FREDAstandardiserade bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relation - verktyg i en evidensbaserad praktik Jenny Nybom 2015-02-04
Några argument för en evidensbaserad praktik Brukarfokus Transparens (bedömningar och beslut går att se och följa) Utvecklingsbefrämjande förhållningssätt Insatser kan sakna effekt eller vara skadliga
Olika slags kunskap behövs i EBP Vetenskaplig forskning om insatser på det sociala området Kunskap om bedömningar och standardiserade bedömningsmetoder Lokal kunskap om den egna verksamheten (systematisk uppföljning)
EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Individens Situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Kontextuella faktorer, t.ex. lagar och riktlinjer Bästa tillgängliga kunskap
Professionell expertis i en evidensbaserad praktik Göra en bedömning av klientens situation Välja rätt insats Integrera klientens förutsättningar och önskemål i beslut om insatser Systematiskt följa upp klientarbetet för att åstadkomma beprövad erfarenhet Bedömningsmetoder är ett stöd i detta!
En standardiserad bedömningsmetod är (SoS definition) Strukturerad ställer vissa frågor i en viss ordning Innehåller standardiserade uppgifter skalor som gör svaren jämförbara (kan också innehålla öppna frågor) Har en manual som beskriver hur metoden används Prövad vetenskapligt för: Validitet mäter rätt saker Tillförlitlighet ej beroende av vem som ställer frågor eller vid vilken tidpunkt det sker
Generellt sett bidrar standardiserade bedömningsmetoder med Beskrivning av klientens situation i de avseenden som forskning visat kan vara viktiga En ökad genomskinlighet (transparens) - synliggör underlaget för beslut om insatser Möjligheter till uppföljning på individnivå och gruppnivå (Obs! Få studier har jämfört bedömningar med och utan standardiserad metod och hur det påverkar klientarbetet och klientutfall)
FREDA - Bedömningsmetoder i arbetet med våldsutsatta Uppdrag 2008: att identifiera och vetenskapligt pröva bedömningsinstrument/bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete med - kvinnor som utsätts för våld från närstående - barn som bevittnat våld (Bedömningsmetoder för barn som bevittnat våld kunde ej prövas bland annat pga. av att få socialarbetare talade med barnen och att sekretessfrågorna var oklara)
Syftet med bedömningsmetoderna Att - stödja socialtjänstens arbete med att identifiera våldsutsatthet - stödja val av insatser för våldsutsatta - att stödja riskbedömning av fortsatt våldsutsatthet OBS! FREDA ska stödja arbetet, inte tvång att använda
Strategi för framtagning av instrumenten Systematiska sökningar efter vetenskapliga publikationer om bedömningsinstrument i 7 databaser + fria sökningar 2 841 abstracts reducerades till 351 som granskades utifrån kriterierna: - rätt målgrupp (kvinnor som utsatts för våld i nära relation, barn som bevittnat våd) - handlar det om ett bedömningsinstrument - Redovisas någon empirisk studie om psykometriska egenskaper eller praktisk användbarhet 221 studier uppfyllde kriterierna och hela publikationen lästes
Val av instrument till FREDA 20 instrument som hittades presenterades för en samarbetsgrupp av bland annat våldssamordnare och socialarbetare som arbetar med våld Val av instrument påverkades av tillgänglighet, krav på användare och pågående utveckling (t.ex. hade Norrtälje redan översatt Danger assessment) FREDA-kortfrågor och FREDA-beskrivning baseras på olika instrument samt tillägg (t.ex. om rädsla för förövaren) FREDA farlighetsbedömning är en direkt översättning av Danger Assessement
FREDA-kortfrågor Innehåller frågor om: Erfarenhet av fysiskt våld, psykiska övergrepp och sexuellt tvång (senaste året respektive tidigare i livet) Rädsla för förövaren Nuvarande kontakt med förövaren Huruvida barn varit närvarande vid våldssituationen Specifik utsatthet om den tillfrågade har funktionsnedsättning
FREDA-beskrivning Baserat på sju internationella vetenskapligt prövade instrument Beskriver karaktären på våldet (fysiskt, sexuellt och psykiskt) Ger underlag för att bedöma behovet av insats och behov av ytterligare riskbedömning 30 frågor om fysiskt våld och 45 frågor om psykisk utsatthet och hot. Besvaras enligt en 3-gradig skala (aldrig/ngn gång/upprepade gånger). Frågar om förövaren har utsatt barn och husdjur Frågar om kvinnan upplever fara för sin fysiska och psykiska hälsa och rädsla för förövaren
FREDA-farlighetsbedömning Baserat på ett internationellt riskbedömningsinstrument (Danger Assessment) 20 frågor Bygger på information från den utsatte (ej beroende av att gå in register etc.) Resulterar i en av fyra farlighetsnivåer Är ett så kallat aktuariskt instrument där olika faktorer ger olika höga poäng
Vetenskaplig prövning av instrumenten 15 kommuner/stadsdelar deltog Socialarbetare skötte urvalet av personer Cirka 50 kvinnor besvarade (de ursprungliga) kortfrågorna Cirka 200 kvinnor besvarade FREDA-beskrivning och FREDA-farlighet Endast 8 samtal genomfördes med barn som bevittnat våld
Psykiskt våld förekomst Kränkningar förekommer för 70-80 % av kvinnorna vid upprepade tillfällen (nedsättande omdömen, att förövaren skriker åt offret, fula ord). Mannen anklagar kvinnan för sina problem, för sitt eget beteende, för lögner och otrohet för 60-70 % av kvinnorna vid upprepade tillfällen I genomsnitt är kvinnorna utsatta för 17 olika former av psykiskt våld vid upprepade tillfällen I cirka 40 % av fallen är nuvarande partner förövare, i 40 % av fallen en f.d. partner.
Psykiskt våld - validitet och reliabilitet Fyra dimensioner av psykiskt våld framträdde i faktoranalyser Kränkningar (anklagelser, ilska och okvädning) Kontroll (kontrollerar över pengar, tid, vänner, telefon, utevistelser, hindrat mat sömn, arbete) Förföljelse (anklagelser, läst brev/sms, iakttagit/förföljt, stulit post, besvärat arbetsplats) Hot (direkta hot om slag, att döda, att skada andra, låst inne, hindrat sjukvård). Förföljelse respektive hot var kopplat till höga värden på Freda farlighet och till att den psykiska hälsa upplevdes hotad och till stor rädsla för förövaren Måttlig stabilitet över tid jämfört med fysiskt våld, hög stabilitet för rädsla för förövaren
Fysiskt och sexuellt våld förekomst 80 % av kvinnorna uppgav att de knuffas och fasthålls ibland eller upprepat 50-60 % uppgav att de skakas, får saker kastade mot sig och får slag mot huvud och kropp ibland eller upprepat 30 % uppgav att de vid upprepade tillfällen blivit tvingade till sexuella akter Mindre vanligt är att ha blivit beskjuten eller knivskuren (endast enstaka kvinnor). I genomsnitt var kvinnorna utsatta för 5 olika former av fysiskt våld vid upprepade tillfällen I ca 40 % av fallen är förövaren kvinnans partner, i drygt 50 % av fallen hennes f.d. partner och i resterande fall t ex bekant/syskon.
Fysiskt våld - validitet och reliabilitet Fyra dimensioner av fysiskt våld framträdde i analyserna (empiriskt) Icke-grovt våld (knuff, nypt/rivit, dragit i håret, slag m handflata mot arm/kropp) Grovt våld (knytnävsslag mot arm/kropp, ansikte/huvud, sparkar mot arm/kropp, ansikte/huvud) Mycket grovt våld (fastbindning, brännskada, slag m föremål, stick m vasst föremål, kvävningsförsök, knivskuren, försökt döda) Sexuellt våld (sexuellt tvång, skada vid sexuell kontakt) Icke-grovt våld var vanligare än grövre våld (validitet) Grovt våld var kopplat till höga poäng på FREDA farlighet och till stor upplevd fara och rädsla Mycket grovt våld var kopplat till erfarenhet av sjukvård pga. våldsutsatthet. Icke-grovt våld var kopplat till lägre upplevd fara och rädsla. God stabilitet över tid
Kopplingar mellan fysiskt och psykiskt våld Utsatthet för Sexuellt våld var kopplat till dimensionen Kontroll inom psykisk utsatthet Kvinnor som utsattes för Sexuellt tvång kände fara för sin psykiska hälsa Kvinnor som upplevde många hot (inom psykisk utsatthet) upplevde stor fara för sin fysiska hälsa Hot, den allvarligaste dimensionen inom psykisk utsatthet, var tydligt kopplat till milt våld och grovt våld.
Sammantaget om prövningarna av FREDA FREDA-kortfrågor reviderade (förkortades) och har inte prövats i nuvarande form FREDA-beskrivning förefaller ha god kvalitet då det synliggör olika grader av och olika slags våld FREDA-farlighet förefaller ha god kvalitet i ett svenskt sammanhang då det korrelerar på ett logiskt sätt med FREDA-beskrivning och urskiljer grupper med olika risknivåer
Socialstyrelsens uppföljning av FREDAanvändningen (ej ny prövning) Alla som fått FREDA har gjort överenskommelse om återkoppling till SoS Webenkät i november till kommuner som haft FREDA i minst 7 månader (134 handläggare i 55 kommuner har svarat ) Enskilda handläggare svarade på webenkäten De svarande uppskattar att de genomfört ca 427 FREDA-kortfrågor, 1297 FREDA-beskrivning samt 1340 FREDA-farlighetsbedömning Verksamheter som använt FREDA ombads ha ett möte om FREDA och skicka in synpunkter till SoS Vi har försökt vara tydliga med att svårigheter kommer att hanteras i manualen och att instrumenten inte ska ändras
De som svarat på webenkäten Var arbetar de som använder FREDA? 30 % i verksamhet för våldsutsatta 30 % inom barn-och familj 14 % inom ekonomiskt bistånd Vad arbetar de med? 85 % med utredning 75 % med beslut om insats 67 % med förhandsbedömning resp. stödjande samtal Hur har de förberett användningen? 82 % har läst manualen enskilt 50 % har gått igenom manualen i grupp respektive gått igenom hur svaren ska hanteras i verksamheten 37 % har deltagit i metodstöd från länsstyrelsen 24 % har gjort praktiska övningar med FREDA Bara drygt 40 % har en rutin till stöd för användningen av FREDA
Uppfattningar om FREDA fasta svar 80 % tycker att manualen är tillräcklig 47 % har inte upplevt det svårt att ställs frågorna i FREDA 48 % har upplevt vissa svårigheter 67 % har inte upplevt hinder att på verksamhetsnivå att använda FREDA 31 % har upplevt vissa hinder 65 % har upplevt vissa positiva följder av FREDA 22 % stora positiva följder (13 % inga positiva följder) 82 % svarar nej på frågan om negativa följder av FREDA 17 % svarar vissa negativa följder
Uppfattning om FREDA öppna svar FREDA-beskrivning ger nya insikter för den utsatte och för handläggare. Blir ofta känslosamt för den utsatta, kan behöva ta paus. Vissa handläggare känner obehag. Många påpekar att FREDA-beskrivning inte bör fyllas i av den utsatte själv. Flera tycker att sexuellt, materiellt och ekonomiskt våld blir för lite belyst. FREDA kan vara svårt att använda med tolk Många efterlyser mer motiv till frågorna i FREDAfarlighetsbedömning och hjälp i tolkningen. Stör sig på frågan om pistol. Flera påpekar vikten av, och efterlyser, våldskompetens Flera påpekar att det FREDA passar dåligt för barn och hedersrelaterat våld??
Samarbete med polis 28 % har samarbetat med polis i ett ärende där FREDAfarlighetsbedömning har gjorts 22 % har varit med om att både SARA och FREDA har gjorts i ett ärende Bland ovanstående har det både förekomit att riskbedömningarna visar på olika och likartad risk (ånga tar upp olika källor till detta t ex att våldsutövaren sitter i fängelse) Majoriteten bedömer att de har ett gott samarbete med polisen
Utmaningar för organisation och ledning Behöver utbildning i att prata om våld Vi hade inte bestämt hur vi skulle göra med svaren Det är oklart när och hur vi ska använda FREDA och vad vi ska göra av svaren En del kvinnor blir jätteskrämda när de ser resultatet av FREDA-farlighetsbedömning Tidsbristen är ett problem Mer information om hur resultatet ska återkopplas till klienten
Nytt i FREDA Frågor om barn har utsatts för våld Frågor om den våldsutsatte har utsatt barn och/eller husdjur för våld 28
Att börja använda FREDA - ett förändringsarbete Förändringsarbete är en utmaning för verksamheter Kärnkomponenterna i förändringsarbete personalens kompetens, organisatoriskt stöd och ledarskap Förändringsarbete gynnas av bland annat: Stabil organisation med låg personalomsättning och få konflikter Gemensamma övergripande mål med förändringen Konstaterat behov av förändring Tydliggjorda åtaganden och resurser i samband med förändringen
Exempel på frågor att diskutera inför användningen av FREDA Vad är vårt mål med att börja använda FREDA? Hur kan vi definiera dessa mål så att vi kan följa upp om de uppfylls? Är vår enhet redo för att förändra vårt arbetssätt för FREDA:s målgrupper? Vad är det vi saknar i vårt arbete i dag för att hjälpa målgruppen för FREDA? Vad har tidigare förändringsförsök gett oss för erfarenhet och hur kan vi använda dessa erfarenheter nu? Vilka i personalen ska använda FREDA och finns det en plan för stöd eller handledning dessa?
FREDA-farlighetsbedömning och SARA Olika syn på hur risk bäst uppskattas, i Sverige och internationellt DA utvecklat för situationen att socialarbetare träffar kvinnan Socialstyrelsen förutsätter baskunskaper om våld och vana att göra utredningar enligt SoL Utredningen är central. Riskbedömningen bara en del På andra områden förekommer flera olika instrument Samma faktorer i instrumenten Bra att socialtjänsten lär känna instrument, kan tala samma språk som andra professioner