Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och väderskydd

Relevanta dokument
Fristående skyltar, varuexponering. regler och vägledning

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden

Skylten och dess belysning

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun

Planeringsdirektiv. Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark

Principer för utformning inför upprustning av Drottning Kristinas väg.

Vi anpassar gatumiljön för alla

Gårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Trafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Riktlinjer för passager i Västerås

Enkelt avhjälpta hinder

Tillgänglig utemiljö

Råd och riktlinjer för uteserveringar. På offentlig plats inom Arboga stadskärna

Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan

1 Befintliga förhållanden

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan Stockholm Therese Nyman Linda Lundberg

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING SALEMS KOMMUN

Cykelåtgärder på Ormkärrsvägen i Hagsätra. Slutredovisning

Förslag till detaljplan för RIKSTENS FRILUFTSSTAD; DEL 4 Botkyrka kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Växjö Centrum.

Gestaltningsprogram för Rikstens Företagspark, del 1, (36-10)

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

10 Gaturummets innehåll

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S).

Förslag till utformning av cykelöverfart

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

3. Checklista för allmänna platser

Hastigheten en grundläggande faktor

2. Checklista för publika lokaler

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

PM Trafik Detaljplan. Uppdragsnr: (7) Uppsala WSP Sverige AB. Gunilla Sortti

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Dnr Bilaga 1 Avvikelsebeskrivning för bullerskyddsskärmar

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)

Skolgårdar - trafiksäkerhet

Lundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Gatunamnskyltar och vägmärken

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR

Utomhusskyltning i Landstinget Halland

Förslag till detaljplan för RIKSTENS FRILUFTSSTAD; DEL 4 Botkyrka kommun

Detaljplan för Himlabackarna, etapp 3 Vetlanda, Vetlanda kommun Kvalitetsprogram

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Järnvägsplan för Spårväg City sträckan Djurgårdsbron-Frihamnen Remiss från Kommunstyrelsen

Belysningsplan för offentlig belysning

VARUEXPONERING RÅD OCH ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM TILLSTÅND

Offentliga rum förslag till. komplettering av Framkomlighetsstrategin.

Enkelt avhjälpta hinder

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

GATOR OCH BELÄGGNING

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Bygga och plantera i tomtgränsen

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Villkor vid användning av offentlig plats - Tillfällig park

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning

Teknik Fastighet 1(8) Datum Handläggare Jenny Elvén, TeFP. Väderskydd. April Björn Bernström

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING

Tillfälliga parker får bara finnas på gator med en maximal lutning på 5 procent eller 1:20. Man kan mäta lutningen genom att använda

HÅLLBARA PLANK FÖR EN HÅLLBAR MILJÖ, BRA FÖR DIG - BRA FÖR OSS - BRA FÖR MILJÖN

Om tillgänglighet i SL-trafiken. Alla har sitt sätt att resa

En bro för framtiden. Idéförslag

En bro för framtiden. Idéförslag

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut

Särö Väg- & Villaägareföreningar

3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt

Framkomlighetsstrategin

Förslag till detaljplan för RIKSTENS FRILUFTSSTAD; DEL 4 Botkyrka kommun

Strategi för en äldrevänlig stad. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

fastighetsägare i Växjö kommun

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

Uteserveringar i Borås Stad

KOMPLETTERANDE FÖRSLAG BJÄRRED 12:1

SKYLTPROGRAM. Byggnadskontoret

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?

Genomförandeavtal med SLL - Planskild korsning Enebybergs station

Tipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på eller ring tipstelefonen

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand

Transkript:

Kortad version med fokus på gestaltning av väderskydd. Information om dragning genom Norra Djurgårdsstaden är borttagen då sträckan Djurgårdsbron - Ropsten är pausad. Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och väderskydd Ny stadsspårväg i Stockholm Granskningshandling för utställning 2014-06-16 Revidering 2015-06-12

MEDVERKANDE Spårväg City Ketil Kindestam Torsten Johansson SL Stefan Hagdahl Ylva Preutz Papantoni Stockholms stad (delaktig i tidigt skede) Liselott Luhr, Trafikkontoret Konsulter Jonas Bohlin, Jonas Bohlin arkitektkontor AB Kalle Dinell, DinellJohansson Moa Andrén, DinellJohansson Nils-Erik Fransson, DinellJohansson SL:s verksamhet ingår i Trafiknämndens förvaltning Stockholms läns landsting (SLL) äger AB Storstockholms Lokaltrafik som till och med år 2012 ansvarade för länets kollektivtrafik. AB Storstockholms Lokaltrafik styrdes av landstingets Trafiknämnd som även beslutade om större investeringar. I och med att ny lagstiftning infördes den 1 januari 2013 övergick det mesta av AB Storstockholms Lokaltrafiks verksamhet till en nybildad förvaltning inom landstinget Trafikförvaltningen. Trafikförvaltningen styrs av Trafiknämnden. Trafikförvaltningen planerar, beställer och följer upp trafiken, medan trafikentreprenörerna svarar för den detaljerade planeringen, trafikeringen och mötet med kunden. Trafikförvaltningen har även ansvaret för stora delar av infrastrukturen i kollektivtrafiken och ansvarar för övergripande riktlinjer. AB Storstockholms Lokaltrafik finns kvar som ägare av tillgångar, exempelvis spåranläggningar och depåer, samt vissa avtal. Det är AB Storstockholms Lokaltrafik som ansöker om fastställelse av järnvägsplanen och som kommer att vara byggherre för spårvägsutbyggnaden. AB Storstockholms Lokaltrafik är den huvudsakliga aktören i denna järnvägsplan och anges genom benämningen SL. Gentemot resenärerna behålls SL som varumärke för trafiken, medan den övriga verksamheten och kommunikationen sker i förvaltningens namn. Omslagsbild visar väderskydd vid hållplats Djurgårdsbron. 2 Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och väderskydd

Trafik Trafiksäkerhet Tillkomsten av en spårväg i innerstan ställer stora krav på trafikutformningen. För att kunna utforma en trafiksäker gata är det viktigt att systemet är logiskt och enkelt att förstå för trafikanterna. Spårvägen ska vara trafiksäker. Enligt Planeringsprinciper för Spårväg City, som är upprättade av SL är följande trafiksäkerhetsprinciper fastställda: För spårvägen gäller fastställd säkerhetsordning och sektion för fria rummet. Riskanalys ska genomföras enligt Transportstyrelsens anvisningar. Behov av hastighetssäkring för spårvagn och övrig fordonstrafik bör övervägas i korsningspunkter mellan spårfordon respektive motorfordonstrafik och oskyddade trafikanter jämte hållplatsområden. Spårväg och cykelstråk ska separeras för att undvika att cyklarna kör ner i gaturälsen. Behov av räcken måste undersökas. Detta är aktuellt på baksida av sidoförlagd hållplatsplattform jämte mellan spåren vid sidoplattformar som förläggs mitt för varandra. Det kan även vara aktuellt på sträcka där behoven för gående att korsa gatan är stora. Hållplatser bör i första hand placeras före signalkorsningar om spårområdet upplåts för biltrafik. Om spårområdet reserverats för kollektivtrafik kan hållplatsen ur framkomlighetssynpunkt förläggas efter signalkorsning, men säkerhetseffekterna måste beaktas. Hållplatser vid oreglerade korsningar liksom vid signal- eller oreglerade gångpassager bör ur säkerhetssynpunkt läggas före korsningspunkten för att säkerställa en låg hastighet. Utformningen bör vara konsekvent över sträckan för att underlätta för alla som rör sig i gaturummet. Tillgänglighet Tillgänglighet Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är ett prioriterat område inom planering, projektering och byggande. Stockholm ska vara världens mest tillgängliga huvudstad-en stad för alla, oavsett funktionsnedsättning. Det beslutade kommunfullmäktige år 1998. Stockholms gatumiljöer och offentliga lokaler ska bli tillgängliga och användbara, för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet för alla innebär att tillgänglighetsåtgärder ska utformas så att de ingår i miljön på ett naturligt och generellt sätt. Allt som byggs om och byggs nytt ska vara tillgängligt. SL/TF har egna riktlinjer som tillämpas i projekteringsarbetet för Spårväg City dessa är främst riktlinjer för tillgänglighet RiTill samt riktlinjer för och säkerhet för barn, RiBarn. Spårvagnar har normalt en instegshöjd på ca 30 cm över körbanan. Då personer med funktionsnedsättning ska kunna stiga på och av utan nivåskillnader ställer detta krav på hållplatsrefugernas höjd. Framkomlighet En förutsättning för godtagbar framkomlighet är att spårvagnen prioriteras i samtliga trafiksignalanläggningar och ges reserverat utrymme där det är möjligt. Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och Spårväg väderskydd City 7

Gatuprinciper Material Material väljs som är typiska för stenstaden. De skall vara lätta att underhålla och stå emot slitage och klotter. Antal sorter bör begränsas. Miljövänliga material används och återanvändning eftersträvas. Gaturummets beläggning utformas så långt som möjligt enhetlig och utifrån en gestaltningsidé för hela gatan. För trafiken erforderliga åtgärder anpassas till stenstadens typiska gatukaraktär med enkla körfält, angöring och gångbanor på bäge sidor. Höga krav ställs på kvalitet, material och utformning. Gaturum med stora miljövärden vårdas och ursprungliga gatumiljöer anpassas till de nya förutsättningarna med stor omsorg. Beläggningarna görs så att gatorna blir tillgängliga för alla. Färgsättning Stenstadens gaturum präglas av den grå gatubeläggningen och fasadernas varma färgskala. Gaturummet innehåller genom sina skyltfönster och reklamskyltar mycket färg. Husens socklar har ofta stenimiterade färger eller natursten. Mot detta står mörka vertikala linjer som stuprör och stolpar. Kulörer som används i gaturummet ska vara väl samordnade och inte dominera och antalet kulörer begränsas. En välgjord och samstämd färgsättning är en förutsättning för en attraktiv miljö. All färgsättning på möbler och utrustning bör utgå från Stockholms stads standardkulörer för gatumiljöer. Normalgata Normalgatan är asfalterad. Gångbanan har betongplattor och kantsten av granit. Om trottoaren är bredare än fyra meter ryms möbleringszon. Normalgata. Normalgata med möbleringszon. 1 2 3 Cykelbana Principer för cykelbana på samma nivå som trottoar samt för cykelfält som är målade i körbana. Bild från Göteborg där spårvagnen utgör ett positivt inslag i stadsmiljön. 4 5 6 Stockholms stads standardkulörer. OBS! nya färger håller på att tas fram. 1. Svart NCS S9000-N, RAL 9005 används till skräpkorgar, underreden till soffor, handledare, belysningsstolpar mm vid kajer. 2. Stockholmsgrön NCS S8010-G10Y, RAL 6009 används till skräpkorgar, soffor, väderskydd, gräskantskydd, trafiksignal- och belysningsstolpar. 3. Mörkt grå NCS S 8000-N, RAL 7022 används till belysningsstolpar, räcken mm. 4. Grågrön NCS S 7005-G80Y, RAL 7009 används till teknikskåp m.m. 5. Grå NCS S 6502-B till belysningsstolpar, soffor, handledare. 6. Röd NCS 5040-Y80R, RAL 3009 till soffor i gaturummet i innerstaden. Cykelbana. Cykelfält. Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och Spårväg väderskydd City 11

3. VÄDERSKYDD Gestaltning Hållplatser ska utformas lika Genom att utforma hållplatser och objekt, såsom soffor, skyltar, belysning lika på alla plattformar, blir staden mer jämlik. Likheten skapar en tydlig identitet, samtidigt som olika stadsdelar, och dess människor, knyts samman i gemenskap. Hållplatser ska utformas för att upplevas naturliga i såväl ny som äldre bebyggelse Material, form och kulörer ska utformas med den kvalitet som det offentliga rummet har behov av. Väderskyddets uttryck ska fånga stadens historia och samtidigt blicka framåt. Hållplatsens utformning ska innehålla flera skalor Det offentliga rummet ska skapas med tanke på årstider, trafik, väder, samvaro, kontemplation, vardagsliv och harmoni. Utformningen ska vara funktionell både ur resenärs- och driftsperspektiv och samtidigt bidra med en fin upplevelse till alla som vistas i stadsrummet. Hållplatser ska upplevas som trygga platser Hållplatser och väderskydd utformas enligt principen design för alla och uppfyller kraven i RiTill, SLs och Trafikförvaltningens egna riktlinjer. Väderskyddet utformas med transparens, som möjliggör in- och utblickar, och ger en trygg miljö på plattformen. Hållplatser och dess olika delar Hållplatsens olika delar ska hållas till ett minimum, dels för att enkelt kunna inpassas i de olika stadsmiljöerna, dels för att underlätta driften och dels för att förenkla och förtydliga för resenären med kognitiva nedsättningar. För att bibehålla denna enkelhet och tydlighet för resenären föreslås att inredningen hålls till ett visuellt minimum, att glasytor på paviljonger hålls fria från reklam och att samtliga hållplatser hålls fria från fristående reklampelare. Väderskydd ska utformas med inslag av konst Tiden att vänta blir meningsfull och ger utrymme till yttre och inre dialoger. Traditionen från till exempel tunnelbanan med fast och lös konstnärlig utsmyckning bör finna sin plats i ljuset. Väderskyddets olika delar Bärande delar tillverkas av stålprofiler som målas grafitgrå. Konstruktionsdetaljer tillverkas delvis av mässing. Krysstag bryter mot stadens vågräta och lodräta karaktär och ger uttryck av rörelse. Glasväggar kan tillverkas av så kallat lamellglas med möjlighet till mellanliggande utformning av konst och/eller poesi. Väderskyddets tak föreslås kläs med sedum och blir på så sätt en fantasifull yta att betrakta från omkringliggande byggnader. Takets kortsidor är cirkulära. Takets undersida är av ekläkt med infällda armaturer. All utrustning på plattformen utförs för ergonomiska krav. Material och form ska möta människan med omsorg. Soffa utförs av oljad ek och förses med armstöd. Hållplatser ska utformas med ekologisk hänsyn Hållplatsens olika delar utformas med ekologisk hänsyn. Naturliga material och processer så som trä och stål används istället för plast och aluminium. Det sedumbeklädda taket blir tillgängligt för fågelliv och insekter. Grafisk form och teknik Eventuella biljettautomater monteras på väderskyddets yttre kortsida, under tak. Dubbelsidig digital informationstavla monteras i gavel för att vara synlig såväl utifrån som inifrån väderskyddet. För att underlätta för resenären är informationstavlor med stationsnamn, tidtabeller och kartor enskilt monterade på plattformen, vid sidan av väderskyddet i den riktning varifrån flest resenärer anländer. Tavlans material och utformning följer väderskyddets karaktär samt SL:s standard. 12 Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och väderskydd

LED-SPOT UNDERTAK DIGITAL SKYLT KANTBALK TEKNIKSTOLPE KRYSSPELARE HANDLEDARE STAGNAV GLASCLIP PRATORKNAPP GLAS ARMSTÖD RÄCKE SOFFA FUNDAMENT Väderskyddets delar. jonas bohlin arkitektkontor AB & dinelljohansson AB Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och Spårväg väderskydd City 13

Konstruktion TAKTÄCKNING AV SEDUM Väderskyddets olika delar Bärande delar tillverkas av stålprofiler som målas grafitgrå. Konstruktionsdetaljer tillverkas delvis av mässing. Krysstag bryter mot stadens vågräta och lodräta karaktär och ger uttryck av rörelse. Glasväggar kan tillverkas av så kallat lamellglas med möjlighet till mellanliggande utformning av konst och/eller poesi. KANTBALK AV STÅL VATTENBESTÄNDIG PLYWOOD TAKRAM AV STÅL RIBBOR AV OLJAD EK LAMINERAT GLAS KRYSSTAG MÄSSINGSRING KRYSSPELARE AV STÅL LAMINERAT GLAS BETONGFUNDAMENT Detalj infästning av glas och krysstag. Väderskyddets olika delar. 14 Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och väderskydd

Detaljer TAKTÄCKNING AV SEDUM VATTENBESTÄNDIG PLYWOOD PLÅT TAKDUK KANTBALK STÅL KANTBALK STÅL STÅLPLATTA INFÄSTNING GLAS KRYSSPELARE STÅL DISTANSRÖR GAFFELFÄSTE KRYSSTSAG DIGITAL SKYLT Enligt SL-standard UNDERTAK EKRIBBOR INFÄLLD BELYSNING KRYSSPELARE LAMINERAT GLAS GLASCLIP Detalj takfot, Skala 1:5 jonas bohlin arkitektkontor AB & dinelljohansson AB Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och Spårväg väderskydd City 15

Utrustning Soffa Soffa i oljad ek monteras i bakkant av väderskydd eller fritt på plattform. Soffor i väderskydd föreslås förses med ett lågt ryggstöd. Soffor som placeras fritt på plattform förses med hög rygg och armstöd. Skräpkorg Skräpkorg monteras på räckesstolpar. Korgen förses med ett lock med öppningsvänligt handtag. Skräpkorg och lock lackas grafitgrå lika väderskydd och övrig utrustning på plattformen. Digital informationstavla, En dubbelsidig digital informationstavla placeras mellan krysspelare på gaveln i den riktning där flest resenärer anländer. Soffa med hög rygg och armstöd. Skylten är tvåradig. Texten är gul mot svart botten. Textstorlek 30 mm. Biljettautomat Eventuell biljettautomat placeras lättillgängligt under utskjutande tak på väderskyddet, i den riktning där flest resenärer anländer. Skräpkorg monteras på räckesstolpe 16 Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och väderskydd

Informationstavlor Varje hållplats förses med en informationstavla med två stycken trafikinformationstavlor, 1160x860 mm, enligt SL-standard. Tavlornas underkant sitter 1000 mm över mark. Tavlan förses med belysning. Djurgårdsbron HÅLLPLATSNAMN PLATTFORM Informationstavlan placeras lättillgängligt bredvid väderskyddet, i den riktning där flest resenärer anländer. Sittbänkar, biljettautomater eller andra hinder får inte placeras framför informationstavlan. ÖPPNINGSBAR RAM, RAL 7022 INFORMATIONSTAVLA Enligt SL standard Informationstavlans gestaltning samspelar med väderskyddet och räcket. Tavlan bärs av två krysspelare med invändig kanalisation. Krysspelare, tavelramar och beslag lackas grafitgrå lika väderskydd, RAL 7022. Ovanför informationstavlorna finns en skylt med hållplatsnamn. Vit text på svart botten. Typsnitt enligt SL-standard. Elevation informationstavla Skala 1:50 0 m SKALA 1:50/A4 1 m 2 m Räcke Skyddsräcken ska finnas på plattformar som ligger ut med körbanor, har förbipasserande cykelbana eller ligger i anslutning till nedåtlutande terräng. Räcke placeras något indraget på plattform, i liv med väderskyddets bakkant. Indraget minskar risken för påkörningsolyckor och bidrar till ökad säkerhet. Räcken ska ansluta till väderskydden så att barn inte kan trilla eller smita igenom. KRYSSPELARE, RAL 7022 LAMINERAT GLAS HANDLEDARE, MASSIV STÅLSTÅNG, RAL 7022 SEKTIONERING GLASCLIP Räcket föreskås utföras av mindre krysspelare med fyllningar/stänkskydd av laminerat glas. Räcket är utformat för att inte inbjuda till klättring. Glaset fästs på kysspelarna med glasclip lika väderskyddet. Kulören på krysspelare och glasclip är grafitgrå, RAL 7022, för att samspela med väderskyddet och övrig utrustningen på plattformen. Elevation räcke Skala 1:50 Sektion räcke Skala 1:50 Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och Spårväg väderskydd City 17

Flexibelt system BREDD 4900 mm öppna eller slutna gavlar BREDD 7350 mm öppna eller slutna gavlar Väderskyddets bredd och djup går att variera för att fungera i olika situationer. Det flexibla byggsystemet gör väderskyddet anpassningsbart, både för dagens och framtidens hållplatser. Bredd och djup på väderskydd styrs av antalet resenärer samt plattformens bredd. Vid hållplatser med ett stort antal resenärer kan två eller flera väderskydd användas. Vid mittplattform används alltid minst två väderskydd, placerade i varsin riktning. DJUP 1050 mm DJUP 1400 mm 18 Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och väderskydd

Tillgänglighet Gestaltningsprogrammet syftar till att skapa en god orienterbarhet och tillgänglighet för alla SL:s resenärer. Väderskyddet utformas med transparens som medger in- och utblickar och skapar en ökad trygghetsfaktor. Gavlarna utformas med kontrastmarkeringar för att undvika att någon går in i glaset. Trängseln i väderskyddet minimeras genom att biljettautomaten flyttas ut och att informationstavlan är placerade separat på plattformen. En soffa med armstöd erbjuder bekväm vila i väntan på spårvägen. Vid sidan om soffan finns gott om plats i väderskyddet för rullstolar och barnvagnar. Avstånd mellan främre pelare och plattformskant är minst 1,6 meter för att det inta ska kännas trångt. Plattformskanten förses med taktilt stråk, sinusplattor, och vit kontrastmarkering enligt SL standard. Ledstråk finns till de väderskydd som tillhör busstrafiken men saknas vid väderskydd som tillhör spårvägen. Ramper till plattformar har en lutning på maximalt 1:20. Skyddsräcke placeras något indraget på plattform. Indraget minskar risken för påkörningsolyckor och bidrar till ökad säkerhet. Räcket utformas så att det inte inbjuder till klättring. Räcken ska ansluta till väderskydden så att barn inte kan trilla eller smita igenom. Skyltning är tydlig och enligt SLs standard. En prator förmedlar talad information till resenären. Högtalare finns för utrop. BRA BELYSNING ledspottar i väderskyddstak TYDLIG INFORMATION dubbelsidig digital skyltning och prator TRANSPARENS stora, rena glasytor MINSKAD TRÄNGSEL biljettautomat och informationstavla utanför väderskydd FRI YTA UNDER TAK för rullstolar och barnvagnar FRITT MÅTT minst 1,6 m från främre pelare till plattformskant MARKERAD PLATTFORMSKANT sinusplattor och kontrastmarkering Tillgänglighet, översikt SITTVÄNLIG SOFFA med armstöd ARMSTÖD SÄKERT SKYDDSRÄCKE indraget från plattformskant jonas bohlin arkitektkontor AB & dinelljohansson AB Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och Spårväg väderskydd City 19

Plattform över 3.5 meters bredd Elevationer 1:50 (A4) 0 m 1 m 2 m 20 Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och väderskydd

Plattform över 3.5 meters bredd Plan 1:50 (A4) 0 m 1 m 2 m Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och Spårväg väderskydd City 21

Plattform mindre än 3.5 meters bredd Elevationer 1:50 (A4) 0 m 1 m 2 m 22 Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och väderskydd

Plattform mindre än 3.5 meters bredd Plan 1:50 (A4) 0 m 1 m 2 m Spårväg City - Gestaltningsprogram hållplatser och Spårväg väderskydd City 23