1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Grundläggande sociologi (7,5 p.), Sociologi I, HT10 1. Innehåll Kursen har som mål att ge studenten en introduktion till sociologisk teori och en förståelse av hur och varför den används för att förklara observerbara sociala fenomen. Kursen ger en översikt över några sociologiska teorier och hur de används i sociologiska analyser av sociala fenomen, samt en introduktion till några centrala vetenskapsteoriska problem. 2. Lärandemål I. Kunskaper och förståelse Efter genomgången kurs skall studenten Kunna redogöra för innebörden av några centrala begrepp och teorier inom sociologi och vetenskapsfilosofi; Kunna redogöra för viktiga likheter och skillnader mellan olika teoretiska perspektiv inom sociologi och vetenskapsfilosofi. II. Färdigheter och kompetenser Efter genomgången kurs skall den studerande kunna muntligt och skriftligt redogöra för sociologiska och vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier som tas upp i kursen; kunna använda dessa sociologiska och vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier för att förstå och förklara sociala fenomen. III. Värderingar och förhållningssätt Efter genomgången kurs skall den studerande visa öppenhet mot olika sociologiska teoriers utgångspunkter och idéer; redlighet i återgivning av litteraturen
2 3. Undervisning Föreläsningar Momentet består av 7 föreläsningar. Dessa föreläsningar ger en översikt av det sociologiska teorifältet genom att introducera några av huvuddragen i de aktuella teoretiska perspektiven. Föreläsningarna kommer endast att täcka delar av kurslitteraturen, och deras främsta funktion är att ge dig några ingångar som skall underlätta din egen läsning av litteraturen. Du är välkommen att inför varje föreläsning skicka in till respektive föreläsare (se schemat) specifika frågor som du uppfattar som speciellt svåra och som du vill att föreläsaren särskilt försöker förklara. Seminarier I momenten ingår även 4 seminarier. Seminarierna ger dig möjligheten till att fördjupa dig i centrala delar av litteraturen och att få ett bättre grep om abstrakta teoretiska resonemang. För att kunna få ut det mesta möjliga av seminarierna är det mycket viktigt att du förbereder dig noga inför och deltar aktivt i dessa. Din förberedelse inför och ditt engagemang i seminarierna är helt avgörande för innehållet och kvalitén av diskussioner som äger rum där. Se punkt 7 (nedan) för de frågor som behandlas på seminarierna samt litteraturanvisningar gällande respektive seminarium. Observera att byte av seminariegrupp vid alla eller enstaka tillfällen kan enbart ske i samråd med respektive seminarieledare. 4. Schema Föreläsningar Föreläsning 1 måndag 13/9 kl 13-15 i E10 Tema: Introduktion Litteratur: Ahrne, kap. 1-3; Edling & Rydgren, kap. 1 Föreläsare: Lars Udehn Föreläsning 2 tisdag 14/9 kl 13-15 i E10 Tema: Klassisk sociologi Litteratur: Edling & Rydgren, kap. 2 Föreläsare: Lars Udehn
3 Föreläsning 3 tisdag 21/9 kl 13-15 i E10 Tema: Aktörer och interaktion Litteratur: Edling & Rydgren, Del 2, kap. 3-6 Föreläsare: Alejandro Leiva Wenger Föreläsning 4 fredag 24/9 kl 10-12 i E10 Tema: Struktur, relation och social skiktning Litteratur: Edling & Rydgren, Del. 3, kap. 8-10 Föreläsare: Alejandro Leiva Wenger Föreläsning 5 tisdag 28/9 kl 10-12 i A2 Tema: Genus Wharton, kap. 1-3 och 7 Föreläsare: Josefin Bernhardsson Föreläsning 6 fredag 1/10 kl 13-15 i E10 Tema: Vetenskapsteori Thurén (hela boken) Föreläsare: Alejandro Leiva Wenger Föreläsning 7 tisdag 5/10 kl 12-14 i G-salen Tema: Demografi Litteratur: Hoffsten Föreläsare: Ann-Zofie Duvander Seminarier Grupp 1 Tid Rum Måndag 20/9 8-10 E413 Måndag 27/9 8-10 B307 Måndag 4/10 8-10 B315 Onsdag 6/10 8-10 D231 Grupp 2 Tid Rum Måndag 20/9 12-14 F315 Måndag 27/9 11-13 D231 Måndag 4/10 11-13 B487 Onsdag 6/10 11-13 D239
4 Grupp 3 Tid Rum Måndag 20/9 8-10 B307 Måndag 27/9 8-10 D215 Måndag 4/10 8-10 D207 Onsdag 6/10 8-10 D255 Grupp 4 Tid Rum Måndag 20/9 15-17 D231 Måndag 27/9 15-17 F487 Måndag 4/10 15-17 B315 Onsdag 6/10 14-16 F339 Grupp 5 Tid Rum Måndag 20/9 12-14 D220 Måndag 27/9 11-13 D263 Måndag 4/10 11-13 D215 Onsdag 6/10 11-13 D263 Grupp 6 Tid Rum Måndag 20/9 15-17 D215 Måndag 27/9 15-17 D231 Måndag 4/10 15-17 D207 Onsdag 6/10 14-16 B900 Grupp 7 Tid Rum Måndag 20/9 8-10 D207 Måndag 27/9 8-10 D307 Måndag 4/10 9-11 D215 Onsdag 6/10 9-11 F363 Grupp 8 Tid Rum Måndag 20/9 12-14 D320 Måndag 27/9 11-13 D271 Måndag 4/10 12-14 D320 Onsdag 6/10 13-15 F355 5. Examination Examination sker genom en hemtentamen som består av 4 essäfrågor. Den kommer att distribueras via Mondo. Hemtentan kommer att läggas ut på Mondo onsdagen den 6 oktober, kl. 15.00. Den skall lämnas in i brevlådan vid studentexpeditionen senast onsdagen den 13 oktober, kl. 12.00.
5 Betygssättning Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala med följande kriterier: A = Utmärkt. För att erhålla betyget krävs att studenten kan klart och utförligt redogöra för de sociologiska och vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier som kursen behandlar, samt för de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan olika teoretiska perspektiv. Ytterliggare skall studenten med hjälp av dessa begrepp och teorier kunna genomföra en fruktbar teoretisk analys av minst två sociala fenomen. B = Mycket bra. För att erhålla betyget krävs att studenten kan klart och utförligt redogöra för de sociologiska och vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier som kursen behandlar, samt för viktiga likheter och skillnader mellan olika teoretiska perspektiv. Ytterligare skall studenten kunna med hjälp av dessa begrepp och teorier genomföra en relevant teoretisk analys av ett eller flera sociala fenomen. C = Bra. För att erhålla betyget krävs att studenten kan utförligt redogöra för de sociologiska och vetenskapsfilosofiska teorier som kursen behandlar, samt för några viktiga likheter och skillnader mellan olika teoretisk perspektiv. Ytterliggare skall studenten kunna med hjälp av dessa begrepp och teorier genomföra en enklare teoretisk analys av ett socialt fenomen. D = Tillfredställande. För att erhålla betyget krävs att studenten kan ge en redogörelse de sociologiska och vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier som kursen behandlar. Ytterliggare skall studenten med hjälp av dessa begrepp och teorier kunna genomföra en enklare teoretisk analys av ett socialt fenomen. E = Tillräckligt. För att erhålla betyget krävs att studenten kan ge en redogörelse för de sociologiska och vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier som kursen behandlar. Fx = Otillräckligt. Nästan nått upp till de förväntade studieresultaten. F = helt otillräckligt. Ej nått upp till de förväntade studieresultaten. Observera att båda betygen Fx och F omtenteras genom salsskrivning (17/4 och 24/8). Salsskrivning gäller även för dem som inte inkommit med hemtentamen i tid.
6 6. Litteratur Ahrne, G. 2007 Att se samhället Stockholm: Liber (kap. 1-3) Edling, C. & Rydgren, J. (red.) 2007 Social handling och sociala relationer: en grundbok i sociologisk teori Stockholm: Natur & Kultur (kap. 1-6 samt kap. 10) Hofsten, E. 1982 Introduktion i Befolkningsutveckling och Ekonomisksocialutveckling Lund: Studentlitteratur Thurén. T. 2007 Vetenskapsteori för nybörjare Stockholm: Liber (hela boken) Wharton, A. 2005 The Sociology of Gender: An Introduction to Theory and Research Malden: Blackwell Publishing (kap. 1-3 samt kap. 7) Lärare Momentansvarig lärare: Lars Udehn, rum 942, tel. 08-163917, e-post: lars.udehn@sociology.su.se, besökstid: måndagar 10-12. Övriga lärare: Josefin Bernhardsson, tel. e-post: josefin.bernhardssson@sorad.su.se Ann-Zofie Duvander, tel. 08-163212, e-post: ann-zofie.duvander@sociology.su.se Alejandro Leiva Wenger, tel. 08- e-post: alejandro.leivawenger@sociology.su.se Seminarieledare Josefin Bernhardsson (se ovan), grupp 6, 7, 8 Hanna Sofia Johansson, tel. 08-163186, e-post: hanna.johansson@sociology.su.se, grupp 1, 2, 4 (20/9, 27/9) Alejandro Leiva Wenger (se ovan), 3, 4 (4/10, 8/10), 5
7 7. Seminariefrågor och litteraturanvisningar Seminarium 1: Litteratur: Edling & Rydgren, kap. 2, 3 och 5 1. Den klassiska sociologen Max Weber har utvecklat en typologi av socialhandling. Diskutera det som han menar med social handling. Diskutera de handlingstyperna som ingår i denna typologi. Hur uttömmande anser du att denna typologi är? Diskutera även de olika typer av rationalitet som denna typologi vilar på. Hur kan Webers två typer av rationellt handlande relateras till begrepp som homo economicus och homo sociologicus, samt till de olika föreställningar om den mänskliga naturen som underbygger dessa begrepp? 2. Du har nu valt att studera sociologi vid Stockholms universitet. Gör en analys av ditt beslut med hjälp av DBO-teorin genom att identifiera vilka preferenser, verklighetsuppfattningar och möjligheter som haft betydelse för ditt beslut att studera på universitet och för ditt val av läsa just sociologi. Hur har andras val och beteenden eventuellt påverkat dina preferenser, verklighetsuppfattningar respektive möjligheter? Diskutera utifrån din analys ovan om DBO-teorin representerar den smala eller den breda varianten av rationell handlingsteori. Vilka är dina argument? Seminarium 2: Litteratur: Edling & Rydgren, kap. 4 och 6 1. Inom spelteorin utgår man från vissa typiska interaktionssituationer och utvecklar analytiska modeller för att studera dem. Fångarnas dilemma och koordinationsspel är två sådana. Jämför dessa två spelmodeller genom att identifiera de likheter och skillnader som finns mellan dessa två beträffande struktur, logik, utfall, etc. (Några nyckelord: allmänningens tragedi; individuellt intresse; kollektivt intresse; jämviktsläge; optimalt utfall; konvention) 2. Erving Goffmans grundidé är att mycket av det sociala samspelet mellan människor kan med för del beskrivas och förstås i termer av uppträdande i olika sociala roller. Föreställ dig en konkret interaktionssituation (en anställningsintervju, en middag med svärföräldrar, ett seminarium på universitet, etc.). Försök nu att tillämpa Goffmans idé för att beskriva och förstå det människor i den tänkta situationen gör. Vilka roller finns i denna situation? Vad är scenen och vad är rekvisitan? Vilka är de gällande förväntningar förknippade med respektive roll? Hur försöker människorna att hantera sina roller? Varför? Diskutera utifrån experimentet ovan rimligheten och/eller fruktbarheten av Goffmans idé.
8 Seminarium 3: Litteratur: Wharton kap. 1-3 och 7 I sin bok skriver Wharton bl. a. om två grupper av genusteorier: den ena gruppen innefattar teorier på individnivå och den andra inkluderar teorier på interaktionsnivå. Hur definierar Whatron begreppet genus? Vilka teorier på individnivå tar hon upp i sin bok? Vilka teorier på interaktionsnivå presenterar hon i sin bok? Redogör för en av teorierna på individnivå som Wharton presenterar. Redogör för en av de teorier på interaktionsnivå som tas upp i Whartons bok. Vad är det som enligt Wharton på ett avgörande sätt skiljer teorierna på individnivå från de på interaktionsnivå? Förklara och illustrera denna skillnad genom att kontrastera de två teorierna som du presenterade tidigare. Seminarium 4: Litteratur: Edling & Rydgren, kap. 1 och 10; Thurén (hela boken) 1. Diskutera skillnaden mellan positivismen och hermeneutiken när det gäller tillvägagångssättet att producera vetenskaplig kunskap om sociala beteenden och företeelser. (Några nyckelord: objektivitet, förklaring, förståelse, orsak, mening, samband, empati, intersubjektivitet, lagbundenhet) 2. Inom samhällsvetenskapen används normalt tre typer av förklaring, nämligen, orsaksförklaring, ändamålsförklaring och funktionalistisk förklaring. Diskutera vad som karaktäriserar varje typ av förklaring. På det första seminariet gjorde du en analys av ditt utbildningsval (se ovan). Denna analys resulterade i en förklaring till varför du valde att läsa sociologi vid Stockholms universitet. Vilken typ av förklaring är den? Motivera ditt svar.