Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Relevanta dokument
Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Sex steg till en tobaksfri skoltid

Resultat från Skolelevers drogvanor

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) en praktiknära litteraturgenomgång

Centralförbundet för. narkotikaupplysning. alkohol- och. Alvesta Kristofer Odö Samordnare Drugsmart

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Protecting YOU Protecting ME

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Svenska elevers drogvanor

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015

ANTD-förebyggande arbete

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Cannabis och unga rapport 2012

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Om risk- och skyddsfaktorer

Skolelevers drogvanor 2017

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Ungdomars drogvanor 2011

ANT bland unga prevalenser, riskfaktorer och interventionseffekter

TOBAKSFRI SKOLTID NU!

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll

Spelproblem varför förebygga och hur? Förebygg.nu 11 november 2015, Göteborg Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Skolelevers drogvanor

ANDT förebyggande arbete i Göteborg Drogvaneundersökningens användning Ulla Kungur och Jessica Andersson

Förebyggande arbete OLIKA METODER

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: Version: 1.0

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

ANDT-undersökningen 2018 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Vad är folkhälsovetenskap?

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Insatser mot cannabis - 27 februari

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Narkotikafri gymnasieskola

Narkotikafri gymnasieskola

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

ANDT-undersökningen 2017 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Policy och handlingsplan ANDT (Alkohol-Narkotika- Dopning och Tobak) för Torsby kommuns skolor

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Göteborg

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

» Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016

DROGVANOR BLAND UNGDOMAR - CAN- UNDERSÖKNINGEN 2019

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Teknik gör det osynliga synligt

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Ungdomars drogvanor 2016

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Handlingsplan för det drogpreventiva arbetet i Landskrona Stads gymnasieskolor samt Estet College och Junior College

Stockholmsenkäten 2014

Skolelevers drogvanor

Ungdomars drogvanor. Ulrika Billme Drogförebyggande samordnare Kommunledningsförvaltningen

Handlingsplan ANDT Alkohol, Narkotika, Dopningsmedel och Tobak

Handlingsplan. för det drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Stockholmsenkäten 2014

DROGPOLITISKT PROGRAM

Stockholmsenkäten 2014

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

CANs skolelevers drogvanor

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Förebyggande arbete OLIKA METODER

Skolelevers drogvanor

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

EN TOBAKSFRI SKOLTID. Pia Johansson, tillsynshandläggare, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Ingrid Edvardsson, folkhälsoutvecklare, Region Kronoberg

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Tjänsteskrivelse. Motion från Anders Olin (SD) om en drogfri ungdom Vår referens. Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

Förebygga spelproblem Varför? Hur? Vem?

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling

Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström Män för Jämställdhet

Stockholmsenkäten 2014

Transkript:

Undervisningen om ANDT Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Det finns ett problem som vi vill förebygga Inget nytt: t ex år 1888, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap I t ex Louisiana (samma tid) måste lärarna intyga att de undervisat om alkohol för att få lön

Varför ska det göras i skolan? Skolan EN arena, men inte den där problembeteendet främst förekommer. Men där finner vi alla barn! Är det barnen vi bör nå?

Hur ser problembilden ut? Alkohol: flerårig nedgång av konsumtion i åk 9 och gy åk 2 Även tobak minskar (dock viss ökning hos pojkar i gymnasiet, speciellt snus) Narkotika tämligen oförändrat (14-19% i gy har någon gång använt)

Vad har vi gjort? Litteraturgenomgång: vad säger forskningen om ANDT-undervisning i grund- och gymnasieskola? Totalt 58 olika vetenskapliga artiklar, avhandlingar, rapporter I dag lite uppdatering, några nyare studier med.

Preventionsnivåer Primär prevention: Före sjukdom/problem, riktat till breda folklager Sekundär prevention: Tidiga insatser, riktade till riskgrupper/personer Tertiär prevention: Behandling, minska skadliga konsekvenser. Individfokus Universell prevention: Riktas till alla, utan hänsyn till skillnader i risk Selektiv prevention: Riktas till riskgrupper Indikerad prevention: Riktas även till individer

Fundera och diskutera! Vad har vi gjort?

Resultat sju faktorer/teman 1. Betydelsefulla inslag i preventionsprogram 2. Effektiva preventionsprogram 3. Pedagogiska förhållningssätt 4. Rollen som utbildare/ledare 5. Elevfaktorer 6. Skolspecifika aspekter 7. Kommunövergripande aspekter/strategier

Resultat Programinslag/Program 1. Betydelsefulla programinslag Kunskap attityd beteende Ökad kunskap bearbetning av missuppfattningar kritisk reflektion Affektiv metodik Social färdighetsträning/livskunskap 2. Preventionsprogram Ex. Unplugged. Social färdighetsträning, livskunskap, normer, Interaktivitet. Föräldrar, kamrater. 12 sessioner under tre månader. Ex ÖPP, divergerande resultat. Program bör bygga på risk- och skyddsfaktorer Kombination av olika betydelsefulla programinslag Omfattningen osäker, divergerande resultat

Resultat förhållningssätt/ledarroll/elevfaktorer 3. Pedagogiskt förhållningssätt Interaktivitet! 4. Rollen som utbildare/ledare Särskilt utbildade ledare eller lärare? Kamrater som ledare 5. Elevfaktorer Till alla eller till riskgrupper eller både och? Anpassad till elevernas utvecklingsnivå och ålder Uppfatta undervisningen som trovärdig, meningsfull och intressant

6. Skolfaktorer Resultat skolfaktorer/ kommunövergripande aspekter Implementering (omfattning, lärarens självständighet mm) Kunskapsmålet? Utbildning Tid och resurser Stödjande organisation och ledning Kulturellt relevant Integrerat med andra preventiva insatser (elevhälsa, miljö, fritid) Skolklimat och skolframgång 7. Kommunövergripande aspekter Samordnade insatser i lokalsamhället (CTC, Island)

Kan vi nå dem det verkligen gäller? 100 barn, i 100 olika familjer 90 barn, lågriskgrupp 7 risk 3 Risk för problem: 10% 25% 40% 90 x 0,10 = 9 7 x 0,25 = 2 (1,75) 3 x 0,40 = 1 (1,2) Av 12 barn som i framtiden kan förväntas utveckla problem kommer 1 från högriskgruppen, 2 från riskgruppen och 9 från lågriskgruppen. PREVENTIONSPARADOXEN

Ny forskning Flera rapporter om effektiva program! Programmet PALS (USA) hade långsiktiga (2-årsuppföljning) goda effekter. Unplugged i Tjeckien har effekt. Det vetenskapliga underlaget för 7 använda program i Australien granskades. Av dessa anses 5 vara effektiva. Utmanar den vanliga uppfattningen att skolbaserade program inte är effektiva Alla dessa program kombinerar olika typer av insatser! Studie i USA jämförde olika insatser: kombination föräldrainsats och elevinsats effektiv Kan jämföras med holländsk studie om ÖPP: kombinationen ÖPP och elevprogram och endast den hade effekt.

Lärarens roll Två studier har undersökt lärarens betydelse. Interaktiviteten, kommunikationen, viktig! Välja ut rätt lärare/ledare? Utbildning? Upprätta stödstrukturer?

Fundera och diskutera! Vad borde vi göra? Vad skulle vi kunna göra?

Resultat och diskussion ANDT-undervisning kan vara effektiv Bör knytas till teoretiskt ramverk med risk- och skyddsfaktorer samt stödjas av forskningsresultat Inkludera inslag som syftar till beteendeförändring (inte enbart kunskap och attityd) Innehålla inslag om samhällets normer Vara anpassad till målgruppen Sammansatt program Framför allt: ett interaktivt förhållningssätt; delaktighet, engagemang och tankeutbyte. Arena för kritisk reflektion! God skolmiljö, goda relationer, skolframgång Lokala ANDT-program som utvärderas uppbyggnad av beprövad erfarenhet

Fundera och diskutera! Vad behöver vi för att kunna göra det vi borde göra?

Svårigheter OCH möjligheter Destruktiva krafter Konstruktiva motkrafter

Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 1400 1200 1000 800 600 cl 400 200 0 0-2 3 4 Skyddsfaktorer 5 6-8 0-2 3 5 4 6-12 Riskfaktorer

Tack för er uppmärksamhet! Hör gärna av er med funderingar, frågor och synpunkter berth.andersson@lnu.se