Minnesanteckningar Hälso- och sjukvårdsberedningen Sekretariatet Marina Tilderlindt HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNINGEN LK/130175 Plats Lokal: Sirius, landstingshuset, Karlstad, kl. 9.00 15.10 Närvarande Presidiet: Ingvar Klang (M), Karlstad, ordförande (t.o.m. kl. 13.00) Anders Nilsson (V), Nykroppa, vice ordförande (ordförande fr.o.m. kl. 13.00) Ledamöter: Naeimy Blücher Johansson (FP), Kristinehamn Agnes Utter (MP), Kristinehamn Tommy Glader (S), Charlottenberg Kerstin Einevik Bäckstrand (C), Säffle Birgitta Gauffin (S), Karlstad Pia Falk (S), Munkfors Ersättare: Anders Ljungsten (M), Forshaga Kenneth Johannesson (S), Arvika Ann-Marie Lindström (S), Kristinehamn Olof Olsson (KD), Säffle I tjänsten: Marina Tilderlindt, beredningssekreterare Särskilt inbjudna: Per Carlsson, professor, Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Anders Hallberg, forskningschef, Landstinget i Värmland Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg, Landstinget i Värmland Gunilla Andersson, hälso- och sjukvårdschef, Landstinget i Värmland Ej närvarande Görel Hopman (SIV), Kristinehamn, ledamot 1. Ordförande hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Beredningen fastställde föredragningslistan. 3. Minnesanteckningarna från föregående sammanträde den 14 juni Beredningen godkände föregående minnesanteckningar och lade dem till handlingarna. 4. Höstens program 2013 Hälso- och sjukvårdsberedningens presidium har tillsammans med beredningssekreteraren lagt fram ett förslag på program för hösten 2013.
LANDSTINGET I VÄRMLAND Hälso- och sjukvårdsberedningen LK/130175 2 (6) Mobil sjukvård Sammanträdet den 27 september kommer att handla om mobil sjukvård. Inbjuden föreläsare är Thomas Hernes från Försvarsmedicincentrum i Göteborg. Tillgänglighetsfrågan och Lean Den 28 oktober kommer tillgänglighetsfrågan att behandlas utifrån perspektiven: telefontillgänglighet, tillgängligheten på CSK:s akutmottagning och tillgänglighetsarbetet utifrån vårdgarantin. Beredningen diskuterade huruvida sammanträdet ska förlängas till en heldag så att eftermiddagen kan ägnas åt landstingets arbete med Lean. Lean är en filosofi hämtad från bilindustrin som handlar om att effektivisera flöden och processer och minimera onödigt arbete. Beredningen enades om att förlänga sammanträdet den 28 oktober till en heldag och bjuda in Christina Gabrielsson, ledningsstrateg med ansvar för implementeringen av Lean, för en fördjupning i frågan. Beredningen lyfte även att man vill ha en nulägesrapport om arbetet med de nationella riktlinjerna under sammanträdet den 28 oktober. Nationella riktlinjer Den 16 december är ett heldagssammanträde och kommer bl.a. att handla om arbetet med de nationella riktlinjerna. Anders Hallberg och Susanne Forslund är inbjudna föredragshållare. I samband med årets sista sammanträde avnjuter även hälso- och sjukvårdsberedningen en gemensam jultallrik över lunch. Seminarium om hälsoekonomi Hälso- och sjukvårdsberedningen enades om att skjuta upp planerna på ett seminarium till våren 2014. Ämnet för detta seminarium är hälsoekonomi. 5. Öppna prioriteringar inom sjukvården Per Carlsson, professor från Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet, höll en föredragning om öppna prioriteringar i hälso- och sjukvården. Öppna prioriteringar är ett tillvägagångssätt för att omsätta hälso- och sjukvårdens grundläggande etiska principer i praktiken. Prioriteringar inom hälso- och sjukvården är nödvändiga eftersom resurserna är begränsade. För att uppnå en rättvis och effektiv fördelning av resurserna krävs en ökad öppenhet och systematik kring hur prioriteringar görs. Prioriteringsgrunderna måste diskuteras öppet och värderingarna som styr tillgången till vård måste delas av flertalet i befolkningen för att uppfattas som rimliga och rättfärdiga. I Sverige är de grundläggande etiska principerna: människovärdesprincipen, behov- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Enligt människovärdesprincipen har alla människor lika värde och samma rätt till sjukvård oberoende av personliga egenskaper eller funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Kostnadseffektivitetsprincipen belyser att val mellan olika verksamheter eller åtgärder
LANDSTINGET I VÄRMLAND Hälso- och sjukvårdsberedningen LK/130175 3 (6) ska ske i rimlig relation mellan kostnader och effekt och förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet. I praktiken är det hälso- och sjukvårdspersonalen som gör prioriteringar i sitt dagliga arbete. Detta ställer frågan om hur man kan omsätta de etiska principerna på ett öppet och transperent sätt i praktiken. Det är också viktigt att diskutera vad som är behov och vem som ska avgöra vad man behöver. Hänsyn måste också tas till att olika människor har olika förmåga att uttrycka sina behov. Riktlinjer i form av öppna prioriteringar skapar förutsättningar för likvärdig vård oberoende av utförare. Sedan Socialstyrelsens nationella riktlinjer infördes 2002 har hälso- och sjukvården fått ökat stöd i prioriteringsarbetet. Det återstår emellertid diskussioner om hur man ska prioritera horisontellt inom olika verksamhetsområden. För att prioriteringarna ska uppfattas som rättvisa och legitima behöver vissa kriterier uppfyllas. Prioriteringar ska utgå ifrån rimliga fakta och värderingar som en majoritet kan gå med på. Det bör vara en öppenhet i process och resultat. Principerna bör regelbundet omprövas och omvärderas efter nya rön och ny forskning. I de politiska prioriteringsbesluten avseende budget är det viktigt att även redovisa vad man inte satsar resurser på och varför. I svåra ekonomiska tider är det viktigt för legitimiteten för sjukvård och politiska beslut att vara tydlig med både satsningsområden och besparingsområden. En nationell modell har tagits fram att utgå ifrån vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Utifrån de etiska principerna sker en rangordning, i en skala 1-10, utifrån tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och åtgärdens kostnadseffektivitet. Den framarbetade modellen har använts på nationell nivå av bl.a. Socialstyrelsen i arbetet med de nationella riktlinjerna, av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och av vårdyrkesförbund. Landsting som arbetat mer systematiskt med öppna prioriteringar är Västerbotten, Jämtland, Kronoberg, Västra Götalandsregionen, Västmanland och Gävleborg. Det har även genomförts mindre försök i flera kommuner. Västerbotten var det landsting som gick i täten för arbetet med öppna prioriteringar. Under 2008 genomfördes ett omfattande arbete där den nationella modellen för prioriteringar användes. Processen framskred enligt tre olika steg: i första steget genomfördes vertikala prioriteringar, i andra steget horisontella prioriteringar och slutligen ägde ett stort prioriteringsforum rum med politisk beslutsprocess. Beslut om 120 miljoner kronor fattades varav 61 miljoner kronor omfördelades i praktiken. Erfarenheter från de landsting som arbetat mer systematiskt med öppna prioriteringar har visat att det är problematiskt att kostnadsberäkna prioriteringsobjekt. Det har också funnits en misstro mellan olika verksamheter och det har i många fall varit oklart hur besluten ska följas upp. Slutsatser är bl.a. att öppna systematiska prioriteringar kräver mycket arbete och engagemang om det ska fungera tillfredsställande, arbetet bör inledas vertikalt för att kunna övergå horisontellt och man bör inleda arbetet i begrän-
LANDSTINGET I VÄRMLAND Hälso- och sjukvårdsberedningen LK/130175 4 (6) sad skala. Det är viktigt att arbetet med prioriteringar inte ses som något lösryckt som sker vid behov av effektivisering och rationalisering utan att arbetet är en integrerad del i ordinarie verksamhet. För att vinna legitimitet vid bortval är det viktigt att samtidigt redovisa nyprioriteringar och deklarera öppet varför denna prioritering görs. En ytterligare lärdom från arbetet är vikten av att arbeta för konsensus och att politiker och verksamhetsföreträdare tar ett gemensamt ansvar. Per C avslutade sin föredragning med att dela ut inbjudan till Prioriteringscentrums nästa konferens i Gävle den 21-22 oktober 2013. Beredningen beslutade att två representanter från hälso- och sjukvårdsberedningen åker på konferensen och enades om att Naeimy Blücher och Kenneth Johannesson anmäls till konferensen. 6. Landstingets prioriteringsarbete Anders Hallberg, forskningschef på Centrum för klinisk forskning, höll en föredragning om prioriteringsarbetet inom landstinget. Under 2004-2005 arbetade landstingets prioriteringsgrupp med syftet att se över landstingets vertikala prioriteringar och utarbeta ett förslag till modell för systematiskt prioriteringsarbete. Prioriteringsgruppen bestod av representanter från samtliga länsverksamheter och landstingets etikgrupp. Arbetet pågick intensivt under två år och gruppen hade regelbundna avstämningar med landstingsstyrelsens AU, prioriteringsberedningen, landstingets handikappråd, landstingets pensionärsråd och andra brukarorganisationer. Utgångspunkterna för arbetet var prioriteringsutredningens etiska grundprinciper (människovärdesprincipen, behovs- eller solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen), riksdagens prioriteringsbeslut från 1997 samt svenska läkarsällskapets prioriteringsarbete. Modellen som arbetades fram liknar i hög grad den nationella modellen bortsett från att den ekonomiska värderingen sker efter att prioritering av åtgärd skett. I juni 2006 godkände fullmäktige rapporten Prioriteringar i Landstinget i Värmland och ställde sig bakom modellen för vertikala prioriteringar. Landstingsstyrelsen gavs i uppdrag att utarbeta ett förslag till systematiska horisontella prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Förslaget till fortsatt arbete med de vertikala prioriteringarna var att på verksamhetsnivå koppla arbetet till de årliga verksamhetssamtalen, vidareutveckla vårdprogram i relation till prioriteringsmodellen samt att modellen skulle användas som arbetsredskap vid verksamhetsförändringar. Efter fullmäktiges beslut under 2006 avtog landstingets arbete med prioriteringar i kraft. I revisionsrapporten 2009 redovisades vidtagna åtgärder efter landstingsfullmäktiges beslut i juni 2006. Det konstaterades i revisionsrapporten att prioriteringsbeslutet använts i landstingsplanerna för 2008 och 2009 men att prioriteringsmodellen saknades som mål eller nyckelmått. Revisionsrapporten pekade också på att landstingsstyrelsen inte presenterat något förslag till systematiska prioriteringar. Landstingsstyrelsen svarade på revisionens kritik med att fokus på implementering av modellen funnits de första åren men att modellen därefter ingått i plane-
LANDSTINGET I VÄRMLAND Hälso- och sjukvårdsberedningen LK/130175 5 (6) ringsförutsättningarna. Man hänvisade till att modellen ska utgöra ett av flera verktyg vid verksamhetsförändringar. Landstingsstyrelsen pekade också på att behovet av att använda prioriteringar minskat i och med Socialstyrelsen nationella riktlinjer som täcker in ca 80 procent av sjukvårdsvolymen samt i och med Lean healthcare som ny verksamhetsfilosofi. 2010 fattade fullmäktige beslut om att tillsvidare inte påbörja något allomfattande arbete med horisontellt prioriteringsprojekt. Detta eftersom landstinget bör invänta de långsiktiga uppföljningarna av horisontella prioriteringsprojekt i andra landsting innan vidare ställningstagande i frågan. Man hänvisade därtill till redan påbörjade alternativa angreppssätt med fortsatt fokusering på kunskapsstyrning utifrån åtgärdslistorna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer som underlag för prioriteringar. Man hänvisade också till att landstinget ska satsa på att införa hälsoekonomiska beräkningar som en ny dimension i prioriteringsarbetet och att Lean healthcare ska användas som verksamhetsfilosofi för ständigt förbättringsarbete. Landstingets prioriteringsgrupp upplöstes vid årsskiftet 2009/2010. Slutsatser efter arbetet med prioriteringar är att prioriteringsarbetet bör betraktas som en ständigt pågående process utan entydigt fastlagda riktlinjer. Förankringsarbetet gentemot medarbetare och befolkning blir avgörande för att prioriteringsbeslut ska kunna vinna legitimitet. Landstinget måste på ett ärligt och rakt sätt klargöra att sjukvården inte kommer kunna infria alla förväntningar som skapats i ett klimat av medicinsk optimism. Situationen med resursknapphet och relativ brist förväntas kvarstå och en viktig bas för allt prioriteringsarbete är att människor inte invaggas i falska förhoppningar om den offentliga sjukvårdens obegränsade resurser. Prioriteringsfrågan lever vidare på verksamhetsnivå där det framförallt handlar om arbetet med att vidareutveckla vårdprogram. Framöver kommer diskussioner om prioriteringar mellan de olika nationella riktlinjerna att vara nödvändiga. Socialstyrelsen förordar exempelvis omfattande utbildningsinsatser för att sjukvården ska kunna erbjuda en kvalitativ palliativ vård. Om Landstinget i Värmland väljer att genomföra denna omfattande utbildningssatsning kommer förmodligen andra sjukvårdsområden få stå tillbaka. Det är vid en sådan omfattande satsning viktigt att vara politiskt tydlig med varför ett specifikt område prioriteras framför andra områden. 7. Information från hälso- och sjukvårdschefen Gunilla Andersson, hälso- och sjukvårdschef, informerade kort om hur landstingets verksamheter klarat vårdbelastningen under sommaren 2013. Inledningsvis var det under sommaren trångt med vårdplatser på CSK och på IVA men bortsett från detta har verksamheterna fungerat som planerat. Just nu genomförs en utvärdering som kommer att presenteras inom kort för landstingsstyrelsen. Gunilla A informerade om landstingets beredskap i samband med förra veckans bombhot. Vid ett skarpt läge av detta slag följs sjukvårdsledning-
LANDSTINGET I VÄRMLAND Hälso- och sjukvårdsberedningen LK/130175 6 (6) ens katastrofberedskapsplan vilket i detta fall bl.a. innebar att säkra tillgång på ambulanser, helikopterambulanser, kirurger, läkare och övrig sjukvårdspersonal. 8. Nya perspektiv Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg på verksamhets- och ledningsstöd, höll en presentation om Nya perspektiv. Utvecklingsarbetet Nya perspektiv inleddes 2007 med seminarier för samtliga ledande politiker och tjänstemän från kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland. Samverkansformen skapades utifrån ett behov av att skapa gemensamma referensramar mellan landsting och kommuner. Stora grupper vårdtagare/patienter är gemensamma för kommunerna och landstinget och behovet av samverkan är stort för att hantera dagens och framtidens utmaningar. Andra utgångspunkter var att öka kunskaperna om befolkningens hälsa, behov och efterfrågan på vård och omsorg samt att stärka de förtroendevaldas roll som befolkningsföreträdare. Nya perspektiv fokuserar på fyra områden där samverkan mellan kommuner och landsting krävs för att verka för värmlänningarnas bästa. Områdena är: den sårbara familjen, psykisk ohälsa, riskbruk och riskbeteende samt äldres hälsa. Utgångspunkten är att arbetet ska bedrivas så att sociala skillnader i hälsa inom respektive område utjämnas. Inom varje prioriterat område har gemensamma och övergripande målbilder formulerats. Dessa är vägledande för kommunernas och landstingets arbete och syftet är att målformuleringarna ska arbetas in i respektive organisations ordinarie beslutsprocess. Vissa mål har uppnåtts under de år som Nya perspektiv verkat vilket har resulterat i nya målformuleringar att arbeta vidare med. Nya perspektiv har ingen organisation utan är snarare en form för organisering. Nya perspektiv är inget beslutande organ utan är ett forum för kunskap och reflektion där dialogen är själva arbetsformen. Arbetet ute i kommunerna och landstingen följs upp årligen och kommuniceras på det årliga seminarietillfället. Hittills har åtta seminarietillfällen med Nya Perspektiv ägt rum. Det nionde seminariet hålls under 2014. 9. Övrigt Inget övrigt. Nedskrivet av: Marina Tilderlindt Beredningssekreterare