Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65)

Relevanta dokument
Yttrande: Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65)

Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65

Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur SOU 2012:65

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik


Yttrande: Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Betänkandet SOU 2016:69: En inkluderande kulturskola på egen grund, Ku2016/02380/KO

Yttrande från Göteborgs Stad gällande Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Barns och ungas läsning

Remissyttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 28 september 2018

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Begäran om remissyttrande - Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Yttrande över Skolverkets förslag till allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning

Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57). Svar på remiss från Kulturdepartementet

Yttrande över betänkandet Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Yttrande över läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning: ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Kul turdepartementet. Remissvar: Läsandets kultur - slutbetänkande av litteraturutredningen, SOU 2012:65

Hela Sverige läser med barnen läsfrämjande insatser i och utanför skolan

Förslag och Specialpedagogiska skolmyndigheten tillstyrker förslagen.

Utjämning av kommunernas LSS-kostnader översyn och förslag (SOU 2007:62) Yttrande till Finansdepartementet

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Yttrande över betänkandet Nationella minoritetsspråk i skolan - förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering, SOU 2017:91

Svar på remiss SOU 2019:4

Frågor inför Regeringens funktionshindersdelegation

Remissvar på Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65)

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Kommittédirektiv. Läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Dir. 2016:78. Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek

Remissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59

YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36)

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

stöder förslagen om kunskaps- och kompetensutveckling av lärare i förskola, grund- och gymnasieskola;

Datum Dnr Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik

PM 2016:132 RIV (Dnr /2016)

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Skolbiblioteksprogram

PM 2011:117 RIV (Dnr /2011)

Lite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU )

Läsdelegationens betänkande - Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället - SOU 2018:57

Ert Dnr: Ku KL Stockholm, NMW Dnr:

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (SOU 2016:59)

Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)


Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25)

KLYS och Copyswedes synpunkter på Litteraturutredningen Läsandets kultur SOU 2012:65

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande

Kulturnämnden. Yttrande: Demokratins skattkammare förslag till en nationell biblioteksstrategi

Utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut. e> Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av skolbibliotek som pedagogisk resurs vid Nästegårdskolan F-9 i Vara kommun.

Plan för skolbiblioteksutveckling

Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1

Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

Finansdepartementet Budgetavdelningen. Könsuppdelad individbaserad statistik i myndigheternas årsredovisningar

Remissvar på SOU 2016:59 På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

Yttrande över betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet SOU 2017:35

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

Yttrande över Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57), dnr Ku2018/01470/KO

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

BIBLIOTEKSPLAN

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Särskilda persontransporter - moderniserad lagstiftning för ökad samordning - SOU 2018:58

Inspel till arbetet med nationell biblioteksstrategi från skolbiblioteksgruppen

Yttrande över promemorian Vissa timplanefrågor

Skolbiblioteksplan för Mora kommun

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008

Betänkandet (SOU 2016:94) av att vända frånvaro till närvaro - en utredning om problematisk elevfrånvaro

Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST

Redovisning av uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Dnr Fi2016/01355/SFÖ (delvis)

Yttrande över betänkande SOU 2018:74 Lite mera lika, översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (Diarienummer Fi 2018/03212/K)

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Nytt nationellt informationssystem (jämförelsesajt) GR skolkvalitetnätverket 3 februari 2014

Remissvar Likvärdigt, rättsäkert och effektivt ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25)

Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga, program för barn- och ungdomskultur i Stockholm

Biblioteksplan. Plan av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Promemoria Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek

Yttrande från Göteborgs Stad gällande betänkandet: Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Verktyg för biblioteksplaner -

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

PM 2013: RIV (Dnr /2013)

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Transkript:

Dnr: MYKA 2012/151 Stockholm 2013-02-28 Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65) Sammanfattning Kulturanalys har inga synpunkter på valet av insatser för Ett läslyft för Sverige. Vi har enbart bedömt dem från ett genomförbarhetsperspektiv ställt i relation till de tidsatta delmålen. För två av de föreslagna insatserna bedömer vi att det blir svårt att nå delmålen till 2018 utan ytterligare reformmedel. Kulturanalys föreslår därför att staten tillför reformmedel, dels för att signalera vilken vikt man lägger vid de aktuella frågorna, dels för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att nå de uppsatta målen. Kulturanalys ställer sig tveksam till förslaget om hur uppföljningen och utvärderingen av Ett läslyft för Sverige ska genomföras. Det saknas ett tydligt utvärderingsuppdrag såväl för satsningen som sådan, som för flera av de föreslagna insatserna. Kulturanalys föreslår därför att beredningen får ett tydligare utvärderingsuppdrag och tillförsäkras utvärderingskompetens inom kansliet och i gruppen av experter som knyts till beredningen. Beredningen bör ha ett övergripande ansvar för att utvärderingar genomförs inom alla insatsområden, och att dessa genomförs av instanser som är oberoende i förhållande till projektägare och utförare. Kulturanalys delar till stor del den bild av läsvanor i olika befolkningsgrupper som kommittén lämnar, men menar att kommittén inte uttryckligen har besvarat frågan i kommittédirektivet om den befintliga statistiken bygger på lämpliga variabler för att beskriva läsning i ett föränderligt medielandskap. Kulturanalys vill understryka vikten av att sätta in läsvanor i ett vidare sammanhang av fritidsvanor och livsstilar. För att få bättre förståelse för läsningens funktion i relation till dels andra fritidsaktiviteter, dels andra källor för information och kunskapsinhämtning, föreslår Kulturanalys att regeringen avsätter medel för en regelbundet återkommande enkätbaserad undersökning om kulturvanor och kulturutövande.

Inledning Myndigheten för kulturanalys har tagit del av Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65). Då betänkandet inte berör Myndigheten för kulturanalys direkt i något av förslagen, har vi valt att koncentrera våra kommentarer till de av betänkandets förslag som berör sådana områden som ligger inom vårt uppdrag som analysmyndighet, med särskilda uppdrag inom utvärdering och officiell statistik. Vi kommer därför att kommentera kapitel 14.2 Ett läslyft för Sverige och där särskilt frågor som rör utvärdering och förutsättningarna för att de föreslagna insatserna ska kunna bidra till uppfyllelse av de uppställda målen samt organisationen av utvärderingen av insatserna genom en parlamentarisk beredning. Därutöver lämnar Kulturanalys några synpunkter om kommitténs beskrivning av statistik i kapitel 2 Läsvanor och läsfärdighet. 14.2 Ett läslyft för Sverige Förutsättningar för att genom insatserna nå delmålen till 2018 Kulturanalys bedömer att det för några av de föreslagna insatserna kommer att vara svårt att bidra till att nå delmålen till 2018 med de förutsättningar som beskrivs i betänkandet. Vi anser därför att de föreslagna insatserna bör ses som investeringar för framtiden, och mot den bakgrunden föreslår Kulturanalys att staten tillför reformmedel, dels för att signalera vilken vikt man lägger vid de aktuella frågorna, dels för att skapa så goda förutsättningar som möjligt att de föreslagna åtgärderna ska få snabba och tydliga resultat. Kulturanalys har i huvudsak inga synpunkter på valet av insatser som föreslås inom ramen för Ett läslyft för Sverige, men har bedömt dem från ett genomförbarhetsperspektiv ställt i relation till de tidsatta delmålen. För två av de föreslagna insatserna bedömer vi att det blir svårt att bidra till att nå delmålen till 2018 utan ytterligare reformmedel. Förslaget om läsombud i förskolan föreslås genomföras som försöksverksamhet i tre regioner. Om verksamheten efter utvärdering utökas till att omfatta hela landet och alla förskolor blir utbildningskostnaderna många gånger högre, då sex gånger fler regioner ska involveras och antalet förskolor med stor sannolikhet kommer att överskrida 50 per region. Om den byggs ut till alla regioner i samma omfattning som i förslaget blir kostnaderna för utbildningen ca ytterligare 1,4 miljoner kronor. Ska fler än 50 förskolor per region involveras blir kostnaderna betydligt högre. För att på bästa sätt genomföra insatsen borde kommittén ha beräknat även dessa kostnader och föreslagit att dessa reserverats för att försäkra sig om förslagets genomförande. Under förutsättning att ett system med läsombud i förskolan har införts i hela landet 2014, vilket är en mycket optimistisk bedömning, skulle systemets effekter på barnens läsfärdighet skulle kunna avläsas i resultaten från nationella prov i svenska

bland 9-åringar 2018. Bland landets 10-åringar (den yngsta åldersgrupp som det för närvarande finns internationellt jämförbara data för) kan effekterna avläsas först 2019, alltså ett år efter att delmålen ska stämmas av. Då förslaget grundas på att verksamheten ska vara frivillig för huvudmännen, saknas dessutom likvärdiga förutsättningar för att alla barn i förskolan ska få ett läsombud. Förslaget om bemannade skolbibliotek gäller en skrivning i skolförordningen. Om kommunerna ska kunna leva upp till den föreslagna formuleringen att sträva efter att skolbibliotek är bemannade, krävs lönekostnader för de bibliotekarier som ska bemanna biblioteken. Enligt den senaste officiella statistiken för skolbibliotek (2012) saknar 915 kommunala skolenheter med 125 000 elever tillgång till skolbibliotek. Av de skolenheter som svarat att de har skolbibliotek har 23 procent svarat att biblioteken är obemannade, vilket motsvarar ca 770 skolenheter. Om man inte förutsätter att kommittén bl.a. avser dessa lönekostnader i skrivningen att de direkta ekonomiska konsekvenserna av våra förslag för kommunerna är förhållandevis små (s. 445), så har kommittén inte berört dem. Förslaget till skrivningen i förordningstexten är svagt och effekterna av skrivningen ska utvärderas innan den kan skärpas. Mot bakgrund av den försiktiga förordningsändringen och bristen på analys av de ekonomiska konsekvenserna ifrågasätter Kulturanalys om effekterna av insatsen med inriktning på att få fler skolbibliotekarier på plats hinner bli synliga före 2018. Övriga synpunkter Kulturanalys konstaterar att betänkandets diskussion om läsfärdighet, liksom de delmål som behandlar läsvanor och läsfärdighet, är inriktade bara mot barn och unga. Betänkandet saknar referenser till mätningar av vuxna personers läsfärdighet annat än som en not i en av betänkandets bilagor (den internationella studien IALS nämns i bilaga 3, not 27). Kulturanalys konsterar att även om några av de föreslagna insatserna potentiellt är inriktade på att tillgängliggöra litteratur, har inget av delmålen inriktning på den del i det övergripande målet som säger att alla ska ha tillgång till litteratur. Kulturanalys konstaterar att det finns svårigheter med att mäta måluppfyllelsen av det tredje delmålet som är inriktat på att kunskapen om läsningens betydelse ska öka i alla grupper som i dag läser i liten utsträckning. Betänkandet har inga förslag på hur denna kunskap och dess ökning ska mätas.

En parlamentarisk beredning för läslyftet samt utvärderingsfrågor inom Ett läslyft för Sverige Kulturanalys föreslår att beredningen får ett tydligare utvärderingsuppdrag och tillförsäkras utvärderingskompetens inom kansliet och i gruppen av experter som knyts till beredningen. Beredningen bör ha ett övergripande ansvar för att utvärderingar genomförs på alla insatsområden och att dessa genomförs av oberoende instanser i förhållande till projektägare och utförare av läslyftets insatser. Då kommittén förordar att målen för Ett läslyft för Sverige förankras genom riksdagsbeslut, är det inte svårt att följa tankegången att bedömningen av måluppfyllelsen ska organiseras som en parlamentarisk beredning i form av en kommitté. Beredningen ska kunna knyta till sig experter på läsutveckling, läsvanor och litteratur och ska vidare bedöma måluppfyllelsen och effekterna av implementerade reformer (s. 401). Det sägs dock samtidigt uttryckligen att kommittén inte ska bedriva utvärderingsverksamhet, utan dra slutsatser av den kunskap som skapas i vetenskapssamhället och inom myndighetssfären (s. 401). Enligt betänkandets beräkningar av finansieringen av beredningen finns ett inte specificerat utrymme om ca 500 000 kronor årligen för beställning av rapporter och för att anlita externa konsulter (s. 446f). Det finns alltså i betänkandet inget explicit uppdrag att göra en samlad utvärdering av Ett läslyft för Sverige. Det föreslås inte heller att beredningen behöver expertkunskaper inom utvärdering, vare sig som sakkunskap eller som beställarkompetens. Kulturanalys ser detta som en brist. Vidare är det myndighetens mening att beredningen inte kan förlita sig på att den särskilda kunskap som beredningen behöver för bedöma måluppfyllelse kommer att skapas i vetenskapssamhället eller myndighetssfären utan att den har beställts. Kulturanalys bedömer att beredningen bör ha ett övergripande ansvar för att utvärderingar genomförs på alla insatsområden. För detta krävs beställarkompetens och substantiella ekonomiska resurser. Till några av de enskilda insatserna finns utvärdering omnämnd i samband med att insatserna beskrivs. För förslagen om läsombud i förskolan och att samtliga elever bör ha tillgång till skolbibliotekarier anges att Skolverket ska göra utvärderingar i anslutning till insatserna inom ramen för sitt nuvarande uppdrag. Däremot nämns inget om hur överförandet av läs- och litteraturfrämjande medel från enskilda bidrag till kultursamverkansmodellen eller om hur folkbildningens roll i det läsfrämjande arbetet ska utvärderas. När det gäller samordning av läsfrämjande insatser utanför skolan föreslås Kulturrådet få i uppdrag att ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse (s. 411). Det sägs i betänkandet att Kulturrådet ska vara en aktiv medägare till de projekt de är med och finansierar och att myndigheten själv deltar som en part eller projektägare i de satsningar som

genomförs (s. 411). Senare sägs också att Kulturrådet ska få i uppdrag att följa upp och utvärdera de läsfrämjandeprojekt som genomförs (s. 412). Kulturanalys ställer sig frågande till om samma instans som är part och projektägare även ska utvärdera de genomförda insatserna. Kulturanalys föreslår att all utvärdering av insatser inom Ett läslyft för Sverige ska genomförs av oberoende instanser i förhållande till projektägare och utförare. 2. Läsvanor och läsfärdighet Mot bakgrund att det i Sverige i dag saknas en renodlad kulturvaneundersökning med utrymme för fördjupningsfrågor föreslår Kulturanalys att regeringen avsätter medel för en regelbundet återkommande enkätbaserad undersökning om kulturvanor och kulturutövande. Kommittén har i betänkandet redovisat befintlig statistik kring bokläsning från flera källor och med ambitionen att redovisa läsvanor och läsfärdighet med hjälp av olika bakgrundsvariabler. Kommittén pekar på trender i läsning av skönlitteratur relativt facklitteratur, skillnader i läsvanor mellan könen, förändringar i unga personers läsande, förändringar i använd lästid bland bokläsare samt skillnader i läsning i befolkningsgrupper med olika utbildningsnivå. Vi delar till stor del den bild av läsvanor i olika befolkningsgrupper som kommittén lämnar, men menar att kommittén inte uttryckligen har besvarat frågan i kommittédirektivet om den befintliga statistiken bygger på lämpliga variabler för att beskriva läsning i ett föränderligt medielandskap. Kommittén har inte gjort någon analys av skillnaderna mellan olika typer av undersökningar, dvs. räckviddsundersökning (Mediebarometern) och undersökningar av vanor (ULF, SOM-undersökningen). Det betyder att man heller inte gör någon explicit analys av trender för vaneläsare, sällanläsare och aldrigläsare. Kapitlet om läsvanor och läsfärdighet inleds med en återgivning av statistik kring ungas användande av några olika medier. Men det finns ingen statistik redovisad för andra typer av läsning av tryckta texter, som veckotidningsläsning eller tidskriftsläsning, och ingen statistik över tillägnandet av litteratur genom andra medier än den tryckta boken. Det saknas även resonemang kring skrivandets vanor, vilket är nära förbundet med läsandets vanor. Kulturanalys menar att den befintliga statistiken för läsvanor, särskilt avseende den yngre delen av befolkningen eftersom det är där de största förändringarna till minskat läsande pågår, måste ställas i relation inte bara till andra medievanor, utan även andra kultur- och fritidsvanor. Läsning på fritiden är en aktivitet som konkurrerar om tiden med alla andra aktiviteter på fritiden för unga. För att få en bred samling kring läsningens betydelse är det också viktigt att sätta in läsningen i vidare sammanhang än att betrakta den och analysera den som en aktivitet för sig.