Måndagen den 27 juni 2016, kl Kommungården, Bennäs

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 166 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Beslutande Måndagen den 27 juni 2016, kl. 16.30 19.20. Kommungården, Bennäs Ersättare Sandberg, Henrik Lindfors, Ralf Back, Eivor Eriksson, Roger Finne, Per-Erik Forsblom, Greger Forsström-Fellman, Anette Holmäng, Johanna Pettersson, David Wiklund, Senja Överfors, Johanna Övriga närvarande ordf. viceordf. Wärn, Mathias Björkskog, Eva Hjulfors, Bernhard Borgmästars, Yvonne Käldman, Leif Häggman, Roger Berger, Helena Häggblom, Carola Östman, Majvor Lasén, Mikael Källman, Carl-Johan Boström, Kaj Pettersson, Roger Holmqvist-Nybacka, Karin Svenfors, Stefan Löf, Gundel Thors, Anders Värnström, Johan fullm.ordförande, kl. 16.30-19.00, 133-140 I viceordf., fullm. II viceordf., fullm. kommundirektör kanslichef planerare, kl. 16.35-17.20, 136 planerare, kl. 16.35-17.20, 136 Paragrafer 133-146 Underskrifter Henrik Sandberg ordförande Gundel Löf sekreterare Protokollsjustering Pedersöre..2016 David Pettersson Mikael Lasén Protokollet framlagt Protokollet har varit framlagt till påseende i kommungården i Bennäs 6.7.2016, intygar Gundel Löf, kanslichef

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 167 133 Sammanträdets öppnande Kommunstyrelsens ordförande öppnade sammanträdet, hälsade medlemmarna välkomna samt konstaterade att sammanträdet var lagligt sammankallat och beslutfört. 134 Val av två protokollsjusterare Till protokollsjusterare valdes David Pettersson och Mikael Lasén. 135 Godkännande av föredragningslistan samt komplettering med eventuella övriga ärenden Kommunstyrelsen beslutade enhälligt godkänna föredragningslistan med följande tilläggsärende: - Anmälningsärenden ( 145) - 2. Besök från VR Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 168 Dnr: 31/2015 136 Pedersheims tillbyggnad och renovering För renovering och tillbyggnad av Pedersheim finns i årets budget 50 000 och i budgeten för år 2018 570 000. Kostnaderna har beräknats utgående från de åtgärder som finns i projektbeskrivningen. En konditionsgranskning har senare utförts av ing.byrå Kronqvist där det framkom en del problem som föranleder tilläggskostnader för projektet. Två skrivelser har kommit till tekniska avdelningen från Staden Jakobstad/Social- och hälsovårdsverket där det efterhörs vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av resultatet av konditionsgranskningen. Planeringskommittén vill i detta skede informera om problemen, men inga kostnader finns i detta skede. Planeringskommittén vill att kommunstyrelsen ger direktiv för fortsatt planering. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen diskuterar ärendet. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen tog del av den information som gavs av planerarna Johan Värnström och Anders Thors och beslutade därefter ge planeringskommittén i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan och en kostnadsberäkning för de åtgärder som måste göras. Projektet tas därefter upp till behandling i normal ordning vid höstens budgetbehandling. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 169 Dnr: 193/2016 137 Principbeslut angående inledande av upphandlingsförfarande av socialoch hälsovårdstjänster Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby bedriver sedan 2010, utgående från KSSR-lagstiftningen, gemensam socialoch hälsovård. Verksamheten bedrivs i Jakobstads socialoch hälsovårdsverk och staden Jakobstad fungerar som värdkommun. HVC enheter, serviceboende och åldringsboende finns i samtliga kommuner. Jakobstads sjukhus/malmska innefattar bland annat primärhälsovård med öppenvård, jour och en allmänmedicinsk avdelning. Sjukhusets avdelningar och polikliniker består av neurologi, fysiatrik och rehabilitering, inre medicin, kirurgi, gynekologi, barnoch ungdomsenhet, operation och anestesi, öron och ögon samt en geriatrisk avdelning. Malmska sjukhusfastighet ägs gemensamt av Jakobstad, Larsmo och Pedersöre. Driftskostnaderna fördelas enligt avtal och övriga specialsjukvårdstjänster köps från Vasa sjukvårdsdistrikt samt från Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt. Invånarantalet i samarbetsområdet uppgår till cirka 43 000 personer. Social- och hälsovårdsverkets driftskostnader 2015 uppgick till 137 300 000 euro, fördelat så att hälso- och sjukvårdskostnader utgjorde cirka 46 procent, äldreomsorgen 32 procent, socialomsorgen 20 procent samt övrigt så som förvaltning och miljöhälsovård 2 procent av driftskostnaderna. Specialsjukvårdskostnaderna för 2015 uppgick i samarbetsområdet till totalt 35,4 miljoner euro fördelat på samarbetsområdets kommuner så att Jakobstads andel uppgick till cirka 47 procent, Pedersöre 24 procent, Nykarleby 18 procent och Larsmo 11 procent. Pedersöre kommuns specialsjukvårdskostnader per invånare låg 2015 på en nivå som är 20 procent högre än genomsnittet i landet. Inom den somatiska specialsjukvården är antalet genomsnittliga vårddagar över 30 procent högre i Jakobstad och Pedersöre än genomsnittet i landet för 75 år fyllda och äldre. Angående verksamheten kan konstateras att under de år som passerat sedan samarbetet inom socialoch hälsovårdsverket inleddes, så har driftskostnaderna ökat från cirka 122 miljoner euro till 137,3 miljoner år 2015. En ökning på drygt 15,9 miljoner euro. Detta trots att antalet årsverken inom socialoch hälsovårdsverket har minskat. Personalkostnader och köp av tjänster utgör cirka 85 procent av kostnaderna. Totalt sett ligger social och hälsovårdskostnaderna i området cirka 15 miljoner euro högre per år jämfört med kommuner av motsvarande storlek och struktur. Bland annat kostnaderna för institutionsboende är 6 miljoner euro högre jämfört med kommuner av motsvarande storlek och specialsjukvårdskostnaderna 3,7 miljoner högre. Hemvårdstjänsternas kostnader är 0,6 miljoner högre än i jämförbarar kommuner. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 170 Utgångsläget är alltså att kommunerna i området är tvingade att bromsa kostnadsutvecklingen, särskilt inom äldreomsorgen och inom specialsjukvården. Det uppskattade omedelbara inbesparingsbehovet som SOTE-reformens ändrade finansieringsvillkor innebär för samarbetsområdet, ligger på cirka 8 miljoner euro per år. Styrningen av verksamheten måste bli effektivare och mera produktiv för att området och regionen ska ha beredskap att möta de utmaningar som socialoch hälsovårdsreformen för med sig och de inbesparingsbehov som då uppstår i och med att finansieringen övergår till stat och landskap. Målsättningen är att strukturera verksamheten så att den är anpassad till den nivå som ligger till grund för Österbottens SOTE-område. Effektiverade produktionsformer, fokus på primärvården och en ändamålsenlig lokal specialsjukvård, är gemensamma prioriteringar för kommunerna inom samarbetsområdet. Vårdvalfriheten ställer också nya krav på serviceproduktionen. Samtidigt är målsättningen att trygga arbetsplatser inom sektorn i regionen och att upprätthålla en hög kvalitet på de tjänster som produceras. För att uppnå detta bör samarbetsområdets kommuner fatta beslut om att inleda en upphandlingsprocess, via förhandlat förfarande. Målsättningen bör vara att tillsammans med en privat vårdproducent bilda ett samföretag med kommunerna som minoritetsägare (49 %) och en privat ägare (51 %) som förbinder sig att inom samföretaget producera socialoch hälsovårdstjänster för området. En del funktioner ingår inte i upphandlingsprocessen, så som funktioner som fordrar myndighetsbeslut, exempelvis barnskyddsärenden och socialomsorgens övriga myndighetsuppgifter. Miljöhälsovården står också utanför processen. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige att: 1. Pedersöre kommun för sin del godkänner att ett upphandlingsförfarande för socialoch hälsovårdstjänster inom Jakobstads socialoch hälsovårdsverks område inleds. I upphandlingsprocessen struktureras områdets framtida servicehelheter upp i ett upphandlingsdokument. Upphandlingsprocessen inleds genast när samarbetsområdets kommuner godkänt förfarandet. Målsättningen är primärt att bilda ett samägt bolag för produktion av tjänsterna, där kommunerna inom samarbetsområdet är minoritetsägare med en ägarandel om 49 procent och en privat aktör majoritetsägare med en ägarandel om 51 procent. 2. Upphandlingen genomförs som ett förhandlat förfarande och avtalstiden är 10 år. 3. Kommunerna tar ställning till upphandlingsdokumentet innan offertbegäran publiceras. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommunstyrelsens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

Pohjanmaan maakunnan sosiaali- ja terveyspalveluiden käytön ja kustannusten päivitys Alustava loppuraportti 21.6.2016

Agenda 1 Yhteenveto 2 Sote-uudistus ja valtion linjaukset 3 Analyysi nykyisestä toiminnasta 4 Tulevat palvelutarpeet 5 Integroitujen palveluiden kustannusskenaariot

Johdanto Tämä raportti sisältää palvelukohtaisen nykytila-analyysin ja ennusteen Pohjanmaan alueen kuntien sote-aluesuunnittelun tueksi sisältäen neljä eri osa-aluetta Valtion linjausten läpikäynti Nykyisen toiminnan kustannus- ja suoriteanalyysit palveluittain Tulevien palvelutarpeiden muutosten arviointi Integroitujen palveluiden kustannusskenaariot Tämän selvityksen tavoitteena on selvittää Pohjanmaan alueen kuntien nykytilannetta sosiaali- ja terveyspalveluiden tuotannosta ja kustannuksista sekä identifioida saavutettavissa olevia kustannussäästöjä Raportin tulosten perusteella on mahdollista jatkaa Pohjanmaan maakunnan alueen suunnittelutyötä ja rakenteiden uudistamista. Pohjatietojen perusteella voidaan suunnitella siirtymävaihetta yksityiskohtaisesti sekä laatia muutossuunnitelma jatkokehityksen pohjaksi Tässä raportissa tehdyt laskelmat on tehty perustuen julkisista lähteistä kerättyihin tietoihin, Pohjanmaan kunnilta kerättyihin kustannus- ja suoritetietoihin sekä NHG:n analyysiin 3

Tiivistelmä lopputuloksista (1/2) Valtion linjauksen sote-uudistuksen tarkempaan toteutukseen eivät ole vielä julkaistu tämän raportin valmistuessa. Pohjanmaan maakunnan tulee joka tapauksessa valmistautua sote-uudistukseen sekä järjestäjän että tuottajan näkökulmasta Järjestäjän näkökulmasta keskeiset asiat ovat budjettivastuusta huolehtiminen rahoitusmallin muuttuessa, tiedolla johtamisen vahvistaminen ja kehittäminen sekä toimivien hoito- ja palveluketjujen varmistaminen Tuottajan näkökulmasta Pohjanmaan maakunnan tulisi huolehtia toiminnan yhtiöittämisestä sekä varautua ja valmistautua kilpailun avautumiseen Pohjanmaan maakunnan asukaskohtaiset kustannukset ovat noin 2,3 % verrokkien mediaania korkeammalla tasolla Erikoissairaanhoidon palveluissa kustannukset ovat vertailukuntia korkeammat ja sekä avokäyntejä ja hoitopäiviä on enemmän kuin muualla Suomessa suhteessa väkilukuun (säästöpotentiaali* 17-28 M ) Ikäihmisten palveluissa kustannukset ovat hieman korkeat. Verrattuna STM:n laatusuosituksiin Pohjanmaan alueella on melko paljon raskaita laitos- ja asumispalveluita sekä hieman tavoitteita vähemmän kotihoitoa ja omaishoitoa (säästöpotentiaali* 11-18 M ) Vastaanottopalveluissa kustannukset ovat huomattavasti vertailukuntia korkeammat. Erityisesti lääkärikäyntejä on huomattavasti vertailukuntia enemmän ja käyntimäärät ovat kasvaneet viime vuosina muuta Suomea nopeammin (säästöpotentiaali* 14-20 M ) Perhepalveluissa kustannukset ovat erittäin alhaiset vertailukuntiin nähden ja palveluiden piirissä on vain vähän asiakkaita suhteessa vastaavaan ikäryhmään. Palveluissa ei kustannusten näkökulmasta ole identifioitavissa säästöpotentiaalia. Vammaispalveluissa kustannukset ovat vertailukuntia alemmat. Pohjanmaan alueella vammaispalveluiden asumis- ja laitospalveluissa hieman vähemmän ja henkilökohtaisessa avussa huomattavasti vähemmän käyttäjiä verrattuna maan keskitasoon (säästöpotentiaali* 10-12 M ) Aikuissosiaalipalveluissa sekä päihde- ja mielenterveyspalveluissa kustannukset ovat keskimääräistä hieman kalliimpia (säästöpotentiaali* 0-2 M ) Suunterveyden palveluissa kustannukset ovat hieman maan keskitasoa alhaisemmat. Pohjanmaalla hammaslääkärikäyntejä on enemmän ja suuhygienisti- ja hoitajakäyntejä vähemmän kuin Suomessa keskimäärin. Palveluissa ei kustannusten näkökulmasta ole identifioitavissa säästöpotentiaalia *Säästöpotentiaalilaskelmat on tehty vertailemalla verrokkikuntien Top 33 % - Top 20 % tasoon 4

Tiivistelmä lopputuloksista (2/2) Tulevat palveluntarpeet tulevat muuttumaan demografisten muutosten, muuttuneiden hoitokäytäntöjen ja valtakunnallisten linjausten takia Pohjanmaan yli 75-vuotiaan väestön määrä tulee kasvamaan yli 50 % seuraavan 15 vuoden aikana. Ikäihmisten palveluiden käyttö kasvaa noin 36 % samalla aikavälillä eli hitaammin kuin väestö ikääntyy johtuen terveiden elinvuosien lisääntymisen vaikutuksista Terveydenhuollon palveluiden osalta hoitopäivät ovat vähentyneet väestön ikääntymisestä huolimatta ja myös leikkausmäärät pysyneet melko vakiona johtuen esim. hoitokäytäntöjen parantamisesta ja indikaatioiden tiukentamisesta. Saman kehityksen odotetaan jatkuvan jatkossakin Muita keskeisiä tulevaisuuden volyymeihin vaikuttavia tekijöitä ovat esim. avohoitopainotteisuuden lisääminen, teknologian käyttö ja etähoidon mahdollisuudet, integroidut ja asiakasnäkökulmasta suunnitellut palveluketjut, itse maksettavien hoitojen lisääntyminen sekä uudenaikaiset ja modernit rakennukset Valinnanvapaus tulee vaikuttamaan lähes kaikkien sote-palveluiden organisointiin suurimmat vaikutukset näkyvät vastaanottopalveluissa sekä suun terveydenhuollossa Pohjanmaan sosiaali- ja terveydenhuollon kustannuksista on mahdollista säästää 52-81 M verrattuna vertailun top 33% ja top 20 % kuntiin Kehitystyötä tulee kohdistaa erikoissairaanhoitoon, ikäihmisten palveluiden sekä vastaanottotoimintaan, koska näissä palveluissa on mahdollista saavuttaa kaikkein suurimman kustannussäästöt Valtakunnalliseen 0,9 % kasvutavoitteeseen pääseminen vaatii suuria muutoksia ja säästöjä Pohjanmaalla. Tavoitteeseen pääseminen edellyttää, että Pohjanmaan vuosittaisten kustannusten tulisi olla 230 M perusuraa pienemmät (vuoden 2014 rahassa) vuonna 2029 5

Pohjanmaan maakunnan palveluiden organisointi tällä hetkellä Pohjanmaa VSHP Yhteiset kaikille Erikoissairaanhoito sisältäen psykiatrian (Vaasan keskussairaala ja Pietarsaaren Malmin sairaala) Lastensuojelun arviointi ja sijoitukset Korsnäs Maalahti Närpiö Mustasaari Vaasa Laihia Vaasa Vöyri Pietarsaari Uusikaarlepyy Luoto Pedersöre Kruunupyy Pietarsaaren alue: Alueen yhteiset Kaikki sosiaali- ja terveyspalvelut (2010 lähtien) Mustasaari-Vöyri: Alueen yhteiset Perusterveydenhuolto Kuntien oma tuotanto Kaikki sosiaalipalvelut (sis. Vanhuspalvelut) Vaasa: Alueen yhteiset Perusterveydenhuolto Sosiaalipalvelut 2015 lähtien Kaskinen Kristiinankaupunki K5: Alueen yhteiset Psykososiaalinen keskus Muistihoitaja Kuntoutus osittain Muista yksittäisiä toimia Kuntien oma tuotanto Perusterveydenhuolto Sosiaalipalvelut Isokyrö kuuluu Etelä-Pohjanmaan sairaanhoitopiiriin ja aikoo jatkaa yhteistyö Etelä-Pohjanmaan kanssa Kruunupyy osallistuu Pohjanmaan sotepalveluiden suunnitteluun 6

Sote-uudistuksen keskeiset linjaukset vaikuttavat Pohjanmaan maakunnan palveluiden suunnitteluun merkittävästi Kansallisen tason ohjaus vahvistuu Sekä VM että STM voivat ohjata järjestäjiä nykyistä vahvemmin VM rahanjaon kautta STM neuvotteluissa mm. yhteistyö muiden maakuntien kanssa Järjestämisvastuu keskitetään 18 maakunnalle ja tuotanto erotetaan järjestämisestä Julkiset tuottajat yhtiöitettävä Valinnanvapaus rajoittaa järjestäjän mahdollisuutta suunnitella palveluverkkoa Rahat jaetaan valtiolta järjestäjille Järjestäjän tehtäviä ovat mm. Viranomaistehtävät Virkavastuulliset päätökset, kuten tahdonvastainen hoito ja etuisuudet Markkinoiden toimivuus (Vaikuttavuus ja kannustimet) Kuntalaisille tarjottavien palveluiden määrittäminen ja hankkiminen Toimiluvat Vastaa palveluiden saatavuudesta ja turvallisuudesta Vastata siitä, että toimitaan määrärahojen puitteissa (Huom: maakunta voi mennä konkurssiin!!) Järjestäjä määrää kapitaatiomaksut ja hinnat valtion määräämillä periaatteilla Järjestäjä jättää kuitenkin tuottajalle vapauden tuottaa palvelut parhaaksi katsomallaan tavalla ja kehittää innovatiivisia ratkaisuja. Tuotanto, joka kilpailee markkinoilla, on yhtiöitettävä Toimintamallien ja prosessien kehittäminen siirtyy yhtiöiden vastuulle, pois maakunnalta Valinnanvapauden piirissä olevia palveluita saa jatkossa tuottaa kaikki kriteerit täyttävät tuottajat Asiakas saa valita tuottajien välillä 7

Tuottajan näkökulmasta Järjestäjän näkökulmasta Sote-uudistus vaikuttaa Pohjanmaan maakuntaan sekä palveluiden järjestämisen että tuottamisen näkökulmasta Edellytys Keskeiset vaatimukset Pohjanmaan maakunnalle Budjettivastuusta huolehtiminen rahoitusmallin muuttuessa Toiminnan uudistaminen ja tehostaminen budjettiraameissa pysymiseksi (uudessa rahoitusmallissa valtio jakaa rahat kunnille ja alijämiä ei ole mahdollista kattaa esim. kunnallisveroprosentin muutoksilla). Tehokkaan alueellisen organisaation järjestäminen ja alueellinen soveltaminen (esim. valinnanvapauden implementointi), jonka avulla on mahdollista saada tavoiteltuja kustannussäästöjä Tiedolla johtamisen varmistaminen ja kehittäminen Toiminnan kustannusten, tuotosten ja vaikuttavuuden seuranta eri tuottajien välillä Laadun, saatavuuden ja kustannusten läpinäkyväksi tekeminen eri vaihtoehtojen välillä Kapitaatiomallin sekä muiden korvaustapojen määrittely valtion asettamien raamien puitteissa Toimivien hoito- ja palveluketjujen varmistaminen Toimivan kokonaisuuden ja palveluohjausmallin suunnittelu, jonka avulla saadaan rakennettua eri palvelualueet ja palveluntuottajat ylittävät hoito- ja palveluketjut (esim. paljon palveluita käyttävät asiakkaat) Tiedolla johtaminen keräämällä asiakastason tietoja, analysoimalla kerättyjä tietoja sekä hyödyntämällä tietoja esimerkiksi asiakasohjauksessa ennustavan analytiikan avulla Toiminnan yhtiöittäminen Yhtiöittämisen suunnittelu ja organisointi esim. palvelukohtaisesti, aluekohtaisesti Kilpailijatilanteen kartoittaminen järkevien yhtiöittämisratkaisujen tekemiseksi Toiminnan kustannuslaskennan selkiyttäminen Kilpailun avautuminen ja siihen varautuminen Kilpailukykyisten kokonaisuuksien luominen Parhaiden toimintamallien benchmarkkaaminen Toiminnan kustannustason ja tehokkuuden nostaminen Markkinoinnin suunnittelu ja toiminnan onnistumisten näkyväksi tekeminen 8

Valinnanvapaus tulee vaikuttamaan eniten vastaanottopalveluiden sekä suunterveydenhuollon palveluihin Valinnanvapauden vaikutus Kommentit Erikoissairaanhoito Ikäihmisten hoito ja hoiva Vastaanotto Perhepalvelut Vammaispalvelut (Sis. Kehitysvammaiset) Aikuissosiaalipalvelut Päihde- ja mielenterveys Suunterveys Erikoissairaanhoidon osalta valinnanvapaus koskee vain valittuja toimintoja Erikoissairaanhoidon toimintaa ei kaikilta osin tarvetta yhtiöittää Maakunnilla yhteistyövelvoite koordinoida erikoissairaanhoitoa muiden maakuntien kanssa Brommelsin työryhmän esityksen mukaan ikäihmisten palvelut sisältyvät muihin peruspalveluihin, jotka asiakas valitsee saatuaan lähetteen/päätöksen Ikäihmisten palveluissa palvelusetelin kaltainen toteutus todennäköinen Valinnanvapauskeskustelun lähtökohtana ollut perusterveydenhuollon avopalvelut, joten todennäköisesti valinnanvapauden piirissä Brommelsin työryhmän esityksen mukaan osana sosiaali- ja terveyskeskuksen valikoimaa Brommelsin työryhmän esityksen mukaan sosiaalityö, sosiaaliohjaus, perhetyö, kasvatus ja perheneuvonta osana sosiaali- ja terveyskeskuksen valikoimaa ja laitospalvelut sisältyvät muihin peruspalveluihin, jotka asiakas valitsee saatuaan lähetteen/päätöksen Brommelsin työryhmän raportin mukaan sosiaalityö, sosiaaliohjaus ja sosiaalinen kuntoutus osana sosiaali- ja terveyskeskuksen valikoimaa ja laitospalvelut sisältyvät muihin peruspalveluihin, jotka asiakas valitsee saatuaan lähetteen/päätöksen Brommelsin työryhmän raportin mukaan sosiaalityö, sosiaaliohjaus ja sosiaalinen kuntoutus osana sosiaali- ja terveyskeskuksen valikoimaa Brommelsin työryhmän raportin mukaan päihdetyö osana sosiaali- ja terveyskeskuksen valikoimaa ja laitospalvelut sisältyvät muihin peruspalveluihin, jotka asiakas valitsee saatuaan lähetteen/päätöksen Brommelsin työryhmän esityksen mukaan suun terveydenhuolto on laajan valinnanvapauden piirissä ja nojautuu monituottajamalliin. Asiakas valitsee palvelun tuottajan suoraan ilman palveluohjausta. Alle 18-vuotiailta ei peritä asiakasmaksuja Suuri vaikutus Melko suuri vaikutus Kohtalainen vaikutus Pieni vaikutus Ei vaikutusta Lähteet: Brommelsin työryhmän raportti; NHG analyysi 9

Vertailukunnat Pohjanmaan asukaskohtaiset sote-kustannukset ovat kokonaisuutena noin 2,3 % verrokkeja korkeammalla tasolla Kuntien tilinpäätösten sote-kustannukset / asukas (THL tarvevakioitu) Vakioitu: THL tarvekerroin Kruunupyy Kaskinen Korsnäs Laihia Maalahti Vöyri Krist.kaup. Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa Pohjanmaa Pohjanmaan kustannus on 3 758 /asukas ESH Hoito ja hoiva Vastaanotto Vammaiset Perheet Aikuissosp. Päihde ja mt Suunterveys Mediaanikustannus vertailukunnilla on 3 672 /asukas 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 Aikuissosiaalipalvelut sisältää merkittävinä erinä toimeentulotuen ja työmarkkinatuen kuntaosuuden. Neuvolat, koulu- ja opiskelijaterveydenhuolto on laskettu vastaanottojen kustannuksiin. Pohjanmaan kuntien tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014. Verrokkikunnat (Kuntamaisema) 2014. Kustannukset käyttökustannuksina 10

Vuonna 2014 Pohjanmaan tarvevakioidut sote-nettomenot olivat noin 5,4 % koko maata korkeammat HUOM! Luvut eivät täysin vertailukelpoisia edelliseen kalvoon nähden Tarvevakioidut sosiaali- ja terveystoimen nettomenot (2014), /asukas 5 000 4 000 3 661 3 858 3 000 2 000 1 000 - Terveystoimen nettokustannukset Sosiaalitoimen nettokustannukset Lähteet: Sotkanet 11

Kustannukset (M ) Pohjanmaan sote-kustannusten säästöpotentiaali on noin 52-81 M riippuen verrataanko säästöä Top 33 % vai Top 20 % kuntiin Pohjanmaan sote-kustannusten säästöpotentiaali 250 200 150 Pohjanmaa Mediaani Top 33% Top 20% 100 50 0 ESH (somaattinen) + vastaanotto Vastaanotto Ikäihmisten hoito ja hoiva Lasten sijoitukset, avohuolto ja psykiatria Aikuissosiaali, päihde & mt, aikuispsykiatria Toimeentulo- ja työm.tuki Vammaispalvelut Suun th Ero mediaanikuntaan (M ) 12 9 4-15 -8-6 5-2 30 Ero top 33% 17 14 11-13 -4-3 10-1 52 Ero top 20% 28 20 18-11 2-1 12 0 81 Pohjanmaan kuntien tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014. Verrokkikunnat (Kuntamaisema) 2014 12

Suurimmat tunnistetut säästöpotentiaalit ovat terveydenhuollon palveluissa ja ikäihmisten hoidossa ja hoivassa Palvelu Nykykustannus M Tunnistettu säästöpotentiaali Säästön lähde Erikoissairaanhoito 222,3 M 17-28 M Vuodeosastohoidon koordinointi pth:n kanssa hoitopäivien ja käyntien vähentämiseksi Ikäihmisten hoito ja hoiva 186,0 M 11-18 M STM:n suosituksen ja parhaiden käytäntöjen mukainen palvelurakenne lisäämällä omaishoitoa ja kotihoitoa sekä vähentämällä raskaiden asumis- ja laitospalveluiden käyttöä Vastaanotto 67,8 M 14-20 M Palveluiden käytön tarkoituksenmukaisuus (etenkin hoitajakäyntejä on paljon verrattuna muuhun Suomeen) Perhepalvelut 21,2 M NA Vahvojen avopalveluiden ja ennaltaehkäisevien palveluiden turvaaminen Vammaispalvelut 50,8 M 10-12 M Kuntakohtaisten erojen pienentäminen ja palvelurakenteen keventäminen entisestään Aikuissosiaalipalvelut sekä päihde- ja mielenterveyspalvelut 47,3 M 0-2 M Kuntakohtaisten erojen pienentäminen Suun terveys 17,5 M NA Resurssien käytön tehokas suunnittelu hyödyntämällä mahdollisimman paljon hammashoitajia ja suuhygienistejä YHTEENSÄ 613 M 52-81 M 13

Pohjamaan-kunnat, milj. 2015 Kehitystyötä tulee kohdistaa erikoissairaanhoitoon, ikäihmisten palveluiden sekä vastaanottotoimintaan mahdollisimman suurien kustannussäästöjen saavuttamiseksi Huom! Yksittäisessä palvelussa säästäminen saattaa nostaa toisen kokonaisuuden kustannuksia Yhteenveto: kustannukset (y-akseli) vs sijoitus kuntavertailussa (x-akseli) 80 70 Suuret kustannukset Vähän kehitettävää muihin verrattuna Kehitystyöllä saavutettavissa merkittäviä tuloksia Ikäimisten asumispalvelut; 76 Suuret kustannukset Paljon kehitettävää muihin verrattuna ESH - kirurgia; 66 Vastaanotot, neuvolat koulu- ja opisk.th.; 67 Ei-toivottu sijainti 60 Ikäihmisten kotihoito; 59 50 Ikäihmisten laitoshoito; 53 ESH - muut erikoisalat; 53 ESH - sisätaudit; 48 40 30 MT ja päihde; 32 20 Lasten ja perheiden palvelut; Toimeentulotuki 22 ja työm.t k.osuus; 20 Kehitysvammapalvelut; 28 Suun terveydenhuolto; 18 ESH - psykiatria; 22 ESH - lastentaudit; 15 Kustannustaso vertailukuntiin nähden (0% = kaikki verrokit kalliimpia, 100% = kaikki verrokit edullisempia) Vammaispalvelut; 25 10 Aikuissosiaalityö; 6 ESH - neurologia; 10 Pienet kustannukset Ikäihmisten omaishoito; 6 ESH - keuhkosairaudet; 5 Vähän kehitettävää muihin verrattuna Pienet kustannukset & paljon kehitettävää muihin verrattuna 0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 14

Valtakunnalliseen 0,9 % kasvutavoitteeseen pääseminen vaatii suuria muutoksia ja säästöjä Pohjanmaalla Tavoitteen euromääräiseen suuruusluokkaan vaikuttaa se, miten säästöt ajoittuvat 2018-2029 Soten nettokustannukset Pohjanmaalla (milj. euroa vuoden 2014 rahassa) 1 000 800 600 400 666 675 643 624 595 597 573 553 534 1 052 958 822 818 786 Säästöt Top 20 tasolle: Saavuttamalla TOP 20 kuntien tason (-52 M ) 2018-2022** ja sen jälkeen tavoitekasvutason (0,9 %) päästään alle tavoitteen mukaiseen tasoon Suomen sote-kustannusten historiallinen kehitys 2,2 % on lähellä myös STM:n sosiaalimenomallia (2,4% vuosittainen kasvu) 2019-2029**. Suomen historiallisella kasvulla vuosittaiset kustannukset olisivat 94 M nykykasvua pienemmät, mutta 136 M tavoitetasoa suuremmat Tavoite 0,9 % kasvu: Vuonna 2029 Pohjoispohjanmaan vuosittaisten kustannusten tulisi olla 230 M perusuraa pienemmät (vuoden 2014 rahassa) Säästöt Top 33 tasolle: Saavuttamalla TOP 33 kuntien tason (-81 M ) 2018-2022*** ja sen jälkeen tavoitekasvutason (0,9 %) päästään lähelle tavoitetasoa Terveystoimen historialliset nettokustannukset Sosiaalitoimen historialliset nettokustannukset* Pohjanmaan historiallinen kehitys (3%) Suomen historiallinen kehitys (2,2 %) 200 Tavoite: 0,9% kasvu Säästöt Top 33 tasolle Säästöt Top 20 tasolle 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 *Sisältää lasten päivähoidon kustannukset ** STM & VM: Sote-uudistuksen säästömekanismit (alustava virkamiesselvitys 4.11.15); ***Huomioiden Suomen sote-kustannusten keskimääräisen kasvun Lähteet: Sotkanet, Nettokustannukset v. 2014 rahassa sote-hintaindeksin perusteella. 15

Sote-uudistuksen keskeiset linjaukset vaikuttavat Pohjanmaan maakunnan palveluiden suunnitteluun merkittävästi Kansallisen tason ohjaus vahvistuu Sekä VM että STM voivat ohjata järjestäjiä nykyistä vahvemmin VM rahanjaon kautta STM neuvotteluissa mm. yhteistyö muiden maakuntien kanssa Järjestämisvastuu keskitetään 18 maakunnalle ja tuotanto erotetaan järjestämisestä Julkiset tuottajat yhtiöitettävä Valinnanvapaus rajoittaa järjestäjän mahdollisuutta suunnitella palveluverkkoa Rahat jaetaan valtiolta järjestäjille Järjestäjän tehtäviä ovat mm. Viranomaistehtävät Virkavastuulliset päätökset, kuten tahdonvastainen hoito ja etuisuudet Markkinoiden toimivuus (Vaikuttavuus ja kannustimet) Kuntalaisille tarjottavien palveluiden määrittäminen ja hankkiminen Toimiluvat Vastaa palveluiden saatavuudesta ja turvallisuudesta Vastata siitä, että toimitaan määrärahojen puitteissa (Huom: maakunta voi mennä konkurssiin!!) Järjestäjä määrää kapitaatiomaksut ja hinnat valtion määräämillä periaatteilla Järjestäjä jättää kuitenkin tuottajalle vapauden tuottaa palvelut parhaaksi katsomallaan tavalla ja kehittää innovatiivisia ratkaisuja. Tuotanto, joka kilpailee markkinoilla, on yhtiöitettävä Toimintamallien ja prosessien kehittäminen siirtyy yhtiöiden vastuulle, pois maakunnalta Valinnanvapauden piirissä olevia palveluita saa jatkossa tuottaa kaikki kriteerit täyttävät tuottajat Asiakas saa valita tuottajien välillä 17

Sote-uudistuksessa kolme osa-aluetta, joiden yksityiskohdista hallitus valmistelee esitystä kesän aikana VAIHEET NYKYINEN RAKENNE TULEVA RAKENNE STATUS 1. Rakenneuudistus ja järjestämisalueet Erikoissairaanhoito: 20 sairaanhoitopiiriä Perusterveydenhuolto ja sosiaalihuolto: ~200 kuntaa ja kuntayhtymää Järjestämismalli ja palvelulupauksen kirjaaminen järjestämislakiin epäselvää Tulevaisuuden rakenteessa saattaa olla seuraavia toimijoita (roolit eivät selkeät): Valtio: Sote-linjaukset 5 Sote-yhteistyöaluetta (edistää yhteistyötä ja hoitaa keskitetyt palvelut) 18 maakuntaa (sote-palveluiden järjestäminen) Pöystin ryhmän viimeisin esitys 20.6.2016 Hallituksen esitys sotejärjestämismallista tulossa kesällä 2016 lausuntokierrokselle ja eduskuntaan marraskuussa Uudet sote-alueet aloittavat tammikuussa 2019 2. Yksikanavarahoitus Rahoitus toteutettu usean eri kanavan kautta: valtio, kunnat, KELA ja vakuutusyhtiöt Monikanavarahoitus yksinkertaistetaan, joka tarkoittanee kela-korvausten poistumista Rahoituksen kerääminen toteutetaan valtion kautta ja valtio jakaa rahat maakunnille (kuntavero pienenee ja valtion vero kasvaa) Asiakasmaksut säilynevät nykyisellä mallilla Brommelsin työryhmän yksikanavarahoitusta ja valinnanvapautta käsitellyt loppuraportti valmistunut 31.5. Hallituksen esitys rahoituksesta tulossa todennäköisesti elokuussa 2016 3. Lisääntynyt valinnanvapaus Potilaat voivat valita terveysasemansa julkisen tuottajan sisällä. Yksityiset palvelut rahoitetaan itse, Kelan tai vakuutusyhtiöiden kautta. Valinnanvapaudella tarkoitetaan, että potilas voi valita hoitopaikan, ei hoidon tasoa tai sisältöä perustason palveluissa Palvelut tuotetaan pääosin sotekeskuksissa, joiden laajuus vielä auki (Brommelsin työryhmän esitys 11 palvelua). Jokaisen kansalaisen pitää listautua määräajaksi palveluntuottajalle, joka ottaa kokonaisvastuun hänen palvelutarpeestaan Brommelsin työryhmän yksikanavarahoitusta ja valinnanvapautta käsitellyt loppuraportti valmistunut 31.5. Hallituksen esitys valinnanvapauslainsäädännöksi lausunnoille marraskuussa 2016 18

Tämän hetkisen ehdotuksen mukaisesti sosiaali- ja terveyspalveluiden organisointi perustuu asiakkaan valinnanvapauteen ja järjestäjän ja tuottajan erottamiseen Tämän hetkinen malli on vain asiantuntijaryhmän esitys, joka muuttunee lopullisessa valmistelussa Verotulot valtiolle Valtio Valtio jakaa rahat sekä määrittää tehtävät maakunnille Maakunta Tuottajien valvonta, raportointi ja laatu Asiakasmaksut Viranomaispäätökset Järjestäjä Omistaja Järjestäjä tekee sopimuksen tuottajan kanssa ja maksaa tuottajalle* Asiakas/ Veronmaksaja Asiakas valitsee perustason tuottajan Tuottaja (julkinen, yksityinen tai 3. sektori) *Tuottajalle julkisista varoista maksettava korvaus on samasta palvelusta kaikille julkisille, yksityisille ja kolmannen sektorin tuottajille yhtenäinen. Tuottajarinkiin akkreditoituneille palveluntuottajille korvaus maksetaan kapitaatioperusteisesti. Tämän lisäksi maksetaan todennäköisesti terveys- ja hyvinvointiperustaisia kannustimia *Lähteet: STM, NHG analyysi 19

Brommelsin työryhmän raportissa on luotu ehdotukset valinnanvapauden toteutukselle sekä palveluiden rahoitukselle Brommelsin työryhmän esitys julkiseen palvelulupaukseen sisältyvistä palveluista ja valinnanvapaudesta Sosiaali- ja terveyskeskus Asiakas listautuu tiettyyn sosiaali- ja terveyskeskukseen, jonka voi vaihtaa kuuden kuukauden välein. Keskus voi olla julkisen, yksityisen tai kolmannen sektorin tuottajan ylläpitämä. Keskus toimisi portinvartijana ja arvioi kansalaisen tarvetta ja oikeutta muihin valinnanvapauden piirissä oleviin sote-palveluihin. Sosiaali- ja terveyskeskuksen tuottamat palvelut: Sosiaalihuoltolain mukainen sosiaalityö Sosiaaliohjaus Sosiaalinen kuntoutus Perhetyö Päihdetyö Mielenterveystyö Kasvatus- ja perheneuvonta Yleislääkärin vastaanotto Terveydenhoitajan ja sairaanhoitoajan itsenäinen vastaanotto Lasten- ja äitiysneuvola Muu terveyden edistäminen ja ennaltaehkäisy Muut peruspalvelut ja erikoispalvelut Asiakas valitsee palveluntuottajan saatuaan sote-keskuksesta lähetteen tai palveluohjauksen tai viranomaisen etuuspäätöksen seuraavissa palveluissa Kotipalvelu Kotisairaanhoito Asumispalvelut Laitospalvelut Liikkumista tukevat palvelut Kuntoutus ja terapiapalvelut Koulu- ja opiskeluterveydenhuolto Suun terveydenhuolto Muut erityispalvelut (esimerkiksi ravitsemus- tai puheterapia ja jalkojen hoito) Maakunnan valtion vahvistamien periaatteiden mukaisesti päättämät erikoispalvelut Brommelsin työryhmän esitys palveluiden rahoituksesta Raha seuraa asukasta eli julkinen rahoitusosuus osoitetaan sille tuottajalle, jonka asukas on valinnut. Tuottajalle julkisista varoista maksettava korvaus on samasta palvelusta kaikille julkisille, yksityisille ja kolmannen sektorin tuottajille yhtenäinen. Palvelujen tuottajien kesken vallitsee laatu-, ei hintakilpailu Sosiaali- ja terveyskeskuksen palveluista maksetaan tuottajarinkiin akkreditoituneille palveluntuottajille kapitaatioperustainen korvaus. Tämän lisäksi maksetaan todennäköisesti terveys- ja hyvinvointiperustaisia kannustimia. Eri asiakasryhmiin voidaan käyttää erilaista rahoitusmuotoa Muiden peruspalveluiden osalta rahoitusmallit määritellään palveluittain. Suoriteperusteinen korvaus tai kiinteän ja muuttuvien rahoituserien yhdistelmä palvelujen luonteeseen sopien. Hyvin määritellyissä palveluissa vaihtoehtona on hoitoepisodin kiinteä rahoitus ( tuote-tai pakettihinnoittelu ), johon voi liittyä vaikuttavuudesta riippuvia lisäeriä, tai henkilökohtainen budjetointi. Vahvistetut asiakasmaksut suoritetaan palvelujen tuottajalle Valtio päättää (asetuksella) perittävistä asiakasmaksuista, jotka myös ovat samoista palveluista yhteneväiset tuottajasta riippumatta Lähteet: STM 20

Maakunnan vastuulle jää tulevaisuudessa järjestää palvelut Työnjako kansallisella tasolla 18 Maakuntaa 5 Yhteistyöaluetta 5 yliopistosairaalaa Valtion tehtävät: Valtakunnallinen työnjako Aluerajat ylittävien tehtävien työnjako Tuotannon järjestämisen linjaukset Laajakantoiset investoinnit Muut palvelujen saatavuuden edellyttämät toimet Tietohallinnon ja ICT:n ohjaus Maakuntien sopimuksellinen ohjaus Sote-yhteistyöalueiden tehtävät: Keskitetyt tehtävät vaativimmissa palveluissa Palvelurakenteen, investointien ja palveluiden yhteensovitus Kehittäminen ja osaamiskeskukset, ensihoitokeskus, yhteistyötehtävät ja -foorumi Yhteistyösopimus Korsnäs Työnjako Pohjanmaan maakunnassa Kaskinen Maalahti Närpiö Kristiinankaupunki Mustasaari Vaasa Laihia Vaasa Vöyri Pietarsaari Uusikaarlepyy Luoto Pedersöre Kruunupyy Maakunnan tehtävät (järjestäjä): Sosiaali- ja terveydenhuolto Pelastustoimi Maakuntien liittojen tehtävät Alueelliset kehittämistehtävät ja elinkeinojen edistämisen tehtävät Ympäristöterveydenhuolto Alueiden käytön ohjaus ja suunnittelu Maakunnallisen identiteetin ja kulttuurin edistäminen Maakunnalle lain perusteella annettavat muut alueelliset palvelut Maakuntien välinen yhteistyö Palveluntuottajien tehtävät (tuottajat) Palveluiden tuotanto julkisen, yksityisen ja kolmannen sektorin palveluntuottajien toimesta Lähteet: STM, Tuomas Pöystin esitys 20.6.2016 21

Tuottajan näkökulmasta Järjestäjän näkökulmasta Sote-uudistus vaikuttaa Pohjanmaan maakuntaan sekä palveluiden järjestämisen että tuottamisen näkökulmasta Edellytys Budjettivastuusta huolehtiminen rahoitusmallin muuttuessa ( rahoituksen integraatio ) Keskeiset vaatimukset Pohjanmaan maakunnalle Toiminnan uudistaminen ja tehostaminen budjettiraameissa pysymiseksi (uudessa rahoitusmallissa valtio jakaa rahat kunnille ja alijämiä ei ole mahdollista kattaa esim. kunnallisveroprosentin muutoksilla). Tehokkaan alueellisen organisaation järjestäminen ja alueellinen soveltaminen (esim. valinnanvapauden implementointi), jonka avulla on mahdollista saada tavoiteltuja kustannussäästöjä Tiedolla johtamisen varmistaminen ja kehittäminen ( tiedon integraatio ) Toiminnan kustannusten, tuotosten ja vaikuttavuuden seuranta eri tuottajien välillä Laadun, saatavuuden ja kustannusten läpinäkyväksi tekeminen eri vaihtoehtojen välillä Kapitaatiomallin sekä muiden korvaustapojen määrittely valtion asettamien raamien puitteissa Toimivien hoito- ja palveluketjujen varmistaminen ( palveluketjujen integraatio ) Toimivan kokonaisuuden ja asiakas- ja palveluohjausmallin suunnittelu, jonka avulla saadaan rakennettua eri palvelualueet ja palveluntuottajat ylittävät hoito- ja palveluketjut (esim. paljon palveluita käyttävät asiakkaat) Tiedolla johtaminen keräämällä asiakastason tietoja, analysoimalla kerättyjä tietoja sekä hyödyntämällä tietoja esimerkiksi asiakasohjauksessa ennustavan analytiikan avulla Toiminnan yhtiöittäminen Yhtiöittämisen suunnittelu ja organisointi esim. palvelukohtaisesti, aluekohtaisesti Kilpailijatilanteen kartoittaminen järkevien yhtiöittämisratkaisujen tekemiseksi Toiminnan kustannuslaskennan selkiyttäminen Kilpailun avautuminen ja siihen varautuminen Kilpailukykyisten kokonaisuuksien luominen Parhaiden toimintamallien benchmarkkaaminen Toiminnan kustannustason ja tehokkuuden nostaminen Markkinoinnin suunnittelu ja toiminnan onnistumisten näkyväksi tekeminen Lähde: STM, NHG analyysi 22

Vertailukunnat Pohjanmaan asukaskohtaiset sote-kustannukset ovat kokonaisuutena noin 2,3 % verrokkeja korkeammalla tasolla Kuntien tilinpäätösten sote-kustannukset / asukas (THL tarvevakioitu) Vakioitu: THL tarvekerroin Kruunupyy Kaskinen Korsnäs Laihia Maalahti Vöyri Krist.kaup. Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa Pohjanmaa Pohjanmaan kustannus on 3 758 /asukas ESH Hoito ja hoiva Vastaanotto Vammaiset Perheet Aikuissosp. Päihde ja mt Suunterveys Mediaanikustannus vertailukunnilla on 3 672 /asukas 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 Aikuissosiaalipalvelut sisältää merkittävinä erinä toimeentulotuen ja työmarkkinatuen kuntaosuuden. Neuvolat, koulu- ja opiskelijaterveydenhuolto on laskettu vastaanottojen kustannuksiin. Pohjanmaan tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014. Verrokkikunnat 2014. Kustannukset käyttökustannuksina 24

Vuonna 2014 Pohjanmaan tarvevakioidut sote-nettomenot olivat noin 5,4 % koko maata korkeammat HUOM! Luvut eivät täysin vertailukelpoisia edelliseen kalvoon nähden Tarvevakioidut sosiaali- ja terveystoimen nettomenot (2014), /asukas 5 000 4 000 3 661 3 858 3 000 2 000 1 000 - Terveystoimen nettokustannukset Sosiaalitoimen nettokustannukset Lähteet: Sotkanet 25

Agenda 1 Yhteenveto 2 Sote-uudistus ja valtion linjaukset 3 Analyysi nykyisestä toiminnasta Erikoissairaanhoito Ikäihmisten hoito ja hoiva Vastaanotto Perhepalvelut Vammaispalvelut (Sis. Kehitysvammaiset) Aikuissosiaalipalvelut Päihde- ja mielenterveys Suunterveys 4 Tulevat palvelutarpeet 5 Integroitujen palveluiden kustannusskenaariot

Vertailukunnat Erikoissairaanhoidon kustannukset melko korkealla vertailukuntiin nähden Erikoissairaanhoidon kustannukset / asukas (2015) Kruunupyy Kaskinen Korsnäs Laihia Maalahti Vöyri Krist.kaup. Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa Pohjanmaa Kruunupyyn erikoisalat ei eroteltavissa Pohjanmaan kustannus on 1 306 /asukas Kirurgia Sisätaudit Lastentaudit Neurologia Keuhkosairaudet Psykiatria (aikuiset) Muut erikoisalat Muu ESH Mediaanikustannus vertailukunnilla on 1 236 /asukas 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 Lähteet: Pohjanmaan tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014.. Vertailukuntien tiedot vuodelta 2014. Muut erikoisalat sisältää lasten ja nuorten psykiatrian. 27

Pohjanmaalla erikoissairaanhoidon kustannukset muuta Suomea korkeammat Erikoissairaanhoidon käyttökustannukset, /asukas 1 600 22 % 21 % 1 400 1 200 1 000 1 400 1 210 Pohjanmaan asukaskohtaiset kustannukset ovat 191 euroa korkeammat verrattuna Suomen keskitasoon Kulujen kasvu on kuitenkin linjassa muun Suomen kanssa 800 600 400 2010 2011 200 2012 2013 - Pohjanmaa Manner-Suomi 2014 Lähteet: Sotkanet 28

Sekä avokäyntejä että hoitopäiviä on asukaslukuun suhteutettuna enemmän kuin maassa keskimäärin Somaattisen erikoissairaanhoidon avokäynnit 2014 (käyntiä / 1 000 asukasta) Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Kruunupyy Vöyri Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen 0 500 1 000 1 500 2 000 Somaattisen erikoissairaanhoidon hoitopäivät 2014 (päivää / 1000 asukasta Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Kruunupyy Vöyri Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Lähteet: Sotkanet 29

Tietyillä erikoisaloilla annetaan muita keskussairaalasairaanhoitopiirejä enemmän hoitoa Tarvevakioidut ESH:n bruttohoitopäivät / 1 000 asukasta (2014) Palvelukäytön pienentyminen muiden SHP:ien tasolle 1200 1000 800 600 400 200 0 Psykiatria Muut erikoisalat Syöpätaudit KNK Silmätaudit Neurokirurgia Keuhkosairaudet Lastentaudit Neurologia Naistentaudit ja synnytykset Sisätaudit Kirurgia Erikoisala Hoitopäivien taso verrattuna muihin sairaanhoitopiireihin Säästöpotentiaali hoitopäivissä Psykiatria alle keskiarvon 0 Kirurgia alle keskiarvon 0 Sisätaudit 2 % -500 Naistentaudit ja syn. 17 % -1 400 Neurologia alle keskiarvon 0 Keuhkosairaudet alle keskiarvon 0 Lastentaudit 33 % -1 700 Silmätaudit alle keskiarvon 0 KNK alle keskiarvon 0 Muut erikoisalat 75 % -1 600 Yhteensä alle keskiarvon 0 Lähteet: THL, SotkaNet 30

Vertailukunnat Vanhuspalveluiden yhteenlasketut kustannukset ovat maltilliset Vanhuspalveluiden kustannukset / yli 75-v asukas Kruunupyy Kaskinen Korsnäs Laihia Maalahti Vöyri Krist.kaup. Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa Pohjanmaa Pohjanmaan kustannus on 11 276 /yli 75-v asukas Lyhyt- ja pitkäaikaishoito (sis. TKosastot) Asumispalvelut Kotihoito Omaishoidontuki Mediaanikustannus vertailukunnilla on 11 052 /yli 75-v asukas 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 Lähteet: Pohjanmaan tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014. Vertailukuntien tiedot vuodelta 2014. 32

Verrattuna muuhun Suomeen ja STM:n laatusuosituksiin Pohjanmaalla tulisi vähentää raskaita asumispalveluita ja lisätä omaishoidon ja kotihoidon määrää Palvelurakenne yli 75+ -vuotiaat, % palvelun piirissä 35% 30% 25% 20% 15% 10% 0,5 % 0,5 % 0,5 % 1,7 % 2,0 % 1,8 % 4,2 % 3,4 % 3,4 % 6,3 % 6,9 % 7,1 % 0,6 % 0,5 % 0,6 % 12,5 % 12,8 % 12,2 % 0,4 % 1,8 % 2,6 % 7,8 % 0,9 % 12,9 % 0,6 % 1,4 % 2,6 % 6,7 % 1,0 % 11,8 % 2% 6% 13% 3% 7% 14% ESH vuodeosastohoito TK-lyhytaikaishoito Vanhainkodit ja pitkäaikaishoito Tehostettu palveluasuminen Palveluasuminen Säännöllinen kotihoito Omaishoito 5% 0% 4,3 % 4,3 % 4,5 % 4,9 % 4,5 % Pohjanmaa 2011 Pohjanmaa 2012 Pohjanmaa 2013 Pohjanmaa 2014 Koko Suomi 2014 6% 7% Laatusuositus Laatusuositus alaraja* yläraja* *Laatusuosituksessa ei suosituksia TK-lyhytaikaishoidolle ja ESH vuodeosastohoidolle Lähteet: Sotkanet, STM 33

2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 Osuus yli 75-vuotiaista Yli 75-vuotiaiden palvelurakenne vaihtelee hyvin paljon kuntien välillä Palvelurakenne yli 75+ -vuotiaat, % palvelun piirissä Omaishoito Säännöllinen kotihoito Palveluasuminen Teh.pal asuminen Vanhainkoti TK-pitkäaikaishoito TK-lyhytaikaishoito 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Vaasa Närpiö Laihia Kristiinan -kaupunki Vöyri Maalahti Korsnäs Kaskinen Jakobstad Mustasaari Kruunupyy Pohjanmaa Suomi Lähteet: Sotkanet 34

Vaasan kaupungin omaishoidon asiakasmäärät ovat kasvaneet ja tk-pitkäaikaishoitoa on saatu vähennettyä merkittävästi Vaasan kaupungin asiakasmäärät vanhuspalveluissa 2013-2015 800 719 3% 735 740 700 600 22% 2% 500 400 380 433 462 479 419 489 2013 2014 300 200 100 0-67% 222 3% 136 9% 73 78 80 80 22 22 24 Omaishoito Kotihoito oma toiminta Tehostettu palveluasuminen Vanhainkodit Tk pitkäaikaishoito Tk lyhytaikaishoito 2015 Vaasan kaupungin alueella omaishoidon asiakasmäärät ovat kasvaneet 22 % (2013-2015) Kotihoidon toiminnassa kokonaisasiakasmäärät ovat kasvaneet 3 % Kotihoito omana toimintana on kasvanut 18 % kun taas ostopalveluna vähentynyt 34 % Tk-pitkäaikaishoitoa on saatu purettua -67 % (2013-2015), vaikkakin tehostetun asiakasmäärät ovat hieman kasvaneet erityisesti 2014-2015 Lähteet: Pohjanmaan kuntien toimittamat tiedot 35

Pietarsaaren alueella on onnistuttu vähentämään raskaiden palveluiden hoitopäiviä 2013-2015 Kotihoidon käynnit (1000 käyntiä) Hoitopäivät (1000 päivää) 315 310 305 11% 310 140 120 21% 117 300 295 296 100 97 100 290 285 280 275 279 2013 2014 2015 80 60 40 61-46% 53-41% 55 41 33 32-8% 2013 2014 2015 270 265 20 20 25 19 260 Kotihoito 0 Tehostettu palveluasuminen Vanhainkodit Tk pitkäaikaishoito Tk lyhytaikaishoito Pietarsaaren alueella kotihoidon sekä tehostetun palveluasumisen määrä on kasvanut huomattavasti Raskaita vanhainkotien ja tk-pitkäaikaisosastojen hoitopäiviä on saatu vähennettyä merkittävästi Lähteet: Pohjanmaan kuntien toimittamat tiedot 36

Vertailukunnat Vastaanottotoiminnan asukaskohtaiset kustannukset huomattavasti vertailukuntia korkeammat Vastaanottojen kustannukset 2015 / asukas Kruunupyy Kaskinen Korsnäs Laihia Maalahti Vöyri Krist.kaup. Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa Pohjanmaa Pohjanmaan kustannus on 379 /asukas Vastaanotto Tukipalvelut Kuntoutus Neuvola Koulu- ja opisk.terveydenhuolto Yhteispäivystys Mediaanikustannus vertailukunnilla on 343 /asukas Vastaanotto Terveysneuvonta Tukipalvelut 0 100 200 300 400 500 600 Kaskisissa terveydenhuollon kustannuksien pilkkominen hankalaa Korsnäs ostaa perusterveydenhuollon Maalahdelta, kustannukset ei vertailukelpoisia Lähteet: Pohjanmaan tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014. Vertailukuntien tiedot vuodelta 2014. 38

Perusterveydenhuollon avohuollon kustannukset ja kasvu ovat keskitasoa huomattavasti korkeammat Perusterveydenhuollon avohoidon (pl. hammashuolto) käyttökustannusten kehitys 2010 2014 ( /asukas) 600 20 % 562 13 % 500 465 Pohjanmaan asukaskohtaiset kustannukset ovat 97 euroa korkeammat verrattuna Suomen keskitasoon 400 300 200 Vuosittainen kasvu on Pohjanmaalla ollut voimakkaampaa muuhun Suomeen verrattuna 2010 2014 kustannukset ovat kasvaneet Pohjanmaalla vuosittain keskimäärin 4,6 % kun Suomessa kasvu on ollut 3,2 % 2010 100 2011 2012 2013 - Pohjanmaa Manner-Suomi 2014 Lähteet: Sotkanet 39

Hoitaja- ja lääkärikäyntien määrässä on vaihtelua kuntien välillä - Pohjanmaalla selkeästi maan keskitasoa enemmän käyntejä Lääkäri- ja hoitajakäyntien määrä 2014 (käyntiä/asukas) Lääkärikäynnit Hoitajakäynnit Yhteensä 5,0 4,4 4,0 3,9 3,0 2,0 1,9 1,1 3,4 2,0 2,0 1,3 3,1 1,9 3,2 1,5 1,9 0,9 2,1 2,9 1,1 2,6 2,7 1,6 1,7 2,1 1,2 2,5 1,4 3,3 2,3 2,8 2,5 1,4 2,0 1,0 1,0 0,9 1,4 0,8 1,2 1,7 1,0 1,8 1,8 1,0 1,0 0,9 1,1 0,9 1,6 1,1 1,0 0,0 Lähteet: Sotkanet 40

Pohjanmaalla hoitajakäyntien määrä on kasvanut muuta Suomea nopeammin viime vuosina Lääkäri- ja hoitajakäyntien määrän kehitys, 2011-2014 (käyntiä / asukas) 3,0 2,5 2,5 2,5 2,0 2,1 2,1 2,0 2,0 2,0 1,6 1,4 1,5 1,0 Hoitajakäynnit Lääkärikäynnit 1,0 0,5 1,1 1,0 0,0 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 Pohjanmaa pl. Isokyrö Manner-Suomi Lähteet: Sotkanet 41

Vertailukunnat Lasten, nuorten ja perheiden palvelut ovat huomattavasti vertailukuntia alemmalla tasolla Lasten, nuorten ja perheiden kustannukset / alle 18-v asukas Kruunupyy Kaskinen Korsnäs Laihia Maalahti Vöyri Krist.kaup. Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa Pohjanmaa Palvelut eivät eroteltavissa Pohjanmaan kustannus on 602 / alle 18-v asukas Sijoituksen kustannukset eivät eroteltavissa kaikissa kunnissa Lastensuojelun sijoitukset Lastensuojelu Muut palvelut Psykiatria (lapset ja nuoret) Mediaanikustannus vertailukunnilla on 1 025 /alle 18-v asukas Sijoitus kodin ulkopuolelle Lasten avopalvelut Psykiatria (lapset ja nuoret) Tarkastelu ei sisällä neuvoloita tai koulu- ja opiskelijaterveydenhuoltoa 0 400 800 1 200 1 600 2 000 Lähteet: Pohjanmaan tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014. Vertailukuntien tiedot vuodelta 2014. 43

Pohjanmaalla lasten ja perheiden palveluiden kustannusten huomattavasti alle maan keskitason Lasten ja perheiden palvelujen kustannusten kehitys ( / alle 18-vuotias) 1200 1078 1131 1141 1000 912 985 412 440 449 Pohjanmaan alueella lasten ja perheiden palvelujen kustannukset selvästi alle maan keskitason 800 600 465 522 602 623 606 258 283 272 340 368 Viime vuonna kustannukset suhteessa vastaavan ikäiseen väestöön ovat pienentyneet 400 218 226 572 617 666 690 692 200 0 343 340 296 335 247 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Pohjanmaa pl. Isokyrö Manner-Suomi Mut lasten ja perheiden palvelut Lastensuojelun laitos- ja perhehoito Lähteet: Sotkanet 44

Lastensuojelun laitos- ja perhehoidossa on asiakkaita huomattavasti alle maan keskitason Lastensuojelun laitos- ja perhehoidon olleet asiakkaat / per 1000 alle 18-vuotiasta 12,0 10,0 10,2 10,3 10,6 10,7 10,6 Pohjanmaan alueella laitos- ja perhepalveluiden piirissä on vähän asiakkaita suhteessa alle 18-vuotiaisiin 8,0 6,0 Perhehoito Muu laitoshuolto Alhaiset laitos ja perhepalveluiden kustannukset johtuvat suurelta osin alhaisesta palveluiden käytöstä 4,0 4,2 4,7 4,8 4,7 4,7 Lastensuojelulaitokset Ammatilliset perhekodit 2,0 0,0 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Pohjanmaa pl. Isokyrö Manner-Suomi Lähteet: Sotkanet 45

Myös lasten ja perheiden palveluiden avohuollon toimien piirissä on maan keskitasoon nähden vähän asiakkaita Kasvatus- ja perheneuvonnan asiakkaat, 2014 (per 1 000 alle 18-vuotiasta) 80 70 74 Kodinhoidon apua saaneet lapsiperheet, 2014 (% lapsiperheistä) 4,0 % 60 3,0 % 50 40 38 2,0 % 1,8 % 30 1,5 % 20 1,0 % 10 0 0,0 % Lähteet: Sotkanet 46

Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa Manner-Suomi Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa Manner-Suomi Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa Manner-Suomi Lasten- ja äitiysneuvolan käyntejä on hieman enemmän verrattuna Suomen keskitasoon Lastenneuvolakäynnit, 2014 (käyntiä per 0-7-vuotias) 4,0 Kouluterveydenhuollon käynnit, 2014 (käyntiä per 7-18-vuotias) 3,5 Äitiysneuvolan käynnit, 2014 (käyntiä per 7-18-vuotias) 2,0 3,5 3,0 3,3 3,0 3,0 2,5 2,32,3 1,8 1,6 1,4 2,5 2,0 1,2 1,2 2,0 1,0 0,9 1,5 1,5 0,8 1,0 1,0 0,6 0,4 0,5 0,5 0,2 0,0 0,0 0,0 Lähteet: Sotkanet 47

Vertailukunnat Pohjanmaan vammaispalvelujen kustannukset maan keskitasoa korkeammalla Vammaiskustannukset vakioituna Kelan vammaisetuuksien saajien määrällä / asukas Kelan vammaisetuuksien saajat / väestö Kruunupyy Kaskinen Korsnäs Laihia Maalahti Vöyri Krist.kaup. Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa Pohjanmaa Vammaispalvelu Kehitysvammaisten asumis- ja laitospalvelut Pohjanmaan kustannus on 388 / Kelan vammaisetuuksien saaja Kaskinen Korsnäs Maalahti Kruunupyy Vöyri Kristiinankaupunki Laihia Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa 6,3 % 6,5 % 6,6 % 6,5 % 5,3 % 7,1 % 6,3 % 5,1 % 4,9 % 5,5 % 5,4 % Pohjanmaa 5,5 % Mediaanikustannus vertailukunnilla on 349 / Kelan vammaisetuuksien saaja Vähiten vammaisia Min 10% Suomessa keskimäärin Mediaanikunta Top 10% Eniten vammaisia 3,0 % 5,4 % 6,5 % 8,0 % 10,8 % 13,7 % 0% 5% 10% 15% 0 100 200 300 400 500 600 Pohjanmaalla on melko vähän vammaisetuuksia saavia Lähteet: Pohjanmaan tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014. Vertailukuntien tiedot vuodelta 2014. Lähteet: kuntien tilinpäätökset & THL. Väestötiedot ja etuuksien saajat vuodelta 2015 49

Vammaispalveluiden kustannukset ovat alle Suomen keskitason ja kustannusten kasvu ollut maltillista Vammaispalvelulain mukaisten palvelujen ja taloudellisten tukitoimien menot*, /asukas 100 94,1 90 80 70 81,1 Pohjanmaan asukaskohtaiset kustannukset ovat 13 euroa (14 %) alle maan keskitason ja kustannusten kasvu on ollut muuta maata maltillisempaa 60 50 40 30 20 2009 2010 10 2011 2012 - Pohjanmaa Manner-Suomi 2013 Lähteet: Sotkanet, vuoden 2014 tietoja ei saatavilla 50

Vammaispalveluiden kustannukset ovat alle Suomen keskitason ja kustannusten kasvu ollut maltillista Vammaispalvelulain mukaisten palvelujen ja taloudellisten tukitoimien menot*, /1 000 Kelan vammaisetuuksien saajaa 1 800 1 667,9 1 600 1 400 1 200 1 451,3 Pohjanmaan asukaskohtaiset kustannukset ovat 217 euroa (13 %) alle maan keskitason ja kustannusten kasvu on ollut muuta maata maltillisempaa 1 000 800 600 400 2009 2010 200 2011 2012 - Pohjanmaa Manner-Suomi 2013 Lähteet: SotkaNet, vuoden 2014 tietoja ei saatavilla, Kela 51

Pohjanmaan alueella vammaispalveluiden asumis- ja laitospalveluissa hieman vähemmän ja henkilökohtaisessa avussa huomattavasti vähemmän käyttäjiä verrattuna maan keskitasoon Vammaispalvelujen asiakkaat per 1000 Kelan vammaisetuuksien saajaa 100 93 88 80 60 40 20 61 31 1 6 20 66 33 2 4 23 70 69 61 37 41 34 1 5 1 1 2 4 21 24 21 82 74 67 49 56 44 37 30 3 4 4 4 4 7 7 7 7 6 20 21 22 23 23 Henkilökohtainen apu Kehitysvammaisten tuettu asuminen Kehitysvammaisten ohjattu asuminen Kehitysvammaisten autettu asuminen Kehitysvammalaitokset 0 4 4 3 3 2 7 6 5 5 4 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Pohjanmaa pl. Isokyrö Manner-Suomi Lähteet: SotkaNet, Kela 52

Pohjanmaan alueella vammaispalveluiden käyttö vaihtelee huomattavasti eri kuntien välillä Vammaispalvelujen asiakkaat per 1000 Kelan vammaisetuuksien saajaa, 2014 90 89 60 30 57 26 65 35 23 38 38 14 14 37 9 28 65 57 46 37 22 18 22 20 13 13 52 52 69 67 35 41 32 21 Henkilökohtainen apu Kehitysvammaisten tuettu asuminen Kehitysvammaisten ohjattu asuminen Kehitysvammaisten autettu asuminen Kehitysvammalaitokset 0 Lähteet: SotkaNet, Kela 53

Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Vaasa Pietarsaari Mustasaari Pedersören kunta Närpiö Laihia Uusikaarlepyy Kristiinankaupunki Vöyri Kruunupyy Maalahti Luoto Korsnäs Kaskinen Pohjanmaa pl Isokyrö Manner-Suomi Vammaispalveluiden palveluiden peittävyys vastaa muuta Suomea - Pohjanmaan kuntien välillä kuitenkin eroja Vammaisten avopalveluiden asiakkaat / Kelan vammaisetua saavat (2014) 6% Asunnon muutostyöt Tulkkauspalvelut 15% Työ- ja päivätoiminta 50% Kuljetuspalvelut 5% 12% 40% 4% 9% 30% 3% 6% 20% 2% 1% 3% 10% 0% 0% 0% Lähteet: Kela, SotkaNet 54

Vertailukunnat Aikuissosiaalityön palvelut ovat keskivertoa kalliimpia Aikuissosiaalityön ja aikuisetuuksien kustannukset / asukas Kruunupyy Kaskinen Korsnäs Laihia Maalahti Vöyri Krist.kaup. Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa Aikuissosiaalityö Kunt. työtoiminta, työllisyyspalv. Toimeentulotuki Työmarkkinatuen kuntaosuus Pohjanmaa Pohjanmaan kustannus on 149 / asukas Mediaanikustannus vertailukunnilla on 132 / asukas 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Lähteet: Pohjanmaan tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014. Vertailukuntien tiedot vuodelta 2014. 56

Vertailukunnat Päihde- ja mt-palvelut ovat hieman keskitasoa edullisempia Vaasassa ja Närpiössä kustannukset koholla Mielenterveys- ja päihdepalveluiden kustannukset / 20v täyttänyt Kruunupyy Kaskinen Korsnäs Laihia Maalahti Vöyri Krist.kaup. Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa Pohjanmaa Pohjanmaan kustannus on 247 / yli 20-v asukas ESH psykiatria MT palvelut Päihdepalvelut Pohjanmaan ja vertailukuntien tiedot eivät ole yhtenäisessä formaatissa, joten luokittelu MT:n laitos- ja avopalveluihin sekä päihdepalveluihin ei ollut mahdollista Etenkin mielenterveyshuollon avopalvelut osin huonosti erotettavissa vastaanottopalveluista Mediaanikustannus vertailukunnilla on 284 / yli 20-v asukas MT laitoshoito MT avopalvelut Päihdepalvelut 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Lähteet: Pohjanmaan tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014. Vertailukuntien tiedot vuodelta 2014. 58

Vertailukunnat Aikuissosiaalityön tarkasteleminen mielenterveys- ja päihdetyön yhteydessä lisää eroa Vaasan ja muiden kuntien välillä entisestään Mt ja päihdepalveluiden & aikuissosiaalityön kustannukset / yli 20-v asukas Kruunupyy Kaskinen Korsnäs Laihia Maalahti Vöyri Krist.kaup. Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa Mielenterveys- ja päihdepalvelut Aikuissosiaalityö Kunt. työtoiminta, työllisyyspalv. Toimeentulotuki Työmarkkinatuen kuntaosuus Pohjanmaa Pohjanmaan kustannus on 361 / yli 20-v asukas Mediaanikustannus vertailukunnilla on 466 / yli 20-v asukas 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Lähteet: Pohjanmaan tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014. Vertailukuntien tiedot vuodelta 2014. 59

Asukasmäärät per 1 000 asukasta Pohjanmaan alueella vähän psykiatrisen laitoshoidon ja kuntoutuskotien asukkaita verrattuna muuhun Suomeen Psykiatristen laitoshoidon ja kuntoutuskotien asukkaiden lukumäärän kehitys per 1 000 asukasta (VSHP) Psykiatrinen laitoshoito Ympärivuorokautinen Ei-ympärivuorokautinen 2,0 1,6 1,2 0,8 0,4-1,4 1,4 1,3 1,4 1,5 1,6 1,5 1,8 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Psykiatristen laitoshoidon ja kuntoutuskotien asukkaiden lukumäärä per 1 000 asukasta (2014) PSSHP ESSHP LSHP PKSSK PPSHP Carea PHSOTEY Kainuu ISSHP EPSHP Eksote KSSHP LPSHP PSHP HUS VSSHP KPSHP KHSHP VSHP SatSHP 0,0 1,0 2,0 3,0 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 0,4 0,5 0,9 0,8 0,6 0,7 0,6 0,7 0,6 0,7 0,6 1,3 0,7 0,8 0,8 0,9 1,1 0,6 0,8 0,9 1,1 0,7 0,9 0,6 1,0 1,1 1,3 1,3 1,5 1,7 0,4 1,4 0,5 1,1 0,8 0,9 0,8 0,6 0,4 0,6 0,4 1,2 0,8 0,1 1,8 0,9 1,9 1,9 1,7 1,2 0,2 1,1 0,7 2,3 2,2 2,2 2,2 2,2 2,1 2,1 1,3 2,5 2,5 0,8 2,7 2,6 2,9 3,2 3,2 3,1 3,0 3,4 Laitoshoito Ympärivuorokautinen Ei-ympärivuorokautinen Lähteet: Sotkanet 60

Aikuisten mielenterveyskäynnit / 1 000 18+ asukasta Myös aikuisten mielenterveyskäyntejä on vähän verrattuna muuhun Suomeen Yli 18-vuotiaiden ESH:n ja PTH:n mielenterveyskäynnit per 1 000 vastaavan ikäistä (VSHP) 400 300 200 100-325 Psykiatria 332 323 326 Perusterveydenhuolto 340 299 315 363 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Aikuisten mielenterveyskäynnit (pth + esh) / 1 000 vastaavan ikäistä (2014) Kainuu PSHP Eksote EPSHP LPSHP SatSHP KSSHP ISSHP VSSHP ESSHP PKSSK KPSHP HUS PHSOTEY LSHP KHSHP Carea VSHP PPSHP PSHP - 200 400 600 800 13 154 157 109 125 272 249 204 275 293 309 272 283 306 411 384 396 490 437 384 355 280 223 140 325 120 97 57 446 293 256 202 138 47 425 148 155 136 391 389 380 369 363 348 344 94 447 431 495 482 167 559 542 539 533 531 531 601 Psykiatria 657 697 Perusterveydenhuolto Lähteet: Sotkanet 61

Mielenterveyspalvelujen käyttö kuitenkin vaihtelee Pohjanmaan kuntien välillä huomattavasti Psykiatristen laitoshoidon ja kuntoutuskotien asukkaiden lukumäärän per 1 000 yli 18-vuotias (VSHP) Psykiatrian laitoshoito Kuntoutuskodit ympärivrk Kuntoutuskodit ei-ympärivrk 0 1 2 3 4 Aikuisten mielenterveyskäynnit (pth + esh) / 1 000 vastaavan ikäistä (2014) Psykiatria Perusterveydenhuolto - 200 400 600 800 1 000 1 200 Vaasa 1,1 0,4 0,8 2,2 Vaasa 466 543 1 009 Jakobstad 0,5 0,8 0,7 2,0 Jakobstad 273 288 561 Mustasaari 0,3 0,3 Mustasaari 235 289 524 Närpiö 0,6 1,3 1,9 Närpiö 47 Krist.kaup. 0,5 2,4 2,9 Krist.kaup. 42 Vöyri 0,4 0,9 1,4 Vöyri 161 300 460 Maalahti Laihia Korsnäs Kaskinen Kruunupyy 1,0 0,5 0,2 0,2 1,1 0,3 0,3 0,01,0 1,1 0,01,1 1,1 2,8 Maalahti Laihia Korsnäs Kaskinen Kruunupyy 89 257 346 254 110 299 310 409 148 148 297 182 253 435 564 Lähteet: Sotkanet 62

Päihdesairauksia ja A-klinikoiden asiakkaita on vähän vaikkakin asumispäivät ovat maan keskitasolla Päihdehuollon laitoshoidon ja asumispalvelujen asumispäivät / 1 000 asukasta (2014) 0 100 200 300 400 500 Päihdesairauksien hoitojaksot 25-vuotta täyttäneillä / 1 000 vastaavan ikäistä (2014) 0 5 10 15 A-klinikoiden asiakkaat vuoden aikana / 1 000 asukasta (2014) 0 5 10 15 KSSHP 37 451 488 KPSHP 12,5 Carea 12,7 Carea 70 188 258 PKSSK 11,6 LPSHP 11,4 ESSHP 76 183 258 LPSHP 10,7 ISSHP 10,6 PHSOTEY 48 191 239 PSSHP 9,7 Kainuu 10,5 HUS 56 173 229 SatSHP 8,6 KHSHP 10,4 PSSHP 26 184 210 Kainuu 8,5 ESSHP 9,4 Eksote 48 155 202 ESSHP 8,4 PPSHP 9,1 PSHP 30 167 197 LSHP 8,4 SatSHP 8,4 VSHP 39 138 177 PPSHP 8,0 KSSHP 8,3 SatSHP 28 122 150 EPSHP 7,9 PHSOTEY 8,2 LPSHP 20 114 134 PHSOTEY 7,3 PKSSK 8,2 KHSHP 29 93 123 KSSHP 7,0 PSSHP 7,7 VSHP KPSHP PKSSK LSHP EPSHP PPSHP ISSHP Kainuu 42 80 121 12 109 46 56 121 102 1948 67 744 51 1729 46 15 24 21 21 Laitoshoito Asumispalvelut KHSHP PSHP Eksote Carea ISSHP VSSHP HUS VSHP 5,9 5,8 5,5 4,4 4,1 4,1 4,0 3,8 HUS LSHP KPSHP VSHP Eksote PSHP VSHP EPSHP 7,2 6,7 6,4 6,1 6,0 5,8 5,0 4,7 Lähde: SotkaNet 63

Asumispäivät / 1 000 asukasta Asiakasmäärä / 1 000 asukasta A-klinikoiden asiakasmäärät ovat pienentyneet, mutta samaan aikaan laitoshoidon ja asumispalveluiden asiakasmäärät kasvaneet Päihdehuollon laitoshoidon ja asumispalvelujen asumispäivien kehitys per 1 000 asukasta (VSHP) A-klinikoiden asiakkaiden lukumäärän kehitys per 1 000 asukasta Laitoshoito Asumispalvelut 10 200 8 7,6 7,2 150 121 6 6,3 6,4 6,3 5,9 5,6 108 5,0 100 95 95 91 79 75 4 63 50 2-2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Lähteet: Sotkanet 64

Psykiatrinen laitoshoito ja asumispalvelut eivät tasaa kuntien välisiä eroja päihdehuollon laitos- ja asumispalvelussa Psykiatrian ja päihdehuollon laitoshoidon ja asumispalvelujen asumispäivät / 1 000 yli 18-vuotiasta (2014) Psyk Laitos Psyk Kuntoutus (24h) Psyk Kuntoutus (ei-24h) Päihde Laitos Päihde Asumis 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Vaasa 389 135 276 111 199 1 110 Jakobstad 176 288 255 9 755 Mustasaari 107 16 123 Närpiö 210 468 686 Krist.kaup. 173 872 1 056 Vöyri 156 342 498 Maalahti 371 423 Laihia 176 415 415 43 271 1 320 Korsnäs 69 100 Kaskinen 407 407 Kruunupyy 101 109 Päihdehuollon laitoshoitoa ja asumispalveluita käytetään lähinnä Vaasassa ja Laihialla, joissa psykiatrian laitoshoidon ja asumispalvelujen käyttö on tavanomaisella tasolla Lähde: SotkaNet 65

Vertailukunnat Hammashuollon kustannukset hieman maan keskitasoa alhaisempi Julkisen hammashoidon kustannukset / asukas Kruunupyy Kaskinen Korsnäs Laihia Maalahti Vöyri Krist.kaup. Närpiö Mustasaari Jakobstad Vaasa Pohjanmaa Pohjanmaan kustannus on 103 / asukas Yhteistoiminta ja kuntien väliset myynnit vääristävät vertailua Vakioimaton Mediaanikustannus vertailukunnilla on 115 / asukas 0 50 100 150 200 250 Lähteet: Pohjanmaan tilinpäätökset vuodelta 2015, Kruunupyystä vuodelta 2014. Vertailukuntien tiedot vuodelta 2014. 67

Kaskinen Korsnäs Kristiinankaupunki Kruunupyy Laihia Luoto Maalahti Mustasaari Närpiö Pedersören kunta Pietarsaari Uusikaarlepyy Vaasa Vöyri Pohjanmaa Manner-Suomi Pohjanmaalla hammaslääkärikäyntejä on enemmän ja suuhygienisti- ja hoitajakäyntejä vähemmän kuin Suomessa keskimäärin Hammaslääkärikäynnit terveyskeskuksissa 2014 / 1000 henkeä 1600 Käynnit suuhygienistillä ja hammashoitajalla 2014 / 1000 henkeä 800 1400 700 1200 600 1000 500 800 767 400 600 650 300 225 Hammashoitaja Suuhygienisti 400 200 157 200 100 0 0 Lähteet: Sotkanet 68

Alle 18-vuotiaille käyntejä on hieman keskimääräistä enemmän Suun terveydenhuollon käynnit terveyskeskuksissa sekä yksityisellä 0-17 vuotiaille / 1000 vastaavanikäistä (2014) 3000 Suun terveydenhuollon käynnit terveyskeskuksissa sekä yksityisellä 18 vuotta täyttäneet / 1000 vastaavanikäistä (2014) 3000 2500 2500 2000 1 890 1 749 2000 1500 1500 1 386 1 352 1000 1000 500 500 0 0 Yksityisen hammashuollon käynnit Yksityisen hammashuollon käynnit Lähteet: SotkaNet 69

Pohjanmaan yli 75-vuotiaan väestön määrä tulee kasvamaan yli 50 % seuraavan 15 vuoden aikana Väestömäärä ikäryhmittäin 2014-2030, tuhatta henkeä 250 200 150 18 18 18 18 19 19 20 21 22 22 23 24 25 25 26 26 27 20 21 21 22 22 23 23 22 22 22 21 21 21 21 20 20 20 75 - Kasvu 2014-2030 51 % 65-74 -1,5 % 100 111 111 111 111 111 110 110 110 111 111 111 112 112 112 112 112 112 15-64 0,9 % 50 0 31 32 32 32 32 32 33 33 33 33 33 33 33 32 32 32 32 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030-14 2,7 % Lähteet: Sotkanet 71

Väestön ikääntymisen johdosta koko Suomen tasolla voidaan olettaa, että palveluiden asiakasmäärät kasvavat Toteutunut ja mallin pohjalta ennustettu 65v+ asiakasmäärä 100000 90000 80000 70000 Kotihoito (ennuste) Kotihoito (toteutunut) Omaishoidontuki (ennuste) Omaishoidontuki (toteutunut) Ymp. Vrk. palvelut (ennuste) 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Skenaarioon on mallinnettu Suomen tasolla ennuste palveluiden asiakasmäärien muutokselle 2015 2029 olettaen, että palveluiden piiriin ohjautuminen tapahtuu nykyisillä periaatteilla ja että vanhusten toimintakyky pysyy samana kuin nykyään Mallinnus perustuu palveluittain ja ikäryhmittäin historiadatasta tehtyihin regressioanalyyseihin, joissa selitettävänä tekijänä ovat asiakasmäärät eri palveluissa ja selittävinä tekijöinä ikäryhmissä kuolleiden määrä Malli perustuu oletukseen, että ikäihmisten palveluntarve korreloi kuolleisuuden kanssa (palveluiden piirissä olla viimeiset elinvuodet). Tällöin malli myös huomioi eliniän pitenemisen ja terveiden elinvuosien lisääntymisen vaikutuksen. Lähteet: Sotkanet, NHG analyysi 72

mutta peittävyys pienenee muissa palveluissa paitsi omaishoidon tuessa Vanhuspalveluiden 75v täyttäneet asiakkaat, osuus vastaavasta ikäryhmästä 18% Kotihoito (ennuste) Kotihoito (toteutunut) 16% Omaishoidontuki (ennuste) 14% Omaishoidontuki (toteutunut) Ymp. Vrk. palvelut (ennuste) 12% Ymp.vrk.palvelut (toteutunut) 10% 8% 6% 4% 2% 0% Skenaarioon on mallinnettu Suomen tasolla ennuste palveluiden asiakasmäärien muutokselle 2015 2029 olettaen, että palveluiden piiriin ohjautuminen tapahtuu nykyisillä periaatteilla ja että vanhusten toimintakyky pysyy samana kuin nykyään Mallinnus perustuu palveluittain ja ikäryhmittäin historiadatasta tehtyihin regressioanalyyseihin, joissa selitettävänä tekijänä ovat asiakasmäärät eri palveluissa ja selittävinä tekijöinä ikäryhmissä kuolleiden määrä Malli perustuu oletukseen, että ikäihmisten palveluntarve korreloi kuolleisuuden kanssa (palveluiden piirissä olla viimeiset elinvuodet). Tällöin malli myös huomioi eliniän pitenemisen ja terveiden elinvuosien lisääntymisen vaikutuksen. Lähteet: Sotkanet, NHG analyysi 73

Jos Pohjanmaan peittävyydet laskevat muun Suomen trendien mukaisesti, niin palveluiden käyttö kasvaa, mutta ei yhtä nopeasti kuin väestö vanhenee Yli 75-vuotiaat eri palveluiden piirissä, henkeä 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Ympärivuorok autinen hoiva Kotihoito Asiakasmäärä 2014 Asiakasmäärä 2030 Asiakasmäärän muutos 2 161 2 522 361 (17 %) 2 304 3 083 779 (34 %) 2000 1000 0 Omaishoito 879 1 680 802 (91 %) Pohjanmaan peittävyydet ovat jonkin verran Suomen vertailuarvoja korkeammat vuonna 2014 Omaishoito 4,9 % (Koko Suomi 4,3 %) Kotihoito 12,9 % (Koko Suomi 11,1 %) Ympärivuorokautiset palvelut 12,1 % (Koko Suomi 10,4 %) Jos oletetaan, että peittävyydet muuttuvat samassa suhteessa kuin Suomessa kokonaisuudessaan (omaishoito 1,5 % vuodessa, kotihoito -0,8 % vuodessa ja ympärivuorokautiset palvelu -1,6 % vuodessa), niin Pohjanmaan ikäihmisten palveluiden käyttö lisääntyy 36 %, joka on huomattavasti pienempi kuin 51 % kasvu ikääntyneiden määrässä Lähteet: Sotkanet, NHG analyysi 74

Hoitopäivät ovat vähentyneet viimeisen 15 vuoden aikana väestön ikääntymisestä huolimatta saman trendin odotetaan jatkuvan PTH-lyhytaikaishoitopäivien määrä on pienessä kasvussa Koko Suomi: 75-vuotta täyttäneen väestön sekä ESH:n ja PTH:n hoitopäivien määrän muutos 2000-2014 Väestö 500 000 Hoitopäivät 4 500 000 Pohjanmaa: 75-vuotta täyttäneen väestön sekä ESH:n ja PTH:n hoitopäivien määrän muutos 2000-2014 Väestö 20 000 Hoitopäivät 250 000 450 000 4 000 000 18 000 400 000 3 500 000 16 000 200 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 150 000 100 000 100 000 1 000 000 4 000 50 000 50 000 500 000 2 000 0 0 0 0 75 vuotta täyttänyt väestö (vasen) ESH hoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) PTH pitkäaikaishoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) PTH lyhytaikaishoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) 75 vuotta täyttänyt väestö (vasen) ESH hoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) PTH pitkäaikaishoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) PTH lyhytaikaishoitopäivät 75 vuotta täyttäneille (oikea) Hoitopäivien määrät ovat vähentyneet sekä ESH:ssa että PTH:ssa viimeisen 15 vuoden aikana, vaikka väestön määrä on samaan aikaan kasvanut voimakkaasti Perusterveydenhuollon pitkäaikaishoitopäivät ovat vähentyneet merkittävästi, kun taas lyhtyaikaispäivät ovat lisääntyneet hieman Erikoissairaanhoidon hoitopäivät ovat kokonaisuudessaan vähentyneet hieman Hoitopäivien määrien väheneminen johtuu hoitomuotojen tehostamisesta ja avohoidon lisäämisestä Lähteet: Sotkanet, NHG analyysi 75

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Toimenpidemäärät ovat kasvavat väestön ikääntyessä Leikkaustekniikoiden ja päiväkirurgian yleistyessä, eivät hoitopäivät lisäänny samaan malliin Koko Suomi: 75 vuotta täyttäneen väestön kirurgisten toimenpiteiden määrän muutos 2000-2014 Väestö 500 000 Kirurgiset toimenpiteet 80 000 Pohjanmaa: 75 vuotta täyttäneen väestön kirurgisten toimenpiteiden määrän muutos 2000-2014 Väestö 20 000 Kirurgiset toimenpiteet 3 500 450 000 400 000 350 000 70 000 60 000 18 000 16 000 14 000 3 000 2 500 300 000 50 000 12 000 2 000 250 000 40 000 10 000 200 000 30 000 8 000 1 500 150 000 100 000 50 000 20 000 10 000 6 000 4 000 2 000 1 000 500 0 0 0 0 75 vuotta täyttänyt väestö (vasen) Kirurgiset toimenpiteet 75 vuotta täyttäneille (oikea) 75 vuotta täyttänyt väestö (vasen) Kirurgiset toimenpiteet 75 vuotta täyttäneille (oikea) Toimenpiteiden määrä suhteessa 75 vuotta täyttäneeseen väestöön on pysynyt melko vakiona koko tarkastelujakson 75 vuotta täyttäneiden määrän lisääntyessä myös toimenpiteiden määrä kasvaa Toimenpiteitä tehdään kuitenkin entistä enemmän päiväkirurgisesti ja jopa polikliinisesti, jolloin hoitopäivien määrä ei kasva Lähteet: Sotkanet, NHG analyysi 76

2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 VSHP 2013 2014 2015 Keskiarvo 2013 2014 2015 Erikoissairaanhoidon kirurgisten erikoisalojen leikkausmäärät ovat useimmissa piireissä hieman vähentyneet Leikkaukset per 1 000 asukasta, 2013-2015 70 60 50 40 30 20 10 KNK Gyne (L-alkuiset) Muu kirurgia Plast Urol Gastro Orto ja Käsi Kussakin tarkastellussa sairaanhoitopiirissä on tarkasteltu vain oman sairaanhoitopiirin asukkaille tehtyjä toimenpiteitä Tarkastelusta on lisäksi otettu pois aluesairaaloiden asukkaiden toimenpiteet 0 Huomioitu vain oman sairaanhoitopiirin väestölle tehdyt toimenpiteet Lähteet: NHG analyysi 77

2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 VSHP 2013 2014 2015 Keskiarvo 2013 2014 2015 Ikäihmisten leikkausmäärät ovat pysytelleet samalla tasolla Ortopedisten leikkausten määrä on kuitenkin vähentynyt Yli 75-vuotiaiden leikkaukset per 1 000 vastaavan ikäistä asukasta, 2013-2015 120 100 Ortopedisten toimenpiteiden määrää on monessa piirissä pyritty vähentämään 80 60 40 20 KNK Gyne (L-alkuiset) Muu kirurgia Plast Urol Gastro Orto ja Käsi 0 Huomioitu vain oman sairaanhoitopiirin väestölle tehdyt toimenpiteet Lähteet: NHG analyysi 78

2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015 VSHP 2013 2014 2015 Keskiarvo 2014 2015 Kirurgisten erikoisalojen hoitopäivät ovat kuitenkin selvästi laskussa, johtuen hoitokäytäntöjen kehittymisestä Hoitopäivät per 1000 asukasta, 2013-2015 250 KNK 200 150 Gyne (Lalkuiset) Muu kirurgia Plast Urol 100 Gastro Orto ja Käsi 50 0 Huomioitu vain oman sairaanhoitopiirin väestölle tehdyt toimenpiteet. Lähteet: NHG analyysi 79

Erikoissairaanhoidon puolella leikkausmäärien ei jatkossakaan odoteta kasvavan suhteessa ikäihmisten määrän kasvuun Yli 75-vuotiaiden määrä kasvaa. Todellisuudessa kustannusten ei kuitenkaan voida odottaa kasvavan samassa suhteessa seuraavista syistä Yli 85-vuotiaiden osalta erikoissairaanhoidon kustannukset / yli 85-vuotias laskevat Indikaatioita tullaan tiukentamaan taloudellisissa raameissa pysymiseksi, joka vähentää leikkausmääriä Robotteja pystytään hyödyntämään entistä paremmin (Esim. gynekologia, urologia), joka tehostaa toimintaa Lääkehoidolla pystytään korvaamaan useita toimenpiteitä (esim. reumalääkkeiden kehitys tai tulevaisuudessa lihavuuslääkkeiden kehitys) Ortopedia: Volyymit tulevaisuudessa lähellä nykytasoa tai alemmat Traumatologia: Todennäköisesti ei kasvua: Liikenne aiheuttaa suurimman osan ja turvallisuuden paranee jatkuvasti Ortopedia: Tekonivelkirurgia tulee vähenemään tarkentuneiden indikaatioiden ja heikon todennetun vaikuttavuuden takia. Lonkkien ja polvien osalta kysyntä kasvaa jonkin verran Reuma: Lääkkeet vähentäneet tarvetta jo tähän mennessä huomattavasti Syöpä: Volyymit tulevaisuudessa lähellä nykytasoa Vakavien syöpien määrä ei kasva Syövän hoitomenetelmät menevät eteenpäin ja toisaalta esim. ikääntyneiden rintasyöpä ei tarvitse samanlaista hoitoa Robotiikan avulla ei ole vielä saatu näyttöä, joka siirtäisi volyymeja yliopistosairaaloihin suuressa määrin Robotiikan hyödyntämismahdollisuuksia erityisesti urologiassa ja naistentaudeissa Gastroenterologia: Volyymit tulevaisuudessa lähellä nykytasoa tai alemmat Lihavuuskirurgian osalta uudet lääkkeet ja hoitomuodot (liikunnan lisääminen, itsehoito, terveyden edistämistyö) saattavat vaikuttaa radikaalista leikkausten tarpeeseen Silmät: Volyymit tulevaisuudessa kasvavat hieman Ikääntyvän väestön kaihileikkaukset lisääntyvät Muuten volyymit pysyvät samana Plastiikkakirurgia: Volyymit tulevaisuudessa lähellä nykytasoa tai alemmat Vaativammat leikkaukset saattavat keskittyä 80

Tulevaisuuden volyymeihin vaikuttavat monet keskeiset trendit ja tekijät Trendi Avohoitopainotteisuuden lisääminen Teknologian käyttö ja etähoidon mahdollisuudet Integroidut ja asiakasnäkökulmasta suunnitellut palveluketjut Itse maksettavien hoitojen lisääntyminen julkisen sektorin kustannuspaineen kasvaessa Uudenaikaiset ja modernit rakennukset Vaikutus volyymeihin Laitospainotteisen hoidon odotetaan edelleen vähenevät avopainotteisen kasvaessa Avohoidon painotusta lisätään ja sairaansijoja voidaan vähentää esim. kehittämällä heräämötoimintaa, alueellista kotisairaalatoimintaa ja akuuttigeriatrisen yksikön toimintaa sekä innovoimalla ja kehittämällä pidemmälle vietyjä kotiin vietäviä palveluita Teknologian käytön ja etähoidon avulla pystytään hoitamaan suurempi joukko asiakkaita tehokkaammin, joka vähentää tarvetta fyysisille vastaanotoille Asiakkaiden itsehoito- ja omahoitomahdollisuudet paranevat Ennustavan analytiikan avulla voidaan tunnistaa aikaisemmin oikeat asiakkaat ja kohdistaa palvelut niitä tarvitseville ryhmille aikaisemmin Asiakkaat pyritään hoitamaan entistä useammin ns. yhden luukun periaatteella, jolloin asiakas saa kaiken tarvitsemansa hoidon tai hoivan yhdellä käynnillä Paljon palveluita käyttävien haasteisiin pystytään puuttumaan nykyistä tehokkaammin Julkista palvelulupausta joudutaan todennäköisesti tiukentamaan kestävyysvajeen takia, joka johtaa yksityisesti ostettujen palveluiden määrän kasvuun vähentäen julkisten palveluiden tarvetta Myös yksityisen kuluttajakäytöksen osalta asenteet, tavat ja käyttäytyminen ovat suuressa murroksessa Käytettävissä olevat varat kasvavat samaan aikaan kun oman terveydenseuranta ja digitalisaatio muuttavat palveluiden käyttöä Tilat rakennetaan laadukkaasti kuntoutumista tukeviksi ja parantumista stimuloiviksi Toimintojen keskittämisestä syntyy merkittäviä synergiaetuja niin tilojen kuin resurssienkin yhteiskäytön osalta keskittäminen kohdistuu niin ydinpalveluihin kuin myös tukipalveluihin. 81

Valinnanvapaus tulee vaikuttamaan eniten vastaanottopalveluiden sekä suunterveydenhuollon palveluihin Valinnanvapauden vaikutus Kommentit Erikoissairaanhoito Ikäihmisten hoito ja hoiva Vastaanotto Perhepalvelut Vammaispalvelut (Sis. Kehitysvammaiset) Aikuissosiaalipalvelut Päihde- ja mielenterveys Suunterveys Erikoissairaanhoidon osalta valinnanvapaus koskee vain valittuja toimintoja Erikoissairaanhoidon toimintaa ei kaikilta osin tarvetta yhtiöittää Maakunnilla yhteistyövelvoite koordinoida erikoissairaanhoitoa muiden maakuntien kanssa Brommelsin työryhmän esityksen mukaan ikäihmisten palvelut sisältyvät muihin peruspalveluihin, jotka asiakas valitsee saatuaan lähetteen/päätöksen Ikäihmisten palveluissa palvelusetelin kaltainen toteutus todennäköinen Valinnanvapauskeskustelun lähtökohtana ollut perusterveydenhuollon avopalvelut, joten todennäköisesti valinnanvapauden piirissä Brommelsin työryhmän esityksen mukaan osana sosiaali- ja terveyskeskuksen valikoimaa Brommelsin työryhmän esityksen mukaan sosiaalityö, sosiaaliohjaus, perhetyö, kasvatus ja perheneuvonta osana sosiaali- ja terveyskeskuksen valikoimaa ja laitospalvelut sisältyvät muihin peruspalveluihin, jotka asiakas valitsee saatuaan lähetteen/päätöksen Brommelsin työryhmän raportin mukaan sosiaalityö, sosiaaliohjaus ja sosiaalinen kuntoutus osana sosiaali- ja terveyskeskuksen valikoimaa ja laitospalvelut sisältyvät muihin peruspalveluihin, jotka asiakas valitsee saatuaan lähetteen/päätöksen Brommelsin työryhmän raportin mukaan sosiaalityö, sosiaaliohjaus ja sosiaalinen kuntoutus osana sosiaali- ja terveyskeskuksen valikoimaa Brommelsin työryhmän raportin mukaan päihdetyö osana sosiaali- ja terveyskeskuksen valikoimaa ja laitospalvelut sisältyvät muihin peruspalveluihin, jotka asiakas valitsee saatuaan lähetteen/päätöksen Brommelsin työryhmän esityksen mukaan suun terveydenhuolto on laajan valinnanvapauden piirissä ja nojautuu monituottajamalliin. Asiakas valitsee palvelun tuottajan suoraan ilman palveluohjausta. Alle 18-vuotiailta ei peritä asiakasmaksuja Suuri vaikutus Melko suuri vaikutus Kohtalainen vaikutus Pieni vaikutus Ei vaikutusta Lähteet: Brommelsin työryhmän raportti; NHG analyysi 82

Pohjanmaan alueella asukaskohtaiset sote-kustannukset ovat maan keskitasoa korkeammat ja kasvavat hieman nopeammin Luvuissa ei ole huomioitu inflaation vaikutusta Pohjanmaan alueen soten asukaskohtaisten nettokustannusten kasvu 2006-2014, euroa / asukas 5 000 4 500 3 787 3 839 4 000 Soten nettokustannukset 3 602 3 397 3 500 2 949 3 087 3 160 3 000 2 715 2 552 1 784 1 902 2 005 2 055 2 500 1 632 1 684 1 680 Terveystoimen nettokustannukset 2 000 1 421 1 504 1 500 1 000 500 1 131 1 210 1 318 1 403 1 480 1 613 1 700 1 782 1 784 Sosiaalitoimen nettokustannukset 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Vuosittainen kasvu 2006-2014 2010-2014 5,9 % 4,8 % 4,7 % 5,2 % 5,2 % 5,0 % Koko Suomen soten asukaskohtaisten nettokustannusten kasvu 2006-2014, euroa / asukas 5000 4500 4000 3 445 3 596 3 655 Soten nettokustannukset 3500 3 272 2 929 3 061 3 103 3000 2 567 2 707 1528,3 1570,3 1598,2 1683,1 1754,4 1832,2 1852,4 2500 Terveystoimen nettokustannukset 2000 1340,1 1409 1500 1000 500 1227,3 1297,7 1400,8 1490,5 1504,8 1589,3 1690,4 1763,3 1802,1 Sosiaalitoimen nettokustannukset 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Vuosittainen kasvu 2006-2014 2010-2014 4,9 % 4,6 % 4,1 % 3,8 % 4,5 % 4,2 % Lähteet: Sotkanet 84

Kustannukset (M ) Pohjanmaan sote-kustannusten säästöpotentiaali on noin 52-81 M riippuen verrataanko säästöä Top 33 % vai Top 20 % kuntiin Pohjanmaan sote-kustannusten säästöpotentiaali 250 200 150 Pohjanmaa Mediaani Top 33% Top 20% 100 50 0 ESH (somaattinen) + vastaanotto Vastaanotto Ikäihmisten hoito ja hoiva Lasten sijoitukset, avohuolto ja psykiatria Aikuissosiaali, päihde & mt, aikuispsykiatria Toimeentulo- ja työm.tuki Vammaispalvelut Suun th Ero mediaanikuntaan (M ) 12 9 4-15 -8-6 5-2 30 Ero top 33% 17 14 11-13 -4-3 10-1 52 Ero top 20% 28 20 18-11 2-1 12 0 81 85

Suurimmat tunnistetut säästöpotentiaalit ovat terveydenhuollon palveluissa ja ikäihmisten hoidossa ja hoivassa Palvelu Nykykustannus M Tunnistettu säästöpotentiaali Säästön lähde Erikoissairaanhoito 222,3 M 17-28 M Vuodeosastohoidon koordinointi pth:n kanssa hoitopäivien ja käyntien vähentämiseksi Ikäihmisten hoito ja hoiva 186,0 M 11-18 M STM:n suosituksen ja parhaiden käytäntöjen mukainen palvelurakenne lisäämällä omaishoitoa ja kotihoitoa sekä vähentämällä raskaiden asumis- ja laitospalveluiden käyttöä Vastaanotto 67,8 M 14-20 M Palveluiden käytön tarkoituksenmukaisuus (etenkin hoitajakäyntejä on paljon verrattuna muuhun Suomeen) Perhepalvelut 21,2 M 0 Vahvojen avopalveluiden ja ennaltaehkäisevien palveluiden turvaaminen Vammaispalvelut 50,8 M 10-12 M Kuntakohtaisten erojen pienentäminen ja palvelurakenteen keventäminen entisestään Aikuissosiaalipalvelut sekä päihde- ja mielenterveyspalvelut 47,3 M 0-2 M Kuntakohtaisten erojen pienentäminen Suun terveys 17,5 M 0 Resurssien käytön tehokas suunnittelu hyödyntämällä mahdollisimman paljon hammashoitajia ja suuhygienistejä YHTEENSÄ 613 M 52-81 M 86

Pohjamaan-kunnat, milj. 2015 Kehitystyötä tulee kohdistaa erikoissairaanhoitoon, ikäihmisten palveluiden sekä vastaanottotoimintaan mahdollisimman suurien kustannussäästöjen saavuttamiseksi Huom! Yksittäisessä palvelussa säästäminen saattaa nostaa toisen kokonaisuuden kustannuksia Yhteenveto: kustannukset (y-akseli) vs sijoitus kuntavertailussa (x-akseli) 80 70 Suuret kustannukset Vähän kehitettävää muihin verrattuna Kehitystyöllä saavutettavissa merkittäviä tuloksia Ikäimisten asumispalvelut; 76 Suuret kustannukset Paljon kehitettävää muihin verrattuna ESH - kirurgia; 66 Vastaanotot, neuvolat koulu- ja opisk.th.; 67 Ei-toivottu sijainti 60 Ikäihmisten kotihoito; 59 50 Ikäihmisten laitoshoito; 53 ESH - muut erikoisalat; 53 ESH - sisätaudit; 48 40 30 MT ja päihde; 32 20 Lasten ja perheiden palvelut; Toimeentulotuki 22 ja työm.t k.osuus; 20 Kehitysvammapalvelut; 28 Suun terveydenhuolto; 18 ESH - psykiatria; 22 ESH - lastentaudit; 15 Kustannustaso vertailukuntiin nähden (0% = kaikki verrokit kalliimpia, 100% = kaikki verrokit edullisempia) Vammaispalvelut; 25 10 Aikuissosiaalityö; 6 ESH - neurologia; 10 Pienet kustannukset Ikäihmisten omaishoito; 6 ESH - keuhkosairaudet; 5 Vähän kehitettävää muihin verrattuna Pienet kustannukset & paljon kehitettävää muihin verrattuna 0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 87

Valtakunnalliseen 0,9 % kasvutavoitteeseen pääseminen vaatii suuria muutoksia ja säästöjä Pohjanmaalla Tavoitteen euromääräiseen suuruusluokkaan vaikuttaa se, miten säästöt ajoittuvat 2018-2029 Soten nettokustannukset Pohjanmaalla (milj. euroa vuoden 2014 rahassa) 1 000 800 600 400 666 675 643 624 595 597 573 553 534 1 052 958 822 818 786 Säästöt Top 20 tasolle: Saavuttamalla TOP 20 kuntien tason (-52 M ) 2018-2022** ja sen jälkeen tavoitekasvutason (0,9 %) päästään alle tavoitteen mukaiseen tasoon Suomen sote-kustannusten historiallinen kehitys 2,2 % on lähellä myös STM:n sosiaalimenomallia (2,4% vuosittainen kasvu) 2019-2029**. Suomen historiallisella kasvulla vuosittaiset kustannukset olisivat 94 M nykykasvua pienemmät, mutta 136 M tavoitetasoa suuremmat Tavoite 0,9 % kasvu: Vuonna 2029 Pohjoispohjanmaan vuosittaisten kustannusten tulisi olla 230 M perusuraa pienemmät (vuoden 2014 rahassa) Säästöt Top 33 tasolle: Saavuttamalla TOP 33 kuntien tason (-81 M ) 2018-2022*** ja sen jälkeen tavoitekasvutason (0,9 %) päästään lähelle tavoitetasoa Terveystoimen historialliset nettokustannukset Sosiaalitoimen historialliset nettokustannukset* Pohjanmaan historiallinen kehitys (3%) Suomen historiallinen kehitys (2,2 %) 200 Tavoite: 0,9% kasvu Säästöt Top 33 tasolle Säästöt Top 20 tasolle 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 *Sisältää lasten päivähoidon kustannukset ** STM & VM: Sote-uudistuksen säästömekanismit (alustava virkamiesselvitys 4.11.15); ***Huomioiden Suomen sote-kustannusten keskimääräisen kasvun Lähteet: Sotkanet, Nettokustannukset v. 2014 rahassa sote-hintaindeksin perusteella. 88

Nordic Healthcare Group, Vattuniemenranta 2 00210 Helsinki

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 171 Dnr: 196/2016 138 Revidering av kommunens byggnadsordning Förnyad lagstiftning och ändringar i markanvändnings- och bygglagen har skapat behov av att revidera kommunens byggnadsordning. Beredningsarbetet har utförts som tjänstemannaarbete i en arbetsgrupp tillsatt av kommundirektören. Arbetsgruppen har bestått av tekniska verkets chef, miljövårdssekreteraren, byggnadsinspektören och kommundirektören. Arbetsgruppen presenterar ett förslag till revidering för styrelsen. Kommunstyrelsen bör inhämta byggnadsnämndens och miljövårdsnämndens utlåtande innan förslaget skickas till kommunfullmäktige. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen tar del av förslaget till reviderad byggnadsordning och begär utlåtande från byggnadsnämnden och miljövårdsnämnden. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

Pedersöre kommun Byggnadsordning 2011 Godkänd av kommunfullmäktige 27.6.2011, 61 Träder i kraft 4.8.2011

1 INNEHÅLL 1. Tillämpningsområde och myndigheter... 2 1.1 Tillämpningsområde... 2 1.2 Byggnadstillsynsmyndighet... 2 2. Gruppering av tillstånd... 2 2.1 Tillstånds- eller anmälningsplikt för ekonomibyggnader... 2 2.2 Tillstånds- eller anmälningsplikt för åtgärder... 3 3. Placering av byggande och beaktande av miljön... 6 3.1 Placering... 6 3.2 Byggnaders anpassning till den byggda miljön och landskapet... 7 3.3 Miljövård och övervakning... 8 3.4 Inhägnande... 8 3.5 Gårdsområden/gårdsplaner... 9 3.6 Överskridning av byggnadsytan i detaljplanen... 9 3.7 Adressangivelse... 9 3.8 Byggande inom bullerzon... 10 4. Byggande utanför detaljplaneområde... 10 4.1 Byggplats... 10 4.2 Omfattningen av byggandet... 10 4.3 Trafikarrangemang... 10 5. Byggande på strandområden... 11 5.1 Placering och miljöanpassning av byggande på strandområden... 11 5.2 Omfattningen av byggande på strandområden... 12 6. Område i behov av planering... 13 7. Vattenförsörjning samt byggande på grundvattenområden... 13 8. God byggnadssed... 14 9. Byggande på områden med särskilda markanvändnings- och byggbegränsningar... 15 10. Föreskrifter som kompletterar detaljplaner... 15 11. Arrangemang under byggtiden... 15 12. Avfallshanteringen... 15 13. Övervakning och iakttagande av föreskrifterna samt avvikelse från dem... 16 13.1 Avvikelse från föreskrifterna... 16 13.2 Ikraftträdande... 16

2 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH MYNDIGHETER 1.1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE Utöver MarkByggL och MarkByggF samt andra bestämmelser och föreskrifter om markanvändningen och byggande, skall i Pedersöre kommun iakttas vad som föreskrivs i denna byggnadsordning, om något annat inte bestäms om saken i en generalplan med rättsverkningar, i en detaljplan eller i Finlands byggbestämmelsesamling (14 4 mom. MarkByggL). 1.2 BYGGNADSTILLSYNSMYNDIGHET Kommunens byggnadstillsynsmyndighet är byggnadsnämnden. Under denna lyder kansliet för byggnadstillsyn och byggnadsinspektör. I instruktionen föreskrivs om överföring av beslutanderätt. 2. GRUPPERING AV TILLSTÅND 2.1 TILLSTÅNDS- ELLER ANMÄLNINGSPLIKT FÖR EKONOMIBYGGNADER Behov av tillstånd/anmälan I stället för tillståndsförfarande skall anmälningsförfarande tillämpas på byggande utanför detaljplaneområde för en högst 20 m² oisolerad ekonomiebyggnad utan eldstad i anslutning till ett befintligt bostadshus eller fritidshus. På jordbrukslägenhet tillämpas anmälningsförfarande för en högst 60 m² stor isolerad ekonomibyggnad utan eldstad. I stället för tillståndsförfarande skall anmälningsförfarande tillämpas på byggande av en högst 12 m² stor oisolerad ekonomibyggnad utan eldstad på en i detaljplanen anvisad plats. Till anmälan om byggande skall fogas en skissritning samt en måttsatt situationsplan.

3 2.2 TILLSTÅNDS- ELLER ANMÄLNINGSPLIKT FÖR ÅTGÄRDER Med stöd av 126, 126 a och 129 i Markanvändnings- och bygglagen föreskrivs följande om sökande av åtgärdstillstånd eller tillämpning av anmälningsförfarande, inom följande delområden. ÅTGÄRDSTILLSTÅND SKALL SÖKAS ANMÄLAN SKALL GÖRAS INGEN ÅTGÄRD X O Åtgärd Detalj- General- Övriga 1) Konstruktion (uppförande) plan plan med områden rättsverkning Fristående skyddstak X X O Kiosk, permanent, max 10 m² X X X Toalett (VC) X X X Scen X X X Lusthus över 10 m² X X X Grillkåta/lusthus 7 10 m² O O O Övriga motsvarande konstruktioner X X X 2) Konstruktion för allmänheten (inrättande och byggande) Idrottsplats, rink X X X Samlingsplats X X X Husvagnsområde eller motsvarande X X X Läktare X X X Samlingstält eller motsvarande X X X 3) Rörlig anordning Stationär placering av husvagn, husbåt eller motsvarande för sådant bruk som inte avser sedvanlig friluftsverksamhet X X X eller båtsport 4) Separat anordning (uppförande) Mast lägre än 15 m O O O Mast 15-60 m X X X Mast över 60 m Bygglov Bygglov Bygglov Skorsten högst 8 m O O O Skorsten högre än 8 m X X X 4) fortsättning Detalj- General- Övriga

4 plan plan med områden rättsverkning Gödselbrunn större än 150 m 3 Bygglov Bygglov Bygglov Cisterner och spannmålssilor över 100 m 3 X X X Cisterner för brännbara vätskor och farliga ämnen över 10 m 3 X X X Cisterner för brännbara vätskor och farliga ämnen max 10 m² X X X Skidlift X X X Minnesmärke X X X Större antenn, parabol över 2 m:s diameter X X X 1) ²) Vindkraftverk höjd max 15 m (totalhöjd) Godk. ej OBygglov OBygglov Vindkraftverk över 5 m, max 10 m 1) Godk.ej X X Större belysningsstolpar eller motsvarande X X X Gödselplattor utan tak X X X 5) Strandlinjeanordning (byggande) Större kaj eller brygga, fem båtplatser eller större X X X Andra konstruktioner som ändrar strandlinjen eller väsentligt påverkar den, kanaler, vågbrytare eller motsvarande X X X 6) Förvarings eller uppställningsområde (inrättande eller anordning) Ett avgränsat större område för förvaring eller parkering eller annat motsvarande X X X 7) Fasadåtgärd Ändring av byggnads fasad X X X Ändring av takformen X X X Ändring av taktäckningsmaterial O O O Ändring av väggbeklädnads material O O O Ändring av väggbeklädnadens färgsättning O O Montering av markis som påverkar gatubilden Terrasstak X X X 8) Reklamåtgärd Större fasta konstruktioner X X X Uppsättning av konstruktioner (inga ändringar från befintliga) O O O Åtgärd Detalj- General- Övriga 9) Inhägnande (byggande) plan plan med områden

5 rättsverkning En avskiljande fast inhägnad eller mur mot gatan i X O anslutning till den bebyggda miljön, högre än 1,2 m,se punkt 10 En avskiljande fast inhägnad eller en mur mot gatan i O anslutning till den bebyggda miljön, högst 1,2 m, se punkt 10 Bullerhinder X X O 10) Sammanslagning/delning Sammanslagning eller delning av bostadslägenheter X X X 11) Avloppshantering Avloppshantering på fastighet X X X 12) Jord- och bergsvärmeanläggning Utläggning av uppsamlingsrör för jordvärme i sjö- och X X X älvområden Borrning för bergsvärme X OX O 13) Övriga arrangemang Andra arrangemang och ändringar som anmärkningsvärt och för en lång tid påverkar miljöbilden X X X 1) Vindkraftverk för privat bruk godkänns överhuvudtaget inte på detaljplanerat bostadsområde, ifall förutsättningarna inte utretts och konstaterats i detaljplanen. ²) För vindkraftverk över 15 m totalhöjd (nav + rotor) krävs bygglov. Byggandet av vindkraftverk bör alltid ske utgående från planläggning eller avgörande av planeringsbehov. Tillämpningsdirektiv: Tillstånd som avses i punkterna 1-10 behövs inte om åtgärden baserar sig på en detaljplan eller en generalplan med rättsverkningar där åtgärderna styrs av planbestämmelserna. Sådana konstruktioner och anläggningar på ett gårdsområde som inte förutsätter tillstånds- eller anmälningsförfarande skall emellertid byggas på föreskrivet avstånd från grannarnas gräns och byggnader så att de passar in i miljön och så att de inte orsakar grannarna oskäliga olägenheter. Till anmälan skall fogas utredning om åtgärdens omfattning och art. Kommunens byggnadstillsynsmyndighet skall i stället för anmälan kräva att bygglov eller åtgärdstillstånd söks, om detta är nödvändigt med tanke på det allmänna intresset, grannarnas rättsskydd eller om det är fråga om byggnad i ett känsligt landskap (129 2 mom. MarkByggL). I vissa fall kan, för sådana projekt som normalt godkänns som åtgärdstillstånd, krävas bygglov, MBL 113.

6 Byggande eller någon annan åtgärd kan inledas, om inte byggnadstillsynsmyndigheten inom 14 dagar från mottagandet av anmälan har krävt att tillstånd skall sökas för det anmälda projektet (129 2 mom. MarkByggL). Anmälan förfaller om inte åtgärden har inletts och slutförts inom tre år. 3. PLACERING AV BYGGANDE OCH BEAKTANDE AV MILJÖN 3.1 PLACERING Avstånd Vid bestämmande av en byggnads avstånd från byggplatsens gräns tillämpas MarkByggF 57. Tabell 1. Pälsfarmernas storleksklasser Byggnadsavstånd från byggplatsens gräns inom detaljplaneområde bör vara minst 4 m om inte annat sägs i detaljplanen. Dock kan man placera byggnad på ett avstånd på 2 m från ett grönområde ägt av kommunen. Vid bäckar och utfallsdiken skall byggnader eller konstruktioner placeras minst sju meter från bäckens eller utfallsdikets kant. Vid byggande utmed enskilda vägar skall beaktas det avstånd som stadgas i Lagen om enskilda vägar, 15.6.1962/358. Skyddsområdets bredd är enligt nämnda lag 12 m från vägens mittlinje. Vid byggande intill landsvägar beaktas vad som stadgas i Landsvägslagen, 23.6.2005/503. Skyddsområdets bredd är enligt nämnda lag 20 m, räknat från vägens mittlinje. I fråga om en viss väg eller del av en väg kan i vägplanen godkännas ett kortare avstånd från vägens mittlinje och i vissa fall krävas ett längre avstånd. Vid bestämmandet av pälsdjursfarmers avstånd till grannes bostad eller fritidsbyggnad bör lokala förhållanden i omgivningen och farmers storlek beaktas, likväl skall avståndet mellan byggnaderna vara minst 200 m. Vid nyetablering av farmområde eller utvidgning av befintligt farmområde bör avstånd följas enligt följande tabeller: Storleksklass Avelshonor av mink eller iller Avelshonor av räv eller finsk sjubb Liten farm <250 st. <50 st. Medelstor farm 250-2000 st. 50-600 st. Stor farm >2000 st. >600 st.

7 Tabell enligt miljöskyddsanvisning för pälsfarmer. Arbetsgruppens förslag 31.5.2000/YM0613:00/24/02/1999 Tabell 2. Rekommenderade minimiavstånd från pälsfarm till bosättning el. rekreationsområde Storleksklass Avstånd från/till bostad utanför Avstånd från/till rekreationsområde befolkningscentrum eller eller planlagt rekreationsområde planlagt bostadsområde Liten farm >200 m >300 m Medelstor farm >200 m >500 m Stor farm >400 m >1000 m Hallar >200 m >300 m Tabell enligt miljöskyddsanvisning för pälsdjursfarmer. Arbetsgruppens förslag 31.5.2000/YM0613:00/24/02/1999. 3.2 BYGGNADERS ANPASSNING TILL DEN BYGGDA MILJÖN OCH LANDSKAPET Landskap och naturmiljö Byggnader skall placeras på byggplatserna så att landskapets naturenlighet i mån av möjlighet bevaras. På åkermark som har betydelse för landskapet skall byggandet i mån av möjlighet placeras i anslutning till befintliga gårdsområden och skogsdungar. Vid byggande skall i mån av möjlighet bevaras byggplatsens naturenlighet och sparas för växtligheten värdefulla kantzoner, betydande skönhetsvärden i naturen samt speciella naturföreteelser såsom flyttblock och vackra träd, m.m. Vid byggande i öppet landskap skall särskild uppmärksamhet ägnas byggnadernas höjdläge, utformning, fasadmaterial och färgsättning. Byggplatserna skall vid behov med lämpliga planteringar anknytas till det omgivande landskapet. Gårdsområden som skadats under byggnadsarbetet eller som annars förfular miljön skall genom planteringar och arrangemang som hänför sig till områdesanvändningen sättas i skick som passar in i helheten. Befintligt byggnadstillstånd Byggande i anslutning till befintliga byggnader skall anpassas till det tidigare byggsättet och det befintliga byggnadsbeståndet vad gäller placering, storlek, utformning, fasadmaterial, färgsättning och fasadutformning. Byggnaderna på en byggplats skall utgöra en med avseende på miljö- och landskapsbilden harmonisk helhet.

8 3.3 MILJÖVÅRD OCH ÖVERVAKNING Miljövård Den byggda miljön skall användas i överensstämmelse med bygglovet och hållas i snyggt skick (167 1 mom. MarkByggL). Sådana utomhuslager samt sådana behållare och skyddstak för kompostering och avfall som väsentligt påverkar miljön skall vid behov avskärmas med planteringar eller staket. Klotter på byggnadsfasader skall avlägsnas så fort som det är tekniskt möjligt. Övervakning av miljön Kommunens byggnadstillsynsmyndighet övervakar miljön så som avses i markanvändnings- och bygglagen genom att årligen förrätta miljösyn inom maj månad. 3.4 INHÄGNANDE Fastighetsägarna och innehavarna skall underrättas medels annons om synen, minst 14 dagar innan synen förrättas. Inhägnadens material, höjd och utseende i övrigt skall passa in i miljön. En fast inhägnad mot en gata eller ett annat allmänt område skall i sin helhet byggas på tomtens eller byggplatsens sida av gränsen. Inhägnaden får inte medföra olägenhet för trafiken, varför frisiktsförhållanden bör beaktas vid placering av inhägnaden. Inhägnad, häck eller mur mot korsningsområde eller i väganslutningar får inte utgöra sikthinder. I speciella fall måste inskränkas på höjden av inhägnad enligt punkt 2.2.9. Tomtens eller byggplatsens innehavare skall bygga och underhålla en inhägnad som inte står på gränsen till en granntomt eller byggplats. Vardera tomtens eller byggplatsens innehavare är skyldiga att med hälften var delta i byggandet och underhållet av en inhägnad mellan två tomter eller byggplatser, om det inte finns någon särskild anledning att dela skyldigheterna annorlunda. Om innehavarna inte kan komma överens om saken avgörs fördelningen av byggnadstillsynsmyndigheten. Plantering av pilträd i anslutning till avloppsledningar och dräneringssystem är förbjudet. Om en inhägnad inte placeras på gränsen mellan tomter eller byggplatser skall den placeras så att den är ändamålsenlig från gårdsarrangemangens synpunkt och kan underhållas.

9 3.5 GÅRDSOMRÅDEN/GÅRDSPLANER Dränering av gårdsplaner En byggplats skall täckdikas tillräckligt djupt. Åtgärder skall vidtas för att regn- och smältvatten skall kunna avledas utan olägenheter. Yt- och dräneringsvatten får inte ledas in i avloppssystemet. Takvatten och tomtdränering skall anslutas till detaljplanens dagvattensystem om sådant finns. Slam från borrning för bergsvärme skall omhändertas av fastighetsägaren (borrningsentreprenören). Gårdsplaners höjdläge En gårdsplans höjdläge skall anpassas till omgivningens höjdlägen. I samband med nybyggnad och tillbyggnad skall gårdsplanen projekteras och byggas så att yt- och regnvattenflödet över tomtgränsen till grannen inte därigenom ökar. Trafikarrangemang Vid anslutningar till gator och vägar samt vid interna byggplatsarrangemang skall trafiksäkerheten beaktas, dessutom krävs alltid tillstånd för tomtanslutning till allmänna vägar. Underjordiska ledningar och konstruktioner Dagvatten I projekteringsskedet skall det utredas vilka underjordiska ledningar och konstruktioner som är i användning på byggplatsen och i närheten av denna. Ägaren till eller innehavaren av en fastighet skall leda in fastighetens dagvatten i kommunens dagvattensystem, om dagvattnet inte kan infiltreras på fastigheten eller om det inte leds in i ett vattentjänstverks avloppsnät för dagvatten. 3.6 ÖVERSKRIDNING AV BYGGNADSYTAN I DETALJPLANEN En byggnad får sträcka sig över byggnadsytan som följer: Överskridningen får vara 1,0 meter för burspråk, skyddstak, taksprång och motsvarande byggnadsdelar ovanför marken.

10 3.7 ADRESSANGIVELSE Om en byggnad inte tangerar eller sträcker sig till omedelbar närhet av en gata, någon annan trafikled eller till tomtens interna trafikområde, skall byggnadens adressnummer eller motsvarande information sättas upp i början av den körväg som leder till fastigheten. 3.8 BYGGANDE INOM BULLERZON Adressnummer skall vara uppsatta senast då slutsynen förrättas. Ifall man bygger inom bullerzonen ansvarar byggherren för alla kostnader för anläggande av bullerskydd. Byggherren är även skyldig att utföra sådana byggtekniska åtgärder som minimerar bullret i bostadsbyggnaden. Vistelseområdet skall anläggas så att byggnaden i mån av möjlighet ger skydd mot bullret. 4. BYGGANDE UTANFÖR DETALJPLANEOMRÅDE 4.1 BYGGPLATS Minimikrav som ställs på en byggplats i 116 MarkByggL är 2000 m². På område, utanför generalplaneområde, får uppföras ett bostadshus med högst två bostadslägenheter. 4.2 OMFATTNINGEN AV BYGGANDET Den tillåtna våningsytan per byggplats för bostadsändamål får utgöra högst 15 % av byggplatsens areal. Den tillåtna våningsytan per byggplats för andra ändamål får utgöra högst 25 % av byggplatsens areal. Utan hinder av vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om antal byggnader eller bostäder, kan byggnadstillsynsmyndigheten ge tillstånd att i anslutning till driftscentrum för en gårdsbruksenhet som används för bedrivande av jordbruk, bygga behövligt antal bostäder, samt byggnader som lämpar sig för gårdsturism. Byggande i källare och på vindar Utanför detaljplaneområden kan det tillåtas att utrymmen som har samband med en byggnads huvudsakliga användningsändamål placeras under markytan eller på vindsnivå, om detta är möjligt med tanke på byggnaden och dess användningsändamål samt dess anpassning till den byggda miljön.

11 4.3 TRAFIKARRANGEMANG Utanför detaljplaneområden skall man beakta de allmänna vägarnas skyddsområde samt anslutnings- och frisiktskrav som finns i punkterna 3.1, 3.4, och 3.5. 5. BYGGANDE PÅ STRANDOMRÅDEN 5.1 PLACERING OCH MILJÖANPASSNING AV BYGGANDE PÅ STRANDOMRÅDEN Vid byggande på strandområden skall byggnadernas höjdläge, utformning, fasadmaterial och färgsättning särskilt beaktas. Vid planerad muddring skall en anmälan göras till den regionala Närings-, Trafik-, och Miljöcentralen. Avståndet från ett bostadshus eller från en byggnad, till strandlinjen samt placeringen på byggplatsen skall bestämmas så att landskapets naturenlighet i mån av möjlighet bevaras. Vid byggande inom strandområde eller i öppen terräng skall särskild vikt fästas vid byggnadernas höjdläge, form, ytmaterial och färgläggning. Glänsande takmaterial bör målas. En byggplats vid strand av vattendrag skall mot strand eller tillandning ha en gräns om minst 40 meter. På byggplats som avses i 5 mom. får uppföras byggnad som omfattar en bostadslägenhet med tillhörande ekonomiutrymmen. Bastu och andra ekonomiutrymmen kan placeras i särskilda byggnader. Byggnadens färg anpassas till den omgivande naturen. Byggnaderna skall placeras minst 20 m från strand, dock får en bastu med en våningsyta om max 20 m² och dess takförsedda bottenyta högst 35 m² eller ett lusthus om max 10 m², uppföras 10 meter från strand. Byggnaderna får ej sammanbyggas med takförsedd terrass. Ovannämnda avstånd bestäms enligt medelvattenståndet. Byggnaderna skall även placeras minst 5 m från vattenlinjen vid högvattennivån samt minst 5 m från rågränsen mot samfällda strandområden. Byggplatsens icke påfyllda markhöjd bör var minst + 1,0 m, dessutom skall golvnivån vara minst 1,5 m från normalvattennivån. Vid behov inbegärs Närings-, trafik- och miljöcentralens utlåtande angående vattennivåer och översvämningsrisker. Utlåtande skall

12 inbegäras när det är fråga om byggande som är viktigt för samhällelig verksamhet eller som kan orsaka miljö- och hälsorisker. 5.2 OMFATTNINGEN AV BYGGANDE PÅ STRANDOMRÅDEN Fritidsbosättning Inom ett strandområde får byggnadernas sammanlagda våningsyta på en byggplats för fritidsändamål (RA-område samt oplanerat strandområde) vara högst 155 m². På varje byggplats får finnas högst 5 separata byggnader. Av dessa skall en vara huvudbyggnad. De övriga kan vara en gäststuga, en bastubyggnad och två ekonomiebyggnader. Byggnaderna som hör till samma fritidstomt bör hållas inom en diameter på högst 50 m. Huvudbyggnadens våningsyta får vara högst 75 m². Bastubyggnadens våningsyta får vara högst 35 m² och dess takförsedda bottenyta högst 50 m². Gäststugans våningsyta får vara högst 30 m² och dess takförsedda bottenyta högst 45 m². Bastubyggnad är en ekonomibyggnad som inte får innehålla kök m.m. som skulle göra den till en självständig fritidsbostad. Ifall bastu jämte tvätt- och omklädningsutrymmen ingår i huvudbyggnaden får våningsytan för denna uppgå till högst 95 m² varvid separat bastubyggnad inte tillåts. Fast bosättning Ändring av RA-byggplats (stranddetalj- och stranddelgeneralplaneområden) till byggplats för fast bosättning, genom undantagsförfarande, är tillåtet endast i anslutning till befintlig bosättning och är överhuvudtaget inte möjlig på holmar utan fast vägförbindelse. Ändringen är möjlig endast under förutsättning att tomtarealen uppgår till minst 3000 m². Totala byggrätten i dylika fall får uppgå till högst 250 m² varav våningsytan för eventuell gäststuga och bastu får uppgå till högst samma storlek som för fritidsbosättning. Byggrätten för en lagerbyggnad, mindre arbetsutrymme m.m. får uppgå till högst 100 m². Byggnadernas våningstal skall anpassas till den befintliga bebyggelsens våningstal. Ändring av en befintlig fritidsbyggnad till fast bostad tillåts inte om byggnaden ligger närmare strandlinjen än 20 m. Byggrätterna, nämnda ovan i denna punkt, gäller endast stranddelgeneralplaner och stranddetaljplaner som godkänts efter att

13 denna byggnadsordning godkänts. Äldre stranddelgeneralplaner och stranddetaljplaner måste revideras innan den förhöjda byggrätten kan tillämpas. 6. OMRÅDE I BEHOV AV PLANERING På ett område i behov av planering baserar sig tillståndsprövningen på de i 137 MarkByggL angivna särskilda förutsättningarna, utöver vad som annars bestäms och föreskrivs om tillståndsförutsättningarna. Vid byggande på ett område i behov av planering skall planläggningsavdelningens utlåtande inhämtas. 7. VATTENFÖRSÖRJNING SAMT BYGGANDE PÅ GRUNDVATTENOMRÅDEN Tillgången på hushållsvatten Behandling av avloppsvatten För bostadshus skall det finnas tillräckligt med hushållsvatten av lämplig kvalitet. Vid behandling av avloppsvatten som inte kan ledas till ett allmänt avloppsverk skall utöver vad som stadgas i statsrådets förordning 209/2011 om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnät iakttas följande: Strandområde På strandområden rekommenderas torrklosett i fritidsbostäder. Avloppsvatten från vattenklosett skall ledas till en sluten tät behållare. Annat avloppsvatten från fritidsbostäder och bastubyggnader skall behandlas i markbädd eller motsvarande reningsanläggning eller infiltreras i mark. På strandområden skall avloppsvatten från åretruntbostäder ledas till avsättningsbrunnar och behandlas i markbädd eller motsvarande reningsverk. Alternativt kan avloppsvattnet ledas till en sluten tät behållare. Övriga områden Inom övriga områden skall avloppsvatten renas i enlighet med avloppsförordningens krav. De reningssystem som används skall ha garanterad reningseffekt och anläggas av sakkunnig entreprenör i enlighet med en plan som uppgjorts av behörig planerare. Skyddsavstånd från avloppsreningsanläggning till hushållsvattenbrunn är 50 m, till vattendrag 20 m och till fastighetens gräns 5 m. På områden som inte regelbundet kan nås med slamtömningsfordon är anläggande av vattenklosett inte tillåtet.

14 Specialföreskrifter för viktiga grundvattenområden Föreskrifterna i byggnadsordningen gäller både för viktiga och lämpliga grundvattenområden för samhällets vattenanskaffning (dessa områden är likställda i miljöskydds- och vattenlagarna). Byggande av nya bostadshus på en uppskattad närskyddszon för vattentäkt eller en undersökt vattentäkt tillåts inte. Vid byggande eller andra åtgärder på övriga delar av ett viktigt eller lämpligt grundvattenområde utreds på förhand risken för påverkan på grundvattnets kvalitet och nivå. Jordschaktning i grundvattnets skyddsskikt på ett viktigt eller lämpligt grundvattenområde är inte tillåtet. Olje- och bränslecisterner samt andra behållare och lager för farliga ämnen placeras i första hand utanför ett viktigt eller lämpligt grundvattenområde. Behållare som ändå placeras på grundvattenområde skall förutom skyddsbassäng och tak också förses med skydd för hävertverkan och överfyllning, alarm och system för övervakning av eventuella läckage. Inom viktiga och lämpliga grundvattenområden samt natura områden tillåts inte utläggning av uppsamlingsrör för jordvärme. Borrning av bergsvärme kan tillåtas ifall Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i sitt utlåtande ansett att åtgärden är möjlig utan tillstånd enligt vattenlagen och att borrningen ordnas samt utförs i enlighet med Miljöministeriets direktiv angående bergsborrning. Inom viktiga och lämpliga grundvattenområden skall ytvatten och täckdikningsvatten från större allmänna parkeringsområden och trafikområden avledas utanför grundvattenområdet. För ändamålet skall finnas lämpliga anordningar och utverkas eventuellt behövliga tillstånd. Inom ett grundvattenområde som är viktigt eller lämpligt för vattenförsörjningen skall allt avloppsvatten ledas för behandling utanför grundvattenområdet eller samlas upp i en sluten och tät behållare som är avsedd för ändamålet. Vid behov inbegärs Närings-, trafik- och miljöcentralens utlåtande om åtgärder som planeras på grundvattenområdena. 8. GOD BYGGNADSSED

15 Vid byggnadsrenovering skall beaktas varje byggnads särdrag, och renoveringens slutresultat får inte utan särskilda skäl stilmässigt avvika från den ursprungliga byggnaden. 9. BYGGANDE PÅ OMRÅDEN MED SÄRSKILDA MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGBEGRÄNSNINGAR Vid byggande på områden med risk för översvämningar bör byggnadernas grundläggningshöjd vara sådan att risken för översvämningsskador minimeras. Särskilt bostadsbyggnader skall placeras på en så riskfri höjd som möjligt. Vid behov införskaffas utlåtande av den regionala Närings- Trafik och Miljöcentralen. 10. FÖRESKRIFTER SOM KOMPLETTERAR DETALJPLANER Om inte annat framgår av detaljplan skall på byggplats för bostadsändamål finnas minst en bilplats per bostadslägenhet. På byggplats för annat ändamål bör verksamhetens art styra antalet bilplatser som anläggs i förhållandet till våningsytan. På bostadstomter (AO) får uppföras ett bostadshus med högst två bostadslägenheter, varav sidobostaden får ha en lägenhetsyta om högst 70 m². Ekonomibyggnad som betjänar bostadsbyggnad eller annan byggnad för högst två familjer får ha en höjd av högst 3,5 meter. Ifall planebestämmelse saknas i detaljplan, tillämpas bestämmelserna i byggnadsordningen till dessa delar. Byggande av mur eller staket skall utföras så att det anpassas till byggnadsstilen i området. 11. ARRANGEMANG UNDER BYGGTIDEN Träd som är värdefulla för landskapet samt viktiga tomtdelar i naturligt tillstånd skall under byggnadstiden skyddas omsorgsfullt. Byggnadstillsynsmyndigheten kan i samband med behandlingen av tillståndsansökan eller under övervakningen av byggarbetet förutsätta att byggaren utarbetar en skyddsplan. 12. AVFALLSHANTERINGEN Avfallskärlen och byggnader för avfall skall placeras på ett visst avstånd eller sektioneras från byggnad med tanke på brandfara.

16 13. ÖVERVAKNING OCH IAKTTAGANDE AV FÖRESKRIFTERNA SAMT AVVIKELSE FRÅN DEM 13.1 AVVIKELSE FRÅN FÖRESKRIFTERNA Byggnadsnämnden kan avvika från denna byggnadsordning om avvikelsen inte innebär att syftet med föreskriften väsentligen åsidosätts. När det är fråga om avvikelse från föreskrifterna om byggplatsens storlek och byggandets omfattning eller från avståndsföreskrifterna gällande stränder, kan tillstånd beviljas om byggandet inte försvårar planläggningen. Innan ärendet avgörs skall den för planläggningen ansvariga myndighetens utlåtande inhämtas. Innan beslut fattas om avvikelser från byggnadsordningen skall utlåtande vid behov inhämtas från räddnings-, miljövårds- och hälsoskydds- eller planläggningsmyndigheten. 13.2 IKRAFTTRÄDANDE Genom denna byggnadsordning upphävs den byggnadsordning som godkändes av kommunfullmäktige 11.12.2001 101. Byggnadsordningen för Pedersöre kommun träder i kraft när kommunfullmäktiges beslut om godkännande kungjorts och vunnit laga kraft, 4.8.2011. Godkänd av kommunfullmäktige i Pedersöre 27.6.2011, 61 Revideringen godkänd i kommunfullmäktige xx.xx.20xx, xx. Stefan Svenfors kommundirektör

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 172 Dnr: 191/2016 139 Förslag till prissättning av ändringar av detalj- och generalplaner som görs för en markägares del Planläggningssektionen 26.4.2016 I Pedersöre kommun är det möjligt att anhålla om att kommun ska göra en detalj- eller generalplanändring på privat mark. Kommunen har hittills gjort ändringar av delgeneralplaner till ett fast pris på 1 500 (+ moms) och ändringar av detaljplaner för 2 000 (+ moms) och 500 (+ moms) per nybildad tomt. Prissättningen för ändring av detaljplan grundar sig på ett beslut i kommunstyrelsen från 22.6.2009, 198. Prissättningen av ändring av delgeneralplan grundar sig inte på något beslut. Enligt beslutet från 2009 är grundavgiften för en liten detaljplanändring eller en liten utvidgning av detaljplan 2 000 (+ moms). Dessutom tillkommer 500 (+ moms) för varje ny tomt. Om kostnader för uppgörande av baskarta och kostnader för utbyggnad av kommunalteknik avtalas skilt. Om det finns förutsättningar i övrigt kan enligt samma beslut en privatpersons mark planeras i samband med att kommunen gör en detaljplan för egen mark. För detta debiteras 1 000 (+ moms) per tomt. Vid större projekt anlitas konsult och då debiteras de faktiska kostnaderna. Eftersom efterfrågan på planändringar på privat mark har ökat betydligt de senaste åren lämnar allt mindre resurser över för att göra strategiskt arbete gällande markanvändningen. För att frigöra resurser för det strategiska arbetet kunde dylika planändringar göras som konsultarbete som bekostas av sökanden. I många kommuner har man gått in för att debitera kostnader för privata planändringen enligt faktiska kostnader. På grund av det ekonomiska läget i samhället finns det därför ett behov av att se över kommunens prissättning och kostnader, så även för planläggningen. Föredragandes förslag: Principerna för prissättningen av planändringar på privat mark diskuteras. Planls. 47 Planläggningssektionens beslut: Planläggningssektionen föreslår för kommunstyrelsen att kommunen går in för att i fortsättningen debitera de faktiska kostnaderna för privata planändringar. Planläggaren gör ett förslag till prissättning som underlag för kommunstyrelsens beslut. ------ Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 173 Efter mötet har ett förslag till taxor för privata planändringar gjorts. Föredragandes förslag: Planläggningssektionen diskuterar förslaget och föreslår att kommunstyrelsen godkänner prissättningen. Planls. 57 Planläggningssektionens beslut: Med några smärre justeringar skickas förslaget vidare till kommunstyrelsen för godkännande. Prissättningen på detaljplanändringar indelas i två klasser istället för tre och priset på mindre detaljplanändringar läggs till 2 000. Texten gällande tilläggskostnader som avviker från det normala planläggningshandläggandet kompletteras med ett omnämnande om att en översiktlig inventering av naturvärdena kan ingå i priset. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen fattar beslut om att justera taxorna för privata planändringar enligt planläggningssektionens förslag och i enlighet med bifogade prislista. Kst 139 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 174 Dnr: 52/2006 140 Anhållan om att få arrendera tomt; Ab Pederest Oy I januari 2016 lämnade Ab Pederest Oy in en anhållan om att få köpa en del av tomt 1 i kvarter 40 på Edsevö detaljplanområde för att bygga en tvätthall. 2.5.2016, 99, beslutade kommunstyrelsen att arrendera ut ett ca 1 000 m² stort område. I och med att planeringen har framskridit har det klarlagts att området som behövs för tvätthallen är betydligt större. Det verkliga behovet för tvätthallen är 2 190 m² (se bilaga). Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar att arrendera ut ett ca 2 190 m² stor del av tomt 1 i kvarter 40 på Edsevö handels- och industriområde åt Pederest för byggande av en tvätthall. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 175 Dnr: 26/2014 141 Välfärdsplan för barn och unga Kommunala samarbetsnämnden beslutade 4.6.2012, 43, att Välfärdsplanen för barn och unga skall uppdateras. En arbetsgrupp, med representanter från samarbetsnämndens kommuner, har uppdaterat planen som blev klar i april 2016. Samarbetsnämnden behandlade planen vid sitt sammanträde 9.5.2016, 23, och beslutade rekommendera att planen godkänns av respektive kommun- och stadsfullmäktige. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att Välfärdsplanen för barn och unga godkänns. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

Bilaga Kst 141/16

Innehåll Förord...3 Inledning...4 Varför ska en välfärdsplan för barn och unga göras upp?...4 1 Barns och ungas uppväxtförhållanden och nuvarande välfärdssituation...6 1.1 Barns och ungas välbefinnande i Finland...6 1.2 Situationen i nejden...6 2 Det kommunala serviceutbudet för barn och unga...8 2.1 Barnomsorg och utbildning...8 2.1.1 Småbarnspedagogik...8 2.1.2 Förskoleundervisning...9 2.1.3 Grundläggande utbildning...9 2.1.4 Morgon- och eftermiddagsverksamhet...9 2.1.5 Andra stadiets utbildningar...9 2.1.6 Elevvården... 10 2.2 Främjandet av barns och ungas hälsa inom samhällsplaneringen... 10 2.3 Hälso- och sjukvårdstjänster... 11 2.3.1 Förebyggande hälsovårdsverksamhet för barn och unga... 11 2.3.2 Specialsjukvårdens barnoch ungdomsenhet... 11 2.4 Familjeservicecentralens tjänster... 12 2.4.1 Hemservice för barnfamiljer... 12 2.4.2 Förebyggande familjearbete... 12 2.4.3 Stödfamiljs- och stödpersonsverksamhet... 12 2.5 Beroendevårdskliniken... 12 2.6 Kommunernas ungdomsarbete... 13 2.6.1 Ungas deltagande och hörande av unga... 13 2.6.2 Kommunöverskridande samarbete kring ungdomsfrågor... 13 2.7 Integrationsarbetet... 14 2.7.1 Invandrares rätt till kommunal service... 14 3 Servicesystemet inom barnskyddet i kommunerna... 15 3.1 Behovet av barnskydd i regionen... 16 3.2 Resurser som krävs inom barnskyddet... 17 1

4 Samarbetet kring välfärdstjänsterna för barn och unga... 18 4.1 Översikt av befintliga samarbetsnätverk... 18 4.1.1 Koordinationsgruppen samarbete mellan småbarnsfostran, grundläggande utbildning samt socialoch hälsovård... 18 4.1.2 Styrgruppen för elevvården... 18 4.1.3 Informella samarbetsnätverk... 19 4.2 Vidareutveckling av samarbetet... 19 5 Genomförande och uppföljning av planen... 20 5.1 Sektorvisa spetsprojekt för planeperioden... 20 5.2 Avslutande diskussion... 22 Källförteckning... 23 2

Förord Barnskyddslagen (417/2007) förpliktigar kommunerna att göra upp en välfärdsplan för barn och unga. Kommunen kan göra upp planen enskilt eller tillsammans med flera kommuner. Planen ska upplysa om kommunens verksamhet för att främja barns och ungas välfärd samt innehålla information om hur barnskyddet ordnas och utvecklas. Planen ska även beaktas när kommunens budget och ekonomiplan görs upp. På så vis är planen ett lagstadgat redskap för att styra, leda och utveckla välfärdsarbetet för barn och unga. Planen ska godkännas av kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Den regionala samarbetsnämnden beslöt sommaren 2012 (4.6.2012 43) att den befintliga planen för barns och ungas välfärd borde uppdateras. En arbetsgrupp med uppgift att uppdatera planen utsågs. Arbetsgruppen, som varit mångprofessionell och kommunöverskridande till sin karaktär, har bestått av följande medlemmar: Catarina Herrmans, dagvårdschef i Pedersöre, arbetsgruppens ordförande Maria Aho, enhetschef för vuxensocialarbete vid Social- och hälsovårdsverket Malin Källman, barnomsorgschef i Larsmo Katarina Östman, ungdomsledare i Nykarleby Arbetsgruppen kunde pga. olika omständigheter påbörja sitt arbete först hösten 2015. Som sekreterare i arbetsgruppen har Johanna Storbacka, tf. ledare för dagvårdsservice i Pedersöre, inkallats. Gruppen har sammanträtt elva gånger under perioden 1.9.2015 8.4.2016 och tillsammans utrett, sammanställt material samt utarbetat den uppdaterade välfärdsplanen för barn och unga. Arbetsgruppen har även inkallat sakkunniga som bistått med information till den nya planen. Enhetschefen för familjeservicecentralen vid Social- och hälsovårdsverket, Pia Kotanen, har bidragit med expertis gällande barnskydd. Marjo Orava, överskötare för primärhälsovårdens öppenvård vid Social- och hälsovårdsverket, har utarbetat textmaterial till planen gällande hälso- och sjukvårdsfrågorna. Susann Rintamäki, ledande familjehandledare, har bidragit med text gällande det familjeservicecentralens förebyggande tjänster. Ireeni Finnholm, ledare för beroendevården, har informerat om Beroendevårdsklinikens tjänster. Eva-Maria Emet, integrationskoordinator, har delat med sig av sitt kunnande i invandringsoch integrationsfrågor. Dessutom har en del av arbetsgruppen sammanträtt med kommunernas skolkuratorer och psykologer för att få en uppdaterad bild av elevhälsan. Den uppdaterade välfärdsplanen för barn och unga är avsedd att omfatta åren 2016-2019. Planen utmynnar i en lista på åtgärdsförslag spetsprojekt för olika kommunala sektorer. Arbetsgruppens syfte med välfärdsplanen för barn och unga är att den ska fungera som ett generellt riktgivande styrdokument för kommunala beslutsfattare och instanser. Arbetsgruppens utgångspunkt är att varje sektor har sakkunskap inom sitt eget verksamhetsområde och detaljerade utvecklings- och åtgärdsförslag behöver vara förankrade i verksamheten. Det är de enskilda verksamhetssektorernas uppgift att utveckla sin verksamhet i enlighet med välfärdsplanen för barn och unga. Välfärdsplanen för barn och unga 2016-2019 överlämnas härmed till behandling i kommunernas styrelser och fullmäktige. Därefter distribueras planen vidare till alla nämnder för implementering och vidare åtgärder inom respektive verksamhetsområde. Pedersöre den 8 april 2016 3

Inledning FN:s konvention om barnets rättigheter är ett internationellt avtal som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen består av 54 artiklar som tillsammans utgör en helhet, men fyra grundläggande principer kan särskilt framhållas för att sammanfatta konventionens innehåll: a) alla barn har samma rättigheter, b) barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, c) alla barn har rätt till liv och utveckling, samt d) alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Finlands riksdag ratificerade barnrättskonventionen år 1991, vilket innebär att den är rättsligt bindande. Alla personer under 18 år omfattas av barnens rättigheter. Barnets välbefinnande påverkas av många faktorer. Givetvis har familjen och de nära människorelationerna en avgörande betydelse för barns och ungas välfärd, men de omgivande strukturerna utövar också ett väsentligt inflytande. Till dessa strukturer hör de institutioner som den unga individen kommer i Vårdnadshavarna har huvudansvaret för barnets välfärd. Institutionerna som arbetar med barn och familjer ska stödja föräldrarna i deras uppgift som fostrare kontakt med under sin uppväxt; bl.a. småbarnsfostran, grundläggande utbildning samt socialoch hälsovård. För att motverka att unga far illa är det viktigt att personalen inom ovannämnda instanser arbetar för att minska sådana element som försvårar barnens tillvaro det kan handla om bristande föräldraomsorg, mobbning, ensamhet, ohälsa, inlärningssvårigheter eller frånvaro av meningsfulla fritidsintressen. Genom att anta barnoch familjecentrerade serviceformer, som stöder och förstärker barnets centrala människorelationer, kan samhället istället bidra till att höja välbefinnandet hos barn och unga. Enligt barnskyddslagens 2 är det barnets föräldrar och andra vårdnadshavare som innehar huvudansvaret för barnets välfärd. Vårdnadshavarna ska trygga en harmonisk utveckling och välfärd för barnet. Myndigheter som arbetar med barn och familjer ska stödja föräldrarna i deras uppgift som fostrare samt sträva efter att erbjuda familjen nödvändig hjälp tillräckligt tidigt. Vid behov ska barnet och familjen hänvisas till barnskyddet. Kommunen ska även tillhandahålla förebyggande barnskydd då barnet eller familjen inte är klient inom barnskyddet. Det förebyggande barnskyddet omfattar stödet som ges t.ex. inom småbarnsfostran, undervisning, ungdomsarbete, mödra- och barnrådgivning samt inom annan socialoch hälsovård. Varför ska en välfärdsplan för barn och unga göras upp? Barnskyddslagen (12 ) förpliktigar kommunerna att göra upp en välfärdsplan för barn och unga. Lagen stipulerar även att kommunerna ska beakta planen i sin ekonomi- och verksamhetsplanering. Enligt lagen ska planen innehålla följande uppgifter: 1. Barns och unga personers uppväxtförhållanden och välfärdssituation 2. Åtgärder och tjänster som främjar barns och unga personers välfärd och förebygger problem 3. Behovet av barnskydd i kommunen 4. Resurser som ska reserveras för barnskyddet 5. Tillgängligt servicesystem inom barnskyddet för skötseln av uppgifter enligt barnskyddslagen 6. Ordnande av samarbete mellan olika myndigheter samt sammanslutningar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga 7. Genomförande och uppföljning av planen 4

Kommunernas samhällsinflytande är stort i och med att de innehar ett omfattande uppgiftsområde. Kommunerna ansvarar för ca 2/3 av den offentliga servicen, medan staten ansvarar för 1/3. Kommunernas omvärld förändras dock hela tiden. Befolkningsstrukturen påverkas beroende på bl.a. födelsetal samt in- och utflyttning. Världen idag är mera rörlig, vilket bl.a. visar sig i form av att en allt större andel av befolkningen i regionen har utländsk bakgrund. Inom vår region har mottagningen av kvotflyktingar bestående av barnfamiljer redan pågått under många år och det förekommer även en arbetskraftsinvandring till kommunerna. För de nyanlända är det viktigt att integrationen fungerar väl och att samhällsservicen omformas för att svara mot nya behov. Förändringar på arbetsmarknaden och i arbetslivet ställer nya krav på bl.a. småbarnsfostran och utbildning, medan befolkningens åldersstruktur har återverkningar på hälsooch sjukvården. Över hela linjen ställs allt högre kvalitetskrav på den kommunala servicen samtidigt som det förutsätts en ökad kostnadsmedvetenhet och effektivitet. Kommunerna ska enligt kommunallagen (410/2015) främja sina invånares välfärd och en hållbar utveckling inom sitt område. Kommunerna bör därför kontinuerligt utreda servicebehovet hos sina invånare, så att tjänsterna som produceras är ändamålsenliga. Varje sektor har ett ansvar att se till att servicen motsvarar behoven hos de som utnyttjar tjänsterna. Kommunen ska enligt lag se till att invånarna och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet. Kommunen ska främja sina invånares välfärd. Välfärdsplanen för barn och unga är ett politiskt styrdokument. Välfärdsplanen för barn och unga innehåller en översikt över det befintliga serviceutbudet och dess målsättningar. Samtidigt innehåller planen en analys av barns och unga personers välfärdssituation ur såväl ett nationellt som ett regionalt perspektiv samt en bedömning om hur servicen kunde utvecklas för att främja välfärden hos de yngre åldersgrupperna. Arbetsgruppen som uppgjort välfärdsplanen har gett sektorerna som producerar tjänster för barn och unga i uppgift att utarbeta varsitt spetsprojekt för planeperioden. De sektorvisa spetsprojekten presenteras i planens sista kapitel och utgör vardera en konkret utvecklingsåtgärd för att möta framtidens krav. Välfärdsplanen är avsedd att fungera som ett politiskt styrdokument. Planen riktar sig till såväl beslutsfattare som personal inom alla kommunala sektorer. Planens genomförandeperiod är fastställd till åren 2016-2019. 5

1 Barns och ungas uppväxtförhållanden och nuvarande välfärdssituation 1.1 Barns och ungas välbefinnande i Finland Barnombudsmannen har som uppgift att följa upp utvecklingen av barns och ungas välbefinnande i Finland. Detta görs med hjälp av ett omfattande statistiskt material där indikatorerna är uppdelade enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Dimensionerna som ingår är: 1) materiell levnadsstandard, 2) trygghet i uppväxtmiljön, 3) hälsa, 4) skola, 5) familj, delaktighet och fritid, samt 6) stöd och skydd som erbjuds av stat och kommun. Internationellt sett ser helhetsbilden av barns och ungas välbefinnande ljus ut i Finland. Styrkorna i finländska barns välbefinnande är den materiella levnadsstandarden, småbarns hälsa och inlärningsresultaten. Finland innehar en sämre placering när det gäller riskbeteende och hälsovanor. Överlag är dock barnens uppväxtmiljö bättre än tidigare. Barnombudsmannen noterar dock i sin rapport att välbefinnandet är ojämlikt fördelat och att skillnaderna i olika barns uppväxtmiljö ökar. Samtidigt som en majoritet av barnen mår bra fortsätter och förvärras problemen hos en liten del. Beroende på hur man mäter uppgår andelen barn som far illa eller vars välbefinnande är hotat till mellan några procent till över 10 procent. Barnombudsmannen konstaterar också att man inte förmått svara på behoven hos barn och föräldrar som mår dåligt inom det tillgängliga servicesystemet (källa: Lapsiasiavaltuutetun toimiston julkaisuja 2014:3). Kristian Wahlbeck, psykiater och utvecklingschef för Föreningen för mental hälsa i Finland, har deltagit i sammanställningen av en internationell expertrapport om mental hälsa, som presenterats för Europeiska kommissionen i november 2015. Enligt rapporten lider 7 procent av befolkningen i Finland av depression och Världshälsoorganisationen WHO förutspår att depression kommer att utgöra den största enskilda sjukdomsbördan i Europa år 2030. För att stävja utvecklingen menar Wahlbeck att det krävs förebyggande arbete inom alla sektorer, det räcker inte med enbart korrigerande åtgärder inom hälsovården. Bristfälliga och skadliga uppväxtförhållanden hos barn mångfaldigar risken att drabbas av psykisk ohälsa som vuxen. Wahlbeck framhåller att det effektivaste sättet att förebygga psykisk ohälsa är att stöda en trygg utvecklingsmiljö för barn, vilket bl.a. innefattar stöd i föräldraskapet från mödra- och barnrådgivningen samt dagvården (källa: Wahlbeck, Cuijpers & Holte 2015). 1.2 Situationen i nejden Särdrag för regionen är att andelen barnfamiljer är förhållandevis hög, särskilt i Larsmo (51,7 %) och Pedersöre (45,3 %), jämfört med övriga landet (39,3 %). Andelen familjer med bara en förälder är drygt 10 % i hela regionen, vilket är lägre än det riksomfattande genomsnittet. Ser man till barns och ungas välbefinnande i våra kommuner kan man konstatera att situationen överlag är god på så vis att majoriteten av våra barn och unga uppger att de har en god livskvalitet, mår bra och känner sig trygga. De flesta barn och ungdomar i nejden mår bra, men den del som far illa får det hela tiden allt sämre. Nästan var fjärde elev i åk 8-9 uppger dock att den egna hälsan är medelmåttig eller dålig, vilket är betydligt högre än landets genomsnitt. Nästan lika många, 23 %, upplever brister i föräldraskapet vilket också är högre än landsgenomsnittet. 6-10 % av ungdomarna i åk 8-9 samt i andra stadiet uppger också att de saknar nära vänner (källa: Jakobstadsregionens välfärdsberättelse 2013-2016). 6

I samband med utarbetandet av denna välfärdsplan har nejdens skolpsykologer och kuratorer hörts om barns och ungas välmående idag. Elevvårdspersonalen vittnar om att de i sitt arbete bland barn och unga noterat en ökad skolfrånvaro och ett större utanförskap än tidigare. I dagens läge utgör internet och sociala medier en betydande del av barns och ungas vardag och med det följer också nätmobbing och trakasserier. Drogmissbruket har också ökat i nejden jämfört med tidigare. När man sammanfattar nulägesbilden av barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation kan man konstatera att största delen av den unga befolkningen mår bra sett till livskvalitet, hälsa och trygghet. Den lilla delen barn och unga som far illa får det dock hela tiden allt sämre. På nationell nivå har kroppslig aga minskat betydligt, men 1-3 % av barnen uppger ändå att de upplevt upprepat fysiskt våld och 3-13 % upprepat psykiskt våld. Även i vår region anger en oroväckande stor andel av barn och unga att de upplever brister i föräldraskapet. Avsaknaden av nära vänner och upplevelsen av att den egna hälsan inte är god är andra problem som tydligt kommer fram bland barn och ungdomar, vilket understryker behovet av att vidta åtgärder för att om möjligt undvika större problem bland framtidens vuxna. Den som vill ta del av mer omfattande statistik kring befolkningens välfärd i regionen uppmanas läsa Jakobstadsregionens välfärdsberättelse 2013-2016. Dokumentet innehåller en stor uppsättning indikatorer och ger därmed en detaljerad bild av välfärdssituationen i nejden under nämnda tidsperiod. För att trygga en sund uppväxtmiljö för alla nejdens barn och unga är det viktigt att det tillgängliga servicesystemet förmår fånga upp de individer som far illa och erbjuda dem ändamålsenligt stöd. 7

2 Det kommunala serviceutbudet för barn och unga En stor del av de välfärdstjänster som ankommer kommunerna är sådana som riktar sig till barn och unga. Enligt kommunallagen ska kommunerna främja invånarnas välfärd, vilket givetvis bör speglas i hur tjänsterna utformas. Inom välfärdstjänsterna bör man kontinuerligt vidareutveckla och fördjupa ett mångprofessionellt arbetssätt. Mångprofessionalitet innebär inte att alla instanser ska behärska alla typer Mångprofessionalitet innebär att olika instanser förmår samverka med varandra utifrån klientens individuella behov. av uppgifter, utan att man inom varje organ förädlar den egna kompetensen och är välmedveten om sina egna befogenheter. När befogenheterna inte längre räcker till bör man kunna samverka med andra aktörer och hänvisa klienten till rätt instans. Inom en mångprofessionell arbetskultur står klienten i centrum och nätverk bildas därefter utifrån hans eller hennes individuella behov. I detta kapitel följer en sammanställning av de kommunala tjänster som erbjuds specifikt för barn och unga personer. Syftet är att medvetandegöra läsaren om det befintliga serviceutbudet samt informera om de olika tjänsternas målsättningar. Barnskyddet behandlas inte inom ramen för detta kapitel utan utreds närmare i kapitel 3. Eftersom föräldrarna innehar huvudansvaret för barnens välbefinnande är det av största vikt att det finns ett konstruktivt samarbete mellan vårdnadshavarna och den personal som verkar inom kommunala tjänster för barn och unga. För de professionella inom de olika verksamheterna gäller det att fästa uppmärksamheten vid hur man på bästa vis kan stöda vårdnadshavarna i sitt föräldraskap. Det är även viktigt att understryka att de kommunala välfärdstjänsterna ska utformas så att de motsvarar behovet hos kommuninvånarna - exempelvis ska hänsyn tas till klienternas handikapp och etniska bakgrund. Servicen bör anpassas så att det på bästa möjliga sätt svarar på de behov som brukarna har, även när omvärlden förändras. Kommunerna bör kontinuerligt identifiera invånarnas behov och förväntningar på välfärdstjänsterna. 2.1 Barnomsorg och utbildning 2.1.1 Småbarnspedagogik Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och där man särskilt betonar pedagogiken. Målet med småbarnspedagogiken är att stöda barnets uppväxt, utveckling och lärande samt att främja barnets välbefinnande. I regionen ordnas småbarnspedagogiken antingen i daghem, i gruppfamiljedaghem eller som familjedagvård i hemmet. Dagvårdsbenägenheten bland barn i åldern 0-5 år varierar i regionen mellan 35 och 60 procent och kommunerna uppvisar påtagliga skillnader sinsemellan. Generellt sett ligger dock regionen under det landsomfattande medeltalet på ca 60 procent. Enligt den ändrade lagen om småbarnspedagogik (580/2015) har alla barn under skolåldern har rätt till småbarnspedagogisk verksamhet. Föräldrarna beslutar om barnet ska delta i verksamheten eller ej. Fr.o.m. 1.8.2016 kommer dock den subjektiva rätten till dagvård att begränsas till 20 h/veckan enligt riksdagens beslut av den 15.12.2015. Om barnets vårdnadshavare arbetar, verkar som företagare eller studerar på heltid är kommunen dock skyldig att ordna småbarnspedagogik som heldagsvård för barnet. Därtill har barnet rätt till mer omfattande småbarnspedagogik än 20 timmar i veckan om det behövs med tanke på barnets utveckling, behov av stöd eller dess familjeomständigheter. I regionen har Larsmo beslutat att följa de nationella riktlinjerna och begränsa den subjektiva 8

dagvårdsrätten till 20h/veckan, medan man i Jakobstad och Pedersöre har beslutat att tillsvidare inte begränsa rätten till dagvård. I Nykarleby fattas beslut i ärendet inom kort. För småbarnspedagogiken uppbär kommunerna lagstadgade avgifter av vårdnadshavarna. 2.1.2 Förskoleundervisning Med förskoleundervisning avses avgiftsfri undervisning som riktar sig till sexåringar. Förskoleundervisningen har som mål att i samarbete med vårdnadshavarna främja barnens förutsättningar för utveckling och lärande samt att stärka barnens sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva upplevelser av lärande. Förskoleundervisningen är obligatorisk enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunerna har ansvar för att förskoleundervisning ordnas och ska anvisa varje barn en förskoleplats. Förskoleelever har rätt till det stöd för växande och lärande samt den elevvård de är i behov av. Barnen har dessutom rätt till fri transport om de bor mer än fem kilometer från förskolan eller om resan är för svår, ansträngande eller farlig för barnet. Barn som deltar i förskoleundervisning har rätt till en avgiftsfri måltid varje skoldag. Förskolebarn som behöver dagvård har möjlighet att få dagvården före och efter förskolan. 2.1.3 Grundläggande utbildning Den grundläggande utbildningen i åk 1-9 handlar både om fostran och om undervisning. Målet är att stödja elevernas tillväxt som människor och samhällsmedlemmar och att lära ut nödvändiga kunskaper och färdigheter. Den grundläggande utbildningen ger alla elever samma behörighet för fortsatta studier. Eleverna har också rätt att varje skoldag få en avgiftsfri, fullvärdig måltid och under vissa förutsättningar avgiftsfri skoltransport. Dessutom har eleverna rätt till avgiftsfri elevvård och elever i behov av särskilt stöd har rätt att få sådana hjälpmedel som behövs för att de ska kunna delta i undervisningen, t.ex. assistenthjälp. 2.1.4 Morgon- och eftermiddagsverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamhet ordnas för elever i årskurs 1 och 2 samt elever i övriga årskurser som tagits in till specialundervisning. Med verksamheten vill man minska den tid som barnen tillbringar ensamma utan en vuxens trygga närvaro före och efter skoldagen. Målet är att erbjuda barnen en mångsidig och stimulerande verksamhet som motsvarar deras behov och samtidigt ge dem möjlighet att vila och vara för sig själva. Verksamheten ska omfatta antingen 570 eller 760 timmar per läsår, i genomsnitt 3 eller 4 timmar per dag för dem som deltar i verksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamheten är frivillig att delta i och kommunerna uppbär en avgift för deltagandet. I regionen ordnas morgon- och eftermiddagsverksamhet både av kommunerna själva och som köptjänster av privata anordnare. I Jakobstad köps verksamheten av församlingarna och Folkhälsan medan Larsmo, Nykarleby och Pedersöre ordnar tjänsterna i egen regi. 2.1.5 Andra stadiets utbildningar Andra stadiets utbildningar ordnas vid gymnasier och yrkesläroanstalter. Efter grundskolan finns det även andra möjligheter utöver gymnasie- och yrkesutbildning, t.ex. tionde klassen, yrkesstarten, folkhögskolor och ungdomsverkstäder. 9

2.1.6 Elevvården Enligt lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) 12 ska uppgifter om elevvården tas med i kommunens välfärdsplan för barn och unga. Elevvård är alla insatser som görs för att eleverna i skolan ska må bra. Elevvårdens uppgift är En god miljö i skola, förskola och småbarnspedagogik samt en bra boendemiljö är en viktig förutsättning för god hälsa. att stöda elevens förutsättningar för inlärning, samt att stöda det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet för barn och unga i skolan. Elevvården består av såväl individuellt stöd som generellt inriktat stöd (se faktarutan intill). Elevvården innefattar således allt arbete som görs inom skolsamfundet och det görs i ett nära samarbete med andra myndigheter i kommunen. Allt elevvårdsarbete baserar sig på samarbete mellan skolan och hemmet. Alla skolor har en egen elevvårdsgrupp som planerar, leder och utvecklar skolans elevvård. Gruppen är yrkesövergripande, vilket innebär att den består av såväl skolans undervisningspersonal som elevvårdspersonal och skolhälsovårdare. Elevvårdsärenden som gäller en enskild elev eller en viss elevgrupp behandlas i en expertgrupp som tillsätts från fall till fall. Expertgruppen är också yrkesövergripande och sammankallas av skolans kurator eller skolpsykolog. Det finns även en regional styrgrupp för elevvården (se ytterligare information i kap. 4.1.2) som planerar och utvecklar elevvården på regional nivå. Elevvårdens organisation åskådliggörs schematiskt i bilaga 1. 2.2 Främjandet av barns och ungas hälsa inom samhällsplaneringen Förhållandena under barnoch ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader i uppväxtvillkor. Miljön är en viktig faktor som påverkar barns och ungas hälsa under uppväxten och senare i livet. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. En god miljö i skola, förskola och småbarnspedagogik är en viktig förutsättning för barns och ungas skolprestationer. En bra bostad och boendemiljö är en viktig förutsättning för god hälsa. Bostaden och närområdet har stor betydelse för social gemenskap och trygghet, vilka hör till människans grundläggande behov. När det är aktuellt att förnya ett bostadsområde bör den fysiska planeringen också se till olika hälsofrämjande insatser. Generellt inriktad elevvård: - Förebyggande verksamhet som riktar sig till alla elever, t.ex. antimobbningsverksamhet, drogförebyggande arbete och vänelevsverksamhet Individuellt inriktad elevvård: - Stödåtgärder och elevvårdstjänster som ordnas för en enskild elev, grupp eller klass Socialt arbete bedrivs på olika nivåer och av olika aktörer. Det strukturella sociala arbetet äger rum inom bl.a. kommunens samhällsplanering, där ett barnoch ungdomsvänligt perspektiv innefattar medvetna insatser för att främja trivsel i de miljöer där särskilt barn och unga vistas. 10

2.3 Hälso- och sjukvårdstjänster De hälso- och sjukvårdstjänster som berör barn och unga personer kan indelas dels i förebyggande hälsovårdstjänster samt dels i specialsjukvårdens tjänster. Till de förebyggande tjänsterna hör mödra- och barnrådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt munhälsovården. Till specialsjukvårdens tjänster hör verksamheten på barnoch ungdomsavdelningen, barnoch ungdomspolikliniken, Fredrikakliniken samt mentalvårdens barnoch ungdomsmottagning. Social- och hälsovårdsverket har som en bindande målsättning att implementera en klientinriktad organisationsmodell i slutet av år 2016. Planeringen av en mångprofessionell modell för barn, unga och familjer pågår för närvarande och målsättningen är att modellen tas i bruk i slutet av år 2016. 2.3.1 Förebyggande hälsovårdsverksamhet för barn och unga Social- och hälsovårdsverket har enligt statsrådets förordning (338/2011) uppgjort ett handlingsprogram för rådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt den förebyggande munhälsovården för barn och unga. Handlingsprogrammet är uppgjort för att stå i anslutning till välfärdsplanen för barn och unga. Syftet med handlingsprogrammet är att säkerställa att de förebyggande tjänsterna är planmässiga, att de beaktar befolkningens behov samt att de kvalitetsmässigt är likadana oberoende av var de erbjuds inom Social- och hälsovårdsverkets område. Målsättningen är att stärka det hälsofrämjande arbetet, att tidigt identifiera behov av särskilt stöd samt att förhindra utslagning. I handlingsprogrammet beskrivs i enlighet med nationella förordningen rådgivningarnas samt skol- och studerandehälsovårdens verksamhet, hälsoundersökningarnas innehåll och omfattning samt ansvarsfördelningen och samarbetet mellan enheterna. 2.3.2 Specialsjukvårdens barnoch ungdomsenhet Till barnoch ungdomsenheten hör följande instanser: Barn- och ungdomsavdelningen Barn- och ungdomspolikliniken Fredrika polikliniken och dagavdelningen (www.fredrikakliniken.fi) Mentalvårdens barnoch ungdomsmottagning Barn- och ungdomsenheten erbjuder ett flexibelt serviceutbud som utgår från barnets/den ungas behov av medicinsk vård, psykiskt och socialt stöd samt föräldrarnas behov av stöd och handledning. Barn- och ungdomsmottagningen erbjuder hjälp för känslomässiga och utvecklingsbetingade svårigheter hos barn och unga. Fredrikakliniken har dagavdelning och poliklinik som ger vård åt unga som har ätstörningar. På barnoch ungdomsavdelningen och polikliniken utreds och behandlas olika folksjukdomar. Där vårdas även patienterna efter dagkirurgiska ingrepp och man vårdar även barn med stort vårdbehov i intensivt samarbete med central- och universitetssjukhusen. Avdelningen ger möjlighet till dygnet-runt vård vid behov för Fredrikaklinikens och barnoch ungdomspsykiatrins patienter samt möjliggör kortvariga utredningsperioder vid brådskande barnskyddsärenden. Avdelningen ger vid behov även sjukhusvård i patientens hem. 11

2.4 Familjeservicecentralens tjänster I detta kapitel behandlas de förebyggande tjänsterna som ges inom familjeservicecentralen vid Social- och hälsovårdsverket. Som tidigare nämnts tas barnskyddsarbetet inte upp inom ramen för detta kapitel, utan det gås igenom mera ingående i kapitel 3. Förebyggande tjänster med fokus på tidigt stöd, t.ex. hemservice eller stödfamilj, ska minska på behovet av tunga korrigerande barnskyddsåtgärder. 2.4.1 Hemservice för barnfamiljer En barnfamilj har möjlighet att få hemservice vid belastande livssituationer, t.ex. p.g.a. förälderns utmattning eller sjukdom, svår graviditet, förlossning, skada eller av någon annan liknande funktionsnedsättande orsak eller i en särskild familje- eller livssituation. Hemservicen ger stöd i föräldraskapet, hjälper till med barnskötsel och vardagliga praktiska sysslor i hushållsarbetet. Vid kartläggningen av hemservicebehovet utgår man från familjens individuella situation och behov. Hemservice kan ges tillfälligt eller under en längre tid. För servicen uppbärs en avgift. 2.4.2 Förebyggande familjearbete Det förebyggande familjearbetet har som målsättning att ge ett tidigt stöd där man försöker identifiera, förebygga och underlätta de problem familjen har. Familjearbetaren ger stöd och handledning till föräldrarna. Man strävar till att stöda familjen som helhet samt se till familjemedlemmarnas individuella behov. Strävan är att hitta och stärka familjens egna resurser för att de i fortsättningen ska klara sig självständigt. Det förebyggande familjearbetet är en avgiftsfri service. 2.4.3 Stödfamiljs- och stödpersonsverksamhet Stödfamiljsverksamhet är en stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård. Med hjälp av stödfamiljer vill man stöda och stärka familjernas egna resurser och uppfostringsförmåga samt främja barnets positiva tillväxt och utveckling. Stödfamiljerna tar emot barnen i sitt hem i enlighet med de överenskommelser man gör i avtalet, t ex en helg i månaden. I stödfamiljen får barnet stimulans, tid, en trygg vardag och omsorg. Stödfamiljer kan bestå av barnfamiljer, barnlösa par eller ensamstående personer. Familjen ska ha en stabil social situation samt krafter och tid att ta emot barnet. Stödpersonsverksamhet är en stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård. Det som skiljer sig från stödfamiljsverksamhet är att stödpersonens insatser är några timmar per gång och träffar med barnet sker endera i barnets hem eller barnets närmiljö. 2.5 Beroendevårdskliniken Beroendevårdskliniken är en öppenvårdsenhet för personer som lider av t.ex. alkohol-, narkotika-, läkemedels- eller spelberoende. Vid behov inkluderas även de anhöriga i vården. Tjänsterna riktar sig också till barn och unga. Beroendevårdskliniken informerar och ger utbildning kring beroendesjukdomar och enheten har också möjlighet att ge konsultation och arbetshandledning. Verksamhetsområdet utgörs av hela Jakobstadsregionen. 12

Målsättningen med klinikens arbete är att minska missbruket och säkra den lagstadgade tillgången på beroendevårdstjänster. Arbetet inom beroendevårdskliniken är sektorövergripande. Klienten kan endera självmant uppsöka vård från kliniken eller hänvisas dit via någon inrättning, t.ex. socialomsorg, polis eller kurator. Som vårdmetoder används huvudsakligen samtalsterapi enskilt eller i grupp samt familjeinterventioner. Ifall öppenvårdens åtgärder är otillräckliga överförs klienten till anstaltsvård. Beroendevårdskliniken samarbetar med olika aktörer, t.ex. utbildningssektorn. Kliniken ger skolelever möjlighet att bekanta sig med verksamheten och samtidigt ges information om hur man som barn eller ungdom kan agera ifall det förekommer missbruk i familjen. Vid kliniken koncentrerar man sig även på förebyggande arbete och tidigt ingripande, bl.a. genom att informera om metoder för att upptäcka riskkonsumtion. 2.6 Kommunernas ungdomsarbete Ungdomsarbete och ungdomspolitik ingår enligt ungdomslagen (76/2006) i kommunernas uppgifter. Kommunerna, ungdomsföreningarna och andra organisationer som bedriver ungdomsarbete ansvarar för genomförandet av arbetet. Tjänster inom ungdomsarbetet kan även produceras regionalt genom samarbete mellan flera kommuner. Enligt ungdomslagen definieras en ungdom som en person mellan 13 och 29 år. Kommunerna ska bedriva ungdomsverksamhet som gynnar ungdomarnas välfärd. Kommunen stöttar föreningar och grupper som idkar ungdomsverksamhet så som kulturell och mångkulturell fostran samt miljöfostran och idrott. Man strävar till att alla ungdomar har en trygg plats att gå till förening, enskild grupp eller aktivitetshus/ungdomsgård. Inom kommunerna ordnas aktiviteter och program under skolloven. VISSTE DU? Ungdomsgarantin innebär att varje ungdom under 25 år som saknar en studie- eller arbetsplats ska inom 3 månader anvisas en plats i något sammanhang 2.6.1 Ungas deltagande och hörande av unga De unga skall enligt lag beredas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga skall också höras i ärenden som berör dem. I alla kommuner finns elevkårsstyrelser inom den grundläggande utbildningens högre klasser och i andra stadiet. Deras främsta uppgift är att föra elevernas talan och öka elevernas trivsel i skolan. Alla elever är medlemmar i elevkåren. Alla kommuner har vid tidpunkten för uppgörandet av denna plan ett eget ungdomsråd/ ungdomsfullmäktige för att höra unga. Ungdomsrådet/Ungdomsfullmäktige ska höras i frågor som berör dem. Utmaningen för ungdomsrådet är att hela tiden marknadsföra sig/informera andra ungdomar om att vi finns och vill/kan påverka i frågor som berör ungdomar. Ungdomsrådet skall synas och verka där ungdomar finns. 2.6.2 Kommunöverskridande samarbete kring ungdomsfrågor 2.6.2.1 Ungdomsgarantin och uppsökande ungdomsarbete Med ungdomsgaranti avses att varje ungdom under 25 år som saknar studie- eller arbetsplats ska inom 3 månader anvisas en plats i något sammanhang. År 2013 befann sig 9,4 procent av 17 24-åringarna i regionen utanför utbildningssystemet och siffran har stigit över tid. Det uppsökande ungdomsarbetet i vår region handhas av musikcafé After Eight och Kokkotyöstiftelsens Jakobstadsenhet RETRO. Uppsökarna arbetar i regionen för att 13

nå alla ungdomar som slutfört grundskolan men inte har studie- eller arbetsplats. De erbjuder dessa ungdomar hjälp och stöd. En styrgrupp bestående av representanter från olika sektorer vägleder och utvecklar arbetet. 2.6.2.2 Ungdomsverkstäder Musikcafé After Eight i Jakobstad erbjuder regionens kommuner ungdomsverkstäder. Ungdomar i åldern 16-29 år har möjlighet till arbetsprövning och arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. En styrgrupp för ungdomsverkstäderna bestående av representanter från ungdoms-, utbildnings-, socialoch hälsovårdssektorerna vägleder och utvecklar verksamheten. Målsättningen är att ge meningsfull arbetspraktik utgående från ungdomarnas egna förutsättningar. 2.6.2.3 Drogförebyggande gruppen Den drogförebyggande gruppen i regionen består av ett sektorövergripande nätverk som bistår med sakkunskap och koordinering av olika drogförebyggande satsningar. Gruppens främsta uppgift är att uppmuntra och stöda nejdens skolor, föreningar och föräldrar till olika rusmedelsförebyggande aktiviteter. Målsättningen är att stöda skolor och de aktörer som erbjuder fritidsverksamhet i det drogförebyggande arbetet. 2.6.2.4 Ungdomsportalen Decibel.fi Decibel är en tvåspråkig webbportal för ungdomar i åldern 13-25 år. Den upprätthålls av elva österbottniska medlemskommuner. Decibel.fi bjuder ut informations- och rådgivningstjänster, kommer med fakta, råd, tips och erfarenheter. Ungdomar kan anonymt ställa frågor om allt mellan himmel och jord och få svar av ungdomsinformatörer och experter. På portalen hittar man också en länk mellan ungdomarna och beslutsfattarna och där via kan man nå de som fattar beslut i den egna kommunen. Decibel används flitigt av nejdens unga och utgör den största ungdomsportalen i Svenskfinland. 2.7 Integrationsarbetet I Jakobstadsnejden finns en gemensam enhet som erbjuder service, handledning och information gällande invandrarfrågor. Integrationsenheten arbetar helhetsinriktat oberoende av invandrarorsak. Enheten samordnar kommunens mottagande och integration av invandrare i samverkan med TE-byrån, kommunernas verksamheter och med andra lokala och regionala aktörer. Enhetens huvuduppgift är att på bästa sätt, medverka till att alla nyanlända invandrare erbjuds möjlighet till delaktighet i samhällslivet. 2.7.1 Invandrares rätt till kommunal service Lagen om främjande av integration (1386/2010) beskriver kommunens roll och ansvar i förhållande till integrationen av invandrare. Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. Kommunen skall se till att de kommunala tjänsterna lämpar sig för invandrare. Kommunerna har också ett program för integrationsfrämjande. 14

Personer som omfattas av lagen och har rätt att åtnjuta kommunens integrationstjänster är: den som har ett giltigt uppehållstillstånd den som har en registrerad uppehållsrätt den som beviljats uppehållskort den som ansökt om och erhållit kommunplats De invandrare som omfattas av lagen har överensstämmande rättigheter och skyldigheter som övriga finländare. De omfattas bl.a. av FPA:s sociala trygghetsförmåner som t.ex. barnbidrag, hyresbidrag, vårdbidrag och handikappbidrag, det samma gäller deras rätt till hälso- och sjukvårdens tjänster, tex. förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster ss. mödrarådgivning, barnrådgivning och skolhälsovård. Familjerna och deras barn har rätt till dagvård och skola på samma grunder som övriga finländare. Turister eller asylsökanden omfattas inte av de integrationstjänster som kommunen ålagts att ansvara för. Är personen en asylsökande utan uppehållsrätt är det en flyktingförläggning eller mottagningscentral som ansvarar för honom/henne framtill beslut om uppehållsrätt fattas. Asylsökande barn i skolåldern har dock rätt till skolgång under väntetiden, däremot har barn under skolåldern inte rätt till dagvård. Gällande hälso-och sjukvården har mottagningscentralerna egna hälsovårdar- och läkartjänster, dock har barnen rätt till s.k. akutsjukvård samt barnrådgivningens och skolhälsovårdens tjänster. 3 Servicesystemet inom barnskyddet i kommunerna Den nya socialvårdslagen (1301/2014) trädde i kraft den 1.4.2015. Målet med lagen är att stärka basservicen, minska behovet av korrigerande åtgärder och istället främja tidigt stöd samt stärka ett klientorienterat och övergripande synsätt för att bemöta klientens behov. Barnfamiljer ska enligt socialvårdslagen ha rätt till service utan klientskap inom barnskyddet. Förebyggande tjänster till familjer, t.ex. hemservice eller stödfamilj, ska minska på behovet av tunga korrigerande barnskyddsåtgärder. Ett barn blir klient inom barnskyddet först om det konstateras finnas behov av barnskydd eller om familjen får stödåtgärder inom ramen för barnskyddet, såsom t.ex. effektiverat familjearbete, familjerehabilitering eller placering av barn utanför hemmet. Hälso- och sjukvårdstjänster som är nödvändiga för barnets hälsa måste ordnas utan dröjsmål. Ett barn kan placeras brådskande endast om förutsättningarna för omhändertagande uppfylls och barnet är i omedelbar fara. VISSTE DU? Barnfamiljer har enligt socialvårdslagen rätt till service utan klientskap inom barnskyddet För att främja barns och unga personers välfärd skall kommunen utöver barnskydd också ordna förebyggande barnskydd då barnet eller familjen inte är klient inom barnskyddet. Genom det förebyggande barnskyddet främjas och tryggas barns uppväxt, utveckling och välfärd samt ges stöd i föräldraskapet. Det förebyggande barnskyddet omfattar sådant stöd och särskilt stöd som ges till exempel inom undervisning, ungdomsarbete och dagvård, vid rådgivningsbyråerna för mödravård och barnavård samt inom annan socialoch hälsovård. Barnskyddslagen utgör grunden för barnskyddsarbetet och enligt 11 1 mom. i lagen ska kommunen se till att barnskydd till sin inne-börd och omfattning ordnas såsom behovet i 15

kommunen förutsätter. Inom barnskyddet skall tillvägagångssättet vara så finkänsligt som möjligt och i första hand innebära stödåtgärder inom öppenvården, om inte barnets bästa kräver annat. När barnets bästa kräver vård utom hemmet, skall sådan ordnas utan dröjsmål. Vård utom hemmet skall ordnas så att strävan efter att återförena familjen beaktas utifrån barnets bästa. Enligt lagen ska barnskyddet: 1. främja barnets gynnsamma utveckling och välfärd 2. stödja föräldrarna, vårdnadshavarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran i fostran av och omsorg om barnet 3. sträva efter att förebygga barnets och familjens problem samt 4. tillräckligt tidigt ingripa i problem som observerats. 3.1 Behovet av barnskydd i regionen År 2014 gjordes 801 barnskyddsanmälningar i regionen. Det innebär att 4,1 procent av 0-17-åringarna i nejden blivit föremål för en barnskyddsanmälan, vilket kan jämföras med 5,9 procent av hela landets 0-17-åriga befolkning under samma år. Av 0-17-åringarna i regionen var 0,5 procent omhändertagna eller brådskande placerade år 2014, medan 5,1 procent av åldersgruppen befann sig inom någon av öppenvårdens stödåtgärder. I hela landet var 1,1 procent av 0-17-åringarna omhändertagna medan 7,5 procent av åldersgruppen fanns upptagen i öppenvård år 2014. Barnskyddsanmälningarna och andelen klienter inom barnskyddet är således lägre än riksgenomsnittet, men dessvärre har siffrorna gått upp i regionen under de senaste åren. Ur tabellen nedan framgår de färskaste statistiska uppgifterna som finns att tillgå om kommunernas barnskydd när denna välfärdsplan uppgörs. Uppgifterna avser situationen per den 31.12.2015. Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo Övriga kommuner Totalt Antal barnskyddsanmälningar Antal placerade barn i anstalt Antal placerade barn i familjevård Antal placerade barn i eftervård Antal brådskande placerade Antal barn i öppen vård * Antal barn i eftervård (över 18 år) ** 489 124 84 79 1 777 20 4 2 1 27 16 3 1 3 23 7 7 2 2 160 79 38 33 310 22 6 1 3 32 *) Med öppen vård avses alla sådana barnskyddsåtgärder som inte innefattar placering av barn. **) Med eftervård avses åtgärder som ges åt klienter i åldern 18-21 år. Eftervården är frivillig. Vid bedömningen av behovet av barnskydd och vid genomförandet av barn-skydd ska barnets bästa beaktas i första hand (barnskyddslagen 4 ). 16

Vid bedömningen av barnets bästa ska uppmärksamhet fästas vid hur olika åtgärdsalternativ och lösningar garanterar barnet: 1. en harmonisk utveckling och välfärd samt nära och fortgående mänskliga relationer, 2. möjlighet till förståelse och ömhet samt övervakning och omsorg i enlighet med ålder och utvecklingsnivå, 3. en utbildning som motsvarar barnets anlag och önskemål, 4. en trygg uppväxtmiljö samt fysisk och psykisk integritet, 5. utveckling till självständighet och mognad till ansvarsfullhet, 6. möjlighet att delta och påverka i frågor som gäller barnet självt samt 7. hänsyn till språklig, kulturell och religiös bakgrund. Utöver kriterierna som ingår i barnskyddslagen kan förverkligandet av barnets bästa också granskas med tanke på rättvisa, öppenhet, tillförlitlighet och trygghet. Principen om minsta ingripande åtgärd = Myndigheterna ska vidta åtgärder på lägsta möjliga nivå för att åstadkomma det resultat som behövs De åtgärder som myndigheterna vidtar ska stå i rätt proportion till syftet med att hjälpa klienten. Principen är att myndigheterna ska vidta åtgärder på lägsta möjliga nivå för att åstadkomma det resultat som behövs (princi-pen om minsta ingripande åtgärd). Detta är särskilt viktigt när det handlar om oönskade ingripanden i familjers integritetsskydd i syfte att förverkliga tillräckliga barnskyddsåtgärder. En av nycklarna till att utveckla effektiva barnskyddstjänster är att stärka bar-nens, de ungas och föräldrarnas delaktighet. För att vara delaktiga måste de olika parterna i ett barnskyddsärende kunna uppleva och lita på att de blir hörda och får föra fram sina egna åsikter i ärendet som behandlas. Tillräcklig information och samarbete i rätt tid är viktigt, särskilt med hälso- och sjukvår-den, småbarnspedagogiken och skolan samt med familjen. 3.2 Resurser som krävs inom barnskyddet Barnskyddet kräver en särskild kompetens av personalen. Personalen och ledningen måste engagera sig långsiktigt i att utveckla den kompetens som behövs i barnskyddsarbetet. Som stöd för det krävande arbetet behövs: en stark grundläggande utbildning, specialutbildning och fortbildning, kunskaper inom arbetets olika delområden, handledning, ombesörjande av utvecklingen av barnskyddet och användning av expertgrupper. Enligt kvalitetsrekommendationer skall en socialarbetare vara ansvarig för ca 25-30 barn. I vår region har i detta nu en socialarbetare ca 50-60 barn. I ett aktivt skede av arbetet skall socialarbetaren enligt kvalitetsrekommendationer träffa barnet personligen 2 h/mån. Utvecklingen av barnskyddsarbetet fortsätter i regionen. För att göra arbetet mera hanterbart indelas barnskyddet i: 1. Utredningsteam 2. Öppenvårds team 3. Placering / eftervårdsteam En schematisk överblick av arbetsprocesserna inom barnskyddet återfinns i bilaga 2. 17

4 Samarbetet kring välfärdstjänsterna för barn och unga Samarbetet mellan de instanser som upprätthåller tjänster för barn och unga sker på flera olika nivåer. En del kommunala tjänster har centraliserats och produceras helt och hållet i form av kommunöverskridande samarbete. Även i de fall där kommunerna självständigt ordnar servicen förekommer ett betydande interkommunalt samarbete både på formell och informell nivå. Förutom det kommunöverskridande samarbetet krävs det ett konstruktivt sektorövergripande samarbete inom kommunen för att säkra kvaliteten på tjänsterna. Slutligen samarbetar kommunerna också med tredje part, såsom statliga myndigheter, församlingar och föreningar. Samarbetet med aktörer utanför kommunen kan handla om att kommunala uppgifter köps av utomstående serviceproducenter, men det kan också ske genom utbyte av information och kompletteringar av den kommunala kärnverksamheten. 4.1 Översikt av befintliga samarbetsnätverk En stor del av välfärdstjänsterna till barn och unga ordnas idag via avtal som kommunöverskridande samarbeten. Social- och hälsovårdsverket betjänar samtliga fyra kommuner och även en betydande del av ungdomsarbetet har ordnats inom kommunöverskridande nätverk (se ytterligare information i kap 2.4.2). Därutöver finns det en uppsättning interkommunala sektorövergripande samarbetsnätverk av formell karaktär inom olika verksamheter. Nedan följer en redogörelse över ett par av samarbetsgrupperna, som kan anses särskilt betydelsefulla gällande utvecklandet av barns och ungas välfärdstjänster. 4.1.1 Koordinationsgruppen samarbete mellan småbarnsfostran, grundläggande utbildning samt socialoch hälsovård För att upprätthålla och utveckla samarbetet mellan småbarnsfostran, grundläggande utbildning och socialoch hälsovården har den regionala samarbetsnämnden beslutat att tillsätta en koordinationsgrupp för barnoch familjearbete. Gruppen startade som en samarbetsgrupp för chefer inom verksamheter som berör barn, ungdomar och barnfamiljer på Social- och hälsovårdsverkets område inom ramen för två KASTE-familjeprojekt som kommunerna deltog i. Efter att projekten avslutades har koordinationsgruppen fortsatt som normal interkommunal verksamhet. Samarbetsnämnden har utsett medlemmarna i gruppen, vilka består av ett antal ledande tjänstemän inom områdena socialoch hälsovård, grundläggande utbildning och småbarnsfostran i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. 4.1.2 Styrgruppen för elevvården Enligt lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) ska utbildningsanordaren tillsätta en styrgrupp för elevvården. Lagen ger även möjlighet för två eller flera utbildningsanordnare att tillsammans tillsätta en gemensam styrgrupp för elevvården och den modellen har man gått in för i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Gruppen består av cheferna för bildningsväsendena inom respektive kommun samt chefsläkaren för hälsooch sjukvården, chefen för socialvården och överskötaren inom primärvårdens öppenvård vid Social- och hälsovårdsverket. 18

Styrgruppens uppgift är att ansvara för den allmänna planeringen, utvecklingen, styrningen och utvärderingen av de enskilda utbildningsanordnarnas elevvård. Styrgruppen samlar in och sammanställer alla enskilda skolors elevvårdsplaner för att på så vis få en översikt av elevernas hälsa. Uppföljningen sker årligen. 4.1.3 Informella samarbetsnätverk Kommunerna i nejden har ett stort utbyte av varandra även på det informella planet. Tjänstemän inom bl.a. småbarnsfostran, grundläggande utbildning och ungdomsarbete träffas regelbundet till informella möten med kollegorna från grannkommunerna. Betydelsen av de informella mötena ska inte underskattas de fyller en viktig funktion gällande utbyte av information och utformningen av gemensamma riktlinjer för hela nejden. Av kollegorna får tjänstemännen också värdefulla råd och handledning. Ett fruktsamt gränsöverskridande samarbete bygger på låga trösklar det är därför skäl att försöka sprida den naturliga och lediga samarbetskulturen som redan existerar kommunerna emellan till nya nivåer och sektorer. 4.2 Vidareutveckling av samarbetet Ansvaret att främja invånarnas välfärd fördelas mellan alla kommunala förvaltningar, vilket innebär att de måste samarbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Gällande utvecklingen av samarbetet kring de kommunala välfärdstjänsterna, är det skäl att konstatera att man borde satsa ytterligare på de yrkesövergripande och gränsöverskridande nätverken. Faktum är ju att kommuninvånarna ofta är kunder inom flera kommunala verksamheter samtidigt och ett kundorienterat perspektiv fordrar därför ett helhetsgrepp. Kunden ska inte behöva uppleva motstridigheter och överlappningar mellan olika serviceformer, utan verksamheterna ska komplettera varandra och stå för en enhetlig linje. För att åstadkomma detta bör kommunen stärka det interna samarbetet sektorer emellan, så att man vidgar perspektivet och även ser till helheten utanför den egna sektorn. Barns och unga personers välfärd angår inte bara de instanser som erbjuder tjänster som riktar sig specifikt till de yngre åldersgrupperna, utan alla kommunala sektorer bör beakta barns välbefinnande i sin verksamhet. Det gäller både inom småbarnsfostran, grundläggande utbildning, socialomsorg, hälso- och sjukvårdstjänster, teknisk sektor och samhällsplanering liksom kultur- och fritidstjänster. Kommunerna samarbetar även med de lokala församlingarna samt med olika föreningar gällande bl.a. barnoch ungdomsarbete, familjerådgivning samt kultur- och fritidstjänster. I Jakobstad upprätthåller församlingarna och Folkhälsan morgon- och eftermiddagsverksamheten. I övrigt utgör tjänsterna som tredje sektorn tillhandahåller ett komplement till de kommunala välfärdstjänsterna. Det är dock skäl för kommunerna att upprätthålla och vidareutveckla samarbetet med tredje sektorn på generell nivå. 19

5 Genomförande och uppföljning av planen Kommunallagen förpliktigar kommunerna att främja sina invånares välfärd. Välfärdsplanen innehåller en analys av välfärdssituationen hos nejdens barn och unga samt en översikt av det befintliga serviceutbudet. Slutsatsen av nulägesanalysen blir att de flesta barn och unga mår bra, men att situationen hos dem som har det värst tenderar att kontinuerligt försämras. För att öka barns och ungas välfärd bör vi fråga oss hur vi kan vidareutveckla välfärdstjänsterna så de blir mer ändamålsenliga och förmår fånga upp de barn och unga som riskerar att marginaliseras. En av nycklarna till en framgångsrik utveckling av välfärdstjänsterna är att involvera vårdnadshavarna i alla de insatser som görs för barn och unga. Barnskyddslagen framhäver att det är vårdnadshavarna som innehar det främsta ansvaret för barnens välfärd, vilket indikerar att samhällsinstanserna bör satsa på att stöda föräldraskapet. Erfarenheterna från de kommunala sektorerna som dagligen arbetar med barn och unga vittnar också om att supporten från vårdnadshavarna är absolut nödvändig för att insatser för att främja barnens välbefinnande ska lyckas. Kort sagt: utan föräldrarnas stöd ingen utveckling. De kommunala välfärdstjänsterna fördelar sig mellan olika sektorer. Samarbetet mellan dessa instanser bör intensifieras och utvecklas utifrån en helhetssyn. Främjandet av barns och ungas välfärd ankommer alla kommunala förvaltningar. Likaså bör det interkommunala samarbetet och samarbetet med aktörer från tredje sektorn utvecklas på en generell nivå. Utifrån målsättningen att skapa ett optimalt välmående för barn och unga bör de olika instanserna finna nya samarbetsstrukturer som betonar ett allomfattande ansvarstagande. 5.1 Sektorvisa spetsprojekt för planeperioden Arbetsgruppen var redan i ett tidigt skede överens om att välfärdsplanen bör utmynna i konkreta förslag på utvecklingsåtgärder för att höja barns och ungas välfärd. Genom arbetet med planen har barns och ungas nuvarande välmående kartlagts och man har kunnat identifiera att det befintliga serviceutbudet bör utvecklas för att svara på de behov som föreligger. Utifrån slutsatsen att vi från de kommunala tjänsternas sida bör intensifiera det förebyggande arbetet, stödet av föräldraskapet samt samarbetet instanser emellan har upprätthållarna av tjänster för barn och unga getts i uppgift att utse ett spetsprojekt för sin egen sektor. Spetsprojekten består av konkreta åtgärdspaket som ska genomföras under planeperioden. Nedan följer en beskrivning av varje spetsprojekt: Småbarnsfostran och grundläggande utbildning inklusive förskola, morgon- och eftermiddags-verksamhet samt elevhälsa Utökat och professionellt samarbete för barns och elevers bästa Barnets och elevens bästa står i fokus. Personalen skall bidra med sin kärnkunskap och bör samarbeta med behövliga aktörer för att skapa ett holistiskt välbefinnande för det enskilda barnet och eleven. Personalen skall ha ett professionellt och handlingsinriktat arbetssätt att stöda föräldrarna. Personalen skall med sin professionella kunskap och via aktuella styrdokument vid behov kunna handleda föräldrarna inom sitt kärnområde. Personalen skall via fortbildning ges möjlighet att även kunna handleda föräldrarna till annan behövlig service. 20

Hälso- och sjukvården Föräldrastöd inom det hälsofrämjande arbetet Enligt statsrådets förordning (380/2011) ska kommunens rådgivningar ordna återkommande hälsoundersökningar för alla som väntar barn eller hör till en på förhand fastslagen åldersklass samt hälsoundersökningar som utgår från individuella behov. En del av undersökningarna är omfattande och görs multiprofessionellt. Under dessa undersökningar utreds familjens välbefinnande och vid behov görs också en plan för barnets och familjens välbefinnande och hälsa. Under år 2016 ska socialoch hälsovårdsverket utveckla en översektoriell, multiprofessionell servicehelhet som stöder arbete med barn, unga och familjer. Inom de ramarna ska barnoch mödrarådgivningen utveckla stöd för föräldrarna. Redan under graviditeten får familjen stöd via förnyade förberedelsekurser. De nya förberedelsekurserna har påbörjats redan under år 2015, men förbättringen av metoderna fortsätter. Målet är att öka båda föräldrarnas delaktighet. Därtill implementeras även familjebarnmorska-verksamhet. Familjebarnmorska är en resursperson för familjer med särskilda behov och stöder också familjeterapeutens arbete. Verksamheten har inletts hösten 2015 men ska finslipas under år 2016. Efter att familjen har fått sitt första barn erbjuds också gruppverksamhet som stöder föräldraskapet. Föräldraskapet främst är en sektoröverskridande, förebyggande gruppverksamhet för att förstärka föräldraskapet. Familjeprogrammet förverkligas i samarbete med Folkhälsan och Mannerheims barnskyddsförbund. Målet är att i ett tidigt skede kunna stärka anknytningen i familjen och stöda samspelet mellan barn och föräldrar. Genom att båda föräldrarna deltar i gruppen stöder kursen ett delat föräldraskap och ger stöd i parrelationen. Flera hälsovårdare och familjearbetare är redan utbildade i metoden. Kurserna ska ordnas i samarbete med familjearbetarna. Ungdomsarbetet Ledd verksamhet inom pojk- och flickgrupper för ungdomar i risk för marginalisering Steget från årskurs 6 till årskurs 7 är rätt stort. Många känner otrygghet inför förändringen och utvecklingen från barn till ungdom för med sig många frågor och funderingar som inte alltid är lätta att prata om. Som spetsprojekt inom ungdomsarbetet ska kommunerna sträva till att ordna, åtminstone under en del av året, stödgrupper för ungdomar i risk för marginalisering. Stödgrupperna innefattar ledd verksamhet, såsom tjej- och pojkgrupper för åldern 12-13 år, för att stärka självkänslan och knyta kontakter. Grupperna innefattar också drogförebyggande verksamhet. 21

Familjeservicecentralen Satsningar på det förebyggande barnskyddsarbetet som sker inom andra instanser Det förebyggande barnskyddsarbetet ankommer hela kommunen och alla myndigheter. Ansvaret vilar således på alla sektorer och för att lyckas med insatserna bör kommunerna satsa på att utveckla det sektorövergripande samarbetet. Målet är att samhället ingriper så tidigt som möjligt i barnets situation och erbjuder ändamålsenligt stöd, innan läget förvärras och barnet i ett senare skede hamnar att utstå tyngre korrigerande åtgärder. Under välfärdsplanens genomförandeperiod tar familjeservicecentralen vid Socialoch hälsovårdsverket ett övergripande ansvar för att medvetandegöra personalen inom övriga kommunala sektorer om vad det förebyggande barnskyddsarbetet innebär i deras verksamhet. Avsikten är att uppmärksamma personalen på hur de konkret jobbar förebyggande och att de ska kunna bedöma när dessa åtgärder inte längre räcker till, utan ärendet bör överföras till barnskyddsenheten. Insatserna förverkligas genom större utbildningstillfällen som riktar sig till personalen inom mödra- och barnrådgivning, småbarnsfostran, förskola och grundläggande utbildning liksom församlingens dagklubbar. Som uppföljning ordnas även handledningsträffar för mindre personalgrupper inom ett visst geografiskt område. Det förebyggande barnskyddsarbetet inom andra instanser utvärderas kontinuerligt under planens genomförandeperiod och barnskyddet står till tjänst med expertis och handledning när behov föreligger. För genomförandet och utvärderingen av spetsprojekten ansvarar tjänstemän och befattningsinnehavare från respektive sektor. De förtroendevalda ansvarar för att tillräckligt med resurser reserveras för genomförandet. 5.2 Avslutning Tyngdpunkten för de utvecklingsförslag som ges i välfärdsplanen för barn och unga ligger på förebyggande arbete och tidigt ingripande. Barnskyddet samt främjandet av barns och ungas bästa ska inte ses som ett arbete som ankommer enbart på de sociala myndigheterna, utan på alla förvaltningar. Fokuseringen på förebyggande arbete ligger även i linje med de målsättningar som betonas på nationell nivå. För att möta framtidens utmaningar och svara på nya behov bör de kommunala sektorerna vara beredda att omorganisera sin verksamhet och hitta nya arbetsmetoder. Främjandet av barnens och övriga kommuninvånares välfärd kräver att trösklarna mellan olika sektorer sänks och att man blir bättre på att samverka. På längre sikt vore det värt att utreda Från servicefragmentering till serviceintegrering! satsningar på servicehelheter inte bara på en administrativ nivå, utan konkret på så vis att man fysiskt samlar olika serviceformer under samma tak. Genom att sammanföra instanser inom t.ex. småbarnsfostran och grundläggande utbildning, rådgivning, familjearbete, bibliotekstjänster och ungdomsarbete under gemensamma verksamhetspunkter optimeras möjligheterna för ett välfungerande samarbete och en gemensam samsyn sektorer emellan. 22

Källförteckning Barnombudsmannens byrå (2014): Eriarvoistuva lapsuus, Lasten hyvinvointi kansallisten indikaattoreiden valossa. Lapsiasiavaltuutetun vuosikirja 2014. Lapsiasiavaltuutetun toimiston julkaisuja 2014:3. Barnskyddslag (417/2007) http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070417 Finlands Kommunförbund (2016): Kommunens uppgifter http://www.kommunerna.net/sv/kommuner/kommunernas-uppgifter/sidor/default.aspx Finlands Kommunförbund (2016): Välfärdskommunen http://www.kommunerna.net/sv/serviceomraden/valfardskommunen/sidor/default.aspx Folkhälsan (2016): Familjeprogrammet Föräldraskapet främst http://www.folkhalsan.fi/ startsida/var-verksamhet/barn--familj/familjens-relationer/foraldraskap/ Handlingsprogram för rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt munhälsovård 2012-2015 https://www.sochv.jakobstad.fi/download/20205/a%20href Institutet för hälsa och välfärd (2016): Sotkanet.fi statistikuppgifter om finländarnas välfärd och hälsa: https://www.sotkanet.fi/sotkanet/sv/taulukko/?indicator=szayttauije0njk0tsiin7e21q OyS62NgJRhnrWhp3WSk3UIkJPhD1KUHm_obm1kBgA=&region=szZKjU8Oj0ixNgyJN7Y2c o83cvqeaa==&year=sy4rttbs0zueaa==&gender=t&abs=f&color=f Jakobstadsregionens integrationsprogram 2014-2017 http://jakobstad.fi/jbst/upload/ doc/5062.integrationsprogram.pdf Jakobstadsregionens omfattande välfärdsberättelse 2013-2016 Kommunallag 410/2015 http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2015/20150410 Lag om elev- och studerandevård (1287/2013) http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2013/20131287 Lag om främjande av integration (1386/2010) http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2010/20101386 Lag om grundläggande utbildning (628/1998) http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980628 Lag om småbarnspedagogik (36/1973) http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1973/19730036 Lag om ändring av lagen om barndagvård (580/2015) http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2015/20150580 23

Social- och hälsovårdsministeriet (2014): Kvalitetsrekommendation för barnskyddet. Social-och hälsovårdsministeriets publikation 2014:5 http://www.julkari.fi/handle/10024/116239 Socialvårdslag (1301/2014) http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2014/20141301 Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande munhälsovård för barn och unga (338/2011) http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110338 Unicef (2016): FN:s konvention om barnets rättigheter https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full Undervisnings- och kulturministeriet (2015): Pressmeddelande 22.10.2015 http://minedu.fi/opm/tiedotteet/2015/10/vaka.html?lang=sv&extra_locale=sv Ungdomslag (72/2006) http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2006/20060072 Utbildningsstyrelsen (2016): Fostran, utbildning och examina http://oph.fi/utbildning_och_examina Utbildningsstyrelsen (2011): Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen. Föreskrifter och anvisningar 2011:1 http://oph.fi/ download/131414_grunderna_for_morgon_och_eftermiddagsverksamheten_inom_grundlagga nde_utbildningen_2011.pdf Wahlbeck, Kristian, Cuijpers, Pim & Holte, Arne (2015): Prevention of depression and promotion of resiliance in Europe. Rapport som presenterades för Europeiska kommissionen 17.11.2015 http://www.mielenterveysseura.fi/ 24

Bilaga 1 25

Bilaga 2 26

Illustrationerna är gjorda av Nykarleby konstskola för barn och unga 27

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 176 Dnr: 28/2015 142 Val av utredningsgrupp för dagvård, förskola och skola i Bennäs och Östensö I kommunens byggnadsprogram finns ett planeringsanlag (30 000 ) infört detta år för renovering och tillbyggnad av Bennäs skola. Anslag för renovering av fasad och tillbyggnad finns antaget åren 2017-2018. Totalsumman för projektet uppgår till 530 000. Planeringskommittén beställde i januari 2016 en konditionsgranskning av Bennäs skola. Granskningen visar att de planerade åtgärdena som ursprungligen varit tänkt att göras på fastigheten inte räcker till. Fuktskador och mikroförekomster i golv gör att renoveringskostnaderna blir betydligt högre än beräknat. Även skolans fasad kräver mera åtgärder än planerat. Tekniska avdelningen gör nu ett kostnadsförslag på renovering av den befintliga fastigheten utgående från det vi vet i dagsläget. Hälsoinspektionen har gett anvisningar och ställt krav på vilka åtgärder som på kort sikt nu behöver göras i fastigheten. Bl.a. kommer golvet i ett klassrum att få ny plastmatta efter att betongkonstruktionen torkats och förseglats. Föräldrarna i Bennäs skola har informerats om läget 14.3.2016. Planeringskommittén för Bennäs skola föreslår att en ny utredningsgrupp tillsätts som får i uppdrag att göra en utredning över hur utrymmesproblematiken berörande dagvård- förskola och skola skall lösas i Bennäs. Kommundirektörens förslag: 1. Planeringskommittén för Bennäs skola befrias från sitt uppdrag. 2. Ny utredningsgrupp tillsätts. I utredningsgruppen ingår: Roger Eriksson (ordf.) Christian Backlund, Johanna Holmäng, Majvor Östman, Rolf Sundqvist (tj,man), Peter Sundqvist (tj.man), Catarina Herrmans (tj.man), Yvonne Borgmästars (tj.man), Ritva Kulla (tj.man), Monika Holmgård (tj.man) och Johan Värnström (tj.man). 3. Utredningsgruppen förväntas presentera följande för styrelsen: ny kostnadsberäkning för renovering och tillbyggnad av Bennäs skola/förskola utredning av utrymmesbehov för dagvård- förskola och skola i Bennäs och Östensö en lösning för dagvård- förskola och skola som innefattar både Bennäs och Östensö skolas upptagningsområden (innefattar en kostnadsberäkning och förslag till tidtabell) 4. Utredningen färdigställs till kommunstyrelsens budgetbehandling i november. Gruppen koordinerar arbetet för att lösa den akuta utrymmesbristen i Bennäs skola under planeringsprocessen. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 177 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 178 Dnr: 582/2003 143 Godkännande av elevplatser vid Jakobstadsnejdens musikinstitut Direktionen för Jakobstadsnejdens musikinstitut meddelar att 63 elever från Pedersöre kommer att vara inskrivna vid musikinstitutet under läsåret 2016-2017. Av dessa har 13 elever godkänts vid vårens inträdesförhör. Direktionen anhåller om att Pedersöre kommun godkänner de nyantagnas elevplatser. Under år 2016 är kostnaderna per elev ca 1 400. År 2016 har kostnaderna för musikinstitutet budgeterats till 81 200. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen godkänner de nyantagnas elevplatser enligt anhållan. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 179 144 Kommunstyrelsens sammanträdestider hösten 2016 Kommunstyrelsen bör göra upp en sammanträdestidtabell för hösten 2016. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar hålla sina ordinarie sammanträden under hösten enligt följande: 15 augusti 5 september 19 september 3 oktober 17 oktober 31 oktober 14 november 23-24 november (budgetmöte) 28 november 12 december Sammanträdena börjar i regel kl. 16.30. Vid behov kan kommunstyrelsen också sammankallas till extra sammanträden. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar

PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 27.06.2016 180 145 Anmälningsärenden 1. Social- och hälsovårdsnämndens protokoll 14.6.2016 (Dnr 62/2016) Social- och hälsovårdsnämndens protokoll från den 14 juni 2016 bifogas föredragningslistan. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen antecknar protokollet för kännedom Kommunstyrelsens beslut: Antecknades. ------ 2. Besök från VR VR:s VD Mikael Aro och planeringschefen för passagerartrafik Antti Turunen besökte tidigare i dag Jakobstad och Pedersöre. Vid besöket diskuterades bl.a. tågtidtabellerna. Vid besöket deltog också representanter för kommunerna och nejdens riksdagsledamöter. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen antecknade besöket för kännedom. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar