Sekretariatet LK/ Plats. Tid. Närvarande. Kerstin. Särskilt inbjudna. I tjänsten. Ej närvarande. ängligheten.

Transkript

1 Minnesanteckningar Hälso- och sjukvårdsberedningen Sekretariatet Marina Tilderlindt LK/ Plats Tid Närvarande Landstingshuset, Karlstad, Lokal: Siriuss Måndagen den 166 december, kl. 9:00 12:00 Ingvarr Klang (M), Karlstad, ordförande Anderss Nilsson (V), Nykroppa, vice ordförande Kerstin Einevik Bäckstrand (C), Säffle Görel Hopman (SIV), Kristinehamn Naeimy Johanssonn Blücher ( FP), Kristinehamn Agnes Utter (MP), Kristinehamn Birgitta Gauffin ( S), Karlstad Tommy Glader (S), Charlottenberg Pia Falk (S), Munkfors Anderss Ljungstenn (M), Forshaga Olof Olsson (KD), Säffle Kenneth Johannesson (S), Arvika Ann-Marie Lindström (S), Kristinehamn n Särskilt inbjudna I tjänsten Ej närvarande Anderss Hallberg, forskningschef, Utvecklingsstabenn Karin Lundberg, verksamhetsutvecklare, Utredningg och analyss Marinaa Tilderlindt, beredningssekreterare Anna Högberg (M), Karlstad 1. Sammanträdet öppnas Ordföranden hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Fastställande av föredragningslistan Beredningen fastställde föredragningslistan. 3. Minnesanteckningar föregåend de sammanträde Hälso-som bl.a. behandlade tillgänglighet. Beredningens ledamöter var nöjda och sjukvårdsberedningen diskuterade föregående sammanträde med föredragshållarnas problematiseringg av telefonssystemet och sättet att mäta telefontillgängligheten. Eftersom landstingen i landet använder sig av olika telefonssystem är det svårt att jämföra resultaten landsting emel- lan. Beredningen ställde sig emellertid fortsatt f frågande till att telefontill- att man i gängligheten inom landstinget kan visa på p så olika resultat, trots länet använder samma telefonssystem. En synpunkt som lyftes var att det i vissa fall finns skillnader i telefontill- gängligheten mellan landstingsdrivna vårdcentralerr och privataa utförare. Man menade att det kan finnas en poängg att lära av varandra för att för- bättra telefontillgät ängligheten.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (10) Beredningen avslutade diskussionen med att konstatera att telefontillgängligheten trots allt har förbättrats under de senaste åren. I senaste nationella mätningen visade landstinget ett resultat på 87 procent (Öppna jämförelser 2013). Det är också viktigt, menade ledamöterna, att skilja på upplevd telefontillgänglighet och faktisk telefontillgänglighet. Under våren 2014 kommer hälso- och sjukvårdsberedningen att följa upp tillgänglighetsarbetet. Bl.a. kommer försöket om utökade telefontider att följas upp. Föregående minnesanteckningar godkändes därefter och lades till handlingarna. 4. Nationella riktlinjer Anders Hallberg och Karin Lundberg föredrog landstingets arbete utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer Karin Lundberg gick igenom hur processen ser ut för att ta fram en ny riktlinje alternativt revidera en befintlig riktlinje. Socialstyrelsen ger först ut en preliminär version av nationell riktlinje som arbetats fram med hjälp av vetenskapligt välmeriterade experter inom riktlinjeområdet. Den preliminära riktlinjen innehåller rekommendationer för prioriteringsarbetet, bl.a. genom att förtydliga vad som ska göras och vad som inte ska göras. Den preliminära versionen behandlas sedan på regionala kunskapsseminarier för beslutsfattare runt om i landet. När regionerna har genomfört seminarierna, tagit fram praxisbeskrivningar, konsekvensbeskrivningar och lämnat synpunkter gör Socialstyrelsen ytterligare en bedömningsrunda innan slutgiltig version av riktlinje utkommer. Enligt Karin Lundberg och Anders Hallberg, kan processen från att regionerna lämnat sina synpunkter till att slutgiltig version fastställs ta ca sex månader upp till ett år. Landstingets arbetsprocess utifrån Socialstyrelsen riktlinjer Arbetsprocessen påbörjas i landstinget när Socialstyrelsen utkommer med preliminär version av riktlinje. En arbetsgrupp med verksamhetsföreträdare etableras. Landstinget deltar i det regionala kunskapsseminariet. GAP-analyser genomförs för att få information om vad landstinget gör i nuläget och vad som behöver göras för att minska diskrepansen mellan pågående arbete och rekommendationerna i den preliminära riktlinjen. När den slutgiltiga versionen från Socialstyrelsen fastställts och de politiska viljeriktningarna från Uppsala- och Örebroregionen samt landstingsstyrelsen har inkommit, levereras konsekvensbeskrivning till hälso- och sjukvårdsledning och politisk ledning. Efter detta påbörjas sedan arbetet med att ta fram vårdprogram och implementera innebörden i vårdprogrammet. Hälso- och sjukvårdsstaben har i uppdrag att mäta följsamheten i praxis och återrapportera till hälso- och sjukvårdsledning samt till politisk ledning.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (10) Uppföljning av de nationella riktlinjerna Socialstyrelsen följer upp arbetet med den nationella riktlinjen efter 1-2 år. Revidering av riktlinjerna sker löpande i ett intervall om ca 3-4 år. Revidering sker tidigare om det föreligger ett stort förändringsbehov, som exempelvis vid medicinsk innovation. Aktuellt för nationella riktlinjer Uppföljningsseminarium LiV 2014 Preliminärt datum för uppföljningsseminarium kring landstingets arbete utifrån de nationella riktlinjerna är den 7 februari Schizofreni antipsykotiska läkemedel De nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd kompletteras nu med antipsykotisk läkemedelsbehandling. Den preliminära versionen har släppts och den slutgiltiga versionen planeras vara klar under våren Palliativ vård Den palliativa vården omfattar nu alla diagnoser och inte enbart cancervården. Ett arbete har påbörjats för att utreda vilka som ska sitta i det palliativa rådet. I övrigt arbetar landstinget med PVI och att slutföra GAPanalys och konsekvensbeskrivning. Arbetet ska stämmas av med brukarorganisationerna. Demens Nationell utvärdering i januari-februari Regionalt seminarium kommer att äga rum senare under våren Bröst-, kolorektal- och prostatacancer Slutlig riktlinje kommer under våren Arbetet inom landstinget har påbörjats och arbetsgrupper har tillsatts inom respektive område. Arbetsgrupperna håller på med GAP-analyser och konsekvensbeskrivningar utifrån riktlinjerna i den preliminära versionen. Konsekvensbeskrivningarna har hittills bl.a. visat att landstinget uppfyller allt i riktlinjen för bröstcancer. Konsekvensbeskrivningen av prostatacancerområdet indikerar åtgärder om att genomföra biopsier som innebär att 20 patienter per år tillkommer. Inom tjocktarmsområdet ska tumörer analyseras med en PET-kamera som är en dyr investering. I nuläget är det för få som kan metodiken. Det pågår ett regionalt samarbete för att utreda hur möjligheterna ser ut för nivåstrukturering. Missbruk och beroendevård Preliminär reviderad riktlinje och regionalt seminarium planeras till våren Rörelseorganens sjukdomar Nationell riktlinje utkom Riktlinjeprocessen inom landstinget är genomförd och landstinget arbetar fortsatt med implementering och uppföljning. Nationell utvärdering kommer att äga rum i juni 2014.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (10) Sjukdomsförebyggande metoder Landstingets arbete utifrån riktlinjerna pågår och är i implementeringsfasen. Ett vårdprogram har tagits fram för levnadsvaneområdet som beskriver hur arbetet skall bedrivas. Diabetes Preliminär uppdaterad riktlinje under våren Kommande riktlinjer Till hösten 2014 kommer förmodligen en helt ny riktlinje inom Astma/KOL-området kommer revidering av riktlinje för demens samt för schizofreni avseende psykosociala insatser. Landstingets arbete utifrån de nationella riktlinjerna kommer att läggas ut på den externa webbplatsen liv.se. Vidare diskussion Beredningen förde en diskussion med föredragshållarna om vad Socialstyrelsens nationella riktlinjer haft för betydelse för likvärdigheten inom hälso- och sjukvården. Karin Lundberg menade att man exempelvis kan se i Öppna jämförelser att resultaten landsting emellan har blivit mer likriktade även om det fortfarande finns stora skillnader inom vissa områden. Det är emellertid viktigt att ställa sig frågan vad som beror på de nationella riktlinjerna och vad som beror på annat. En annan viktig pågående och framtida diskussion är frågan om nivåstrukturering. Alla landsting kan inte tillhandahålla all vård och specialistkompetens. Det är därför viktigt att ta beslut om vad vi ska göra i vårt landsting och vad andra landsting ska göra samt hur samarbetet ska se ut däremellan. 5. Öppna jämförelser 2013 Karin Lundberg presenterade resultatet från Öppna jämförelser Syfte och användningsområden Öppna jämförelser syftar till att ge ett underlag till den offentliga debatten, ge landstingen stöd för analys, förbättring och styrning av den egna sjukvården samt bidra till förbättrad datakvalitet avseende resultat och prestationer. Öppna jämförelser är inte en analyserande rapport men över tid kan vissa trender skönjas. I indikatorerna som speglar överlevnad eller död ses exempelvis en positiv trend för hela landet. Man kan också se att skillnader mellan kvinnor och män och skillnader utifrån socioekonomisk bakgrund fortfarande består inom hälso- och sjukvården. Innehåll och analys av data Öppna jämförelser 2013 är den åttonde utgåvan av Öppna jämförelser. Informationen består av 162 indikatorer fördelade på 16 områden, från tillgänglighet och kostnader till medicinska resultat och följsamhet av riktlinjer. I årets upplaga finns njursjukvården inte med vilket beror på en pågående diskussion gällande indikatorerna för området.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (10) Eftersom datamaterialet är så pass omfattande i Öppna jämförelser är det viktigt, menar Karin Lundberg, att understryka att kvalitet är så mycket mer än vad man kan mäta i nationella register. Det finns en risk för att publika jämförelser leder till förenklade tolkningar. Genomgång av materialet kräver därför mycket av läsaren. Karin illustrerade svårigheten med att dra slutsatser av materialet genom att visa en bild (se nedan). Figur 1. När man räknar på vad som kan utläsas av datamaterialet och vad som inte kan utläsas av datamaterialet tydliggörs att olika variationer i population och casemix leder till att en liten del av materialet kan förklaras som kvalitetsskillnader (rutan kvalitetsskillnader längst ned till höger). Resultat Öppna jämförelser 2013 Nedan listas en sammanfattning av de viktigaste resultaten från vårt landsting. Hälsotillstånd, dödlighet med mera Medellivslängden för befolkningen inom landstingets upptagningsområde ligger något sämre än för riket, 83 år för kvinnor och 78,7 år för män (riket: 83,4 år för kvinnor och 79,5 år för män). När det gäller vad man kallar hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet ligger landstinget lägre än riket, 38,2 mot 40,1 (avser antal/ invånare). Med hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet menas diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser, exempelvis rökavvänjning, alkoholvanor och trafikolyckor. Med sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödsfall avses dödsfall som orsakats av sjukdomar vilka bedöms kunna påverkas genom medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling. Diagnoser som stroke och diabetes har störst påverkan på den sjukvårdsrelaterade dödligheten. Indikatorn i Öppna jämförelser visar på högre dödlighet för män i Värmland jämfört med riket och något högre dödlighet för kvinnor. Resultatet för Värmland avseende självmord i befolkningen har förbätt-

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (10) rats, även om Värmland fortfarande ligger högre än riket. Totalt ligger självmordstalet i Värmland på 18 avser antal/ invånare) medan riket ligger på 15,2. Läkemedelsbehandling Värmland har under flera år varit bland de bästa i landet på indikatorn förekomst av antibiotikabehandling. Värmland ligger på 325,3 antal antibiotikarecept per 1000 invånare medan riket ligger på 362,8 förskrivna antibiotikarecept. Värmland är bäst i riket när det gäller förskrivning av antibiotika till barn. Förtroende och patienterfarenheter När det gäller indikatorerna bemötande-, information- och delaktighet vid besök på akutmottagning urskiljer sig inte landstinget på ett signifikant sätt jämfört med genomsnittet i riket. Resultatet visar inte heller på några märkbara skillnader mellan kvinnor och män. Tillgänglighet Indikatorn läkarbesök inom 7 dagar i primärvården visar ett högre resultat än rikssnittet. I Värmland har 96,8 procent av patienterna fått läkartid inom sju dagar att jämföra med riket där siffran ligger på 93,5 procent. När det gäller indikatorn vårdcentralers tillgänglighet per telefon ligger landstinget sämre än riket. Andelen besvarade samtal under mars 2013 var 87 procent. Detta är det bästa resultat som landstinget uppvisat i den nationella mätningen men är fortfarande under riksgenomsnittet som ligger på 90,7 procent. Landstinget har haft något lägre tillgänglighet än tidigare gällande besök inom 90 dagar i specialiserad vård och operation inom 90 dagar i specialiserad vård. Kostnader Värmland ligger under riket i kostnadsnivå. Enligt indikatorn strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad hade Värmland 2012 en kostnad på kr per invånare medan medelkostnaden för riket var kr. Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad innebär att hänsyn tagits till kostnadspåverkande faktorer som landstinget inte kan påverka, bland annat befolkningssammansättning, sjukdomsförekomst m.m. Graviditets och förlossning med mera Värmland visar ett mycket gott resultat avseende indikatorn för neonatal dödlighet: 1,1 per 1000 födda barn, jämfört med riket: 1,6 per 1000 födda barn. Värmland ligger också bra i jämförelse med riket avseende indikatorn för infektioner hos barn i neonatal vård, 1,7 i Värmland och 5,0 i riket. Rörelseorganens sjukdomar När det gäller indikatorn omoperation av total höftledsoperation ligger Värmland sämre än riket. Enligt Karin Lundberg kan detta dels bero på att vi tar emot patienter som andra landsting inte tar emot samt att vi inom landstinget är tidigare på att omoperera.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (10) Diabetesvård Diabetesvårdens resultat har förbättrats från föregående år. Landstinget har sämre siffror än rikssnittet avseende indikatorn måluppfyllelse för blodsockervärde vid typ 1 diabetes. I Öppna jämförelser 2012 låg Värmland sämst i landet. När det gäller indikatorn om måluppfyllelse för blodsockervärde för barn ligger Värmland något under rikssnittet men har förbättrat sina resultat betydligt från föregående år. Hjärtsjukvård När det gäller indikatorn överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus ligger Värmland bland de bästa i landet. När det gäller indikatorn dödlighet efter hjärtinfarkt ligger Värmland något under rikssnittet men har förbättrat sina resultat betydande från föregående år. Strokesjukvård och neurologisk sjukvård Värmland ligger något sämre än riket för indikatorn dödlighet efter förstagångsstroke inom 28 dagar. Dödligheten i stroke har minskat och för kvinnor i Värmland ligger dödligheten lägre än för riket. Indikatorn dödlighet inom 28 dagar efter sjukhusvårdad stroke visar också på bättre resultat än föregående år. Här finns också uppgifter som visar hur det ser ut på respektive sjukhus i länet. Arvika och Torsby sjukhus hade under perioden en dödlighet på 16,2 respektive 18,3 procent vilket har förbättrats till 14,0 procent i Arvika och 14,3 procent i Torsby i Öppna jämförelser Cancervård när det gäller cancervården är det några värden som sticker ut. Landstinget visar sämre resultat än riksgenomsnittet avseende indikatorn omoperation vid tjocktarmscancer och dödlighet vid operation för tjocktarmscancer. Landstinget visar också sämre resultat för indikatorn omoperation för ändtarmscancer men bättre resultat för överlevnad vid operation för ändtarmscancer. När det gäller överlevnad vid lungcancer visar landstinget sämre resultat avseende kvinnors överlevnad jämfört med riket medan resultatet för mäns överlevnad i lungcancer är bättre i landstinget än riket. Psykiatrisk vård Landstinget är sämre än riket avseende indikatorn besök inom 30 dagar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det beror bl.a. på ett stort behov av neuropsykiatriska utredningar i kombination med resursbrist, framförallt på psykologer. När det gäller indikatorn ECT-behandling vid svår depression visar landstinget ett resultat över rikssnittet för män men under rikssnittet för kvinnor. Andelen kvinnor med slutenvårdad svår depression som behandlats med ECT är 25 procent, vilket är 34,4 procent sämre än rikssnittet som är 38,1 procent. För män är motsvarande siffra 37,5 procent, att jämföra med rikssnittet på 33 procent. Ögonsjukvård När det gäller indikatorn synfel vid tidpunkt för kataraktoperation visar Värmland ett sämre resultat än rikssnittet. Detta innebär i praktiken att patienterna i Värmland får vänta längre med att bli opererade för grå starr.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (10) Prioriterade förbättringsområden inom landstinget De prioriterade förbättringsområdena inom landstinget, bl.a. utifrån resultaten i Öppna jämförelser, är självmord i befolkningen, diabetesvården och strokevården. Utöver de prioriterade förbättringsområdena kommer även omoperation av höfter och hjärtinfarkter särskilt att följas upp. Vidare läsning Öppna jämförelser 2013 Karin Lundberg avslutade med att visa ett antal länkar att besöka, bl.a. finns Öppna jämförelser med resultat och kommentarer för de senaste åren på landstingets externa webbplats liv.se. _och_sjukvard_ Program 2014 mötestider och programpunkter Beredningen behandlade liggande förslag på mötestider för vårterminen och höstterminen Beredningssekteraren informerade om att vissa ändringar kan komma att göras avseende vårterminens tider eftersom verksamhetsbesök ännu inte bokats in. Intresse finns bl.a. för att göra verksamhetsbesök på någon av utbildningsvårdcentralerna. Det finns också ett intresse för akademiska vårdcentraler. Beredningssekreteraren fick i uppdrag att skicka ut förslag på mötestider efter eventuella förändringar. 7. Rapport Nationella prioriteringskonferensen 2013 Kenneth Johannesson och Naeimy Johansson Blücher redovisade sina erfarenheter från den Nationella prioriteringskonferensen som ägde rum den oktober Temat var Ansvar för prioriteringar i ett nytt hälsooch sjukvårdslandskap. Nedan följer ett urval av punkter som redovisades av Kenneth Johannesson och Naeimy Johansson Blücher. Prioriteringar hur ska välfärden finansieras i framtiden? Anders W Jonsson, ordförande i riksdagens socialutskott, höll en föredragning som behandlade finansiering av framtidens välfärd. Enligt Anders W Jonsson kommer framtidens ändrade demografi, den tekniska och medicinska utvecklingen i kombination med ökade krav från befolkningen kräva fler arbetade timmar, fler unga ute på arbetsmarknaden, att vi tar tillvara invandrad arbetskraft, att vi jobbar längre i livet och att vi minskar behovet av vård. Även om Sverige ligger bra till i en internationell jämförelse finns kommande finansieringsproblem och detta trots att vi i dag arbetar med tydligare prioriteringar. Enligt Jonsson finns det behov av en

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (10) parlamentarisk utredning som kan skapa ett brett samförstånd gällande utformning och riktlinjer för prioriteringar. Efterlevnad av den etiska plattformen i äldreomsorgen Enligt Annelie Nordström, ordförande i Kommunal, får kostnadseffektivitetsprincipen ta för stor plats i prioriteringsarbetet inom äldreomsorgen i dag. Prioriteringarna grundar sig i många fall även på en felaktig definition om vad kostnadseffektivitet är. Kostnadseffektivitet är inte att utföra en tjänst på det billigaste sättet. Duschningen ska inte vara kort och effektiv utan vara skön och livgivande. Måltiderna ska inte snabbt avklaras, utan vara en lustfylld stund där den äldre också får i sig viktiga näringsämnen. En efterlevnad efter den etiska plattformen när det gäller prioriteringar inom äldreomsorgen efterlyses. Hur värderas ett liv i kronor? Mikael Svensson, Karlstad universitet, höll en föredragning som handlade om behovet av ökad samordning i samhället för en gemensam värdering av liv och hälsa. Hälso- och sjukvården räknar kvalitetsjusterade levnadsår (OALY) medan andra samhällssektorer, exempelvis trafiksektorn, beräknar kostnadsvinster på förhindrade dödsfall. Varje QALY värderas till 0,5-1 miljon kronor medan ett förhindrat dödsfall i trafiksektorn värderas till 1,2 miljoner kronor. Vem ska få särläkemedel? Lars Sandman, Prioriteringscentrum, behandlade frågan om särläkemedel och vilka etiska principer som ska styra när det gäller dyra läkemedel för några få drabbade. Behovs- och solidaritetsprincipen prioriterar större behov framför mindre, dvs. att en högre kostnad för svårare sjukdomstillstånd accepteras. Kanske behövs en prioritering där högre kostnad för ovanliga tillstånd ges utrymme till bekostnad på lindrigare tillstånd eller mindre effektiva läkemedel? Ska samhället verka för att jämna ut hälsa och vara rättvist eller ska samhället verka för att maximera hälsa? Egenansvar för sjukvård när ska patienten betala själv? Gustav Tinghög, Prioriteringscentrum, höll en föreläsning som handlade om vilket egenansvar patienter kan tänkas ha i sjukvården. Bl.a. ställde han åhörarna frågor om vilket egenansvar patienter har gällande sjukdomar/skador de själva orsakat, exempelvis rökare, idrottsmän osv. Nya dyra läkemedel var ligger prioriteringsansvaret? Paneldiskussion om vart prioriteringsansvaret för nya dyra läkemedel ska ligga. Ska det ligga på landsting, stat, industri eller på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV)? Åsikterna gick isär bland paneldeltagarna men en ökad samordning landsting emellan efterfrågades. Vem har ansvar för prioriteringarna politiker eller profession? Paneldiskussion om vilka som prioriterar i hälso- och sjukvården i Sverige i dag och hur det bör vara. Flera av debattörerna var överens om att de stora frågorna bör beslutas av politiker vilket inte innebär att så sker i dag. Ralph Harlid, Västra Götalandsregionen, uppmanade alla politiker att rusta och utbilda sig och skaffa sig mod att fatta de svåra besluten. Samtidigt

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (10) konstaterades att det är viktigt att tjänstemännen levererar bra beslutsunderlag. Det framkom ett önskemål från beredningen att särskilt skriva i minnesanteckningarna att ingen tjänsteman från Landstinget i Värmland deltog på prioriteringskonferensen i Gävle. 8. Övrigt Inget övrigt. 9. Sammanträdet avslutas Ordförande avslutade sammanträdet med att tacka alla för ett intressant år, önska en god jul och ett gott nytt år. Vice ordförande tackade å beredningens vägnar ordföranden för året och önskade en god jul och ett gott nytt år. Nedtecknat av Marina Tilderlindt Beredningssekreterare