Den juridik en inköpare bör känna till.

Transkript

1 1 Den juridik en inköpare bör känna till. Avtalslag: Se Avtalsrätt. En inledning av Yxklinten/Ahlgren Köplagen 1 Köplagens tillämpningsområde Köplagen gäller köp av lös egendom. Enligt svensk rätt omfattar begreppet lös egendom alla förmögenhetsrättigheter som inte är att hänföra till fast egendom. Köplagen kan således inte tillämpas på köp av en fastighet med byggnad och tillbehör. Däremot är byggnad på annans mark lös egendom och köp av det faller under köplagen. Köparens och säljarens huvudförpliktelser Säljarens avtalsbrott är han är i dröjsmål med avlämnande och att det är fel i varan. Sanktioner vid säljarens dröjsmål Fullgörelse. Köparen har som regel rätt att kräva att säljaren fullgör köpet även om säljaren är i dröjsmål. I vissa undantagsfall är säljaren inte skyldig att fullgöra köpet. Det är i två fall, nämligen 1. om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna, eller 2. om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet. Hävning. Vid säljarens dröjsmål får köparen häva köpet. Som förutsättning för hävningen finns två rekvisit. För det första skall avtalsbrottet vara av väsentlig betydelse för köparen. För det andra skall säljaren ha insett eller bort ha insett detta. Det är ur köparens synpunkt som man gör bedömningen om dröjsmålet är väsentligt. En begränsning i köparens hävningsrätt vid säljarens dröjsmål föreligger vid köp av en vara som skall tillverkas eller anskaffas särskilt för köparen efter dennes anvisningar eller önskemål. Om säljaren inte utan väsentlig förlust kan tillgodogöra sig varan på annat sätt, får köparen häva köpet på grund av säljarens dröjsmål endast om hans syfte med köpet är väsentligen förfelat genom dröjsmålet. Skadestånd. Enligt köplagen har köparen rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål. Detta är huvudregeln. Säljaren kan emellertid undgå att behöva utge skadestånd. För detta krävs att fyra förutsättningar är uppfyllda: 1. Ett hinder för avtalsenlig uppfyllelse föreligger. 2. Hindret skall ligga utanför säljarens kontroll. 3. Hindret skall vara sådant att säljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med det vid köpet. 1 Niclas Forsberg. Offentlig upphandling i praktiken. Norstedts juridik. Sammandrag av kap 24.

2 2 4. Säljaren skall inte skäligen ha kunnat undvika eller övervinna hindret. Sanktioner vid fel i varan. Om varan är felaktig och det inte beror på köparen eller något förhållande på hans sida får köparen: 1. kräva avhjälpande, 2. omleverans, 3. prisavdrag, eller 4. häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Köparen får också hålla inne betalningen. För att köparen skall kunna åberopa fel i varan krävs att han meddelar säljaren härom inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet. Köparen har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet utan kostnad för köparen. Men om det skulle åsamka säljaren oskälig kostnad eller olägenhet har säljaren rätt att avvisa köparens krav. Säljaren är inte skyldig att avhjälpa felet, utan får i stället företa omleverans, om sådan omleverans kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen. Köparen har endast rätt att kräva omleverans om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom. Vidare krävs att säljaren insåg eller borde ha insett detta. Prisavdrag är en annan sanktion som köparen kan göra gällande under vissa förutsättningar, nämligen om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamation. Köparen kan även häva ett köp på grund av fel. Men det förutsätter att: 1. avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen, och 2. säljaren insåg eller borde ha insett detta. Har köparen krav på grund av säljarens dröjsmål eller på grund av att varan är felaktig, får köparen hålla inne så mycket av betalningen som motsvarar kravet. Köparens avtalsbrott begränsas till att inte betala avtalat belopp och att inte ta emot varan. Grundläggande associationsrätt 2. Det associationsrättsliga området berör regler om bolag och föreningar och dessa organisationers interna förhållande samt relation till tredje part. I Sverige finns möjlighet att bilda handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, aktiebolag, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. I associationsrätten finns reglering av ett antal grundläggande frågor: 1. Hur bildas en association? 2. Hur fattas beslut i associationens angelägenheter och skyddas minoriteter? 3. Hur företräds en association i förhållande till tredje man? 2 Svante Johansson, Associationsrätten en introduktion Nordstedt Juridik AB. ISBN

3 3 4. Hur fördelas ansvaret för en associations förpliktelser och skyddas borgenärer? 5. Hur skall en associations vinst fördelas mellan medlemmarna? 6. Hur upplöses en association? För en inköpare kan det främst vara intressant att beröra en associations förhållande till tredje man och nedan kommer en kort genomgång: Handelsbolag: Handelsbolag är en juridisk person som har sina egna rättigheter och förpliktelser samt kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Varje bolagsman har rätt att själva företräda bolaget. Det är möjligt att genom bestämmelse i bolagsavtalet undanta viss eller vissa bolagsmän från rätten att företräda bolaget. En sådan avtalsbestämmelse kan endast åberopas gentemot en ondtroende tredje man, dvs. en tredje man som insåg eller borde ha insett begränsningen. I bolagsavtalet kan även föreskrivas en kollektiv firmateckning dvs. bolaget kan endast representeras (och sluta avtal) av flera personer. Sådana bestämmelser införs i handelsregistret och antas därmed ha kommit till tredje mans kännedom. Kommanditbolag: Ett kommanditbolag är en juridisk person och kan självt förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Varje komplementär (bolagsmän som har ett begränsat ansvar för bolagets förpliktelser kalas kommanditdelägare, medan bolagsman som ansvarar fullt ut för kommanditbolags förpliktelser kallas komplementär) har rätt att företräda bolaget i förhållande till tredje man. Om en kommanditdelägare skulle företräda bolaget vid rättshandling mot tredje man, kan dock rättshandlingen åberopas gentemot kommanditbolaget av en godtroende tredje man, dvs. en tredje man som varken insåg eller borde ha insett att den som företog rättshandling var kommanditbolagdelägare. Enkelt bolag: Ett enkelt bolag är inte en juridisk person och kan därför inte stå i rättsförhållande till tredje person. Varje bolagsman företräder således ur associationsrättslig synvinkel endast sig själv. Aktiebolag: Ett aktiebolag blir i och med registreringen juridisk person, 2 kap. 13 ABL, och kan självt förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. När det gäller möjligheten att företräda ett aktiebolag i förhållande till utomstående tredje man skall inledningsvis antecknas att bolagsstämman är ett rent internt bolagsorgan som aldrig kan företräda bolaget i externa relationer. Sett ur ett aktierättsligt perspektiv företräds bolaget istället av styrelsen, den verkställande direktören eller särskilda firmatecknare. Dessutom kan givetvis ett aktiebolag, företrädas av fullmäktige enligt AvtL I och med aktiebolag är den vanligaste bolagsformen en inköpare stöter på kommer nedan en koncentrerad introduktion till aktiebolagslagen.

4 4 Hänvisningar avser avsnitt i Aktiebolagslag (1975:1385). De olika bolagsorganen, som är reglerade i aktiebolagslagen, i ett AB är; bolagsstämma (9 kap), styrelse (8 kap 1), VD (8 kap 23) och revisor (10 kap 1). Bolagsstämman är aktiebolaget högsta beslutande organ och är det forum som aktieägare kan göra sin talan hörd (9 kap 1 ). Endast bolagsstämman kan besluta (9 kap 7 ); om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderbolag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlustenligt den fastställda balansräkningen, om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den VD samt om i annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt ABL eller bolagsordningen. Enl. 8 kap 6 utser bolagsstämman styrelsen. Besluts som inte skall fattas av stämman kan fattas av styrelsen men svensk rätt innehåller, med några få undantag (styrelsen utser VD (8 kap 23 ) och stämman får ej besluta om större vinstutdelning än styrelsen föreslagit (12 kap. 3 1 st.)), ingen begränsning av bolagsstämmans interna beslutskompetens. Revisorn är ett granskande organ som inte kan fatta beslut för bolaget och deras funktion regleras i 10 kap 3 6. Revisorn utses av bolagsstämman (10 kap 8 ). Revisorns kompetenskrav regleras i 10 kap I 11 anges att Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i ett aktiebolag. Bolagsstämma utser (8 kap 6) Styrelse utser (10kap 12 ) VD granskar (10 kap 3-6 ) utser (10 kap 8 ) Revisor I 8 kap 3 1st anges Styrelsens funktion då den svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter samt i 8 kap 4 att styrelsen fortlöpande skall bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen upprättar skriftliga instruktioner för sitt och VD:s arbete (8 kap 3 3st). Styrelsen företräder bolaget och tecknar dess firma (8 kap 29 ) och styrelsen får bemyndiga en styrelseledamot, den verkställande direktören eller någon annan att företräda bolaget och teckna dess firma (8 kap 31 ). Styrelsen kallar till bolagsstämma (10kap 12 ) och utser VD (8 kap 23 ). I 8 kap 25 regleras VD:s uppgifter. Den verkställande direktören skall sköta den löpande förvaltningen i bolaget enligt de riktlinjer och anvisningar som utfärdas av styrelsen, och han har inom denna ram rätt att självständigt fatta beslut avseende bolaget, (8 kap 25 ). VD har alltid rätt att företräda bolaget mot tredje man i enighet med 8kap, 30 Ekonomisk förening: En ekonomisk förening blir i och med registrering juridiks person och kan självt förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför

5 5 domstolar och andra myndigheter. Sett hur föreningsrättsligt perspektiv företräds föreningen av styrelsen, den verkställande direktören eller särskild fimatecknare. Däremot har varken enskilda styrelseledamöter eller styrelsen ordförande någon rätt att företräda föreningen. Styrelsen kan bemyndiga styrelseledamot, VD eller någon annan att företräda föreningen och teckna dess firma, 6 kap. 11 andra stycket FL. Sådana särskilda firmatecknare har samma behörighet som styrelsen men ut- seendet som sådant skapar ingen som helst befogenhet, utan för att en befogenhet skall uppkomma fordras särskilt beslut av behörigt föreningsorgan. Vilka som utsetts till särskilda firmatecknare skall registreras. Styrelsen kan besluta att rätten att företräda föreningen endast får utövas av två eller flera personer i förening, s.k. kollektiv firmateckning, vilket är den enda inskränkning som får registreras. Ideell förening: En ideell förening blir juridisk person i och med att styrelse utses och stadgenligt innehåll antas, och kan självt förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndig. Sett ur ett föreningsrättsligt perspektiv företräds föreningen av styrelsen, eventuell verkställande direktör eller särskilda firmatecknare. Lagen om offentlig upphandling: Se Offentlig upphandling i praktiken av Niclas Forsberg. Konkurrensrätt. 3 : Samtidigt som lagstiftningen har velat motarbeta illojala konkurrensmetoder, har den emellertid också velat förhindra vissa konkurrensbegränsande åtgärder inom näringslivet. I detta hänseende är det fråga om regler som i viss mån svarar mot det som utomlands brukar kallas kartell- och antitrustlagstiftning. Genom konkurrenslagen (1982:729, i bih i lagboken) har lagstiftaren velat främja en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens inom näringslivet genom att dels uttryckligen förbjuda företagarna att använda vissa metoder för begränsning av konkurrensen, dels ge marknadsdomstolen möjlighet att genom förhandling söka undanröja skadlig verkan av andra konkurrensbegränsande åtgärder från näringsidkares sida. Särskilda regler riktar sig mot skadliga verkningar av företagsförvärv. Direkt förbud gäller mot s k. bruttopriser (dvs. priser som företagare i ett led betingar sig eller anger som bindande i ett senare försäljningsled, 13 ) och mot s k anbudskarteller o d (14 ). När det gäller andra åtgärder är lagen mindre preciserad. Konkurrensbegränsande åtgärder skall enligt lagen anses som skadliga, om åtgärderna på ett ur allmän synpunkt otillbörligt sätt påverkar prisbildningen, hämmar effektiviteten inom näringslivet eller hindrar eller försvårar annans näringsutövning (2 ). Med stöd av denna definition på skadlighet kan ingripande ske exempelvis mot fabrikanter som vägrar att leverera sina produkter till lågprisvaruhus. Ingripandet sker i första hand på det sättet att saken tas upp av NO, och det kan tänkas att redan ett påpekande från NO 3 Åke Malmström. Civilrätt. 1990, ISBN

6 6 ger resultat. Men skulle så inte ske, kan NO påkalla förhandling inför marknadsdomstolen. Skulle inte heller dessa förhandlingar leda till frivillig rättelse av ett skadligt förhållningssätt, kan vissa påföljder tänkas. Räntelag Den som lånar pengar får vanligen betala ränta, beräknad efter viss procent på kapitalet. Men detta är ingen ovillkorlig skyldighet. Har låntagaren inte utfäst sig att betala ränta, skall någon ränta inte utgå, förutsatt att lånet betalas i rätt tid. Detta fastslås uttryckligen i räntelagen (1975:635, 2 ). Men om överenskommelse har träffats om viss ränta, så skall den avtalade räntan utgå. Och har man lovat att betala igen ett räntefritt penninglån på en viss dag och dröjer därutöver måste man betala s k dröjsmålsränta för tiden efter den bestämda dagen. Ränta skall alltså betalas dels i enlighet med parternas överenskommelse, dels på grund av dröjsmål med betalningen av kapitalet. Detta gäller inte bara vid försträckning, utan också vid andra tillfällen, då en person är skyldig andra pengar. Ränta före förfallotiden skall som nämnts utgå endast på grund av parternas överenskommelse. Hur stor räntan skall vara avgör parterna själva efter den allmänna penningmarknaden och den säkerhet som gäldenären kan erbjuda, m fl omständigheter. Efter dröjsmål från låntagarens sida med betalningen utgår dröjsmålsränta Dess uppgift är främst att vara ett påtryckningsmedel mot låntagaren för att förmå honom att betala i tid; men uppstår ändå dröjsmål, ger räntan ersättning till långivare för olägenheten av att betalningen kommer för sent. Lagen är (med undantag av 8 ) dispositiv, dvs den gäller om inte annat är avtalat. Skulle fordringens förfallodag vara bestämd i förväg skall dröjsmålsränta utgå från (inte från och med) förfallodagen (3 st 1). I andra fall skall ränta vanligtvis börja löpa från den dag som infaller en månad efter det att borgenären skickat räkning eller på annat sätt framställt krav på fordringsbeloppet, en förutsättning är dock att långivaren samtidigt med kravet angivit att underlåtenhet att betala medför skyldighet att betala ränta (4 st 1). Om fordringen skulle avse skadestånd eller annan liknande ersättning, som inte kan fastställas utan särskild utredning, uppstår särskilda svårigheter. Lagen kräver då av borgenären att han skall låta kravet åtföljas av sådan utredning som med hänsyn till omständigheterna skäligen kan begäras av honom (4 st 2). Hur det nu än må vara med möjligheten att tillämpa dessa regler, skall ränta på förfallen fordran alltid utgå senast från den dag då borgenären inlett rätts- liga åtgärder mot gäldenären (dvs den dag då delgivning skett av ansökan om lagsökning eller betalningsföreläggande eller av stämning, se 4 st 3). Dröjsmålsräntan skall i de nämnda fallen utgå med en räntefot motsvarande riksbankens diskonto med tillägg av 8 % (6 ).