhet genomförts i 18 län. För dammar med särskilt stora konsekvenser av dammbrott har försök med utökad årsrapportering och myndighetsuppföljning bedrivits. Svenska kraftnät har bistått länsstyrelsen i uppföljningen av rapporteringen. En workshop för berörda länsstyrelser och dammägare har genomförts i syfte att utvärdera försöksverksamheten under året och ta vara på erfarenheter inför 2014, då differentiering av omfattning, detaljeringsgrad samt myndighetsuppföljningen av årsrapporteringen kommer att införas. Under 2013 har Svenska kraftnät tillsammans med Svensk Energi och SMHI gjort en översyn av riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden för dammar. Arbete med en ny version av riktlinjerna är planerad att slutföras under 2014. Uppföljning av anpassningen till riktlinjerna har genomförts för samtliga dammar i den högsta flödesdimensioneringsklassen. SvK5000, v3.2, 2012-05-07 Under 2013 har arbete med samordnad beredskapsplanering för dammbrott och höga flöden pågått i landets tolv största kraftverksälvar. Bland annat har översvämningskartor färdigställts för två vattendrag, samverkanövning för ett dammbrottsscenario har genomförts för ett vattendrag, information om dammbrott har lämnats till allmänheten för ett vattendrag, studier om varningsbehov vid dammbrott pågår vid två vattendrag m.m. Svenska kraftnät har genomfört en kartläggning av behov och intresse för genomförande av motsvarande utvecklingsprojekt. Planer för uppstart av dammbrottsstudier för två mindre vattendrag finns för 2014. Svenska kraftnät har 2013 stött och medverkat i ett tiotal forsknings- och utvecklingsprojekt inom Elforsks dammsäkerhetsprogram, bl.a. avseende avbördningsfunktionens tillförlitlighet, dammsäkerhetsutvärdering och tillståndskontroll, drivgods vid extrema flöden, betongdammars stabilitet, islast på betongkonstruktioner samt satellitövervakning av fyllningsdammar. Svenska kraftnät stödjer även Svenskt Vattenkraftcentrum (SVC). Det är ett centrum för högskoleutbildning och forskning som bl.a. syftar till att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen inom dammsäkerhets- och vattenkraftområdet. Svenska kraftnät har under året svarat på remisser, deltagit i samråd och skrivit yttranden i dammsäkerhetsfrågor i tillståndsärenden vid mark- och miljödomstolen.
1 Tillsyn och tillsynsvägledning Det finns ca 10 000 dammar i Sverige. Bland dessa finns ca 550 anläggningar som vid ett dammbrott skulle kunna medföra betydande konsekvenser för liv, hälsa, miljö eller ekonomiska värden. En stor andel av dessa, ur dammsäkerhetssynpunkt mest väsentliga dammar, används för vattenkraftsproduktion eller inom gruvverksamhet. Dessutom ingår några kanaldammar som används för sjöfart samt enstaka dammar som används till skydd för översvämningar. Många dammar fyller samhällsviktiga funktioner och bidrar till samhällsutvecklingen. Svenska kraftnät arbetar med tillsynsvägledning avseende dammsäkerhet i enlighet med tillsynsvägledningsplanen för 2012-2014 [1]. 1.1 Årsrapportering dammsäkerhet 2003 introducerade Svenska kraftnät en rutin för grundläggande årlig rapportering av dammsäkerhet från dammägare till länsstyrelsen. Huvudsyftet med årsrapporteringen är att länsstyrelsen som operativ tillsynsmyndighet på ett rationellt sätt ska få dammägarnas svar på de viktigaste frågorna om dammsäkerhet i länet; Vilka dammar i länet skulle i händelse av dammbrott kunna orsaka stora konsekvenser? Vem äger dessa dammar och vem är ansvarig för dammsäkerheten vid dem? Har dammägaren rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten och beredskapsplanering för dessa dammar? Finns det några allvarliga svagheter vid dessa dammar och hur avser dammägaren i så fall åtgärda detta? Som en del av Svenska kraftnäts arbete med vidareutveckling av tillsynsvägledningen i linje med regeringsuppdrag för 2011 och 2012 har under 2012 och 2013 dessutom försök med utökad rapportering för dammar med särskilt stora konsekvenser vid dammhaveri genomförts enligt plan [2]. Utgående från ägarnas basrapportering och utökade rapportering till länsstyrelsen har Svenska kraftnät gjort en nationell sammanställning [3], se vidare i avsnitt 1.2. Inför 2014 genomför Svenska kraftnät endast mindre justeringar av rapportmallen och anvisningarna för rapporteringsprocessen. Den modell för utökad rapportering och uppföljning som utarbetats och prövats för dammar i klass 1+ avses från och med 2014 ingå som en del i den ordinarie årsrapporteringen. Modellen innebär att det för klass 1+ dammar upprättas en ca tiosidig rapport som utgör bilaga till den mer översiktliga
basrapporteringen, som görs på en standardiserad blankett. Svenska kraftnät avser att fortsatt stödja länsstyrelsens myndighetsuppföljning av rapporteringen. 1.1.1 Basrapportering för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 Under 2013 har årsrapportering tillämpats av länsstyrelser i 18 län för dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 1. I två län (Gotland och Stockholm) uppger länsstyrelsen att man saknar dammar där dammbrott kan få sådana konsekvenser att särskild dammsäkerhetsrapportering är motiverad. Ett län (Södermanland 2 ) uppger att de avstått från årsrapporteringen då de saknar dammar i de högre konsekvensklasserna. Svenska kraftnät erfar att rapporteringsrutinen fungerar tillfredställande, men att rapporteringen inte fullt ut utnyttjas som underlag för länsstyrelsernas prioritering av vidare tillsynsinsatser. Det bedöms i stor utsträckning bero på att länsstyrelsen lägger alltför begränsade resurser för egeninitierad tillsyn, se vidare avsnitt 1.3. Svenska kraftnät anser att det är angeläget att länsstyrelserna utnyttjar årsrapporteringarna som underlag för prioritering av tillsynsinsatser och att de i sin tillsynsroll ser till att erforderliga dammsäkerhetsåtgärder vidtas utan onödigt dröjsmål. 1.1.2 Utökad rapportering för dammar i konsekvensklass 1+ Svenska kraftnät har i linje med regeringsuppdrag 2011 och 2012 arbetat med vidareutveckling av tillsynsvägledningen avseende dammanläggningar som i händelse av dammbrott skulle förorsaka särskilt stora konsekvenser [2]. Svenska kraftnät har i samverkan med dammägare inom kraftindustrin identifierat 20-talet dammanläggningar i sju län som i händelse av dammbrott, förutom fara för många människors liv och hälsa, skulle kunna förorsaka allvarliga störningar i samhällsviktiga verksamheter. I dialog med berörda dammägare och myndigheter har utveckling av rutiner för förstärkt tillsyn och tillsynsvägledning för denna kategori av dammar utvecklats och prövats. Under 2013 har försök med utökad dammsäkerhetsrapportering från dammägare till länsstyrelser bedrivits för 22 dammanläggningar i konsekvensklass 1+ i sju län. Dammanläggningarna ägs av sex olika ägarorganisationer. Under hösten 2013 har ytterligare en ägarorganisation informerat länsstyrelsen och Svenska kraftnät att de har två anläggningar i konsekvensklass 1+. 1 Konsekvensklass 1+, 1 och 2 enligt RIDAS, Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (Svensk Energi), innefattar dammar som vid ett dammbrott kan orsaka beaktansvärda skador på människor, miljö, samhällsanläggningar och andra ekonomiska värden. 2 För ett län (Södermanland) har uppgifter från årsrapportering 2011 använts.
Länsstyrelsen i fyra län har efter gransking av rapporteringen genomfört uppföljande möten med dammägaren till respektive dammanläggning. Svenska kraftnät har bistått länsstyrelsen i uppföljningen av rapporteringen och har deltagit vid ett flertal av mötena. I de övriga tre länen har inga uppföljande möten genomförts. Anledningen uppges vara att handläggare för dammsäkerhetstillsynen har saknats. Svenska kraftnät har tillsammans med länsstyrelserepresentanter vidare medverkat vid en internationell expertgranskning av en dammanläggning i klass 1+, vilken anordnades på dammägarens initiativ inför en större uppgradering av anläggningen. Svenska kraftnät har genomfört en workshop med berörda länsstyrelser och dammägare med syftet att följa upp och utvärdera verksamheten 2013, och tillvarata erfarenheter. En standardiserad rapportmall och process för rapportering och uppföljning ansågs givande av både dammägare och länsstyrelsehandläggare. Den utökade rapporten bedömdes tillsammans med annat material ge god insyn och utgöra ett bra underlag för tillsynen. Svenska kraftnät konstaterar, liksom utredaren i SOU 2012:46, att de förstärkta insatserna för tillsynsvägledning förutsätter ökade insatser från länsstyrelsen för att bli verkningsfulla. 1.2 Nyckelinformation från rapporteringen Nedan sammanfattas information från årsrapporteringen för dammsäkerhet 2013. Även resultat från den utökade rapporteringen ingår. 1.2.1 Antal dammanläggningar och konsekvensklasser År 2013 omfattar årsrapporteringen uppgifter om 541 dammanläggningar i de högsta konsekvensklasserna (2012 var motsvarande siffra var 547); 22 i konsekvensklass 1+ 203 i konsekvensklass 1 316 i konsekvensklass 2 Dammanläggningarnas geografiska läge framgår av figur 1.
Norrbottens län Västerbottens län Västernorrlands län Jämtlands län 1+ 1 Gävleborgs län 2 Dalarnas län Uppsala län Värmlands län Västmanlands län Örebro län Stockholms län Södermanlands län Västra Götalands län Östergötlands län Gotlands län Jönköpings län Kalmar län Hallands län Kronobergs län Blekinge län Skåne län Konsekvensklass Figur 1. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. 1.2.2 Dammägare och arbete enligt branschriktlinjer Sammantaget ägs dessa dammanläggningar av 72 ägarorganisationer, varav 31 har dammar i klass 1 och 1+. Flertalet dammägare uppger att de arbetar enligt branschriktlinjer (RIDAS/GruvRIDAS). Fem ägare uppger att de inte arbetar enligt branschriktlinjerna, medan uppgift saknas från 18 dammägare. Dessa 23 ägare har tillsammans 44 anläggningar, motsvarande 8 procent av de inrapporterade dammarna i de aktuella klasserna.
Merparten av högkonsekvensdammarna ägs av ett fåtal stora företag inom elförsörjningen. Anläggningarna i konsekvensklass 1+ ligger i de stora reglerade kraftverksälvarna. Sex dammägare/organisationer rapporterar att de har dammar i konsekvensklass 1+, dessa är: Vattenfall Vattenkraft Fortum Generation Vattenregleringsföretagen (Umeälvens, Ångermanälvens, Indalsälvens, Ljungans, Ljusnans och Dalälvens vattenregleringsföretag) E.ON Vattenkraft Statkraft Sverige Skellefteå Kraft Dessa sex ägare ovan är medlemmar i Svensk Energi och deras dammar används för vattenkraftproduktion. De fem förstnämnda dammägarna äger förutom dammarna i klass 1+ även en stor majoritet av dammarna i klass 1 och 2 i det svenska dammbeståndet. 1.2.3 Geografiskt läge Flest anläggningar med dammar i de högsta konsekvensklasserna finns i norra och mellersta delen av landet. Anläggningar i konsekvensklass 1+ finns i sju län och anläggningar i konsekvensklass 1+ och/eller 1 finns i 17 län. I följande sju län finns det fler än tio anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1: Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Dalarna Värmland Västra Götaland 1.2.4 Egenkontroll, beredskap, svagheter och åtgärder I årsrapporteringen efterfrågas nyckelinformation om dammägarens egenkontroll, beredskap, om några allvarliga svagheter framkommit under året samt dammägarens genomförda och planerade åtgärder med anledning av dessa. För dammanläggningarna framgår bl.a. att 59 procent har genomgått en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering, FDU (2012 var motsvarande siffra 57 procent) 89 procent har en drift-, tillståndkontroll- och underhållsmanual, DTUmanual (2011 var motsvarande siffra 87 procent)
86 procent har en beredskapsplan (2012 var motsvarande siffra 85 procent) Angående svagheter som identifierats, åtgärder som genomförts och driftstörningar som rapporterats för kalenderåret kan följande noteras: 82 allvarliga svagheter har identifierats vid 49 anläggningar (2012 var motsvarande siffra 125 svagheter vid 46 anläggningar) arbete med åtgärdande av allvarliga svagheter har genomförts för 67 anläggningar (2012 var motsvarande siffra 49 anläggningar) 10 driftstörningar med betydelse för dammsäkerheten har rapporterats (2012 var motsvarande siffra 8 driftstörningar) Sammantaget fortsätter antalet dammanläggningar där FDU, DTU-manual och beredskapsplan finns att öka, om än marginellt. Antal anläggningar med identifierade allvarliga svagheter och med genomförda åtgärder ligger i samma storlekordning som tidigare år. 1.3 Tillsynsvägledning och samverkan Svenska kraftnät har arbetat i enlighet med plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2012 2014. Bland annat har följande aktiviteter genomförts under året. Dammsäkerhet Handbok för egenkontroll och tillsyn har uppdaterats och getts ut i ny utgåva [4]. Informationsinsatser har genomförts vid länsstyrelsens handläggarträffar, i nyhetsbrev, e-postgrupp för vattenverksamhetshandläggare vid länsstyrelsen m.m. Svenska kraftnät har medverkat vid flertalet handläggarträffar och möten med anknytning till tillsyn, dammar och dammsäkerhet, gruvverksamhet etc. som arrangeras av länsstyrelsen, Naturvårdsverket och nätverk som Tillsyns- och Föreskriftsrådet (ToFR). Havs- och Vattenmyndigheten har i samråd med Svenska kraftnät och Naturvårdsverket följt upp länsstyrelsernas tidrapportering av vattenverksamhetstillsyn i enlighet med den revideringen av länsstyrelsernas tidsrapporteringskoder som gjorts inför 2013. Bland annat har en ny tidrapporteringkod införts för tillsyn dammsäkerhet, varvid även uppdelning av tillsynstiden på planerad och egeninitierad tillsyn samt annan händelsestyrd tillsyn möjliggörs. En första översiktlig uppföljning av länsstyrelsernas uppskattning av nedlagd arbetstid för tillsyn av dammsäkerhet år 2012 har genomförts. Totalt i hela landet har ca 4,5 årsarbetskrafter lagt ner, varav ca 60 procent utgör planerad tillsyn. Det är en ökning jämfört med vad som framkom i den enkätundersökning som Svenska kraftnät genomförde 2011 då länsstyrelsens uppskattning av nedlagd tid på dammsäkerhetstillsyn
uppskattades till totalt två årsarbetskrafter. Detta kan jämföras med de sju till nio årsarbetskrafter som rekommenderas i SOU 2012:46. Svenska kraftnät anser fortsatt att otillräckliga resurser används för tillsyn av dammsäkerheten. Fr.o.m. 2014 kommer uppföljningen av länsstyrelsens utförda tillsyn baseras på verklig tidredovisning. 2 Klimatförändringar och dimensionerande flöden Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar gavs ut 1990. En ny version gavs ut 2007 med Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin som huvudmän. Mellan huvudmännen för riktlinjerna har ett särskilt samråd i form av den så kallade Flödeskonferensen etablerats. Den har till huvuduppgift att följa upp riktlinjernas relevans och hur dammägarnas anpassningsarbete fortskrider. 2.1 Riktlinjer för dimensionerande flöde och genomförande av dimensioneringsberäkningar Svenska kraftnät har under 2013 lett en översyn av riktlinjerna. Inriktningen är att en ny version ska ges ut 2014. Metoderna för dimensioneringsberäkningarna är i huvudsak oförändrade men tillämpningen har tydliggjorts bl.a. med avseende på dammar i vattendragssystem, klimatförändringar och andra osäkerheter, samt dokumentation och förvaltning av dimensioneringsmodeller och beräkningar. För närvarande planlägger dammägare och vattenregleringsföretag i de stora kraftverksälvarna framtagande av uppgraderade dimensioneringsmodeller, och genomförande av förnyade dimensioneringsberäkningar. Under 2013 har även ett projekt för uppföljning av riktlinjernas tillämpning startats upp, vilket syftar till att tillsammans med ny version av riktlinjerna 2014 ge stöd för god tillämpning. Svenska kraftnät erfar att omräkning av dimensionerande flöden med dagens moderna modellverktyg och beräkningsansatser i vissa fall kan ge högre dimensionerande flöden och nivåer, och anser att det är angeläget att omräkningar kommer till stånd. 2.2 Anpassning av dammar till dimensionerande flöde Som en del av Flödeskonferensens uppgift att följa hur anpassningsarbetet till riktlinjerna för dimensionerande flöden fortskrider, har en uppföljning gjorts för dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I som ägs av kraftindustrin (151 dammanläggningar), gruvindustrin (14 dammanläggningar) och övriga ägare (6 dammanläggningar).
Vid 112 anläggningar, motsvarande 65 procent av anläggningarna, uppfylls riktlinjerna. Vid 13 anläggningar, motsvarande 8 procent av anläggningarna i flödesdimensioneringsklass I, pågår åtgärder för anpassning till riktlinjerna. Vid resterade 46 anläggningar, motsvarande 27 procent, planeras åtgärder alternativt är åtgärdsbehovet ännu inte klarlagt. Svenska kraftnät konstaterar att det är angeläget att nödvändiga utredningar och anpassningsåtgärder kommer till stånd snarast möjligt. 2.3 Klimatförändringar och dammsäkerhet Svenska kraftnät ska följa klimatförändringarnas påverkan på dammsäkerheten. Arbetet bedrivs i samverkan med kraftindustrin och SMHI genom Elforsk. Flödeskonferensens plan för arbete med dimensionerande flöden för dammar i ett klimat i förändring [5] ligger till grund för arbetet. Under 2013 har Svenska kraftnät och kraftindustrin stött och medverkat i ett Elforskprojekt där beräkningar av dimensionerande flöden för dammanläggningar med nya klimatscenarier. Projektet utförs av SMHI. Inom projektet kommer beräkningar med nya klimatscenarier att kunna jämföras mot tidigare beräkningsresultat för dammar. 3 Beredskap för dammbrott Svenska kraftnät ska verka för att risken för en allvarlig störning på samhället genom dammbrott eller höga flöden minskar, samt att ansvariga aktörer vid dammhaveri upprätthåller handlingsberedskapen för snabba och effektiva lednings- och informationsinsatser. Ett dammbrott i någon av de stora kraftverksälvarna kan medföra mycket omfattande översvämningar, skador och störningar. Det innebär att flera kommuner och län samt även andra myndigheter och dammägare blir berörda i händelse av dammbrott. Beredskap för dammbrott kräver därför i många fall en samordnad beredskapsplanering mellan dammägare, kommuner och länsstyrelser m.fl. aktörer. Svenska kraftnät stödjer sedan 2005 utvecklingen av samordnad beredskapsplanering för dammbrott genom ekonomiskt stöd för framtagande av gemensamma planeringsunderlag, samt erfarenhetsåterföring mellan arbetsgrupperna för respektive älv i syfte att stödja utvecklingen och verka för likhet över landet. Projekten bedrivs älvvis av arbetsgrupper där dammägare, länsstyrelser och kommuner är representerade. Sammantaget pågår utveckling av samordnad beredskapsplanering för dammbrott för tolv stora kraftverksälvar. Svenska kraftnät har 2013 stött utvecklingen av samordnad beredskapsplanering med ca fyra miljoner kronor.
Under 2013 har framtagande av översvämningskartor påbörjats för Viskan, färdigställts för Klarälven och Lagan, samt fortskrider för Ångermanälven och Umeälven. Utgående från planeringsunderlagen upprättar dammägare, kommuner, länsstyrelser m.fl. larmplaner och beredskapsplaner som samordnas och övas. Dessutom lämnas information om konsekvenser av dammbrott och beredskapsplaneringen till allmänheten i älvdalarna. Under året har länsstyrelsen i Västerbotten genomfört övning Vildälv, en regional samverkansövning. Scenariot för övningen var höga flöden och dammbrott i Skellefteälven. Svenska kraftnät medverkade i planeringen av övningen samt i motspelet. Dessutom har Svenska kraftnät medverkat i planering av den regionala samverkansövningen Störtflod Dalälven som planeras genomföras våren 2014. Länsstyrelsen i Dalarna är sammanhållande för övningen som ska ha höga flöden och dammbrott i Dalälven som scenario. Flertalet larmövningar har också genomförts under året för att testa alarmeringen enligt larmplaner och larmrutiner som upprättats i beredskapsplaneringen. Larmningen har inte fungerat tillfredställande. Hur boende längs älvdalarna ska varnas i händelse av dammbrott är en fråga under utveckling. Både metoden för att identifiera varningsbehov samt varningsmetoden utvecklas. Fördjupade behovsstudier längs Luleälven och Göta älv har genomförts under 2013 för att identifiera var varningsbehov finns längs älvdalen. Under 2013 har en arbetsgrupp med representanter från Svenska kraftnät, dammägare, kommuner och länsstyrelser från bl.a. Ljungans dalgång, följt frågan om utveckling av VMAsystemet för information och varning via fast och mobil telefoni. Arbetsgruppen bistår SOS Alarm i planeringen av ett prov av varningssystemet för ett utvalt område nedströms en damm i Ånge kommun våren 2014. Under 2013 har Svenska kraftnät medverkat vid älvgruppsmöten och inventerat behov och intresse för motsvarande utveckling av samordnad beredskap vid mindre, reglerade vattendrag där det finns dammar med betydande konsekvenser vid dammbrott. Under 2014 planeras framtagande av översvämningskartor påbörjas för ytterligare två vattendrag. Svenska kraftnät erfar att beredskapsplaneringen för dammbrott fortgår på ett tillfredställande sätt för de stora kraftverksälvarna där upprättandet av planeringsunderlagen utgör en start för övriga beredskapsplaneringsaktiviteter. Att regionala övningar med dammbrott som scenario genomförs för att testa beredskapsplaneringen är lämpligt och involverar många aktörer. Svenska kraftnät anser att det är angeläget att frågan om hur allmänheten ska varnas vid dammbrott löses samt att larmrutinerna snarast utvecklas så att de blir tillförlitliga.
4 Kunskapsutveckling och kompetensförsörjning Svenska kraftnät har i uppdrag att uppmärksamma behovet av forskning inom dammsäkerhetsområdet. God kunskap och kompetens krävs för att kunna upprätthålla och utveckla dammsäkerheten. Kompetensförsörjningsfrågan inom dammsäkerhetsområdet är ett uppmärksammat område i Sverige och satsningar inom forskning och utveckling görs bl.a. genom Elforsk AB. Svenska kraftnät stöder tillsammans med kraftindustrin forsknings- och utvecklingsprojekt inom Elforsks dammsäkerhetsprogram. Svenska kraftnät har 2013 tagit fram en plan för arbete och stöd med FoU dammsäkerhet [6]. Svenska kraftnät har gett stöd till och medverkat i ett tiotal projekt avseende bland annat metodutveckling för analys av avbördningsfunktionens tillförlitlighet, studie av begrepp, arbetssätt och sammanhang för dammsäkerhetsutvärdering och tillståndskontroll, studie om drivgods vid extrema flöden, framtagande av riktlinje för beräkning av betongdammars stabilitet, studie om islast på betongkonstruktioner samt utvärdering av satellitövervakning av deformationer och rörelser i fyllningsdammar. Svenska kraftnät har 2013 stött utvecklingsprojekt med drygt två miljoner kronor. Svenska kraftnät stödjer och medverkar sedan 2005 i Svenskt Vattenkraftcentrum (SVC). Det är ett centrum för högskoleutbildning och forskning som bl.a. syftar till att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen inom vattenkraft- och dammsäkerhetsområdet. Under 2013 har SVC:s programperiod 2013 2016 inletts. Verksamheten fortsätter med något ökad omfattning jämfört med tidigare programperiod, bl.a. har konstruktionsteknik startats som ett nytt kompetensområde. Svenska kraftnät har 2013 medverkat i och stött SVC:s verksamhetsområde Vattenbyggnad med ca tre miljoner kronor. Svenska kraftnät har under året medverkat vid de dammsäkerhetsutbildningar som arrangeras av branschföreningarna Svensk Energi och SveMin i samverkan med högskolor. För att främja att länsstyrelsehandläggare genomgår dammsäkerhetsutbildningar ger Svenska kraftnät ekonomiskt stöd för deras deltagande vid kurserna. Svenska kraftnät stödjer och medverkar även i nationellt och internationellt kunskapsoch informationsutbyte genom Swedish Commission on Large Dams (SwedCOLD) och International Commission of Large Dams (ICOLD). Svenska kraftnät och kraftindustrin gav ekonomiskt stöd till en internationell workshop Dams: Incidents and Accidents What can we learn? som arrangerades av SwedCOLD och hölls i Stockholm i november 2013. Svenska kraftnät har vidare medverkat i årligt utbyte med den norska dammsäkerhetsmyndigheten NVE och med representanter för kraftindustrin
och utvecklingsorgan samt medverkat i årligt utbyte med ett myndighetsnätverk för centrala dammsäkerhetsmyndigheter i ett tiotal länder i Europa. Svenska kraftnät anser att det är angeläget för kompetensförsörjningen och kunskapsutvecklingen inom dammsäkerhetsområdet att såväl industrins som myndigheternas medverkan och stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt samt SVC fortsätter på minst dagens nivå. 5 Remisser och yttranden Svenska kraftnät svarar på remisser, deltar i samråd och skriver yttranden i dammsäkerhetsfrågor i vissa tillståndsärenden vid mark- och miljödomstolen. På förfrågan stödjer även Svenska kraftnät länsstyrelsernas handläggare med dammsäkerhetskompetens i ställningstaganden inför speciella ärenden, t.ex. i tillståndsärenden enligt miljöbalkens 11 kapitel vid mark- och miljödomstolarna. Under 2013 har Svenska kraftnät gett ökad prioritet till medverkan vid samråd och yttranden i tillståndsärenden vid mark-och miljödomstolen om gruvverksamhet. Detta för att understryka vikten av hög dammsäkerhet, och främja god utveckling för landets gruvdammar. 6 Referenser [1] Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2012-2014, Svenska kraftnät (2012) [2] Plan för förstärkt arbete med tillsynsvägledning för dammsäkerhet 2011-2014. Svenska kraftnät (2011) [3] Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012 Dammägarnas rapportering till länsstyrelsen m.m. Svenska kraftnät (2013) [4] Dammsäkerhet Handbok för egenkontroll och tillsyn. Svenska kraftnät (2013) [5] Plan för Flödeskonferensens arbete med dimensionerande flöden i ett klimat i förändring. Svenska kraftnät, Svensk Energi, SveMin och SMHI (2012) [6] Plan för Svenska kraftnäts stöd till forskning och utveckling inom älv- och dammsäkerhetsområdet 2013-2015. Svenska kraftnät (2013)