Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Relevanta dokument
Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Utbudet av arbetskraft den svenska modellen. Lars Calmfors Ekonomiska rådets möte 12 november Stockholm

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

arbetsmarknadsreformerna Helge Bennmarker, IFAU Lars Calmfors, Stockholms universitet

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

SCB:s statistik om inkomstskillnader

SNS ANALYS nr 55. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Maj 2019

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Stabil andel visstidsanställda

Enkätundersökning bland högutbildade utrikes födda personer. Kv M Kv M Kv M. Utrikes födda Inrikes födda

Nationell samling för unga utanför

Fores 15 januari 2015

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Tillväxt genom mer arbete

Arbetslöshet bland unga

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Inför avtalsrörelsen Lars Calmfors SNS 31/8-2015

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Helena Svaleryd, 18 maj

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Utmaningar på arbetsmarknaden

Arbetsmarknad matchning och etablering

Utvecklingen av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i EU

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Förutsättningar och strategier för Sveriges landsbygder

56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?

NOVEMBER Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar?

Ekonomiska kommentarer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Vem blir medborgare, och vad händer sen? ANNA TEGUNIMATAKA, LUNDS UNIVERSITET

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer?

vilka är skillnaderna? Attributes Influencing Self-Employment Propensity in Urban and Rural Sweden Kent Eliasson Tillväxtanalys

Den nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/

Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak "okänd"

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga Vilka effekter gav det på ungdomsarbetslösheten?

Arbetsförmedlingen och nyanländas etablering på arbetsmarknaden: tidigare erfarenheter och framtida utmaningar

Effektutvärdering av politik

Gjorde undantagsregeln skillnad?

20 Verksamhet efter utbildning

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU 2017 Labour force surveys: 2017

Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)

Företagsbidrag istället för jobb

Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik

Statligt stöd vid korttidsarbete en ny åtgärd vid djupa kriser (Fi2012/4689)

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Phillipskurvan: Repetition

Sara Andersson, Analysavdelningen. återhämtningen. näringslivet. att. län minskade. det historiska. Arbetsförmedlingen

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen

Effekten av riktade skattelättnader på äldres arbetskraftsdeltagande

Reflektioner från Enheten Forskning och utvärdering. - Angående Rambölls slututvärdering av Ung komp.

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Sysselsättningseffekter av ingångslönerna i detaljhandeln

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU 2018

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

Arbets-PM Hur mycket arbetar seniorer?

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Kontakterna och konjunkturen jobb under skoltiden och inträdet på arbetsmarknaden

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

Hur gick det sen? Uppföljning tre år efter omställning

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av september 2011

Frågor för bedömning av utvärdering av projekt

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Hur två kriser påverkade arbetsmarknaden

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012

Jens Sandahl, januari i fjol. för arbete. Arbetsförmedlingen

Börstrender, räntor och konjunktur

Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige

Arbetsmarknadsrapport 2012

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

november 2011 Diagram 1. Antal svenskfödda invånare i arbetsför ålder (20-64 år). År År 2002 År 2021 År 2017 År 2025 År 2011

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Den svenska diskussionen om större lönespridning och enkla jobb. Lars Calmfors 23/4-2018

Transkript:

Johan Egebark Niklas Kaunitz Stockholms universitet 2014-02-11

Introduktion Kan sänkta arbetsgivaravgifter användas för att stimulera sysselsättning för unga? Hur känslig är marginalgruppers sysselsättning m.a.p. arbetskostnad?

Innehåll 1 2 3 4 5 6

Tidigare forskning En reform i två steg Hög och bestående arbetslöshet för OECD som helhet 20 OECD unemployment Unemployment rate 15 10 5 0 1990 1995 2000 2005 2010 15 24 25 54 OECD har rekommenderat riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften för låginkomsttagare

Tidigare forskning Tidigare forskning En reform i två steg Generella nedsättningar (mestadels USA) har gett små effekter på sysselsättning (men stora löneeffekter) Riktade nedsättningar i norden (Sverige, Finland) har gett små effekter på sysselsättning (små löneeffekter) Ingen tidigare studie har undersökt sänkningar riktade mot ungdomar

En reform i två steg Tidigare forskning En reform i två steg Nedsättning: Period: Berörda: Kohorter: 2007 års nedsättning 11.1 procentenheter 1 juli 2007 31 dec 2008 18 24 vid årets ingång 1982 1988; 1983 1989 2009 års nedsättning 15.9 procentenheter 1 jan 2009 30 juni 2014 25 vid årets ingång Född efter 1983; 1984 etc.

En reform i två steg Tidigare forskning En reform i två steg 35 30 Payroll tax rate (%) 25 20 15 10 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 >26 19-25 <19/26

Små förhoppningar om stora effekter Tidigare forskning En reform i två steg IFAU: stora dödviktsförluster, varför subventionera just unga?

Källor Källor Deskriptiv statistik För hela Sveriges vuxna befolkning 2001 2010: Registerdata (LOUISE, RAMS) För ett urval av alla anställda: Detaljerad anställningsdata över löner, arbetade timmar etc. (Lönestrukturstatistiken) samtliga offentliganställda stratifierat urval av privatanställda samkörs för att skapa sysselsättningsmått Vårt sysselsättningsmått: minst 25% av heltid

Deskriptiv statistik, hela populationen Källor Deskriptiv statistik Age cohort, 2006 20 23 25 27 30 Employed, quarter-time 47.3 53.2 56.8 61.7 65.6 Employed, full-time 15.7 25.0 31.0 37.8 40.7 Educ. below HS 14.4 12.5 11.8 13.1 8.17 Educ. HS 77.0 53.5 46.2 42.3 46.1 Educ. above HS 8.61 34.1 42.0 44.6 45.7 Female 48.7 48.8 49.1 49.0 49.0 Foreign-born 12.4 16.6 17.7 18.3 19.0 N 112,618 105,303 108,174 110,202 112,582

Sysselsättning över tid Källor Deskriptiv statistik 70 Employment, yearly average (%) 60 50 40 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20 25 26 27 30 Notes: Employment is defined as working at least quarter time. The two vertical lines indicate the reform years.

Difference-in-Differences (DiD) Difference-in-Differences Utförande Oavsedda effekter av reformen Vi jämför förändringen i sysselsättning över tid för den grupp som studeras (behandlingsgrupp) med motsvarande förändring för en grupp som inte berörs av reformen (kontrollgrupp) en bygger på antagandet att kontrollgruppen fångar upp den sysselsättningsutveckling som behandlingsgruppen skulle ha haft om arbetsgivaravgiften inte skulle ha sänkts

Difference-in-Differences (DiD) Difference-in-Differences Utförande Oavsedda effekter av reformen Vi kontrollerar för (exogena) bakgrundsfaktorer för att göra behandlings- och kontrollgrupp jämförbara Vi använder två olika metoder 1 DiD med linjär regressionsmodell (den gängse metoden) 2 DiD med exakt matchning ickeparametrisk m.a.p. lokala arbetsmarknader (SCB:s def.)

2007 års nedsättning Difference-in-Differences Utförande Oavsedda effekter av reformen År 2007 2008: Vi jämför tre olika par av behandlings-kontrollgrupper Lokalt vid brytpunkten: äldre 25-åringar mot yngre 26-åringar 25-åringar mot 26-åringar (hela kohorter) 19 25-åringar mot 26-åringar för undergrupper (utlandsfödda, arbetslösa, KY)

2009 års nedsättning Difference-in-Differences Utförande Oavsedda effekter av reformen Oklart huruvida kontrollgruppen är giltig för denna period 2009 års nedsättning sammanfaller med en konjunkturnedgång ( the great recession ) Alla jämförbara åldersgrupper har behandlats något tidigare år Vi fokuserar på den kortsiktiga effekten Den långsiktiga effekten sannolikt mindre

Utförande, löner Difference-in-Differences Utförande Oavsedda effekter av reformen Kan förändring i relativlöner förklara effekterna på sysselsättning?

Oavsedda effekter av reformen Difference-in-Differences Utförande Oavsedda effekter av reformen Individer som inte ingår i målgruppen kan påverkas indirekt substitutionseffekter: äldre anställda blir relativt dyrare Förmodligen är substitutionseffekten viktig vi kommer troligen att överskatta reformeffekten

Oavsedda effekter av reformen Difference-in-Differences Utförande Oavsedda effekter av reformen Eftersom vi mäter den relativa effekten överskattar vi förmodligen antalet skapade jobb 2007 är enda året med ren reformeffekt övriga år har individer i målgruppen behandlats även tidigare

Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys

Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys Grafisk representation: Vad händer vid gränsen 25-26? 62 61 Sysselsättningsgrad (%) 60 59 58 57 56 55 54 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Faktiskt utfall

Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys Grafisk representation: Vad händer vid gränsen 25-26? 62 61 Sysselsättningsgrad (%) 60 59 58 57 56 55 54 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Faktiskt utfall Kontrafaktisk utfall Konfidensintervall (95%)

Huvudresultat: 2007 års nedsättning Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys Local 25 vs. 26 19 25 vs. 26 Linear Matched Linear Matched Linear Matched DD 2005 0.001 0.001 (0.003) (0.004) DD 2006 0.001 0.000 (0.004) (0.004) DD 2007 0.006* 0.006 (0.003) (0.005) DD 2008 0.007* 0.007 (0.003) (0.004) R 2 0.09 0.11 N 419,153 419,153 y TG 0.59 0.59 *** p < 0.1%, ** p < 1%, * p < 5%, p < 10% Notes: Years 2001 2008. Fixed effects included for year, gender, age, local labor markets (LLM), immigration status, and country of birth. Standard errors are clustered on LLM (Linear) or bootstrapped (Matched).

Huvudresultat: 2007 års nedsättning Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys Local 25 vs. 26 19 25 vs. 26 Linear Matched Linear Matched Linear Matched DD 2005 0.001 0.001 0.003 0.002 (0.003) (0.004) (0.002) (0.002) DD 2006 0.001 0.000 0.001 0.001 (0.004) (0.004) (0.001) (0.002) DD 2007 0.006* 0.006 0.008*** 0.008*** (0.003) (0.005) (0.002) (0.002) DD 2008 0.007* 0.007 0.005* 0.005* (0.003) (0.004) (0.002) (0.002) R 2 0.09 0.11 0.09 0.10 N 419,153 419,153 1,735,836 1,735,836 y TG 0.59 0.59 0.59 0.59 *** p < 0.1%, ** p < 1%, * p < 5%, p < 10% Notes: Years 2001 2008. Fixed effects included for year, gender, age, local labor markets (LLM), immigration status, and country of birth. Standard errors are clustered on LLM (Linear) or bootstrapped (Matched).

Huvudresultat: 2007 års nedsättning Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys Local 25 vs. 26 19 25 vs. 26 Linear Matched Linear Matched Linear Matched DD 2005 0.001 0.001 0.003 0.002 0.002 0.003 (0.003) (0.004) (0.002) (0.002) (0.002) (0.002) DD 2006 0.001 0.000 0.001 0.001 0.003 0.002 (0.004) (0.004) (0.001) (0.002) (0.003) (0.002) DD 2007 0.006* 0.006 0.008*** 0.008*** 0.014*** 0.013*** (0.003) (0.005) (0.002) (0.002) (0.003) (0.001) DD 2008 0.007* 0.007 0.005* 0.005* 0.007* 0.007*** (0.003) (0.004) (0.002) (0.002) (0.003) (0.002) R 2 0.09 0.11 0.09 0.10 0.10 0.11 N 419,153 419,153 1,735,836 1,735,836 6,902,252 6,902,252 y TG 0.59 0.59 0.59 0.59 0.52 0.52 *** p < 0.1%, ** p < 1%, * p < 5%, p < 10% Notes: Years 2001 2008. Fixed effects included for year, gender, age, local labor markets (LLM), immigration status, and country of birth. Standard errors are clustered on LLM (Linear) or bootstrapped (Matched).

Huvudresultat: 2009 års nedsättning Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys Inga tecken på större effekter på lång sikt Bör tolkas med försiktighet!

Undergrupper: Utlandsfödda Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys 25 vs. 26 19 25 vs. 26 Linear Matched Linear Matched DD 2005 0.001 0.002 0.004 0.004 (0.004) (0.005) (0.002) (0.004) DD 2006 0.002 0.002 0.001 0.002 (0.003) (0.005) (0.003) (0.003) DD 2007 0.004 0.004 0.004 0.004 (0.004) (0.005) (0.003) (0.004) DD 2008 0.008* 0.007 0.005 0.003 (0.004) (0.005) (0.004) (0.004) R 2 0.18 0.20 0.17 0.18 N 291,125 291,125 990,850 990,850 y TG 0.37 0.37 0.32 0.32 *** p < 0.1%, ** p < 1%, * p < 5%, p < 10% Notes: Years 2001 2008. Fixed effects included for year, gender, age, local labor markets (LLM), immigration status, and country of birth. Standard errors are clustered on LLM (Linear) or bootstrapped (Matched).

Undergrupper: Arbetslösa och KY (25 mot 26) Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys Unemployed Vocational Linear Matched Linear Matched DD 2005 0.000 0.002 0.004 0.003 (0.006) (0.007) (0.009) (0.013) DD 2006 0.005 0.009 0.003 0.009 (0.006) (0.007) (0.014) (0.014) DD 2007 0.004 0.001 0.024* 0.024 (0.008) (0.007) (0.010) (0.014) DD 2008 0.003 0.004 0.044** 0.048*** (0.009) (0.007) (0.014) (0.012) R 2 0.03 0.07 0.08 0.13 N 153,931 153,931 37,963 37,963 y TG 0.43 0.43 0.66 0.66 *** p < 0.1%, ** p < 1%, * p < 5%, p < 10% Notes: Unemployed defined as having been registered at the unemployement office at least 100 days during the previous year. Vocational is conditioned on having 0.5 2 years of post high-school education.

Löner Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys Viss indikation på löneeffekter men effekten är liten (ca 1 procent) Inträffar redan samma år som nedsättningen införs, dvs 2007 tog facken hänsyn till reformen i 2007 års avtalsrörelse? (innan reformen implementerades) individuell löneförhandling? långsiktig underliggande trend? Effekten kan vara större på längre sikt Löneeffekter kan inte förklara de små effekterna på sysselsättningen!

Elasticiteter (2007 08) Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys Sysselsättningsökning ca 2 procent Löneökning ca 1 procent kostnadssänkning på ca 6,5 procent Elasticitet för målgruppen som helhet: 0,31 Motsv för 25-åringar: 0,14

Kostnadsanalys: Intäktsbortfall Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys

Kostnadsanalys: Intäktsbortfall Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys 3 Billions of SEK 2 1 Totalt 2008: 9,9 mdr. kr Totalt 2009: 17 mdr. kr 0 16 18 19 20 21 22 23 24 25 26 2008 2009

Kostnadsanalys: Antal nya jobb per år (2007 08) Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys 19 25: 6 000 10 000 25: 250 1 100 Överskattar troligen antal nya jobb: substitutionseffekter + långsiktig löneanpassning

Huvudresultat Undergrupper Löner Elasticiteter Kostnadsanalys Kostnadsanalys: Intäktsbortfall per skapat jobb och år (2007 08) 8 6 Millions of SEK 4 2 0 19 25 25 Estimate Confidence interval (95%)

Utbudsbegränsningar Utbudsbegränsningar Efterfrågebegränsningar Fortfarande hög kostnad att anställa unga?

Utbudsbegränsningar Utbudsbegränsningar Efterfrågebegränsningar Fortfarande hög kostnad att anställa unga? Vi undersöker undergrupper där utbudsbegränsning torde vara mindre (ej i utbildning, villig att arbeta) betinga på arbetslöshet föregående år (minst 100 dagar) 25-åringar (har lekt rommen av sig) Inga signifikanta effekter Indikerar att det inte är en fråga om brist på arbetskraft

Efterfrågebegränsningar Utbudsbegränsningar Efterfrågebegränsningar Fortfarande hög kostnad att anställa unga? Var arbetsgivarna inte medvetna om nedsättningen? ej sannolikt: reformen har fått relativt stort utrymme i media

Efterfrågebegränsningar Utbudsbegränsningar Efterfrågebegränsningar Fortfarande hög kostnad att anställa unga? Var arbetsgivarna inte medvetna om nedsättningen? ej sannolikt: reformen har fått relativt stort utrymme i media Var arbetsgivarna osäkra på hur bestående nedsättningarna skulle bli? åtminstone kvar till nästa val fyra år senare många jobb kortvariga ytterligare avgiftssänkning 2009

Efterfrågebegränsningar Utbudsbegränsningar Efterfrågebegränsningar Fortfarande hög kostnad att anställa unga? Högt kapacitetsutnyttjande begränsade skaleffekten? talar för: 2007 års sänkning infördes mitt i en högkonjunktur talar mot: effekterna verkar ha varit små även inom detaljhandeln (Skedinger 2013) talar mot: effekten är inte större under lågkonjunkturåren 2009 2010

Fortfarande hög kostnad att anställa unga? Utbudsbegränsningar Efterfrågebegränsningar Fortfarande hög kostnad att anställa unga?

Fortfarande hög kostnad att anställa unga? Utbudsbegränsningar Efterfrågebegränsningar Fortfarande hög kostnad att anställa unga? Det är ett riskbeslut att anställa individer utan tidigare arbetslivserfarenhet osäker produktivitet Riskpremien på ung arbetskraft kompenseras inte av skillnad i anställningskostnad (sammanpressad lönestruktur) För många företag är efterfrågan på unga i en hörnlösning (0) små kostnadsförändringar får då mkt liten effekt (dvs elasticiteten är lokalt 0) stöds av nollresultat för utlandsfödda och arbetslösa större effekt vid en inre lösning stöds av de betydligt större effekterna för KY

Nedsättningen har givit små effekter på sysselsättning, med stort intäktsbortfall per skapat jobb Förmodligen överskattar vi antal nya jobb (underskattar kostnad per jobb) substitution med kontrollgrupp substitution med äldre arbetare (se Adeccofallet) möjlig löneanpassning på lång sikt

Tack för uppmärksamheten!