Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Andreia Balan
Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av kunskap Samhället efterfrågar komplexa kunskaper vilket ställer andra krav på bedömningsinstrument och bedömningspraktik
Utgångspunkter Bedömning har en styrande effekt på elevernas lärande mot antingen ytinriktat eller djupinriktat lärande Bedömning kan användas som ett redskap för att utveckla elevernas förmågor i stället för att enbart mäta dem
Tänk om bedömningen kan ses som en del av lärandeprocessen och i så fall tänk om vi använder bedömningen som ett redskap för att förbättra undervisningen och ge bättre förutsättningar för elevernas lärande
Genombrott 1998 när Paul Black och Dylan Wiliam publicerade sin forskningsöversikt om formativ bedömning. runt 600 vetenskapliga artiklar
Formativ bedömning eller BfL En bedömning anses vara formativ om evidens eller information om elevernas förståelse används av olika aktörer (lärare, elever eller klasskamrater) för att anpassa undervisningen och elevernas lärande. Detta innebär att även bedömningar som konstrueras i summativt syfte (som till exempel nationella prov) kan ha en formativ funktion om resultaten sedan används formativt.
Formativ bedömning eller BfL Bedömning för lärande (BfL) handlar om olika bedömningsprocesser som från början är designade och sedan används i syfte att stödja elevers lärande.
Forskningens bidrag Belägg för att BfL kan ge positiva effekter på elevers lärande Bättre kunskaper om hur vi kan stödja elevernas lärande på ett effektivt sätt Kartläggning av vilka förtjänster och begränsningar som olika metoder har
Forskningsöversikter ett urval Transparanta mål och kriterier - Jönsson & Svingby (2007), Panadero & Jönsson (2013) Feedback- Hattie & Timperley (2007), Nyquist (2003), Shute (2008) Kamrat- och självbedömning - Dochy, Segers & Sluijsmans (1999), Van Zundert, Sluijsmans & Van Merriënboer (2010)
Effekter 0,40 0,15 0 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 0,70 ZONE OFZONE OF DESIRED DESIRED EFFECTS EFFECTS REVERSE REVERSE Formativ bedömning = 0,4 0,7 Från Hattie (2009): Visible learning
Framgångsfaktorer Rank Framgångsfaktorer Faktor Antal studier Effekt 1 Självbedömning 209 1.44 2 Klassrumsbeteenden 160 0.80 3 Undervisningens kvalitet 141 0.77 4 Ömsesidig undervisning 38 0.74 5 Tidigare prestationer 3387 0.73 6 Relationen lärare-elev 229 0.72 7 Feedback 1276 0.72 8 Formativ bedömning till lärarna 21 0.70 9 Kreativitetshöjande program 658 0.70 10 Metakognitiva strategier 43 0.69 Från Hattie (2009): Visible learning
Andra studier Elever som undervisas av effektiva lärare lär sig lika mycket på 6 månader som de skulle ha lärt sig med mindre effektiva lärare på 2 år. (Hanushek & Rivkin, 2006) När elever undervisas av effektiva lärare lär de sig i samma takt oavsett socioekonomisk bakgrund. (Hamre & Pianta, 2005)
Effektiva lärare definieras av hur de arbetar med: Kopplingen till läroplanen Bedömning Att skapa en klassrumskultur som uppmuntrar elevernas lärande och utveckling Att utveckla elevernas metakognition Att utveckla elevernas strategier för bearbetning av feedback Att utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper (Graves et al., 2009)
Framgångsrik undervisning tydligt förmedlade mål och kriterier effektiv användning av respons från och till eleverna effektiv användning av diskussioner och interaktioner i klassrummet tydlig koppling mellan styrdokument, aktiviteter och bedömning utmanar eleverna följer upp elevernas kunskapsutveckling Källa: SKL (2014); Coe, Aloisi, Higgins & Major (2014)
Diskutera Vilka av framgångsfaktorerna stämmer in med era uppfattningar. Varför?
Lösningen är inte att hitta en metod utan att känna till olika lärandestrategier och att kunna växla mellan dem utifrån den effekt undervisningen har på elevernas resultat
Det handlar även om att Undervisning Lärande
Bedömning för lärande Vart eleven är på väg Var eleven befinner sig nu Hur eleven kommer vidare Lärare Elevens kamrater Organisera aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen Ge nyancerad och framåtriktad respons Förtydliga och Beakta förstå elevernas mål syn på och föreställningar om skola, och kriterier undervisning och skolarbete Aktivera eleverna som resurser för varandra Elev Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen (Wiliam & Thompson, 2007)
Faktorer som påverkar processen Stöd i form av material som är anpassat till en BfL- praktik Lärarens attityder och undervisningsfilosofi Att skolkulturen inkluderar även en bedömningskultur Avsätta tid (Heitink, et al.,2016)
Varje strategi Integrering i undervisningen Strategi Koppling till andra strategier Tekniker Grundtanke Utvärdering Förutsättningar Effekter
Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Grundtanke: att skapa en gemensam referensram och ett gemensamt språk att göra tydligt skillnaden i kvalitéer Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens grundtankar och struktur
Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Tekniker Formulera mål i termer av handling Förklara mål och kriterier i början av varje moment Låta eleverna rangordna elevarbeten av olika kvalitet Ge konkreta exempel Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med eleverna Skapa möjligheter för eleverna att delta i designen av sina egna prov/bedömningsinstrument Skapa bedömningsmatriser
Allmänna råd se till att eleverna förstår syftet med de aktiviteter som ska ske i undervisningen, vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper, kontinuerligt ge varje elev konstruktiv återkoppling på hennes eller hans kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare, Ur Planering och genomförande av undervisningen
Reflektion Elevens process Hur vet jag att jag kan? Hur kan jag visa att jag kan? Hur gör jag för att förbättra mig? Hur gör jag för att se vilka framsteg jag har gjort? Undervisningen Varför har vi gjort detta idag? Hur hänger detta ihop med våra mål? Har eleverna blivit hjälpta? Befinner sig undervisnigen och elevernas lärande på samma ställe?
Kom ihåg Det är viktigt att förtydliga delmål för eleverna som till exempel målet med en aktivitet Det är lika viktigt att eleverna förstår helheten i det de håller på med Gamla kunskaper hänger ihop med nya respektive kommande kunskaper
Oftast presenteras ett lärandemål i ett kontext Det är viktigt att eleverna förstår målet utanför kontexten Våra hjärnor är inte särskilt bra på att överföra kunskap från en kontext till en annan
Bedömningsmatriser Uppgiftsspecifika matriser - lättare att förstå Generella matriser mer gynnsamma för formativa syften
Effekter Ökar transparensen Underlättar feedback Underlättar för elever att planera sina uppgifter Ökar reflektionen i undervisningen för både lärare och elever Bidrar till att göra bedömningen meningsfull för elever
Förutsättningar Praktisera användningen Avsätta tid Integrera i undervisningen Kombinera med andra formativa verktyg Engagera eleverna i matriskonstruktionen
Exempel
Kunskapsformer Alla kunskapsformer är kopplade till varje betyg T.ex, analys, utvärdering och tillämpning finns med i alla betygssteg fast formulerade i olika kvalitéer Create Evaluate Analyze Apply Understand Remember
Läroplan Mål Centralt innehåll Kunskapskrav
Läroplanen Målen är formulerade i form av förmågor Kunskapskraven är skrivna i form av kvalitativa kriterier till förmågorna Mål Kunskapskrav Centralt innehåll Med hjälp av innehållet ska eleverna uppnå målen
Vad innebär detta för undervisningen? Undervisningen behöver planeras på ett annat sätt än tidigare Redan vid planeringen behöver det tas hänsyn till bedömningskriterierna Undervisningen utgår inte längre från centralla innehållet utan från förmågorna Vid betygssättning behöver eleverna inte vissa alla förmågor på alla delas i centrala innehållet
Bedömningsmatris Mål Betyg E Betyg C Betyg A Procedurförmåga I arbetet hanterar eleven I arbetet hanterar eleven I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer, flera procedurer, upptäcker flera procedurer, upptäcker upptäcker misstag och och korrigerar misstag och korrigerar misstag löser uppgifter av samt löser uppgifter av samt löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och standardkaraktär med standardkaraktär med med digitala och andra säkerhet, både utan och säkerhet och på ett praxisnära verktyg. med digitala och andra praxisnära verktyg. effektivt sätt, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. Modelleringsförmågan I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.
Progressionsord kopplade till olika kunskapsformer Betyg E Betyg C Betyg A Återge översiktligt utförligt utförligt och nyanserat Förstå översiktligt utförligt utförligt och nyanserat Tillämpa med viss säkerhet med säkerhet med säkerhet Analysera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Utvärdera enkelt nyanserat utförligt och nyanserat Skapa vidareutvecklar
Bedömningsaspekter och progressionsord från Religionskunskap 1 Bedömnings aspekter E C A Etiska modeller och teorier Översiktligt beskriva Utförligt beskriva Utförligt och nyanserat beskriva Etiska analyser Enkla Komplexa Etiska argument Resonemang om livsfrågor Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade Enkla Välgrundade Välgrundade och nyanserade
Uppgift i etik Religionskunskap 1 Vad avgör om en handling är god eller ond respektive rätt eller fel? Inom etiken, studiet av moralen, skiljer man vanligtvis mellan tre olika modeller (Pliktetik, Konsekvensetik och Sinnelagsetik) som var och en anger principer för hur man kan motivera sitt handlande. Problem Beskriv vad som kännetecknar de tre olika etiska modellerna Konstruera ett fall, som landar i ett tydligt etiskt dilemma om en god eller ond handling respektive rätt eller fel. Med utgångspunkt från modellerna redogör för och resonera kring olika ställningstaganden kopplat till ditt fall. Reflektera över dilemmat i ditt fall. Här bör det framgå hur dina tankar förhåller sig till modellerna Följande kunskapskrav används i bedömningen av uppgiften: E C A Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Förmåga Eleven E C A Problemlösning löser enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt relativt väl fungerande sätt väl fungerande sätt väljer och använder strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär förhållandeviss god anpassning till problemets karaktär väl anpassning till problemets karaktär beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt relativt väl fungerande sätt väl fungerande sätt Resonemang för resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen som är enkla och till viss del underbyggda utvecklade och relativt underbyggda utvecklade och väl underbyggda samt på alternativa tillvägagångssätt bidrar till att ge något förslag ger något förslag ger förslag
Historia åk 4-6 VAD SKA ELEVEN VISA? HUR/PÅ VILKET SÄTT? Med vilka kvaltéer visar eleven? MÅL - hur formulerar vi så eleven förstår? GENOMFÖRANDE AV UNDERVISNING Förmåga Eleven E C A Formulera om Vad Ge exempel på ska eleven visa? på aktiviteter som ett sätt så att eleverna förstår eleverna behöver arbeta med för att utveckla sina förmågor. Använda historisk referensram om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. har grundläggande kunskaper om orsaker till föra enkla och och till viss del konsekvenser underbyggda av resonemang samhällsförändr ingar och människors levnadsvillkor och handlingar. undersöka beskriver enkla utvecklingslinjer samband inom mellan olika kulturmöten, tidsperioder. migration, politik och levnadsvillkor har goda kunskaper föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang beskriver förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. har mycket goda kunskaper föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang beskriver komplexa samband mellan olika tidsperioder BEDÖMNING Hur ska eleven visa sina kunskaper?
Exempel på bedömningsmatris i åk 1-2
Exempel på bedömningsmatris
Resultatsammanställning Namn: Läxtest Algebra Prov 1 Algebra Prov 2 Funktioner Prov 3 Geometri Prov 4 Statistik Betyg Då 9 19/1 = 20/G 11/1 = 12/G 10/3 = 13/VG 9/2*=11*/G G Namn Kriteri er Gr uppg Akilles Linjär funk Max Akilles Gr uppg Broar Funk Max Broa r Andr a Prov 1 Algebr a Andra gr funk Max Prov 1 Prov 2 Geo Sann Lösa G1 1 1 1 1 7 7 8 8 problem V1 1 1 1 1 6 6 6 8 V5 0 1 1 1 3 3 4 5 M1 0 1 0 1 1 1 2 4 Resonera G2 1 1 1 1 7 7 8 8 V2 1 1 1 1 6 7 6 8 M3 1 1 0 0 2 3 2 4 Redovisa G3 1 1 1 1 7 7 8 8 V4 0 1 1 1 5 7 7 8 M1 0 1 0 1 1 1 2 4 Tolka G4 1 1 1 1 7 7 8 8 V3 1 1 0 1 6 7 6 8 M2 1 1 0 0 2 3 1 2 M4 0 0 0 0 2 3 0 1 Max Prov 2 Nu
Diskutera Är det något i den första strategin du har fastnat för? Varför? Kan du tänka dig testa det med dina elever?
Exit ticket senast den 25/9
Uppgift Välj en kurs/ämne eller delar av en kurs/ämne som du vill arbeta med för att förtydliga för eleverna Välj en teknik Genomför arbetet med att förtydliga mål och bedömningskriterier under fyra veckor Reflektera över arbetssättet. (se nästa bild) Rekommenderad litteratur för fördjupning: Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande: kap 4 och 5 Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning: kap 1
Reflektion TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. Hur har eleverna upplevt metoden/arbetssättet? RESULTAT På vilket sätt har eleverna fått en bättre förståelse för mål och kriterier? Hur har arbetssättet påverkat er undervisning? Vad har fungerat bra respektive mindre bra? Är det något ni tänker göra annorlunda nästa gång?
Samtalsstruktur egen reflektion/förberedelse innan träffen utifrån frågeställningar (se förra bilden) en i taget berättar/visar kort - ca 2 min/pers. (inga frågor eller kommentarer från övriga) möjlighet får frågor och kommentarer på det man hört efter alla berättat summera i gruppen återkoppla i stora gruppen