Fåmansföretagsbeskattning Bakgrund Stora skillnader i beskattningen av tjänsteinkomster och kapitalinkomster Fåmansföretag skiljer sig från andra företag då samma personer ofta kan agera som både ägare och anställda Kan bestämma om företag ska betala utdelningar i stället för löner Kan bestämma om företag ska gynna närstående i stället för dem själva 1
Syften med reglerna Förhindra att fåmansföretagare utnyttjar sina dubbla roller till att uppnå skattemässiga fördelar Gynna entreprenörskap? Bedriva arbetsmarknadspolitik? Inte bara småföretagare Ägare till 100 000 svenska företag som omsätter mer än 1 mkr/år omfattas av reglerna 20 000 av dessa företag omsätter mer än 10 mkr/år Stora företag som träffas av reglerna är t.ex. Revisionsbyråer (PwC, EY, KPMG, Deloitte) Spotify Trelleborg m.fl. FÅAB (95 %) EJ FÅAB (5 %) 2
Regelstruktur Kapitel 56 och 57 Reglerna är uppdelade i två kapitel med olika definitioner och funktioner I kapitel 56 återfinns definitioner av flera begrepp som sedan används i andra kapitel I kapitel 57 har lagstiftaren sökt dela upp kapital- och tjänsteinkomster 3
Kapitel 56 Syfte Kapitel 56 Begränsar tillsammans med regler i andra kapitel möjligheterna för delägare att undvika den progressiva beskattningen av tjänsteinkomster Se t.ex. familjebeskattningsreglern a i 60:12 IL 4
Metod Definierar begrepp Delägare Fåmansföretag Företagsledare Hänvisar till andra kapitel där begreppen används Delägare (56:6 st. 1 IL) Fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget 5
Fåmansföretag (56:2 IL) Huvuddefinitionen Fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent.....av det totala rösteantalet Fåmansföretag (56:2 st. 1 IL) 49 % 51 % 6
Fåmansföretag (56:2 st. 1 IL) Alltid ett fåmansföretag om sju eller färre delägare FÅAB Fåmansföretag (56:2 IL) Kompletterande definition Näringsverksamheten är uppdelad på oberoende verksamheter En fysisk person har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och kan förfoga över dess resultat 7
Fåmansföretag (56:2 st. 2 IL) Skrevs med anledning av Praktikertjänst, men är mycket sällan tillämplig. Fåmansföretag Noterade bolag är undantagna från definitionen (56:3 IL) Handelsbolag omfattas av definitionen (56:4 IL) 8
Fåmansföretag (56:5 IL) Alla närstående räknas som en delägare En delägare 25% 25% 25% 25% FÅAB Närstående (2:20-22 IL) Vilka som är närstående framgår av 2:20-22 IL Tämligen stor krets Exempel Mor- och farföräldrar Mamma och pappa Make och maka Syskon och syskons make/maka Avkomlingar och deras make/make 9
56:5 och 2:22 IL 1 delägare 1 delägare 1 delägare FÅAB Företagsledare (56:6 st. 2 IL) Den eller de personer som genom eget eller närståendes innehav och sin ställning har ett väsentligt inflytande i företaget Ägarinflytandet behöver normalt överstiga 20 procent Inflytandebedömningen utgår ifrån position och arbetsuppgifter Flera personer kan vara företagsledare i samma företag Det måste inte finnas en företagsledare 10
Repetition Fåmansföretag Företag där mer än 50 procent av rösterna ägs av fyra eller färre delägare Delägare Fysisk person som direkt eller indirekt äger eller på liknande sätt innehar andelar i fåmansföretag Närstående räknas som en delägare Företagsledare Fysisk person som har ett inflytande i företaget som baseras både på ägande och ställning Hänvisning (56:8 IL) Familjebeskattning i 60:12-14 IL Om en make är företagsledare i ett fåmansföretag och den andra maken inte är det, ska den make som inte är företagsledare ta upp ersättning för arbete som den maken utför i företaget till den del den är marknadsmässig. Överskjutande del ska tas upp av företagsledaren (60:13 IL) 11
Hänvisning (56:8 IL) Familjebeskattning i 60:12-14 IL Om ett fåmansföretag betalar ersättning för arbete som utförs av företagsledarens barn under 16 år ska ersättningen tas upp av den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget (60:12 IL, Ej citat) 1000 LÖN 1000 - Arb avg - skatt = 400 12
1000 LÖN 1000 - Arb avg - skatt = 400 333 LÖN 333 LÖN 333 LÖN 1000 LÖN 333 - Arb avg - skatt = 200 333 - Arb avg - skatt = 200 333 - Arb avg - skatt = 200 1000 - Arb avg - skatt = 400 600 13
333 LÖN 333 LÖN 333 LÖN 1000 LÖN 333 - Arb avg - skatt = 200 333 - Arb avg - skatt = 200 333 - Arb avg - skatt = 200 1000 - Arb avg - skatt = 400 600 Kapitel 57 Kvalificerade andelar 14
Syfte Fördela inkomster mellan inkomstslagen tjänst och kapital 1 000 LÖN 1 000 - Arb avg - Skatt i tjänst = 400 300 Utdelning 300 - Bolagsskatt - Skatt i kapital = 175 300 LÖN 300 - Arb avg - Skatt i tjänst = 150 575 735 1 000 Utdelning 1 000 - Bolagsskatt - Skatt i kapital = 585 Fördela inkomster Syfte mellan inkomstslagen tjänst och kapital 1 000 LÖN 1 000 - Arb avg - Skatt i tjänst = 400 300 Utdelning 300 - Bolagsskatt - Skatt i kapital = 175 300 LÖN 300 - Arb avg - Skatt i tjänst = 150 575 735 1 000 Utdelning 1 000 - Bolagsskatt - Skatt i kapital = 585 15
Metod Definition av begrepp Utvidgning av definitionen av fåmansföretag Kvalificerade andelar Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar delas upp mellan inkomstslagen tjänst och kapital Fåmansföretag enligt kap. 57 Bredare definierat än i kapitel 56 Alla delägare som själva eller genom närstående är eller har varit verksamma i betydande omfattning i företaget räknas som en delägare Endast verksamhet de senaste fem åren beaktas Ordet varit läses som varit något av de senaste fem åren 16
Verksam i betydande omfattning En anställd som bara har en mindre betydelse för vinstgenereringen i företaget anses inte vara verksam i betydande omfattning trots att den denne arbetar heltid En styrelseordförande är normalt inte verksam i en sådan omfattning att hans eller hennes andelar ska anses kvalificerade av den anledningen Det är däremot en VD En juridisk bedömning Fåmansföretag Äger andelar och är eventuellt närstående med någon som också äger andelar Äger andelar och närstående är eller har varit verksam i företaget Äger andelar och är eller har själva varit verksamma i företaget Om fyra eller färre delägare kontrollerar mer än 50 procent av rösterna är det ett fåmansföretag enligt kapitel 57 (57:3 IL) 1 delägare per närståendegrupp (56:5 IL) 1 delägare (57:3 st. 2 IL) 51%? 17
Kvalificerad andel Kvalificerad andel Andel i ett fåmansföretag om andelsägaren själv eller genom någon närstående är eller varit verksam i betydande omfattning något av de fem föregående beskattningsåren Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar beskattas i vissa fall i tjänst i stället för kapital Ej en uttömmande definition en avgör Äger andelar och är eventuellt närstående med någon som också äger andelar Ej verksamma = Ej kvalificerade andelar Äger andelar och är/har själva (varit) verksamma i företaget Äger andelar och närstående är/har varit verksamma i företaget Äger andelar och är/har själva eller genom närstående (varit) verksamma i samma eller likartad verksamhet Själva eller närstående är eller har varit verksamma = Kvalificerade andelar 18
Undantag Alla andelar i ett fåmansföretag behöver inte vara kvalificerade Noterade bolag omfattas fortfarande inte av definitionen Undantag Utomståenderegeln (57:5 IL) Om utomstående äger cirka 30 procent av företaget kan det innebära att inga andelar i bolaget ska anses vara kvalificerade Vem som är utomstående definieras i 57:5 st. 3 IL 19
Karensregel (57:6 IL) Karensregel Om ett företag upphör att vara fåmansföretag ska en andel anses vara kvalificerad under fem beskattningsår därefter Vissa förutsättningar specificeras i paragrafen Repetition Definitionen av fåmansföretag är bredare i kapitel 57 än i kapitel 56 Utdelning och kapitalvinst beskattas i vissa fall i inkomstslaget tjänst i stället för i kapital Det är om delägaren eller närstående varit verksam som är avgörande för bedömningen om kvalificerade andelar Utomståenderegeln kan medföra att inga andelar anses kvalificerade Nästan alla bedömningar utgår från förhållanden de föregående fem åren 20
Själva beräkningen Vad ska tas upp i kapital och vad ska tas upp i tjänst? Metod Utdelning (förenklat) Man beräknar vad som är en rimlig avkastning av kapital. Det kallas gränsbelopp. Utdelning upp till gränsbeloppet tas till två tredjedelar upp i kapital (20 procents beskattning). Utdelning över gränsbeloppet ska tas upp i tjänst, dock max 90 IBB. Överskjutande utdelning tas upp i kapital (30 procents beskattning). 21
Metod Kapitalvinst (förenklat) Kapitalvinst upp till gränsbeloppet tas upp i kapital kvoterat med 2/3 (20 procents beskattning). Kapitalvinst över gränsbeloppet beskattas i tjänst, dock max 100 IBB. Överskjutande kapitalvinst tas upp i kapitali kapital (30 procents beskattning). Gränsbeloppets beståndsdelar (förenklat) Gränsbelopp Def.: Vad som får tas upp i kapital Ber.: +Årets gränsbelopp +Sparat utdelningsutrymme uppräknat m. SLR + 3 procentenheter Lagrum: 57:10 IL Årets gränsbelopp Def.: Hur gränsbeloppet påverkas av årets omständigheter. Ber.: Det kan antingen beräknas enligt schablonmetoden: Två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp (IBB) fördelat lika på andelarna i företaget, eller som: summan av underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med SLR ökad med nio procentenheter och det lönebaserade utrymmet. Lagrum: 57:11 IL Underlaget för årets gränsbelopp Def.: I regel delägarens omkostnadsbelopp Ber.: Ungefär anskaffningskostnaden som brukar utgöras av köpekilling och eventuella aktieägartillskott. Lagrum: 57:12 IL Sparat utdelningsutrymme Def: Tidigare outnyttjade gränsbelopp Ber.: Gränsbelopp Utdelningar Lagrum: 57:13 IL Endast om andel är 4 procent eller större och om delägaren eller närstående till delägaren fått löneunderlag om minst det lägsta av sex IBB + 5% av löneunderlaget, eller 9,6 IBB Lagrum: 57:19 IL Lönebaserat utrymme Def.: Ökning av årets gränsbelopp till följd av att företaget eller dess dotterbolag har betalat löner. Se 57:16 IL. Ber.: 50 % av löneunderlaget (max 50 ggr kontant ersättning) Lagrum: 57:16 IL Löneunderlag Def.: Den kontanta ersättningen som företaget och dess dotterbolag inom EU betalat ut till anställda. Lagrum: 57:17 IL. 22
Lönebaserat utrymme Denna del av beräkningen syftar inte till att på ett rättvisande sätt skilja på avkastning av kapital och tjänsteinkomster. Denna del av beräkningen är ett uttryck för arbetsmarknadspolitik. Poängen kan formuleras ungefär så här: Ta ut en någorlunda lön så får du en bonus för att öka dina lönekostnader (anställa folk). Endast om andel är 4 procent eller större och om delägaren eller närstående till delägaren fått löneunderlag om minst det lägsta av sex IBB + 5% av löneunderlaget, eller 9,6 IBB Lagrum: 57:19 IL Lönebaserat utrymme Def.: Ökning av årets gränsbelopp till följd av att företaget eller dess dotterbolag har betalat löner. Se 57:16 IL. Ber.: 50 % av löneunderlaget (max 50 ggr kontant ersättning) Lagrum: 57:16 IL Löneunderlag Def.: Den kontanta ersättningen som företaget och dess dotterbolag inom EU betalat ut till anställda. Lagrum: 57:17 IL. Årets gränsbelopp Årets gränsbelopp Def.: Hur gränsbeloppet påverkas av årets omständigheter. Ber.: Det kan antingen beräknas enligt schablonmetoden: Två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp (IBB) fördelat lika på andelarna i företaget, eller som: summan av underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med SLR ökad med nio procentenheter och det lönebaserade utrymmet. Lagrum: 57:11 IL Underlaget för årets gränsbelopp Def.: I regel delägarens omkostnadsbelopp Ber.: Ungefär anskaffningskostnaden som brukar utgöras av köpekilling och eventuella aktieägartillskott. Lagrum: 57:12 IL Denna del av beräkningen syftar till att fördela inkomsterna mellan kapital och tjänst (om man bortser från att det påverkas av det lönebaserade utrymmet). Årets gränsbelopp utgörs antingen av en förenklad schablon, eller så antas en rimlig avkastning på satsat kapital vara SLR+9 procentenheter. Underlaget för årets gränsbelopp är ungefär vad andelsägaren satsat i bolaget. 23
Sparat utdelningsutrymme Sparat utdelningsutrymme Def: Tidigare outnyttjade gränsbelopp Ber.: Gränsbelopp Utdelningar Lagrum: 57:13 IL Det sparade utdelningsutrymmet syftar till att andelsägaren inte ska behöva göra utdelningar varje år. Det ska gå bra att rulla avkastningen av kapital fram till dess att den används. Gränsbelopp Gränsbelopp Def.: Vad som får tas upp i kapital Ber.: +Årets gränsbelopp +Sparat utdelningsutrymme ökat med SLR + 3 procentenheter Lagrum: 57:10 IL I gränsbeloppet sammanförs de olika komponenterna: 1) Årets gränsbelopp (som innehöll arbetsmarknadspolitik och rimlig avkastning på kapital) 2) Det sparade utdelningsutrymmet (den rullade rimliga avkastningen på kapital) Det sparade utdelningsutrymmet räknas upp med SLR + 3 procentenheter för att kompensera inflation och liknande. Resultatet, gränsbeloppet, är basen för vilken utdelning som får tas upp i kapital. 24
Gränsbeloppets beståndsdelar (förenklat) Gränsbelopp Def.: Vad som får tas upp i kapital Ber.: +Årets gränsbelopp +Sparat utdelningsutrymme uppräknat m. SLR + 3 procentenheter Lagrum: 57:10 IL Årets gränsbelopp Def.: Hur gränsbeloppet påverkas av årets omständigheter. Ber.: Det kan antingen beräknas enligt schablonmetoden: Två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp (IBB) fördelat lika på andelarna i företaget, eller som: summan av underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med SLR ökad med nio procentenheter och det lönebaserade utrymmet. Lagrum: 57:11 IL Underlaget för årets gränsbelopp Def.: I regel delägarens omkostnadsbelopp Ber.: Ungefär anskaffningskostnaden som brukar utgöras av köpekilling och eventuella aktieägartillskott. Lagrum: 57:12 IL Sparat utdelningsutrymme Def: Tidigare outnyttjade gränsbelopp Ber.: Gränsbelopp Utdelningar Lagrum: 57:13 IL Endast om andel är 4 procent eller större och om delägaren eller närstående till delägaren fått löneunderlag om minst det lägsta av sex IBB + 5% av löneunderlaget, eller 9,6 IBB Lagrum: 57:19 IL Lönebaserat utrymme Def.: Ökning av årets gränsbelopp till följd av att företaget eller dess dotterbolag har betalat löner. Se 57:16 IL. Ber.: 50 % av löneunderlaget (max 50 ggr kontant ersättning) Lagrum: 57:16 IL Löneunderlag Def.: Den kontanta ersättningen som företaget och dess dotterbolag inom EU betalat ut till anställda. Lagrum: 57:17 IL. Så fördelas inkomsterna mellan inkomstslagen Beräkning av gränsbelopp 2/3 delar av utdelning under gränsbeloppet tas upp i kapital. (57:20 IL). 2/3 delar av kapitalvinst under gränsbelopp skattas i kapital. (57:21 IL) Utdelning över gränsbeloppet tas upp i tjänst. (57:20 IL), dock max 90 IBB (57:20 a IL). Överskjutande utdelning tas upp i kapital. Outnyttjat gränsbelopp utgör sparat utdelningsutrymme vid nästa gränsbeloppsberäkning. (57:13 IL). Kapitalvinst över gränsbeloppet tas upp i tjänst. (57:21 IL), dock max 100 IBB ( 57:22 IL). Kapitalvinst över 100 IBB tas upp i kapital Beräkning av gränsbelopp 25
Värt att observera Presentationen är en sammanfattning i syfte att återge en schematisk bild Utgå från lagtext när du besvarar frågor Värt att observera Skilj på gränsbelopp och årets gränsbelopp Gränsbelopp är slutet på uträkningen av vad som ska tas upp i kapital Årets gränsbelopp är en del av beräkningen, årets del av gränsbeloppet 26
Värt att observera Skilj på utdelning och kapitalvinst Liknande beskattning, men inte identisk Kontrollera om delägaren eller en närstående till delägaren verkligen har tagit ut tillräckligt med lön för att få använda det lönebaserade utrymmet innan du beräknar det Indirekt ägande Samma eller likartad verksamhet 27
Direkt och indirekt ägande X AB är ett fåmansföretag enligt kapitel 56 och kapitel 57 IL till följd av indirekt ägande Om delägaren är verksam i X AB så är delägarens samtliga andelar i samtliga moderbolag kvalificerade Endast ett gränsbelopp som baserar sig på schablonmetoden (57:11 a IL) FÅAB FÅAB FÅAB FÅAB FÅAB X AB Samma eller likartad verksamhet Förfarandekedja X AB har verksamhet 1 X AB säljer den till Y AB Delägaren slutar arbeta i X AB Efter sju år är delägaren andelar i X AB fortfarande kvalificerade, eftersom denne varit verksam i ett företag med samma eller likartad verksamhet X AB X AB Y AB X AB Y AB Verk 1 Verk 1 Verk 1 Verk 1 28
Samma eller likartad verksamhet Ett språkligt problem Det är inte vad verksamheten är (t. ex. revision) som är viktigt, utan om det är samma verksamhet Revision behöver alltså inte vara samma verksamhet som revision Revision med samma kundregister är dock samma eller likartad verksamhet Förtäck utdelning och förtäckt lön 29
Utdelning och lön Utdelning: Beskattning: Intäkt i kapital (till gränsbelopp på kvalificerade andelar) Över gränsbeloppet i tjänst Ej sociala avgifter Ingen APA Ej särskild löneskatt Ingen rätt till grundavdrag Ingen rätt till jobbskatteavdrag Ej avdrag för företaget AB Ägare / anställd Lön: Intäkt i tjänst Sociala avgifter APA Grundavdrag Avdrag för bolaget som lönekostnad Gäller även förtäckt lön och utdelning Inledning Om en delägare tillgodogör sig ett värde från ett bolag så medför det beskattningskonsekvenser för både delägaren och bolaget. Delägaren kan beskattas som om denne erhållit utdelning eller lön X AB Värde Bolagets beskattning är beroende av om värdet anses ha utgjort utdelning eller lön hos delägaren 30
Utdelning Om delägaren inte har ett anställningsförhållande med bolaget Värdeöverföringen förutsätts utgöra utdelning Delägaren beskattas såsom för utdelning Inkomstslaget kapital Om andelarna är kvalificerade kan utdelningen träffas av kap. 57 IL Om närstående är anställd kan värdet emellertid även anses vara ett utflöde av den närståendes anställning Ej anställd, ej lön X AB Värde Lön Om delägaren har ett anställningsförhållande med bolaget Värdeöverföringen presumeras utgöra lön (förmån) Delägaren tar upp värdet i inkomstslaget tjänst Anställd, därmed lön X AB Värde 31
Värdet Delägaren beskattas för marknadsvärdet på tillgången eller tjänsten som denne erhållit 61:2 IL Vissa förmåners värde är särskilt reglerade i kap. 61 IL Äganderätt, dispositionsrätt eller faktiskt nyttjande Normalt beskattas värdet av en överförd tillgång (ex. en TV) För dyra tillgångar (ex. en fjällstuga eller segelbåt) beskattas i stället normalt dispositionsrätten eller det faktiska nyttjandet Rådigheten ofta avgörande för om dispositionsrätt eller faktiskt nyttjande Kr? X AB Värde Bolaget Bolaget uttagsbeskattas för det värde som överförts till delägaren (22:3 IL) Utdelning Lön Bolaget erhåller inte avdrag för utdelningen (16:1 IL e.c.) Bolaget erhåller avdrag för det överförda värdet som lönekostnad (16:1 IL) Värdet beläggs med arbetsgivaravgifter (2:1 och 10 SAL) X AB Värde? 32