ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ
Innehåll FÖRORD 13 FÖRKORTNINGAR 15 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH UTGÅNGSPUNKTER 19 1.1 Elektronisk handel och elektronisk fullgörelse 19 1.2 Syfte 23 1.3 Frågeställningar 2J 1.4 Avgränsningar 27 l.j Metod 30 1.6 Disposition 33 2 ELEKTRONISK HANDEL 37 2.1 Vad är elektronisk handel? 37 2.2 Elektronisk handel i skilda relationer 39 2.3 Direkt och indirekt elektronisk handel 40 2.4 Elektronisk handel i öppna och slutna nätverk 41 3
2J Konstruktionen av en Internetbutik 42 2.6 Lagen om elektronisk handel44 3 DIGITAL INFORMATION OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING 49 3.1 Begreppen data och information 49 3.2 Den matematiska kommunikationsteorin Jl 3.3 Digital och analog information J3 3.4 Överföring av digital information J4 3.J Öppna och slutna nätverk Internet J7 3.6 Olika typer av dataöverföringar över Internet 60 3.6.1 Webbläsning 60 3.6.2 Upp- och nedladdning 61 3.6.3 Elektronisk post 61 3.6.4 Streaming 62 3.7 Säkerhet på öppna nätverk 63 3.7.,1 Fördelar och risker med elektronisk kommunikation 63 3.7.2 Något om kryptering 65 3.7.3 Elektroniska signaturer 66 3.7.4 Kvalificerade elektroniska signaturer 69 4 DET DIGITALA OBJEKTET 73 4.1 Allmänt 73 4.2 Vad är ett digitalt objekt? 74 4.3 Olika typer av digitala objekt - en exempelsamling 76 4.3.1 Inledning 76
4.3.2 Datorprogram 77 4.3.3 Musik 79 4.3.4 Texter, elektroniska böcker m m 82 4.3.5 Bilder 84 4.3.6 Film/video 85 4.3.7 Elektronisk fullgörelse av penningprestationer 86 4.4 Vad kännetecknar det digitala objektet? 87 4.4.1 Allmänt 87 4.4.2 Det digitala objektet är immateriellt 88 4.4.3 Det digitala objektet är för sin existens beroende av ett medium 88 4.4.4 Det digitala objektet är teknikberoende 89 4.4.5 Det digitala objektet "består av" information 90 4.4.6 Det digitala objektet är flexibelt och oberoende av någon viss speciell teknik 91 4.4.7 Ett digitalt objekt kan lokaliseras i rummet 92 4.4.8 Ett digitalt objekt är av en viss art och har vissa egenskaper 94 4.4.9 Ett digitalt objekt kan inte flyttas från sitt medium bara kopieras 94 4.4.10 Ett digitalt objekt kan kopieras i obegränsad omfattning 95 4.4.11 Det digitala objektet kan "konsumeras" utan att förbrukas 96 4.4.12 Det digitala objektets informationsinnehåll kan finnas på flera ställen samtidigt 96 4.4.13 Det digitala objektets original kan vara dyrt att framställa, men kostnaden för kopiering och distribution är låg 97
4.4.14 Slutsatser och kommentarer 97 5 TILLÄMPLIGA RÄTTSNORMER - AVTALETS TYP 101 J.l Inledning 101 5.2 Avtalsreglering, partsbruk, handelsbruk och annan sedvänja 102 J. 3 Avtalets juridiska kvalificering - allmänt 104 JA Något om "blandade avtal" 108 J.J Disposition av den fortsatta framställningen 111 6 UTGÖR DIGITALA OBJEKT "LÖS EGENDOM" ENLIGT KÖPLAGEN? 113 6.1 Allmänt 113 6.2 Närmare om begreppet "lös egendom" i köplagen 114 6.2.1 Allmänt 114 6.2.2 Fast egendom 115 6.2.3 Egendom som inte existerar vid avtalsslutet 117 6.2.4 Lös egendom, lösa saker och varor 118 6.3 Den rättsliga klassificeringen av digitala objekt i lagstiftningen 119 6.4 Köplagens tillämplighet på icke-jysisk egendom allmänt 121 6J Särskilt om leverans av elektrisk kraft 122 6.6 Utgör digitala objekt egendom? 124 6.7 Argument emot köplagens tillämplighet 130
6.8 Överlåtelse av digitalt objekt tillsammans med ett fysiskt medium 134 6.9 Slutsats 13J UTGÖR DIGITALA OBJEKT "LÖSA SAKER" ENLIGT KONSUMENTKÖPLAGEN? 137 7.1 Inledning 137 7.2 Begreppet "lös sak" i konsumentköplagen 139 7.3 Begreppet "goods" i CISG 146 7.4 Begreppet "goods" i angloamerikansk rätt Hl 7.4.1 USA 151 7.4.2 England 154 7.J Begreppet "Sache" i tysk rätt 1J7 7.6 Det norska lagförslaget 162 7.7 Diskussion och slutsatser 16J 7.1 A Valet av metod för att bestämma tillämplig lag för digitala objekt 165 7.7.2 Bedömning 167 KAN DIGITALA OBJEKT BLI FÖREMÅL FÖR "KÖP"? 171 8.1 Allmänt om köplagarnas tillämpningsområden 171 8.2 Närmare om begreppet "köp" 173 8.3 Form eller syfte? 174 8.4 Vad är "köpets" objekt? 174 8.J Vad är "äganderätt"? 176 8.6 Kan det digitala objektet överlåtas? 178
9 NYTTJANDERÄTT OCH LICENS 187 9.1 Inledning 187 9.2 Särskilt om datorprogram 191 9.2.1 Programvarulicenser 191 9.2.2 Några i databranschen förekommande standardavtal 195 9.2.2.1 Allmänna bestämmelser Avtal 90 version 2004 195 9.2.2.2 Allmänna bestämmelser Yl-projekt 196 9.2.2.3 Allmänna villkor för leverans av programvara. Bdel 06 A 197 9.2.3 Diskussion och slutsatser 200 9.3 Hur skall nyttjanderättsavtal bedömas? 213 10 KÖP ELLER TJÄNST? 215 10.1 Begreppet tjänst 21J 10.2 Gränsdragningen mellan köp och tjänst allmänt 217 10.3 Allmänt om elektronisk leverans av digitala objekt 223 10.4 Diskussion och slutsatser 22J 11 AVLÄMNANDET OCH RISKEN FÖR VARAN 235 //./ Allmänt 23J 11.2 Tidpunkten for avlämnandet 237 11.2.1 Allmänt 237
11.2.2 Vad erfordras för att avlämnande skall anses ha skett? 238 11.3 Risken för varan 240 11.4 Kan reglerna om avlämnandet och riskens övergång tillämpas på digitala objekt? 242 11.4.1 Inledning 242 11.4.2 Vad innebär "risken" vid digitala prestationer? 243 11.4.3 Hämtningsköp 245 11.4.4 Transportköp 248 11.4.5 Diskussion 250 ll.j Närmare om vad som erfordras för att risken skall gå över på köparen 276 11.6 Undantagfrån huvudregeln om riskens övergång 2J8 11.7 Något om avlämnande och riskövergång vid konsumentköp 261 11.8 Slutsats 263 12 KONTRAKTSBROTTEN - DRÖJSMÅL OCH FEL 265 12.1 Allmänt 265 12.2 Säljarens dröjsmål 266 12.2.1 Allmänt 266 12.2.2 Relevant tidpunkt för bedömningen av om dröjsmål föreligger 267 12.3 Köparens bristande medverkan 270 12.4 Fel 272 12.4.1 Allmänt 272 12.4.2 När föreligger ett faktiskt fel? 274
12.4.2.1 Allmänt 274 12.4.2.2 Särskilt om faktiska fel i digitala objekt 277 12.4.3 Köparens vetskap om felet samt undersökningsplikten före köpet 281 12.4.4 Avgörande tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger 283 12.4.5 Särskilda förutsättningar för att påföljder av fel skall kunna göras gällande 286 12J Slutsatser 290 12.4.5.1 Feletfår inte bero på köparen själv eller någotförhållande pa dennes sida 286 12.4.5.2 Köparen är skyldig att undersöka varan efter avlämnandet 287 12.4.53 Reklamation och preskription 288 13 PÅFÖLJDER VID SÄLJARENS KONTRAKTSBROTT 291 13.1 Vilka påföljder blir aktuella vid fel respektive dröjsmål? 291 13.2 Köparens rätt att kräva fullgörelse av avtalet vid säljarens dröjsmål 293 13.2.1 Allmänt 293 13.2.2 Hinder för fullgörelsen 294 13.2.3 Fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga 296 13.2.4 Tidsaspekten 297 13.3 Avhjälpande och omleverans vid fel 299 10
13.3.1 Köparens rätt att kräva avhjälpande eller omleverans 299 13.3.2 Säljarens rätt till avhjälpande eller omleverans 304 13.4 Har köparen rätt till omleverans fastän han själv bär risken? 305 13.5 Hävning 309 13.5.1 Hävning vid säljarens dröjsmål 309 13.5.1.1 Huvudregeln 309 13.5.1.2 Föreläggande av tilläggstid 313 13.5.1.3 Varor som tillverkats eller anskaffats särskilt för köparen 314 13.5.2 Hävningvidfel316 13.6 Rättsverkan av hävning 318 13.6.1 Principen om återgång av prestationerna 318 13.6.2 Rätt att hålla inne vad som skall ges ut 319 13.6.3 Avkastning av varan m m 320 13.7 Bortfall av rätt till hävning och omleverans 321 13.8 Prisavdrag vid fel 325 13.9 Skadestånd vid säljarens kontraktsbrott 327 13.9.1 Skadestånd vid dröjsmål 327 13.9.2 Reklamation som förutsättning för hävning och skadestånd vid dröjsmål 330 13.9.3 Skadestånd vid fel 331 13.9.4 Tillämpning på elektroniskt levererade digitala objekt 333 13.10 Slutsatser 333 14 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 335 11
KÄLLOR 341 RÄTTSFALL 359 SAKREGISTER 361 12