Energikartläggning för energiledningssystem

EXAMENSARBETE 2005:109 CIV Energikartläggning för energiledningssystem Holmen Paper, Hallsta JONAS PETTERSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad fysik Maskin- och materialteknik Avdelningen för Energiteknik 2005:109 CIV ISSN: 1402-1617 ISRN: LTU - EX - - 05/109 - - SE

Förord I civilingenjörsutbildningen i Maskinteknik vid Luleå tekniska universitet ingår ett examensarbete om 20 poäng. Arbetet skall ligga inom det område studenten avser ha som inriktning på sin examen. Detta examensarbete är utfört inom instutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik, avdelningen energiteknik på uppdrag av Holmen Paper, Hallsta. Arbetet är i första hand fokuserat på en energikartläggning av Holmen Papers pappersbruk i Hallstavik, men även en del rutiner har tagits fram för ett energiledningssystem. Dessa rutiner samt energikartläggningen skall ligga till grund för det energiledningssystem som ska implementeras i dagens befintliga kvalitets- och miljöledningssystem. Arbetet har utförts på Holmen Papers pappersbruk i Hallstavik under perioden 9 augusti 2004 till månadsskiftet januari-februari 2005. Under arbetets gång har jag kommit i kontakt med många olika människor på bruket och dess avdelningar. Jag har fått ett bra bemötande trots att alla inte sett fördelarna med införandet av det system jag jobbat med. Den projektgrupp som arbetat med energiledningssystemet har fungerat som ett mycket bra stöd och det har varit bra att ha en sådan grupp att bolla idéer med. Jag vill därför tacka de personer som ingått i gruppen: Jonas Svensson, Lars Hägg, Per Sjögren, Sammy Öhrling, Lennart Karlsson och framför allt min handledare och tillika projektledare för gruppen, Krister Nygård. Jag vill även passa på att tacka alla övriga anställda på Holmen Paper, Hallsta som jag kommit i kontakt med i samband med projektet eller på annat sätt. Examensarbetet har varit ett bra sätt att få värdefulla erfarenheter av industrin och jag är därför mycket tacksam att jag fått möjligheten att utföra mitt examensarbete hos Holmen Paper, Hallsta. Lye, Gotland 2005-03-30 Jonas Pettersson

Abstract The purpose of this thesis have been to survey the energy use at Holmen Paper, Hallsta and to put together documents on how to work with energy issues at the mill as a first step towards applying an energy management system. The aim with an energy management system like this is to obtain knowledge about how the energy is used in the process. To locate the main energy consumers, to investigate the possibilities of using more bio fuel instead of oil, and to obtain knowledge about the possibilities of more effective energy systems between different processes in the factory or between the factory and the surrounding environment. The documentation of the energy management system has been created with guidance from the Swedish standard SS 62 77 50. Furthermore has the aim of the document creating process been that as much as possible of the energy management system would be included in the already existing systems for quality and environmental. Therefore only a few new documents have been created with unique parts for the energy management system and all other changes have been made as changes in existing documents. Holmen Paper, Hallsta has four paper machines producing paper from mechanicle-produced pulp from a TMP-factory, a stone ground process, and a process for recycling paper. The paper production is separated into four separate production lines each containing one paper machine and the pulp process producing pulp for the machine. TMP (thermo mechanical pulp) is by far the largest supplier of pulp to the papermaking process. The TMP-process is a heavy consumer of electricity energy and in return it will bring a big quantity of steam energy back to use in the drying process at the paper machine. There is also energy extracted from the waste water coming from the TMP-process and it is used to heat up hot water, to help keeping up the system temperature of some of the paper machines and to preheat the wood before entering the debarking process. The bark from debarking process and bio fuel from the waste water refining is burned in furnaces together with purchased bio fuel and oil to supply the steam needed in the process that is not supplied from the TMP-process. There is also an electrical boiler for supplying of steam. The hot water needed in the process is supplied by extracting energy from the waste gases going out of the furnaces and by a heat exchanger that uses steam. The steam supply is generated at four different pressure levels, 100 bar (high pressure), 20 bar (medium pressure), 10 bar and 2,5 bar (low pressure). The steam from the TMP-process is supplied at 2,5

bar. In the steam system there is also two steam turbines producing electricity by reducing the pressure of the steam. The paper machines use mostly 2,5 bar steam and the largest consumer is the drying process. Some steam is also used for preheating water to remain the system temperature at a steady level and also for heating incoming air for the drying process and for ventilation. Steam of higher pressure is mainly used for heating the calender and for preparing starch. The consumption of electricity at Holmen Paper, Hallsta is relatively large due to the mechanical pulp processes. Refiners and the stone ground process uses over 60% of all electricity at the mill. This electricity is by the mill called raw material and is directly affecting the quality of the pulp. Therefore has focus been moved to the electricity not being directly affecting the quality. This electricity is used mainly for driving machinery 22% and pumping different media 14%. Energy aspects have been identified during this survey mainly by getting detailed information about the energy usage at the mill and by interviews with personal connected to each of the interesting processes. A deeper analyze is to be made for the energy aspects that have been assessed as interesting.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet har varit att genom kartläggning av energianvändningen vid Holmen Paper, Hallsta och framtagning av rutiner lägga grunden till ett energiledningssystem vid bruket. Målet med ett energiledningssystem är att säkerställa företagets ständiga utveckling och effektivisering av energianvändningen. Viktig kunskap som systemet skall säkerställa är bland annat hur man kan förbättra sin andel förnybar energi i processen, var i processen de stora energiförbrukningarna finns, samt hur energiutbytet mellan olika processer i företaget, och utbytet med omgivande samhälle kan förbättras. Energiledningssystemets rutiner har byggts upp med ledning av svensk standard SS 62 77 50. Utgångspunkten har vidare varit att till så stor del som möjligt bygga in energiledningssystemet i de redan befintliga systemen för kvalitet och miljö. Därför har endast ett fåtal nya rutiner skapats innehållande specifika delar för energiledningssystemet medan i övrigt har ändringar och tillägg gjorts i befintliga rutiner. Papperstillverkningen vid Holmen Paper, Hallsta sker genom produktion på fyra pappersmaskiner som förses med massa från en TMP-fabrik med tre linjer, ett sliperi och en anläggning för återvinning av returpapper. Papperstillverkningen är uppdelad på fyra produktionslinjer där varje pappersmaskin och den massatillverkning som tillhör bildar en linje. Brukets största andel av massatillverkning sker genom TMPprocess (termomekanisk massa). Denna process konsumerar en stor mängd el, men ger också stora mängder ånga i retur som kan användas till pappersmaskinerna i torkningsprocessen. Överskottsenergi från avloppsvatten vid TMP-fabriken används också för att värma bakvattensystem på pappersmaskinerna, vid upptining av inkommande ved under kalla perioder samt vid värmning av varmvatten. Ångcentralen (ÅKC) är brukets panncentral och bidrar med den ånga som behövs utöver det som genereras i TMP-fabriken. Ångtillverkningen sker med ångcentralens 5 olika pannor som eldas med bark från vedhanteringen, inköpt flis, samt slam från avloppsreningen. Det finns även en elpanna som kan generera ånga vid behov. Varmvatten framställs vid ångcentralen genom att utnyttja rökgasernas temperatur från pannorna samt genom ångvärmeväxlare. Ångnätet består av fyra olika trycknivåer, 100 bar (högtryck), 20 bar (mellantryck), 10 bar, samt 2,5 bar (lågtryck). Ångan från TMPfabriken håller trycket 2,5 bar, vilket också är den ånga som används i störst utsträckning. I ångnätet finns även två ångturbiner som genererar el samtidigt som de reducerar trycket på ångan.

Pappersmaskinerna använder till största delen ånga av 2,5 bars tryck. Detta för att torka pappret i torkpartiet. Även en del ånga används för värmning av vatten för att hålla systemtemperaturen stabil samt värmning av inkommande luft till ventilation och tork. Ånga av högre tryck används främst vid uppvärmning av kalander men också vid beredning av stärkelse. Elförbrukningen vid Holmen Paper, Hallsta är relativt stor. Detta för att massaframställningen sker på mekanisk väg. Raffinörer och slipar står för över 60% av den totala elförbrukningen. Denna el är direkt kvalitetspåverkande och därför kan den inte effektiviseras på samma sätt som övrig el. Fokus har därmed lagts på övrig elförbrukning som domineras av maskindrifter 22% och pumpning av olika media 14% och det är pumpningen som varit föremål för djupare kartläggning. Energiaspekter har identifierats genom kartläggning av de energiflöden som finns på bruket och genom intervjuer och samtal med processkunnig personal inom de berörda processavsnitten. Vid uppbyggnaden av energiaspektregistret har en relativt hög nivå satts på vad som kan betraktas som en energiaspekt. Detta för att antalet energiaspekter inte ska bli alltför stort och det ska bli svårt att arbeta med systemet. De aspekter som identifierats på en lägre nivå än den som lagts i energiaspektregistret har lagts in som förbättringspotentialer under respektive energiaspekt. Energiaspekterna har bedömts i ett första steg enligt framtagen bedömningsmodell och de 37 aspekter som bedömts som intressanta ska nu genomgå en djupare analys.

Innehållsförteckning Bilageförteckning... 8 1. Inledning... 9 1.1. Bakgrund... 9 1.2. Mål... 9 1.3. Allmänt om bruket... 9 1.4. Kort om massa- och papperstillverkning... 10 1.4.1. TMP... 10 1.4.2. Slipmassa... 10 1.4.3. Returpappersmassa... 11 1.4.4. Papperstillverkning... 11 2. Metod... 12 2.1. Kartläggning av ångsystem... 13 2.1.1. Beräkningar... 14 2.2. Kartläggning av el... 15 2.2.1. Beräkning av effektbehov för uppmätta pumpmotorer... 16 2.2.2. Beräkningar vid varvtalsreglering av pumpmotorer... 17 2.3. Kartläggning av avlopp... 20 2.4. Kartläggning av varmvatten... 20 2.5. Identifiering av energiaspekter... 21 3. Energiledningssystem... 21 4. PFE Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri... 23 5. Energikartläggning... 24 5.1. Beskrivning av anläggning... 24 5.2. Organisation... 24 5.3. Månadsrapporter... 25 5.4. Historik energiförbrukning... 26 5.5. Redovisning av tillförd energi... 27 5.6. Beskrivning av energisystemet på Hallsta pappersbruk.... 27 5.7. Kartläggning av ånga... 28 5.7.1. Ångförbrukning PM 2... 29 5.7.2. Ångförbrukning vid PM 3... 30 5.7.3. Ångförbrukning vid PM 11... 32 5.7.4. Ångförbrukning vid PM 12... 34 5.7.5. Ånghantering vid TMP-fabriken.... 35 5.7.6. Ångproduktion vid ÅKC... 37 5.7.7. Övrig ångförbrukning... 39 5.7.8 Flödesmätare... 39 5.8. Kartläggning av el... 40 5.8.1. Frekvensstyrning av elmotorer... 41 5.8.2. Motorer till vacuumpumpar PM 2... 42 5.8.3. Energieffektivare elmotorer... 42

5.9. Kartläggning av varmvatten... 43 5.10. Kartläggning av avlopp... 43 5.11. Verkningsgrad på pappersmaskiner... 44 5.12. Identifiering av energiaspekter... 45 5.12.1. Bedömningsmodell... 45 5.12.2. Energiaspekter... 46 5.12.3. Betydande energiaspekter... 46 5.12.4. Förslag till energipolicy... 47 5.12.5. Förslag till energimål... 47 6. Rutiner för energiledningssystemet... 48 6.1. Nya delar till manualerna... 49 6.2. Redigering av befintliga delar i manualerna... 50 7. Diskussion... 50 7.1. Kartläggning av ånga... 50 7.2. Kartläggning av el... 51 7.2.1. Pumpmotorer... 51 7.3. Energiaspektregister... 52 8. Källförteckning... 53 8.1. Tryckta källor... 53 8.2. Källor på Internet... 53 8.3. Muntliga källor... 53

Bilageförteckning Bilaga I. Energiledningssystem Kravspecifikation SS 62 77 50. Bilaga II. Organisationsstruktur Holmen Paper, Hallsta. Bilaga III. Sammanställning ånga. Bilaga IV. Sammanställning el. Bilaga V. Fördelning av installerad eleffekt. Bilaga VI. Sammanställning av uppmätta elmotorer. Bilaga VII. Sammanställning vatten. Bilaga VIII. Sammanställning avlopp. Bilaga IX. Energiaspektregister med bedömning. Bilaga X. Ej kartlagda energiaspekter. Bilaga XI. Förslag till energipolicy. Bilaga XII. Nya rutiner till energiledningssystemet.

1. Inledning 1.1. Bakgrund Koncernledningen för Holmen AB beslöt i januari 2004 att energiledningssystem skall införas vid alla svenska pappers- och kartongbruk som ingår i koncernen senast årsskiftet 2005/2006. För de utländska bruken i koncernen gäller senast årsskiftet 2006/2007. Som ett led i detta beslut har platsledningen vid Holmen Paper, Hallsta beslutat att utföra förarbetet till energiledningssystemet, dvs kartläggning, analys och framtagning av rutiner, som ett projekt. En del av detta projekt har varit detta examensarbete. Energiledningssystemets syfte är att genom kartläggning och löpande uppföljning av energianvändningen inom bruket få en bättre kontroll över energianvändningen och på sikt kunna utföra energieffektiviserande åtgärder enligt de mål som uppsatts. 1.2. Mål Målet med examensarbetet var att som en del av ett projekt kring införandet av ett energiledningssystem genomföra en kartläggning och analys av pappersbrukets energianvändning, samt att ta fram grunderna för ett certifierbart energiledningssystem vid Holmen Paper, Hallsta. 1.3. Allmänt om bruket Holmen Paper, Hallsta ligger i Hallstavik, längst in i Edeboviken i Roslagen. Pappersbruket startade 1915 med två pappersmaskiner. Pappersbruket har alltid varit specialiserat på att producera tidningspapper av mekanisk massa (TMP- och Slipmassa). Från slutet av 1950 till 1974 expanderade bruket kraftigt och då byggdes fyra nya pappersmaskiner. Från början av 80-talet har brukets produktsortiment gått från bulkprodukter till ett bredare sortiment av specialprodukter, till största delen Journalpapper. Att bruket hamnade där det gjorde, mitt i Roslagens famn, berodde främst på det strategiska läget. Närheten till Stockholm, en stor marknad för tidningspapper, och tillgången till energin från kraftverket i Älvkarleby var avgörande faktorer när Holmen beslutade att placera bruket här. - 9 -

Bruket använder sig idag av tre TMP-linjer, ett sliperi samt en returpappersanläggning för att förse de fyra pappersmaskinerna med massa. Pappersmaskinerna producerar papper enligt tabell 1.3-1. Maskinfakta Pappersmaskin Maskintrim Kapacitet/år Papperskvalitéer PM 2 5,20 m 110 000 ton MF Journal, Bokpapper PM 3 6,60 m 140 000 ton SC-papper PM 11 8,60 m 330 000 ton MF Journal PM 12 8,50 m 215 000 ton Tidningspapper 795 000 ton Tabell 1.3-1. Data för de fyra pappersmaskinerna vid Hallsta pappersbruk. 1.4. Kort om massa- och papperstillverkning. 1.4.1. TMP Termomekanisk pappersmassa (TMP = Thermo mechanical pulp) framställs genom att den flisade veden bearbetas i raffinörer mellan roterande malskivor. Detta betyder att inga kemiska tillsatser behöver göras för att framställa massan. Tillvägagångssättet är som följer. Den flisade veden kommer in till TMP-fabriken från flissilos och värms upp av restånga från TMP-processen. Efter förvärmningen matas flisen in i raffinörssteg ett. Flisen matas in i centrum av raffinören och forceras genom malsegmenten mot periferin av centrifugalkrafter. När flisen, som nu börjat utgöras av frigjorda fibrer, passerat det första raffinörsteget går det vidare genom raffinörssteg två. Efter det andra raffinörssteget passerar den nu nästan färdiga massan genom ett sileri för att avskilja sammanhängande fiberknippen (spet) från den färdiga massan. Rejektet (spet) sorteras ut och går vidare till en rejektraffinörer där de bearbetas i ett tredje steg innan en ytterligare silning före lagring i massatorn. 1.4.2. Slipmassa Slipmassa är också en typ av mekanisk massa vilket betyder att fibrerna i veden frigörs genom mekanisk bearbetning och inga kemikalier behöver således tillsättas under processen. Massan framställs genom att stockar pressas mot en roterande slipsten varpå fibrerna frigörs. Processen ser ut som följer. I vedlinjen barkas och kapas veden till lagom längder (cirka en meter). Stockarna matas sedan in i slipstolarna. Där pressas stockarna mot den roterande slipstenen som vattenbegjuts för att inte temperaturen ska bli för hög samt för att hålla slipstenens mönster fritt från fibrer mm. När stockarna slipas mot slipstenarna frigörs fibrerna i veden och ut från sliperit kommer således en nästan färdig massa. Efter sliperiet måste dock massan silas för att avskilja fiberknippen (spet). Dessa fiberknipen behandlas vidare i en rejektraffinör för att åter silas innan lagring i massatorn. - 10 -

1.4.3. Returpappersmassa Massatillverkning av returpapper sker genom att det inkommande returpappret finfördelas i stora upplösare. Efter upplösningen tvättas massan fri från plast mm. innan den lagras i svälltankar. I svälltankarna sker en grovrening innan massan förs vidare till avsvärtning i flotationsceller. Avsvärtningen är till för att avlägsna trycksvärtan från fibrerna för att öka ljusheten på massan. Därefter går massan igenom ett antal steg där den silas, tvättas, avvattnas och bleks för att uppnå den önskade kvaliteten. 1.4.4. Papperstillverkning Massan pumpas till inloppslådan varifrån den sprids ut över viraduken för att forma själva pappret. Den första avvattningen sker genom att viraduken, som är en finmaskig väv, släpper igenom vattnet och håller kvar fibrerna. Vissa maskiner har en så kallad dubbelvira där massan sprutas in mellan två viradukar och på så sätt pressas vattnet ut ur massan. Efter den första avvattningen i virapartiet passerar pappersbanan ett pressparti där ytterligare vatten pressas ut ur massan genom att föra pappersbanan mellan roterande valsar. Vissa pressparti har så kallade skopressar. Skopressar har en vals som roterar i en sko vilket medför att pappersbanan uppehåller sig längre tid under tryck i pressen och avvattnas således effektivare. Denna sko är utformad med en skålning som motsvarar valsens utformning och på detta sätt får man pressning under en längre tidsperiod vilket ger högre avvattning (se figur 1.4.4-1). Figur 1.4.4-1. Princip för en skopress. (Theliander, H. Introduktion till massa och pappersframställning) Efter presspartiet håller pappret en torrhalt på cirka 50%. För att torka pappret till önskad torrhalt måste ytterligare energi tillsättas. Detta görs i torkpartiet. Här passerar pappret över torkvalsar som värms upp av ånga samtidigt som varmluft cirkulerar genom torkpartiet och transporterar bort det förångade vattnet som lämnat pappret. Efter torkpartiet håller pappret en fukthalt på cirka 8 10%. Pappret rullas upp på stora tambourer och transporteras vidare till rullningsmaskiner där varje tambour rullas av och delas upp till de storlekar på pappersrullar som kunderna efterfrågar. - 11 -

2. Metod För att beskriva hur anläggningen är uppbyggd och hur de större energiflödena går mellan processavsnitt har flödesscheman tillsammans med WinMOPS studerats och sammanställts till övergripande blockscheman som beskriver processernas energianvändning. WinMOPS är det fabriksövertäckande datasystem som bruket använder sig av för analys av data, och som innehåller det mesta av den driftdata som är av intresse för en kartläggning som den här. Även motorlistor har använts för att dela upp elenergin till motordrifter i olika användningsområden. Energimyndighetens handbok för energikartläggning beskriver hur en kartläggning och analys av anläggningens energianvändning kan gå till. Figur 2-1. Huvudmoment vid kartläggning och analys av energianvändning. (Energimyndighetens handbok för energikartläggning) Eftersom energimyndighetens handbok utkom först i slutet av detta examensarbete har den inte kunnat användas som stöd vid kartläggningen i någon större utsträckning, men tillvägagångssättet för - 12 -

kartläggningen i examensarbetet är i stort sett det samma som det tillvägagångssätt energimyndigheten rekommenderar vid en kartläggning. Den stora skillnaden är att kartläggningen vid Hallsta pappersbruk har koncentrerat sig på kartläggning av nuvarande energianvändning. Vidare har kartläggningen genomförts fram till att undersöka om det finns potential för effektiviseringar. För att gå vidare med att fastställa storlek på effektiviseringarna, ekonomiska bedömningar och vilka tekniska lösningar som kan vara aktuella och vilka kostnader de medför måste en vidare kartläggning utföras av energiaspekterna. Eftersom det i de allra flesta fall rör sig om stora ekonomiska investeringar bör fortsatta undersökningar bedrivas som separata projekt med personal från berörda avdelningar involverade. När beskrivningen av anläggningens energiflöden är genomförd ner till en nivå som känns rimlig, i detta fall beskrivning av de större energiflödena på respektive processavsnitt, har ett antal energiaspekter identifierats. För att få en ett bra underlag till vilka förbättringspotentialer som finns för de aspekter som identifierats har personal på respektive processavsnitt intervjuats, främst processingenjörer och mästare. Detta har lett fram till ett antal förbättringspotentialer som kan vara intressanta att arbeta vidare med. En bedömning av vilka energiaspekter som kan vara av intresse för en djupare analys har gjorts. Vid denna bedömning är det viktigt att man tar hänsyn till andra processavsnitt som kan påverkas vid en effektivisering av en energiaspekt. Detta för att inte göra effektiviseringar inom ett processavsnitt som leder till mindre effektiv energianvändning på ett annat processavsnitt och kanske till och med mindre effektivt energiutnyttjande för hela anläggningen. Energikrävande processavsnitt har definierats som ett processavsnitt där energiflöden är omfattande, antingen av förbrukande art eller av omvandlande art. Energiformer som fokuserats på i detta examensarbete är el och värme, i form av ånga, men eftersom det mesta av energiflödena är tätt sammanlänkade så krävs en övergripande inblick även i övriga energiflöden för att få en helhetsöverblick. Därför har till exempel kondensatet från de ångkonsumerande processavsnitten på ett naturligt sätt länkats samman med kartläggningen av ånga och kommer till viss del också att redovisas i denna rapport. 2.1. Kartläggning av ångsystem Eftersom en stor del av energianvändningen på bruket regelbundet följs upp har utgångspunkten för kartläggningen av ångan varit att göra en genomgång av det material som finns. Här är det främst fråga om rapporter som sammanställs varje månad. - 13 -

Rapporterna beskriver dock inte ångflödena på en mer detaljerad nivå än total förbrukning på respektive processavsnitt. Därför har, med hjälp av WinMOPS, en kartläggning av de största flödena vid respektive processavsnitt sammanställts, för att få en mera detaljerad nivå på kartläggningen. Vidare har genomgång gjorts med personal på respektive processavsnitt för att identifiera de energiflöden som är av intresse för denna kartläggning. Ett problem som dyker upp, speciellt vid de äldre avsnitten på bruket, är att det inte finns mätning på så många flöden. Energimyndighetens handbok för kartläggning av energiflöden gör gällande att vid en första kartläggning, som detta, är skall fokus läggas på de flöden det redan finns mätning på. Detta ger inte en fullständig bild av hur förbrukningen ser ut på bruket, men en mer detaljerad information än tidigare erhålles och ett nästa steg i energiarbetet bör vara att installera flödesmätare på de flöden som saknar detta idag. Det är dock inte nödvändigt eller ekonomiskt motiverat att installera flödesmätare på alla flöden vid bruket. Man måste göra en utvärdering av vilka flöden som är intressanta att vidare kartlägga och bevaka. Tillvägagångssättet vid kartläggningen har varit att ställa upp en energibalans för tillverkning och förbrukning av ångan och därigenom hitta de stora förbrukarna och även de delar som behöver ytterligare kartläggas till exempel genom installation av fler flödesmätare. Eftersom ångflöden i WinMOPS oftast anges som massflöden och rapporter på ångförbrukning anges i energiflöden måste en omräkning göras för att kunna jämföra och ställa upp en balans. All energi som finns i ångan då den levereras till respektive processavsnitt utnyttjas inte utan en del följer med kondensatet ut ur processen. För att kunna beräkna hur mycket energi som används i processen måste man således känna till även hur mycket som följer med kondensatet ut ur processen. Eftersom inte allt kondensat går tillbaka till ÅKC efter att ha utnyttjats i processen måste man även ta hänsyn till var kondensatet tar vägen. Då en del av kondensatet används till spritsar och dylikt är det i vissa fall svårt att avgöra hur mycket av kondensatet från en delprocess som återgår till ÅKC och hur stor del som hamnar i processvattnet och så småningom i avloppshanteringen. Det blir därför fråga om en generaliserad fördelning. De processer som inte levererar kondensatet tillbaka till Ångkraftcentralen beräknas genom att använda energiflödet till avloppsreningen medan för de processer som levererar kondensatet tillbaka till Ångkraftcentralen fördelas det kondensatflöde som återgår proportionellt mot storleken på ångflödet. 2.1.1. Beräkningar För beräkningar av de olika energiflödena har följande samband använts. Vid beräkningar av ångflöde används - 14 -

.. Q = h m (3.1-1).. där Q är energiflödet, m är massflödet och h är entalpin för det tryck och den temperatur som gäller för respektive flöde med referenspunkten vid 0 C. Vid beräkningarna av energiflödet i vattnet används Q. = m. c p T (2.1-2). där m är massflödet, cp är den specifika värmekapaciteten och T är temperaturen på flödet med referenstemperatur vid 0 C. I de fall då flödet är angivet som volymflöde har konvertering skett genom följande samband.. m = ρ V (2.1-3). där ρ är densiteten och V volymflödet. Entalpier och specifika värmekapaciteter har hämtats från tabellerade värden i Fundamentals of heat and masstransfer samt Data och diagram Energi- och kemitekniska tabeller. 2.2. Kartläggning av el Hallsta pappersbruk använder stora mängder elenergi och speciellt till raffinörerna i TMP-fabriken. Därför finns det redan idag en uppföljning månadsvis i rapporter över elförbrukningen. Det första steget i kartläggnigen av el har därför blivit att gå igenom det material som finns för att identifiera processavsnitt med stor förbrukning. Rapportnivån ligger på processavsnittsnivå och vill man kartlägga djupare än det så finns endast ett fåtal stora förbrukare uppmätta. Det är främst raffinörerna vid TMP-fabriken, men även raffinören vid returpappersfabriken, sliperiets åtta slipar och raffinörer vid PM 3. El som används vid framställning av massa genom raffinering och slipning kallas på bruket ofta för råvara. Denna el, som så direkt påverkar kvaliteten på produkten kan man givetvis inte effektivisera på samma sätt som till exempel pumpar och fläktar. Därför har elen delats upp i två olika typer, kvalitetspåverkande el och övrig el. Den övriga elen finns inte kartlagd på nivå under processavsnitt. För att få en överblick över hur elen används har motorlistor studerats och summerats i olika grupper beroende på vad den enskilda motorn driver för utrustning. På detta sätt får man en bra uppfattning om hur elen används och det är i detta skede av kartläggningen en lagom nivå - 15 -

att lägga sig på. Man måste dock vara medveten om at det finns annan utrustning som inte drivs av elmotorer, till exempel belysning, men det rör sig i detta fall om ganska liten förbrukning i jämförelse med alla motorer. Eftersom den kvalitetspåverkande elen är av sådan betydelse för kvaliteten på massa och i slutändan pappret, kan man egentligen endast göra effektiviseringar i samband med större processutvecklingar varför man i första läget bör koncentrera sig på den övriga elen. En stor del av denna el används till pumpning av olika media och därför har en mer detaljerad studie av vilka förbättringar som kan göras på detta område gjorts. Då det finns en så stor mängd av pumpmotorer på bruket har det varit nödvändigt att göra ett urval bland dessa och efter diskussion med elkunnig personal på bruket har det bestämts att titta närmare på pumpmotorer i storleksordningen 22 100 kw. Urvalet baseras på konstaterandet att motorer i större effektklasser har sedan tidigare varit mer uppmärksammade och har därför effektiviserats i den utsträckning som är ekonomiskt motiverat. När det gäller motorer i de mindre effektklasserna finns det en hel del att titta på, men eftersom antalet motorer är så stort och effekten för varje motor så liten har de valts bort i denna första omgång. Studien har vidare begränsats till att i första hand behandla hur effektiviseringspotentialen ser ut om frekvensstyrning skulle installeras på pumpar som idag styrs genom strypning av flödet. Detta har gjorts genom att ett antal exempel på effektiviseringspotentialer har beräknats. 2.2.1. Beräkning av effektbehov för uppmätta pumpmotorer För att beräkna hur stor effekt pumpmotorerna drar i nuläget har ekvationen för effekt i trefas-utrustning använts P = U I 3 cos ρ (2.2.1.-1) där U och I är spänning respektive ström, P är effekten, 3 en faktor som används för att räkna fram effektivvärdet på effekten vid trefas och cos ρ är effektfaktorn för det specifika driftfallet. Eftersom effektfaktorn för driftfallen är okänd görs en förenkling genom att anta den konstant för motorns alla driftfall. Detta är givetvis inte korrekt för alla driftfall, men effektfaktorn varierar relativt lite inom ett brett effektintervall så förenklingen ger ändå en bra uppfattning om hur effekten förändras. Därefter används motorns märkeffekt och märkström för att ta fram ett förhållande mellan märkeffekt och effekt i det aktuella fallet enligt följande: - 16 -

P = U I 3 cos ρ (2.2.1-2) 0 0 beskriver motorns effekt vid mättillfället. P U I 3 cos ρ (2.2.1-3) märk = märk beskriver motorns märkeffekt. Eftersom effektfaktorn, som nämnts tidigare är okänd löser vi ut den ur båda ekvationerna och enligt antagandet ovan sätter dem lika för de två fallen. Genom att eliminera denna variabel samt genom att spänning är lika i de båda fallen får vi ett enkelt förhållande mellan effekterna som är direkt beroende av strömmen P I 0 = (2.2.1-4) I 0 Pmärk märk 2.2.2. Beräkningar vid varvtalsreglering av pumpmotorer Efter kartläggning och uppmätning av pumpmotorerna har ett antal valts ut för en djupare analys. För att beräkna hur mycket ett lägre varvtal på motorerna skulle påverka effektbehovet används ekvationen för pumpens effektbehov P pump. ϕ g H V = (2.2.2-1) η där ϕ är mediets densitet, g är tyngdaccelerationen, H är. pumpens uppfodringshöjd, V är volymflödet genom pumpen och η pumpens totalverkningsgrad. Vidare har affinitetslagarna använts för att ta fram effektens beroende av varvtalet n. V 2 n2. = (2.2.2-2) n1 1 V H H 2 1 n = n 2 1 2 (2.2.2-3) Eftersom även frekvensomriktaren och motorn kommer att ge förluster och därmed påverka effektförbrukningen ansätts ett samband mellan pumpens effektbehov och det totala effektbehovet - 17 -

P pump = η η P (2.2.2-4) motor frekvens total Vidare sätts samband mellan pumpens effektbehov och dess uppfodringshöjd samt volymflöde upp för de båda fallen, dvs för de nominella värdena och för fallet med varvtalsstyrning, enligt följande P no min ell ϕ g H no min ell no min ell = (2.2.2-5) η no min ell V P var vtal ϕ g H var vtal var vtal = (2.2.2-6) η var vtal V Densiteten ϕ antas vara lika i de båda fallen då det rör sig om relativt små skillnader mellan de båda flödena. Om de variabler som antas lika i de båda fallen löses ut kan ekvationerna sättas samman och då erhålls, tillsammans med ekvation (2.2.2-4), följande resultat P total = P no min ellk H H var vtal no min ell. V. V var vtal no min ell η var vtal η η no min ell motor η frekvens (2.2.2-7) För att förenkla beräkningarna sätts de fyra verkningsgraderna samman och värdet ansätts till 0,8. Detta värde ansätts utifrån följande resonemang. Figur 2.2.2-1. Totalverkningsgrad för normala pumpar som funktion av varvtalet. (Henriksson, H. Pumpboken) En pumps verkningsgrad varierar enligt figur 2.2.2-1 inom området mellan 0,65 och upp till 0,80 beroende på varvtal och volymflöde. Verkningsgraden för fallet med varvtalsstyrning ansätts - 18 -

värdet 0,73 (medelvärdet av de två verkningsgraderna ovan) då pumpens varvtal kommer variera över ett stort område och då även arbeta utanför pumpens effektivaste område. Vid framtagning av detta värde har ingen analys av under vilka tidsperioder pumpen arbetar vid olika driftsfall. Den nominella verkningsgraden antas vara 0,8 enligt figur 2.2.2-1. Vidare anses en elmotor ha en verkningsgrad av cirka 0,93 (Elmotorers utnyttjande och effektivitet vid Hallsta Pappersbruk) och frekvensomriktaren antas ha en verkningsgrad av 0,95 enligt projektingenjörer på bruket. Dessa verkningsgrader sätt samman enligt följande η tot η = var vtal η η motor no min ell η frekvens 0,73 0,93 0,95 = 0,8 0,8 (2.2.2-8) Vidare används de två affinitetslagarna från ekvation (2.2.2-2) och (2.2.2-3). De sätts samman med ekvation (2.2.2-7) och ger uttrycket P total = P no min ell η tot. V. V var vtal no min ell 3 (2.2.2-9) vilket är det slutliga uttrycket som använts för att beskriva effektbehovet i pumpen vid varvtalsreglering. Vid beräkning av hur stor energibesparing varvtalsstyrning skulle ge per månad har ett medelantal timmar per månad räknats ut genom 365 24 t = = 730tim / mån (2.2.2-10) 12 vilket insatt i följande ekvation ger energibesparing per månad i MWh: W ( ) t = P stryp P total (2.2.2-11) 1000 där P stryp är den effekt pumpen kräver vid nuvarande drift med strypventil. För att bestämma storleken av den ekonomiska besparingen har ett medel av elpriset för perioden 2003-09-01 2004-08-31 tagits fram. Vidare har en kostnadsberäkning för installation av frekvensomriktare, gjord av projektingenjör vid bruket använts för att uppskatta investeringskostnad. Beräkningen bygger på att - 19 -

frekvensomriktaren kan installeras i befintligt ställverk och att befintlig motorkabel samt motor kan användas. Vid beräkning av hur lång återbetalningstid investeringar skulle få har en enkel pay-off-kalkyl använts som beräknar återbetalningstid utan att ta hänsyn till någon ränta. Totalkostnad Årsbesparing = återbetalningstid (2.2.2-12) 2.3. Kartläggning av avlopp Rapportering av avloppsflöden sker regelbundet och sammanställs av processingenjör vid avloppsreningen. I den rapporteringen delges de volymflöden avloppsvatten som avloppsreningen får ta hand om från de olika processavsnitten på bruket. För att få en uppfattning av hur stora energiflöden det handlar om har temperaturmätningar gjorda av labbtekniker vid huvudlabbet på Hallsta använts. Vidare har trender studerats i WinMOPS. Vid kartläggning av avloppsflöden har temperaturreferens valts till aktuell vattentemperatur i Edeboviken. Detta har valts för att studera hur mycket energi som försvinner ut genom avloppet utan att behöva ta hänsyn till den energi som kommer in i bruket via friskvattenintaget. Referensnivån har alltså lagts så att inkommande vatten inte har något energiinnehåll. Detta delvis för att förenkla, men även för att fokusera på det verkligen intressanta, hur mycket energi som tillförs vattnet i fabriken och som transporteras ut genom avloppet. 2.4. Kartläggning av varmvatten Ingen rapportering sker idag på varmvattenförbrukning. En stor del av varmvattentillverkningen sker genom att utnyttja restvärme från bark- och avfallspannor samt från avloppsvatten från TMP-anläggningen. Kartläggningen av varmvattenflöden på bruket har i av saknad av rapporter gjorts genom sammanställning av värden ur WinMOPS. För att bestämma energiinnehåll i varmvattnet har ekvation 2.1-2 använts och referenstemperatur har satts till aktuell temperatur i Edeboviken. Analysen av varmvattensituationen har baserats på en nyligen gjord utredning som startats för att komma tillrätta med de allt för stora avlopps-, varmvatten- och renvattenflöden på bruket. Projektet har resulterat i ett antal förbättringsmöjligheter som är intressant att arbeta vidare med. - 20 -

2.5. Identifiering av energiaspekter Energiaspekterna har identifierats löpande under kartläggningen genom intervjuer med processingenjörer för de olika processavsnitten. Själva kartläggningen har också gett en del energiaspekter, främst genom att stora energiförbrukare identifierats. För att strukturera upp de identifierade energiaspekterna har ett register tagits fram. Riktvärden för när uppdatering av detta energiaspektsregister skall utföras har också tagits fram. En rutin för bedömning av energiaspekter har formulerats, innehållande hur en kartläggning ska utföras, med vilket intervall kartläggning ska utföras, samt innehåll i en sådan kartläggning. Rutinen är baserad på redan befintlig rutin i miljöledningssystem för att underlätta vid gemensamt arbete med miljö- och energiaspekter, samt för att rutinen redan är provad och fungerar på bruket. Vidare har en bedömningsgrund tagits fram för vad som skall bedömas som en energiaspekt respektive betydande energiaspekt (se SS 62 77 50). 3. Energiledningssystem En standard för energiledningssystem är uppbyggd för att säkerställa företagets ständiga utveckling och effektivisering av energianvändningen. Genom ökad kunskap om hur energianvändningen ser ut får man också större kännedom om var och hur man kan göra effektiviseringar. Viktig kunskap om energisystemet kan vara, hur man kan förbättra sin andel förnybar energi i processen, var i processen de stora energiförbrukningarna finns, samt hur energiutbytet mellan olika processer i företaget, och utbytet med omkringliggande samhälle kan förbättras. Kartläggningen och analysen av energiaspekter är tänkt att fungera som grund för att bygga upp denna kunskap och även som en grund från vilken företaget sätter upp sin energipolicy och sina energimål. Det är därför viktigt att en plan för hur ofta en sådan kartläggning skall genomföras, för att få kontroll över processernas energianvändning och identifiera aspekter där effektiviseringar och förbättringar kan göras. - 21 -

Figur 3-1. PDCA-modellen enligt energiledningsstandard SS 62 77 50. Standarden för energiledningssystem gör det möjligt att arbeta efter den så kallade PDCA-metoden (Plan-Do-Check-Act). Modellen kan kort beskrivas enligt följande: Planera (Plan): Genomföra (Do): Fastställning av mål och processer som erfordras för att åstadkomma resultat som överensstämmer med kundkrav och organisationens policy. Införa processerna Följa upp (Check): Övervaka och mät processer och produkter med utgångspunkt från policy, mål och krav, och rapportera resultaten. Förbättra (Act): Vidta åtgärder för att ständigt förbättra processernas prestanda. Det finns olika nationella standarder för hur företag kan bygga upp energiledningssystem. Två av dessa är den svenska standarden SS 62 77 50 och den danska standarden DK 2403. Båda standarderna är uppbyggda för att passa standarden ISO 14000 för miljöledning. Här i Sverige är det valfritt att använda den svenska eller den danska standarden enligt energimyndigheten. Vid Holmen Paper, Hallsta är det den svenska standarden som ska följas (SS 62 77 50, se bilaga I). Energiledningssystemet vid Holmen Paper, Hallsta skall resultera i en kartlagd energianvändning och i fortlöpande arbete för energieffektiviserande investeringar och åtgärder. För att underlätta både införande och kontinuerligt arbete med energiledningssystemet har utgångspunkten för arbetet med framtagning av grunder till systemet varit att använda så stor del som möjligt av det redan befintliga Kvalitets- och miljöledningssystem. - 22 -

Tanken med detta är att undvika ett nytt system som står utanför de övriga redan befintliga systemen och genererar extra arbete samt försvårar vid en eventuell framtida sammanslagning av dessa system. Utifrån detta har energiledningssystemet utvecklats för att bli en kompletterande del i Kvalitets- och miljöledningssystemet som följer standarderna SS-EN ISO 9001:2000 och SS-EN ISO 14001:1996. 4. PFE Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri Enligt beslut i Sveriges riksdag skall en energiskatt för el påföras företag. (Lag 1994:1776 om skatt på energi med ändringar enligt lag 2003:810.) Detta som ett led i att anpassa energiskatterna till vad som gäller inom EU. Skatten infördes den 1 juli 2004 och är bestämd till 0,5 öre/kwh. En fullständig skattenedsättning är dock möjlig om företaget deltar i ett program med avseende att minska energianvändandet (Program för energieffektivisering i energiintensiv industri, se energimyndighetens hemsida). En del i detta program är att införa ett energiledningssystem. Ett företag som inför energiledningssystem enligt en standard kan också certifiera sig, d v s få ett certifikat som visar att företaget tillämpar energiledning enligt en viss standard. Företag som deltar i Program för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE, måste certifiera sig enligt ett standardiserat energiledningssystem. Projektet kring energiledningssystemet och därmed också detta examensarbete har inte haft som syfte att detaljstudera programmet för energieffektivisering varför det inte vidare kommer att behandlas i detta examensarbete. Det har dock tagits hänsyn till att Holmen Paper, Hallsta eventuellt skall delta i programmet och energiledningssystemet har därför anpassats efter vad som kan komma att krävas för deltagande. Eftersom detta program ännu är under uppstart är det svårt att säga hur det slutligen kommer att se ut, men Holmen Paper, Hallsta har beslutat att oavsett om bruket kommer att delta i programmet eller ej så skall energiledningssystemet vara certifierbart i likhet med redan befintliga kvalitets- och miljöledningssystem. - 23 -

5. Energikartläggning 5.1. Beskrivning av anläggning Hallsta pappersbruk består av fyra pappersmaskiner som får massa från tre TMP-linjer, ett sliperi samt en returpappersanläggning. Två stycken vedlinjer förser TMP-fabriken och sliperiet med flis respektive slipstockar. Bruket är uppdelat i linjer med utgång från pappersmaskinerna. I dessa linjer ingår massaframställning och pappersmaskin. Linje PM 2 består av pappersmaskin 2 och TMP 2, Linje PM 3 består av pappersmaskin 3 och sliperiet, Linje PM 11 består av pappersmaskin 11 och TMP 3 och Linje PM 12 består av pappersmaskin 12, TMP 1 samt returpappersanläggningen. Med denna uppdelning får man en klar uppdelning mellan linjerna vilket är önskvärt för att kunna producera olika sorters papper på olika maskiner. Vidare finns en ångkraftcentral som förser bruket med den energi som behövs för att producera massa och papper. Energin är i form av el och ånga som produceras genom att elda den bark som avlägsnas från veden i vedlinjerna, det bioslam som avlägsnas från avloppsreningen, samt olja och inköpt flis. Det finns även en el-panna som vid behov producerar ånga. Elen som produceras i Ångkraftcentralen genereras med hjälp av ångturbiner som tar ner trycket på ångan från pannorna i olika steg för att slutligen erhålla det tryck som används vid pappersmaskinerna. Den egenproducerade elen är en väldigt liten del av totala elförbrukningen vid Hallsta och övrig el levereras av Holmen Kraft. För att ta hand om avloppsvattnet från massa- och papperstillverkningen finns även en avloppsrening. Reningen avskiljer de fibrer som finns kvar i avloppsvattnet samt tar hand om övriga ämnen som kan skada Edeboviken vid utsläpp. 5.2. Organisation För att införa ett ledningssystem behövs en dokumenterad organisation som beskriver vem som har ansvar och hur kommunikation inom organisationen fungerar. Hallstas organisation är uppbyggd av tio avdelningar som leds av en avdelningschef. Till de flesta avdelningar hör en eller flera sektioner. Indelning av avdelningar och sektioner framgår av organisationsschemat som presenteras i bilaga II. - 24 -

Hallstas produktion är uppbyggd efter ett linjetänkande, dvs. massa- och papperstillverkning är uppdelad i linjer med utgångspunkt från pappersmaskinerna. Från och med att råvarorna kommer in till massafabrikerna kan man följa den längs respektive linje till den färdiga pappersrullen. Detta ger en bra överblick och kontroll över kvalitet och produktionsvolymer. Eftersom detta linjetänkande redan är en del av befintliga ledningssystem har även tanken varit att använda samma organisation för energiledningssystemet. En samordnare kommer dock att behövas, i likhet med miljöledningssystemet, för att inte tappa den övergripande samordningen över bruket, något som skulle kunna leda till att optimeringar som genomförs i ett processavsnitt påverkar andra avsnitt negativt och leder till att bruket som helhet blir mindre effektivt. 5.3. Månadsrapporter Alla producerande enheter vid bruket sammanställer månatligen rapporter med, för respektive enhet, viktiga uppgifter såsom verkningsgrad, energiförbrukning, specifik elförbrukning, ångåtervinningsgrad eller liknande viktiga nyckeltal för att följa upp hur effektiv processen är. Månadsrapporter som sammanställs av Ångkraftcentralen (ÅKC) varje månad innehåller ång- och elförbrukning för de olika tillverkande enheterna samt bränsleförbrukning, elförbrukning och eltillverkning för Ångkraftcentralen. Rapporterna sammanställs till stor del utifrån mätningar vid olika punkter i bruket, men eftersom det inte finns mätningar på alla energiflöden (el och ånga) har en del av den interna fördelningen mellan de olika processavsnittet utförts schablonmässigt enligt en framtagen mall. Exempelvis finns det en hel del ställverk som levererar el till ett antal olika positioner på bruket. Dessa har fördelats ut på de berörda processavsnitten utifrån ungefärliga proportioner på hur mycket respektive process förbrukar från det ställverket. Vidare finns det ett antal ångflöden som fördelas till olika processavsnitt efter flödesmätarens placering. Även vid dessa fall har en fördelning gjorts efter ungefärlig förbrukning. Ytterligare en rapport sammanställs månatligen och där presenteras elförbrukning tillsammans med värmeförbrukning per producerande linje för att kunna följa hur mycket energi som används per ton producerat papper. Denna rapport sammanställs av brukets Kvalitets- och miljöchef. Ovan nämnda rapporter har analyserats för att kartlägga vilka enheter och delar av dessa enheter som är de mest energikrävande. En jämförelse har gjorts där varje enhets förbrukning har jämförts med - 25 -

den totala förbrukningen för att hitta de mest energikrävande processerna. Denna jämförelse har sammanställts i en energibalans för bruket och dess olika avsnitt. En sammanställning har gjorts genom att ta fram månadsmedelvärden under ett år. Vidare har även en sammanställning gjorts för en sommarmånad (juli 2004) samt en vintermånad (januari 2004) för att hitta variationer i förbrukning beroende på årstid. Se bilaga III och IV för dessa sammanställningar. 5.4. Historik energiförbrukning Historiken för energiförbrukningen vid Hallsta pappersbruk har sammanställts av sektionschefen för MER-sektionen (Miljö Energi Returpapper) och bygger på data från 1960 till 2003. 2500 2000 1500 1000 500 0 1000 800 600 400 200 0 σ ENERGI OLJA EL PROD.kton Figur 5.4-1.Historik på energiförbrukning vid Hallsta. Energiförbrukningen har ändrat fokus sedan 1960. Som figur 5.4-1 visar har basenergin gått från olja till el. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 σ 1000 800 600 400 200 0 ENERGI OLJA EL PROD.kton Figur 5.4-2. Historik på specifik energiförbrukning vid Hallsta. Figur 5.4-2 visar tydligt den energieffektivisering som främst från 1970-talet och framåt tagit fart. - 26 -

5.5. Redovisning av tillförd energi Tillförd energi baseras på Elenergirapport, Ång- och bränslerapport samt data från WinMOPS. Inköpt och egenproducerat bränsle står för ungefär hälften av den energi som används för omvandling till värmeenergi. Den andra hälften är till största delen el som omvandlas till värmeenergi i TMPprocessen, men även en liten del från el-pannan vid ÅKC. Energitillförsel Hallsta Pappersbruk (MWh/år) Inköpt Egenproducerad Såld El 1831477 65007 Bränsle Olja 334849 Bark 183522 Flis 62722 Bioslam 64154 Värme 996424 17414 Tabell 5.5-1. Tillförd energi till Hallsta pappersbruk under perioden september 2003 augusti 2004. Beräkning av nettotillförd energi (MWh/år) Inköpt Egenproducerad Såld Nettotillförsel Energi 2229048 312684 17414 2524318 Tabell 5.5-2. Nettotillförd energi för Hallsta pappersbruk under perioden september 2003 augusti 2004. 5.6. Beskrivning av energisystemet på Hallsta pappersbruk. Den huvudsakliga energianvändningen vid Hallsta pappersbruk består av el, ånga, varmvatten samt bränsle till pannor. För att förse bruket med den energi som behövs förbränns flis, bark, slam och olja i pannor vid Ångkraftcentralen. En elpanna finns även installerad för att hjälpa till när behovet är som störst. Den mest energikrävande verksamheten på Hallsta pappersbruk är den termomekaniska massaframställningen. Raffinörerna som frilägger fibrerna i flisen har en mycket hög elförbrukning. Raffinörerna bidrar även med en hel del energi till systemet. Vid raffinering skapas mycket värmeenergi av den el som tillförs processen. Värmeenergin används genom att värmeväxla raffinörernas system med matarvatten från Ångkraftcentralen och därmed skapas ånga till senare led i pappersframställningen. Inte bara ånga skapas från den energi som utvecklas vid massatillverkningen i TMP-fabriken. Restvärme från fabrikens bakvattensystem, dvs. det system av vattencirkulation i fabriken, används till upptining av inkommande ved vid vedhanteringen, uppvärmning av vissa pappersmaskiners bakvatten, samt till värmning av varmvatten som används i senare led av pappersframställningen. - 27 -