Abstrakt normkontroll som garant för den konstitutionella överhögheten

Abstrakt normkontroll som garant för den konstitutionella överhögheten En komparativrättslig studie mellan Sverige och Frankrike Av: August Fredriksson, Ninve Papajannou Handledare: Maya Seltén Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Komparativ rätt HT 2016

Abstract Judicial preview as a guarantee for the constitutional supremacy a comparative study between Sweden and France Authors: August Fredriksson and Ninve Papajannou Judicial preview acts as a tool to assure that no laws to be enacted conflicts with the constitution. For that reason, it is of importance that the authorities set to perform the judicial preview are independent towards the ruling power. The aim of this essay is to do a comparison between how judicial preview is done by the Council on Legislation in Sweden and by the Constitutional Council in France. The essay examines how this preview acts as a tool to guarantee the supremacy of the constitution and to insure a none confrontational legal system. This is done with the help of the method of comparative law and the legal dogmatic method. The result of the analysis shows that judicial preview plays an increasingly important role of guaranteeing the supremacy of constitutions in legal systems of increased complexity and in societies that are experiencing political tensions. The result also shows that the constitutions in both Sweden and France is increasing in importance to protect the ways of government, democracy and basic rights for the citizens. Based on the analysis the forms of judicial preview should be reviewed and stronger safeguards for the constitution may be of interest in the future. Keywords: judicial preview, constitution, Council on Legislation, Conseil Constitutionnel

Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 SYFTE 2 1.2 FRÅGOR SOM SKA BELYSAS 2 1.3 AVGRÄNSNINGAR 3 1.4 METOD & MATERIAL 3 1.5 DISPOSITION 4 2 KONSTITUTIONERNAS STÄLLNING I RÄTTSORDNINGEN 5 2.1 INLEDNING 5 2.2 SVERIGE 5 2.3 FRANKRIKE 8 2.4 KOMPARATION 11 3 VAD ÄR NORMKONTROLL 13 4 DE NATIONELLA ORGANEN 14 4.1 INLEDNING 14 4.2 SVERIGE, LAGRÅDET 15 4.3 FRANKRIKE, CONSEIL CONSTITUTIONNEL 17 4.4 KOMPARATION 19 5 DEN ABSTRAKTA NORMKONTROLLEN I SVERIGE OCH FRANKRIKE 21 5.1 INLEDNING 21 5.2 SVERIGE 21 5.3 FRANKRIKE 24 5.4 KOMPARATION 25 6 ANALYS 27

7 SLUTORD 31 8 KÄLLFÖRTECKNING 33

1 Inledning För att skydda sig själv och besättningen band Odysseus fast sig vid skeppets mast för att på så vis inte kunna lockas på villovägar av sirenernas sång. Denna metafor illustrerar konstitutionens funktion och makt, den ska skydda från maktmissbruk av den statligamakten samtidigt som den är skapad av makthavarna. 1 Konstitutionen kan även vara en symbol för vad Montesquieu menar med uttrycket att makt måste hejda makt, för att undvika att makten korrumperas. 2 En konstitution anses idag vara kärnan i det moderna demokratiska samhället, och ställer bland annat upp krav på hur makten ska utövas och inom vilka ramar. Den finns till för att skydda mot maktmissbruk, men även för att säkerställa stabilitet i samhället och demokrati. Dessutom kan konstitutionen fastställa medborgerliga fri- och rättigheter som i ett samhälle anses vara styrande vid statens maktutövning. Den ställer upp reglerna för det politiska livet och begränsar makten för att undvika maktmissbruk och despotism. Men som historien visat gång efter annan så räcker det inte med enbart ett dokument för att motarbeta maktmissbruk, utan det krävs i tillägg effektiva och aktiva mekanismer för att säkerställa konstitutionens överhöghet. Med denna uppsats ämnas undersöka en sådan mekanism, den abstrakta normkontrollen, som har till syfte att säkerställa makthavarnas efterlevnad av konstitutionen och garantera dess genomslag i rättsordningen. Den abstrakta normkontrollen har till uppgift att värna om konstitutionens överhöghet och övervaka så att inga lagar stiftas i strid med den gällande konstitutionen. Avgörande för den abstrakta normkontrollens genomslag är att det organ som utför kontrollen är oberoende, det vill säga inte påverkas utifrån av politiska krafter, men framförallt att den lagstiftande makten inte ges möjlighet att påverka den kontroll som ska genomföras. De medel som det oberoende kontrollorganet ges för att motarbeta konstitutionsvidriga lagar och lagförslag har också stor betydelse för hur effektiv den abstrakta normkontrollen blir. Konstitutionen har till uppgift att skydda medborgarna från de folkvalda makthavarna och se till att de med makt inte går ut över sina befogenheter, samt även verka för att skydda det demokratiska styrelseskicket mot att övergå i despotism och diktatur. Om konstitutionen på detta vis ses som en av grundpelarna för det moderna samhället, så borde det vara av största intresse att se till att konstitutionen, som ett ramverk för den offentliga makten och samhället, skyddas på ett effektivt vis. 1 Berggren, Niclas, et al., Why Constitutions Matter, s. 87 2 Nergelius, Joakim (red.), Rättsfilosofi, s. 55 1

Med detta sagt kommer följande uppsats att behandla konstitutionens betydelse samt den abstrakta normkontrollens utformning och effekt i Sverige. För att visa på att det finns olika sätt att konstruera både en konstitution och abstrakt normkontroll kommer det i uppsatsen att genomföras en komparation med Frankrike. Trots stora politiska och historiska skillnader går det att i de båda ländernas hantering av konstitutionen och den abstrakta normkontrollen att finna stora likheter, men även betydande skillnader. Därför anser vi det relevant att undersöka de underliggande faktorerna för dessa likheter och olikheter, samt vikten av att garantera konstitutionens överhöghet. Många gånger försvaras avsaknaden eller begränsningar av den abstrakta normkontrollen med att det innebär en begränsning av folksuveräniteten i och med att de som sitter i dessa oberoende organ kommer från en juridisk bakgrund utan någon egentlig folklig förankring. Detta på grund av att det med förtjänst går att argumentera att de som utför den abstrakta normkontrollen bör ha god kunskap om konstitutionen, men även av lagarbete i allmänhet. Även om politikerna är folkvalda, är de fortfarande bara mänskliga och kan begå misstag, medvetet eller omedvetet. Men det torde vara självklart att alla med makt, och särskilt de som fattar beslut och skapar regler som påverkar en hel nation, bör utsättas för grundliga kontroller och ingående granskning. Trots att makthavarna i stora delar av Europa idag är folkvalda, är det fortfarande tal om ett fåtal personer som ska fatta beslut som i slutänden kommer att påverka väldigt många och som till och med kan omkullkasta den självaste grund som samhället är uppbyggt på. Bör inte lagstiftaren granskas likt många andra statliga organ granskas, då de beslut som där fattas har en stor påverkan på samhället, även om effekterna av dessa beslut inte alltid framkommer tydligt förens långt senare. 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att genomföra en komparativrättslig undersökning av den abstrakta normkontrollen som utförs av Lagrådet i Sverige respektive författningsrådet, Conseil Constitutionnel i Frankrike. Närmare är syftet med undersökningen att belysa och utröna hur den abstrakta normkontrollen är ett medel för att garantera konstitutionens överhöghet, samt tillförsäkra en konfliktfri rättsordning. 1.2 Frågor som ska belysas - Vilken betydelse och funktion har abstrakt normkontroll för att bidra till att garantera konstitutionens överhöghet i respektive land? - Konstitutionens ställning i de nationella rättsordningarna? 2

- Vilken ställning har de organ som utför normkontroll i respektive land? 1.3 Avgränsningar Uppsatsens fokus kommer vara på den abstrakta normkontrollen som utövas av Lagrådet i Sverige och Conseil Constitutionnel i Frankrike. Av avgränsningshänsyn kommer konkret normkontroll nämnas dock ges det ingen djupgående förklaring av denna typ av normkontroll. Uppsatsen kommer även avgränsas genom att utelämna normkontrollen gällande förhållandet mellan nationella lagar och Europarätten och normkontrollen nationella lagar emellan. Vidare kommer även en språklig avgränsning göras av material, bland annat lagtext, på franska kommer inte användas. 1.4 Metod & Material Denna studie genomförs framförallt med den komparativrättsliga metoden för att utröna vilka likheter och skillnader som finns gällande rättsinstitutet normkontroll i respektive rättsordning. I och med att detta utgör ett rättsvetenskapligt arbete kommer vi även att bruka den rättsdogmatiska metoden för att finna och på ett korrekt sätt tillämpa det juridiska material som ligger till grund för komparationen. 3 En av den komparativa metodens förtjänster är att man genom en jämförelse mellan två olika rättsordningar kan finna att ett och samma problem har behandlats på två olika sätt. 4 Genom att belysa skillnader och likheter mellan Sverige och Frankrike vill vi undersöka konstitutionens ställning i respektive land och hur den abstrakta normkontrollen bidrar till att garantera dess överhöghet. Michael Bogdan förklarar att man genom en komparativ undersökning kan skapa en större vetskap om det egna rättssystemet då man ställer det i kontrast mot ett annat. Han tar upp att den komparativa metoden kan hjälpa till att skapa ett nytt perspektiv och även bidra till att man upptäcker andra, eventuellt bättre eller smidigare, lösningar på ett visst problem. 5 I denna uppsats kommer vi genomföra en mikrojämförelse 6 då vi fokuserar på hur rättsinstitutet abstrakt normkontroll kommer till uttryck i de båda rättsordningarna. Denna uppsats kommer således inte att ägnas åt en genomgång eller jämförelse av rättsordningarna i sin helhet. 3 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 38 4 Bogdan, Michael, Komparativ rättskunskap, s. 27 5 Ibid., s. 28 6 Ibid., s. 57 3

Genom att finna en gemensam nämnare, tertium comparationis, 7 förflyttas fokus för komparationen från hur de olika organen och rättsinstituten benämns i den nationella lagstiftningen och vikten för jämförelsen läggs istället vid vilken funktion och syfte de olika organen och rättsinstituten har i respektive lands rättsordning. Det material som ligger till grund för studien av abstrakt normkontroll i Sverige och Frankrike är respektive lands grundlagar och andra författningar. För att få en ökad förståelse för rättsläget i Sverige kommer vi att se på förarbeten till grundlagen och de aktuella lagrummen. Därutöver kommer vi att använda oss av doktrin i undersökningen av de båda rättsordningarna för att hjälpa till att ge en så korrekt bild som möjligt av rättsläget idag. På grund utav språkliga svårigheter kommer vi inte att använda oss av doktrin och artiklar på franska när det gäller det franska rättssystemet, utan framförallt av material skrivet på eller översatt till engelska eller svenska. För att konkretisera och/eller exemplifiera rättsläget kommer vi även att använda oss utav viss rättspraxis, dock kommer vi inte att genomföra några djupare rättsfallsanalyser. 1.5 Disposition Föreliggande uppsats inleds med inledning till det aktuella ämnet som följs av uppsatsens syfte, frågeställningar, avgränsningar, metod och material och disposition. Kapitel två presenterar konstitutionerna i Sverige och Frankrike ur ett historiskt och nutids perspektiv. Det ges en närmre beskrivning vad konstitution har för betydelse i respektive lands rättsordning. Kapitel tre introducerar begreppet normkontroll, vilket syfte detta har samt vilka effekter normkontroll kan ha. Kapitel fyra presenterar de organ som utför normkontroll, närmre bestämt, abstrakt normkontroll i Sverige och Frankrike. Det ges en närmre beskrivning av syfte för inrättandet av organen samt vilka funktioner och sammansättning organen har. I kapitel fem ges en djupare förklaring hur den abstrakta normkontrollen är utformad i respektive land samt hur denna kontroll kan initieras. Uppsatsen avslutas med kapitel sex där en analys görs, samt av kapitel sju där författarna avslutar genom att öppna upp för framtida frågor i slutordet. Sist presenteras källförteckningen. 7 Bogdan, Michael, Komparativ rättskunskap, s. 57 4

2 Konstitutionernas ställning i rättsordningen 2.1 Inledning En konstitution kan ses som ett lands självporträtt, som både visar hur landet ser på sig självt men även hur man vill uppfattas utifrån. 8 I tillägg till att bland annat vara ett dokument som fastslår och garanterar ett visst styrelseskick, ideologisk riktning, ge uttryck för principiella värderingar som ska vara styrande för den politiska makten, kan det även fastslå medborgerliga och demokratiska rättigheter samt göra det svårare, men inte omöjligt, att begränsa dessa. 9 Beroende på historiska och politiska skeenden kan en konstitution fylla olika syften, som påverkar en stats utveckling. Det kan bland annat vara en symbolisk värdegrund för skapandet av en nationell gemenskap, vilket USA:s konstitution är ett bra exempel på. 10 En konstitution kan även ha en funktion som styrinstrument för staten som främst sätter upp regler för den lagstiftande, verkställande och dömande makten, vilket gäller den svenska grundlagen, men även till viss del för den franska konstitutionen. 11 En konstitution är ett dokument skapat av den lagstiftande makten för att begränsa och kontrollera densamma, 12 ett dokument som ställer upp regelverk för hur lagar och andra författningar stiftas och som i tillägg till detta även kan fastslå vissa grundläggande politiska och medborgerliga principer och rättigheter. I de följande avsnitten kommer det ges en genomgång av Sveriges och Frankrikes respektive konstitution och dess ställning samt påverkan på rättsordningen. Avslutningsvis görs en historisk redogörelse för konstitutionerna. 2.2 Sverige År 1772 genomfördes en statskupp som innebar en övergång från Frihetstiden till Gustavianska tiden. Samma år inrättades regeringsformen från år 1772. 13 Utmärkande för denna regeringsform var att kungens makt stärktes på riksdagens bekostnad. Precis som den gustavianska tiden började, avslutades den på ett liknande sätt genom en statskupp år 1809. I och med detta inrättades 1809 års regeringsform som ligger till grund för dagens regeringsform från år 1974. Syftet med inrättandet av regeringsformen 1809 var att avskaffa 8 Smith, Eivind, Politikernas konstitution eller folkets? SvJT, s. 676 9 Berggren, Niclas, et al., Why Constitutions Matter, s. 85-86 10 Jonsson Cornell, Anna (red.), Komparativ konstitutionell rätt, s. 63 se även Mellbourn, Anders (red.), Författningskulturer, s. 7 11 Mellbourn, Anders (red.), Författningskulturer, s. 71 12 Berggren, Niclas, et al., Why Constitutions Matter, s. 87 13 Derlén, Mattias, et al., Konstitutionell rätt, s. 42 5

kungens maktposition som rådde under den gustavianska tiden. Kungens makt degraderades och ersattes av ett dualistiskt statsskick som innebar att kungen delade makten med de fyra ständerna. 14 På grund av inre politiska stridigheter och yttre hot från framförallt de danska och ryska krigsmakterna under denna period och i all hast kom förslaget till att inrätta 1809 års regeringsform. Förslaget till en ny regeringsform utarbetades och kom till inom loppet av två veckor. Trots missnöje och osämja ansågs det nödvändigt att acceptera det förslag som lades fram. 15 En ny paragraf i 1809 års regeringsform, som kom att ha en viktig betydelse i svensk grundlag, är den där det beskrivs hur regeringsformen och de andra grundlagarna kan ändras samt vilka faktorer som bör tas i beaktande. 16 Av principiella skäl var denna regel för grundlagsändring viktig för att på så vis poängtera att grundlagen kan anpassa sig till ett samhälle i förändring. En annan viktig händelse under den senare delen av 1800-talet var då statsministern ersatte kungen som regeringschef. 17 Kungens roll kom att prövas ytterligare under 1900-talet. Fram till 1970-talet hade kungen befogenhet att utse statsminister, dock minskade kungens befogenheter succesivt och till följd av detta kunde kungen i praktiken hindras från att utse statsminister. Härmed etablerades parlamentarismen i svensk rätt i början av 1970-talet, endast några år innan 1974 års regeringsform inrättades. 18 På grund av detta omnämner Sterzel perioden mellan 1921-1974 för det författningslösa halvseklet. 19 Med detta uttryck menar Sterzel, i grova drag, att Sverige inte styrdes enligt 1809 års grundlag utan den faktiska situationen kunde till och med strida mot grundlagen. Grundlagen hade ingen vägledande effekt. 20 1974 års regeringsform är i högsta grad präglad av folksuveräniteten, där tyngdpunkten ligger på demokratin och folkets egen makt att styra sig själv indirekt via regering och riksdag. Maktdelningen som var delvis rådande under 1809 års regeringsform var inget som kom på tal under reformen för 1974 års regeringsform. Istället kom tankar och idéer om maktdelning att avvisas helt. 21 Något som utmärkte sig vid i inrättandet av den nya regeringsformen var rättighetskatalogen i andra kapitlet, som fastslog vissa grundläggande mänskliga fri- och 14 Derlén, Mattias, et al., Konstitutionell rätt, s. 42-43 15 Konstitutionsutskottets memorial 2 juni 1809 16 81 regeringsform från 1809 17 Derlén, Mattias, et al., Konstitutionell rätt, s. 43-44 18 Ibid., s. 45 19 Sterzel, Fredrik, i Smith, Eivind, Grundlagens makt, s. 77 20 Nergelius, Joakim, Svensk statsrätt, s.21 21 Ibid., s. 22 6

rättigheter. Dessutom infördes regler för lagrådsgranskning och normprövning i konstitutionen, vilket ledde till att förstärka Lagrådets position. 22 Fokus på folksuveräniteten har länge funnits i svensk konstitutionell rätt. Redan vid tiden då kungens makt ifrågasattes och sedan eliminerades, arbetade folket kollektivt i sin strävan att påverka och utöva inflytande över statsmakten. Ytterligare begrepp som symboliserar det svenska konstitutionella synsättet är parlamentarismen, offentlighetsprincipen och tryckfriheten. 23 I förhållande till dessa begrepp blir folksuveräniteten ett begrepp som blir än tydligare att förstå på grund av dess komplexa koncept. Parlamentarismen är det begrepp som starkast förknippas med den svenska synen på demokrati och som mer eller mindre har präglat det svenska statsskicket sedan 1700-talet. Tryckfriheten som varit grundlagsskyddad sedan mitten av 1700-talet kom att kompletteras i 1809 års regeringsform och kom att bli grunden för dagens offentlighetsprincip. 24 De fyra grundlagarna rankas högst i normhierarkin. 25 De fyra grundlagarna är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetslagen. 26 Gemensamt för dessa grundlagar är att de är svårare att ändra än vanliga lagar. 27 Att ha fyra grundlagar är ovanligt sett till hur det ser ut i andra stater. Det vanliga är att ha konstitutionen samlad i ett dokument dock innebär detta inte att konstitutionen får en starkare ställning i rättsordningen, utan även andra faktorer så som exempelvis ett lands historia har stor betydelse. 28 Dessa fyra grundlagar anses utgöra Sveriges konstitution, men de grundläggande principerna som framgår ovan ges uttryck för i regeringsformen. 29 Exempelvis folksuveränitetsprincipen kommer till uttryck redan i 1 kap 1 1 st. regeringsformen. Som redan nämnts återspeglar konstitutionen och den konstitutionella rätten ett lands historia, därav behövs kunskap om historia för att förstå den konstitutionella rätten. Vad gäller den svenska konstitutionella rätten är det av vikt att ha följande tre faktorer i beaktande för att få en djupare förståelse. För det första, överlag har grundlagens, och då även regeringsformens, betydelse varit begränsad både praktiskt men även symboliskt i jämförelse med andra stater. Detta grundar sig i att det svenska samhället har utvecklats relativt harmoniskt och präglats av 22 Nergelius, Joakim, Svensk statsrätt, s. 23 23 Derlén, Mattias, et al., Konstitutionell rätt, s. 47 24 Ibid., s. 50-51 25 Sterzel, Fredrik, i Cornell Jonasson, Anna (red.), Komparativ konstitutionell rätt, s.78 26 1 kap 3 regeringsformen (1974:152) 27 8 kap 14 regeringsformen (1974:152) se även Smith, Eivind, Politikernas konstitution eller folkets? SvJT, s. 677 28 Smith, Eivind, Politikernas konstitution eller folkets? SvJT, s. 677 29 Nergelius, Joakim, Svensk statsrätt, s. 13 7

en stark välfärd under stora delar av 1900-talet. Därför har behovet av starka konstitutionella regler inte funnits. För det andra, vad gäller den politiska kulturen har det sedan länge varit en tradition att beslut fattas med konsensus och tydliga spår av detta finns i reglerna för grundlagsändring, men även i andra delar av lagstiftningsarbetet. För det tredje, det svenska folket har generellt ett stort förtroende för staten, dock är baksidan av detta, att den även så kallade naiviteten kan förblinda den enskilde mot statens agerande. 30 Ur ett historiskt perspektiv torde konstitutionen ha en mer framflyttad roll med hänsyn till den instabila perioden under den gustavianska tiden och även det så kallade författningslösa halvseklet. De grundläggande principerna som framkommer i regeringsformen, och som tog form i 1974 års regeringsform, är Sveriges grundbultar som samhället är uppbyggt på. Därför har konstitutionen en särskild ställning i rättsordningen. Principerna som trädde i kraft år 1974 är fortfarande aktuella vilket tyder på en solid konstitution men konstitutionen bibehåller även en viss rörlighet då dokument tagit till sig fler grundläggande principer under åren. 2.3 Frankrike Den nuvarande franska konstitutionen från 1958, omnämns som den femte republiken och är en uppföljning på en konstitutionell resa med sin början i den franska revolutionen 1789. Utifrån kan de olika franska konstitutionerna ge intryck av att vara en naturlig fortsättning på och utveckling av konstitutionen som kom före. Dock så kantas den konstitutionella utvecklingen av många omvälvande politiska och historiska händelser. De olika konstitutionerna har inte varit fasta i sin konstruktion utan har under de perioder de tillämpats varit föremål för många och emellanåt omfattande ändringar utan att det ansetts motiverat att införa en helt ny konstitution eller skapa en ny republik. Exempelvis har 80% av den nuvarande konstitutionen ändrats, bland annat genom en reform i 2008 som innebar att 9 nya artiklar lades till och hela 39 artiklar ändrades. 31 Den omskakande tid som den franska revolutionen innebar, kom att bli startskottet på den konstitutionella utveckling som pågår i Frankrike än idag. Den första konstitutionen antogs den 14 september 1791 och var starkt influerad av deklarationen om mänskliga och medborgerliga rättigheter som fastslagits två år tidigare, 1789, av Nationalförsamlingen under revolutionens första år. 32 På grund av de oroligheter som rådde i landet under revolutionens inledande år kom den första konstitutionen främst att ta sikte på reformer av statsrättslig 30 Derlén, Mattias, et al., Konstitutionell rätt, s. 59-60 31 Lind, Anna-Sara i Jonsson Cornell, Anna (red.), Komparativ konstitutionell rätt, s. 143 32 Doyle, William, The French Revolution, s. 27 8

karaktär. 33 Bland annat så infördes en konstitutionell monarki som begränsade den verkställande makten, monarken, och stärkte parlamentets inflytande. 34 Den första konstitutionen varade fram till Louis XVI fängslades och senare avrättades den 21 januari 1793. Dock så hade en ny konstitution redan antagits den 22 september 1792, vilket innebar avskaffandet av monarkin och inrättandet av den första republiken. 35 Under hela 1800-talet skulle olika former av styrelseskick komma och gå, bland annat så utropade Napoleon I sig själv till kejsare 1804, vilket innebar början på det första franska kejsardömet. 36 Efter Napoleons död inträdde en tid av osäkerhet som till slut ledde fram till den andra republiken (1848-52) då Napoleon III valdes till president. Han kom dock, likt sin farbror, att i slutet av mandatperioden utropa sig själv till kejsare av det andra franska kejsardömet. 37 År 1875 infördes en ny konstitution, den tredje republiken, vilken hittills inneburit slutet på skiftandet mellan olika styrelseskick, trotts att den skapades av en församling som hoppades och trodde på ett återinförande av monarki i Frankrike. 38 Konstitutionen för den tredje republiken skulle komma att överleva fram till andra världskriget, för att sedan efter kriget ersättas av konstitutionen för den fjärde republiken. Båda dessa republikers konstitutioner skulle visa sig vara allt för instabila för att överleva större oförutsedda kriser, den tredje på grund av vissa provisoriska inslag då författarna av den konstitutionen önskade en tillbakagång till monarkin. Den femte republikens konstitution infördes år 1958, under ledning av Charles de Gaulle, denna innebar inrättandet av en starkare verkställande makt med presidenten i en framflyttad roll. De förändringar som infördes ansågs nödvändiga bland annat för att hantera den kris som kriget i Algeriet, då en fransk koloni, innebar. 39 Stort fokus i konstitutionen från år 1958, som än idag är den gällande konstitutionen, kom att ligga på lagstiftningsförfarandet och maktdelningen mellan de grundlagsstiftande organen. 40 En viktig nyhet i den nya konstitutionen var även införandet av det oberoende organet Conseil Constitutionnel eller 33 Bogdan, Michael, Komparativ rättskunskap, s. 148 34 Mellbourn, Anders (red.), Författningskulturer, s. 72 se även Doyle, William, The French Revolution, s. 49-50 35 Doyle, William, The French Revolution, s. 27 och s. 98 36 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/napoleon-i (hämtad 2016-12-15) 37 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/frankrike/historia/andra-republiken-1848-52 (hämtad 2016-12-15) 38 Mellbourn, Anders (red.), Författningskulturer, s. 73 39 Ibid., s. 75 40 Lind, Anna-Sara, i Jonsson Cornell, Anna (red.), Komparativ konstitutionell rätt, s. 144 9

författningsrådet, som har till uppgift att kontrollera nya lagars förenlighet med Konstitutionen innan de promulgeras. 41 Den franska konstitutionens ställning i normhierarkin kommer till uttryck bland annat genom det särskilda förfarandesätt som finns för att ändra i konstitutionen. 42 Men även i och med den kontroll som genomförs av författningsrådet Conseil Constitutionnel. I artikel 61 står att de ska utföra kontroll av lagstiftningsakter innan det att de promulgeras av presidenten och säkerställa att de inte strider med Konstitutionen. I tillägg till detta så stadgas det i artikel 5 att presidenten ska ansvara för att tillbörlig respekt ges Konstitutionen. Dessa olika aspekter som stadgas i Konstitutionen ska verka för att säkerställa och garantera dess överhöghet i normhierarkin och inverkan på rättsordningen i övrigt. Konstitutionens överhöghet och effekt på rättsordningen är av vikt på grund av att den ställer upp ramarna för hur det franska samhället är uppbyggt. Efter två relativt svaga konstitutioner, tredje och fjärde republiken, ville man med den femte republiken förstärka och effektivisera statsmakten. 43 Stort fokus ligger på grund av detta på statens institutioner och lagstiftningsförfarandet. 44 Bland annat så fastslås det redan i artikel 1 att Frankrike är en sekulär, demokratisk och social republik. Dessutom så stadgas det i artikel 89 att det republikanska styrelseskicket inte går att ändra, en så kallad evighetsklausul. Detta kan ses som en effekt av Frankrikes historiska bakgrund, med ett flertal revolutioner under en period på mindre än hundra år som resulterat i skifte av styrelseskick som bland annat har inkluderat monarki, republik och kejsardöme. 45 Konstitutionen ställer upp spelplanen för den statliga makten, och reglerar bland annat parlamentets, regeringens och presidentens uppgifter och inbördes relation. Det handlar främst om ett dokument som stadgar hur landet ska styras, vilket även kan förklara varför de franska konstitutionerna aktivt har använts för driva igenom politiska förändringar. 46 Dock så återfinns vissa stadganden angående de mänskliga fri- och rättigheterna i preambeln till Konstitutionen som hänvisar till rättighetsförklaringen från 1789 samt även till preambeln för 1946 års konstitution, den fjärde republiken. Dessa ansågs under en lång tid inte vara bindande för den statliga makten, men efter ett avgörande från Conseil Constitutionnel 1971 41 Lind, Anna-Sara, i Jonsson Cornell, Anna (red.), Komparativ konstitutionell rätt, s. 162 42 Constitution of 4 October 1958, Article 89 43 Lind, Anna-Sara, i Jonsson Cornell, Anna (red.), Komparativ konstitutionell rätt, s. 144 44 Mellbourn, Anders (red.), Författningskulturer, s. 71 45 Lind, Anna-Sara, i Jonsson Cornell, Anna (red.), Komparativ konstitutionell rätt, s. 148 46 Mellbourn, Anders (red.), Författningskulturer, s. 72 10

ändrades detta. Conseil Constitutionnels avgörande hänvisade till just Konstitutionens preambel och på så vis indirekt till rättighetsförklaringen från 1789 samt preambeln till 1946 års konstitution. 47 Vilket innebar att den lagstiftande makten nu även var tvingad att ta hänsyn till dessa i sitt arbete. 48 I detta sammanhang är det även av intresse att nämna den förändring som skedde 2008. Fram till dess hade konstitutionen inte inneburit positiv rätt på så vis att enskilda inte hade någon möjlighet att under en process lägga fram en talan på grund av att en lagstiftningsakt strider mot Konstitutionen. Men i och med reformen 2008 gavs nu enskilda möjligheten att i en pågående process ifrågasätta en rättsakts grundlagsenlighet som då prövas vid Conseil Constitutionnel, så kallad konkret normkontroll. 49 2.4 Komparation Som nämndes i inledningen till det förevarande kapitlet sätter historiska händelser stor prägel på den konstitutionella utvecklingen, vilket har visat sig vara fallet för både Sverige och Frankrike. Även om de historiska händelserna skiljer sig länderna emellan så har det lett till liknande resultat. Inrättandet av en konstitution har motiverats med behovet av att fastställa ett statsskick, men även relationen mellan de statliga organen. I Frankrike har konstitutionen använts för att genomdriva en politik eller för att förändra styrelseskicket, detta i kombination med en ovilja att göra ändringar i en gällande konstitution har lett till att konstitutionerna kontinuerligt har ersatts. Detta står i kontrast till hur situationen har sett ut i Sverige som endast haft två konstitutioner inom en period av cirka 200 år. Dock kan detta inte anses vara representativt för hur den faktiska situationen har sett ut, bland annat med tanke på att Sverige under en period i stort sett styrdes i strid med den gällande konstitutionen från år 1809. En förstärkning av det parlamentariska styrelseskicket inleddes redan i slutet av 1800-talet då statsministern ersatte kungen som regeringschef. Konstitutionens tillbakadragna ställning i Sverige får till viss del sin förklaring i och med detta, då konstitutionen inte har varit avgörande för säkerställandet av en fungerande statsmakt. Ingen av de båda ländernas konstitutioner har varit avgörande för skapandet av en nationell identitet, dock så har den franska konstitutionen spelat en mycket större roll för utvecklingen av det franska samhället. Konstitutionen har aktivt använts för att genomdriva en viss politik eller cementera ett visst styrelseskick. Medan den svenska grundlagen tvärtom ändrades och anpassades för att passa in i hur den faktiska situationen såg ut. 47 Decision no. 71-44 48 Mellbourn, Anders (red.), Författningskulturer, s. 83 49 Ibid., s. 86 11

Vid införandet av 1974 års regeringsform ansågs det att en ny konstitution som återspegla den verkliga situationen var nödvändig. Främsta anledningen för detta var att den äldre regeringsformen innehöll inslag som inte längre var representativt för styrelseskicket. Införandet innebar ett slut på kungens makt ett befästande av parlamentarismen och demokratin. Medan Konstitutionen för den femte republiken i Frankrike infördes på grund av att en förstärkning av den verkställande makten ansågs nödvändig. Återigen användes konstitutionen i Frankrike för att förändra statsmakten, medan den i Sveriges fall användes för att befästa en redan genomförd förändring. Värt att notera är att vid ikraftträdandet av den senaste konstitutionen i de båda länderna infördes bestämmelser för normkontroll. I Frankrike i och med skapandet av det nya organet Conseil Constitutionnel och i Sverige genom att lagrådsgranskning nu fördes in i konstitutionen. Syftet med dessa organ är att tillförsäkra lagstiftarnas efterlevnad av konstitutionerna och garantera dess överhöghet. I och med de bestämmelser som återfinns i konstitutionerna är det av största vikt att säkerställa att andra lagar inte går emot dem. En konstitution har till uppgift att fastslå hur landet ska styras men kan även behandla vissa grundläggande värderingar av principiell natur som ska vara närvarande i statens maktutövande. I den franska Konstitutionen kommer sådana principer fram i preambeln, men även i Artikel 1. Som bland annat fastslår att Frankrike är en demokratisk republik, som garanterar lika rättigheter till alla medborgare oberoende av exempelvis kön eller religion. I Sverige återfinns liknande principer i grundlagen, och främst i regeringsformen. Exempelvis framhävs folksuveräniteten redan i 1 kap. 1 1 st. regeringsformen, som säger att all offentlig makt utgår från folket, och i andra stycket att den offentliga makten utövas under lagarna. Den franska Konstitutionen är främst ett dokument för och av statsmakten, som fastslår grunderna för hur landet ska styras. Den svenska grundlagen utmärker sig i ett internationellt perspektiv genom att den består av hela fyra olika grundlagar. Både den svenska grundlagen och den franska Konstitutionen innehåller en rättighetskatalog i någon form. Den franska konstitutionen har även spelat en mer aktiv roll för utformningen av den offentliga makten och samhället i stort, vilket har sin förklaring i politiska oroligheter och starka karismatiska ledare så som Napoleon och De Gaulle. Detta står i tydlig kontrast till konstitutionens roll i Sverige, som under lång tid har varit tillbakadragen på grund av politisk stabilitet och en välutvecklad välfärd under stora delar av 1900-talet. I och med detta kan konstateras att en konstitution ökar i betydelse under perioder av orolighet då den fungerar som en spärr för att förhindra populistiska eller känslomässigt betingade förändringar av samhället. Dock så är det 12

under perioder av välgång och stabilitet som effektiva mekanismer för att säkerställa konstitutionens överhöghet måste skapas, detta för att förhindra att grundläggande principer för statsmakten åsidosätts i tider då samhällets värderingar sätts på prov. 3 Vad är normkontroll I inledningen till denna uppsats nämns det att ett av målen är att ta reda på hur den abstrakta normkontrollen kan vara ett medel för att garantera en konstitutions överhöghet, samt vad för konsekvenser olika utformning av detta rättsinstitut kan ha för effekt. Men vad är då normkontroll? Förenklat innebär det en kontroll av lagar och andra föreskrifter utförd av ett oberoende organ som inte är bundet till eller delaktig i själva tillkomsten av lagar och lagförslag. 50 Kontrollen kan dessutom rikta in sig enbart på hur lagar förhåller sig gentemot grundlagen, men kan även innebära en kontroll av hur andra föreskrifter än lagar förhåller sig till föreskrifter av högre dignitet. 51 I tillägg till detta kan kontrollen även rikta in sig på hur nationella lagar och föreskrifter förhåller sig till folkrätten, exempelvis Europa rätten. Dessutom är det här av intresse att lyfta fram att det finns olika former av normkontroll, som kommer till uttryck på olika sätt och tillämpas i olika skeden. Rättsverkningarna av ett beslut om en lags oförenlighet med konstitutionen vid normkontroll kan variera beroende på utformningen av normkontrollen i den nationella lagstiftningen. Exempelvis så är det svenska lagrådets beslut enbart rådgivande för den lagstiftande makten, medans besluten från franska Conseil Constitutionnel kan hindra lagar från att träda i kraft överhuvudtaget. En av förutsättningarna, oavsett utformning på normkontrollen, är att föreskrifter är del av en hierarkiskt uppbyggd rättsordning, 52 och syftet med kontrollen är då att tillförsäkra att föreskrifter av lägre valör inte strider mot föreskrifter högre upp i normhierarkin. 53 Den kanske viktigaste kontrollen är den av vanliga lagars förenlighet med konstitutionen som den högsta gällande rätten och har som syfte att garantera konstitutionens överhöghet och säkerställa att inga lagar stiftas eller tillämpas som står i strid med någon utav de rättsregler som återfinns i konstitutionen. 54 Normkontrollen kan även ha indirekta effekter, exempelvis att garantera enskildas fri- och rättigheter, säkerställa europarättens genomslag i 50 SOU 2007:85 s. 14 51 Ibid., s. 13 52 Ibid., s. 13 53 SOU 2008:125 s. 28 54 Åhman, Karin, Normprövning, s. 19 13

nationell rätt, men även att tillförsäkra en förutsägbar och rättssäker rättsordning vilket försvåras om föreskrifter är inkonsekventa och motsägelsefulla. 55 Gemensamt för alla former av abstrakt normkontroll är att den kan initieras självständigt utan krav på att tillämpning i ett aktuellt fall av en ifrågasatt rättsakt föreligger. 56 Detta står i kontrast till konkret normkontroll som initieras som en del av en pågående process då någon av parterna, eller domstol, påtalar att en rättsakt som är viktig för en del av eller hela beslutet bör anses strida mot högre ställd gällande rätt. 57 När det kommer till den konkreta normkontrollen sker denna enbart i efterhand, alltså då en lag redan har trätt i kraft och tillämpas i konkreta ärenden. Medan den abstrakta normkontrollen kan bli aktuell både innan och efter det att lagen har trätt i kraft, det vill säga såväl preventiv som efterhandsgranskning. I både Sverige och Frankrike finns system för både abstrakt och konkret normkontroll. I Sverige utförs den abstrakta kontrollen av Lagrådet och den konkreta av domstolar och myndigheter. I Frankrike utförs såväl abstrakt som konkret normkontroll av det domstolsliknande organet Conseil Constitutionnel. Det ovan sagda är en väldigt kort sammanställning av olika former av normkontroll och utgör inte en uttömmande redogörelse för vare sig abstrakt eller konkret normkontroll, utan måste ses i sitt sammanhang, som en introduktion för att underlätta till djupare förståelse av den föreliggande undersökningen av abstrakt normkontroll och dess syfte. Samt även för att tydliggöra att det utöver den abstrakta normkontrollen finns andra mekanismer för att skydda konstitutionens överhöghet. Många av dagens stater har valt olika vägar för normkontroll och det finns många versioner med olika utformning och kombination av abstrakt och konkret, preventiv och efterhandskontroll. 4 De nationella organen 4.1 Inledning Bestämmelser för abstrakt normkontroll finns i både Sverige och Frankrike. I båda länderna finns ett statsorgan som har en specifik kompetens av att kontrollera och besluta om lagars och förordningars förenlighet med andra normer. I Sverige utförs denna kontroll av Lagrådet och i Frankrike utförs denna kontroll av författningsrådet, Conseil Constitutionnel. Även om båda organ kallas för råd så är det främst det svenska Lagrådet som har en rådgivande 55 Åhman, Karin, Normprövning, s. 23 ff. 56 Ibid., s. 20 57 SOU 2008:125 s.28 14

funktion medan Conseil Constitutionnel kan omnämnas som domstolsliknande organ på grund av sina befogenheter gällande beslut. Efterföljande avsnitt kommer behandla regleringen och utformningen av de organ som har kompetens att utföra abstrakt normprövning i respektive land. 4.2 Sverige, Lagrådet I 1809 års regeringsform framkommer det att lagar stiftas gemensamt av konung och riksdag och att lagförslagen granskas av Högsta domstolen. 58 Utlåtanden från Högsta domstolen var endast rådgivande vilket innebar att regeringen fick avgöra vilken hänsyn som skulle tas till dem. 59 Konungen hade rätten att själv stifta lagar som var av ekonomiska eller administrativa karaktär som mot slutet av 1800-talet blev betydligt fler. Högsta domstolens belastning blev allt för påfrestande av laggranskningsuppgifterna, vilket gjorde att Högsta domstolens dömande verksamhet blev överbelastad. Detta ledde till att konstitutionsutskottet uppmuntrade inrättande av Lagrådet. Idén om att införa en regeringsrätt kom till under början av 1900-talet, vars syfte skulle vara att avlasta Högsta domstolen. Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) kom att få till uppgift att höras över förslag till ekonomiska och administrativa lagar så att Högsta domstolens fokus i större utsträckning lades på dess funktion som dömande makt. Rutinerna kring laggranskningen kom att ifrågasättas vilket ledde till förslaget av inrättande av ett kollegium, sammansatt av ledamöter från Högsta domstolen och Regeringsrätten. Detta kollegium kom att kallas Lagrådet, som skulle bestå av två justitieråd och ett regeringsråd utsett av respektive domstol. 60 Syftet med inrättandet av Lagrådet har sin grund i maktdelningsprincipen. Under det gustavianska enväldet var det ett tydligt samröre mellan Högsta domstolen och konungen, den lagstiftande makten. 61 I samband med att Lagrådet och Regeringsrätten inrättades år 1909 minskades, det annars tydliga samröret mellan Högsta domstolen och den lagstiftande makten. 62 Inhämtande av yttringar från Lagrådet gällande lagförslag var obligatoriskt fram till år 1971. 63 Utskottet var mån om att värna Lagrådets oberoende, som en del i strävan efter en formell rättsstat. Som ett led i detta ville man stärka Lagrådets auktoritet genom att utöka antalet justitieråd från två till tre 58 87 regeringsformen från 1809 59 Algotsson, Karl-Göran, Lagrådet, rättsstaten och demokratin under 1900-talet, s. 32 60 Ibid., s. 33-34 61 Zetterquist, Ola, Lagrådet, igår, idag och imorgon, SvJT 2009, s. 139 62 Bull, Thomas & Sterzel, Fredrik, Regeringsformen, s. 201 63 87 regeringsformen från 1809 15

ledamöter. Dessa ändringar som kom att ske var endast ändringar av laggranskningens organisation och inte dess inriktning. 64 År 1971, tre år innan ikraftträdandet av nya regeringsformen, fick lagrådsgranskningen en fakultativ roll då den obligatoriska lagrådsgranskningen togs bort på grund av en ikraftträdande grundlagsändring som innebar att man införde en bör-regel. Den främsta anledningen till att regeringen talade för förslaget var att lagrådsgranskningen inte ansågs vara förenligt med ett parlamentariskt system. 65 Införandet av denna regel innebar att Lagrådet fick en tillbakaskjuten roll och att det inte längre var obligatoriskt för regeringen att inhämta Lagrådets yttrande under en pågående lagstiftningsprocess. 66 I och med grundlagsreformen 2010 återinfördes Lagrådets granskning som ett obligatorium, men endast inom vissa områden och regeringen är idag tvungen att alltid höra Lagrådet innan lagförslag inom dessa områden skickas vidare till riksdagen. 67 Bull och Sterzel nämner att denna ändring och tillbakagång till en obligatorisk lagrådsgranskning på sätt och viss avslutade diskussionen om Lagrådets roll i lagstiftningsprocessen och anses nu spela en essentiell roll under lagstiftningsprocessen i Sverige. 68 Lagrådet som statsorgan och dess sammansättning regleras i Regeringsformen och Lag (2003:333) om Lagrådet. I Lagrådet kan det tjänstgöra justitieråd, pensionerade justitieråd men även andra lagfarna jurister. 69 Med andra lagfarna jurister innebär det i praktiken nästan enbart före detta justitieråd och regeringsråd. Det framkommer inte i författningarna gällande mandatperioden som ledamöterna sitter i Lagrådet dock tar Algotsson upp att ledamöterna sitter i en period om två år och att det inte är möjligt att sitta två efterföljande perioder. 70 Ett exempel på detta är lagrådsledamoten Rune Lavin som satt perioderna år 1999-2001 och år 2007-2009. 71 Kortare mandatperioder kan vara effektiva för att på så vis bidra till att nya röster blir hörda och nya infallsvinklarna kommer till uttryck. Lagrådet består av minst en och högst fem avdelningar och varje avdelning består av tre ledamöter. 72 Det är regeringen som beslutar om hur många avdelningar Lagrådet ska bestå utav baserat på arbetsbördan. 73 64 Algotsson, Karl-Göran, Lagrådet, rättsstaten och demokratin under 1900-talet, s. 33-34 65 SOU 2007:85 s. 48-49 66 Ibid., s. 46 67 Åhman, Karin, Grundläggande rättigheter och juridisk metod, s. 39 68 Bull, Thomas, Sterzel, Fredrik, Regeringsformen, s. 201-202 69 2 Lag (2003:333) om Lagrådet 70 Algotsson, Karl-Göran, Lagrådet, rättsstaten och demokratin under 1900-talet, s. 65 71 Lavin, Rune, Lagrådet och den offentliga rätten, s. 9 72 3-4 Lag (2003:333) om Lagrådet 73 7 Lag (2003:333) om Lagrådet 16

Lagrådets ledamöter består av justitieråd som tjänstgör i HD eller HFD. 74 Att ledamöterna består av justitieråd från HD och HFD innebär en garant för att Lagrådet är självständigt gentemot regeringen och riksdagen. 75 Regeringen har att säga till om gällande strukturen av Lagrådet men det är HD och HFD som utser justitieråd i respektive domstol att vara ledamöter i Lagrådet. 76 Tjänstgöringstiden för Lagrådets verksamhet delas in i perioder om ett år räknade från HD:s höstsession (lagrådsperioder). 77 4.3 Frankrike, Conseil Constitutionnel Det franska författningsrådet, Conseil Constitutionnel inrättades år 1958 78, samma år som Frankrikes konstitution den femte republiken antogs. Det rådde konstitutionell instabilitet under den tredje och fjärde republiken som medförde interna och externa påfrestningar. Inrättandet av den femte republiken och författningsrådet var början på en ny era. 79 Syftet med inrättandet av Conseil Constitutionnel var att säkerställa att parlamentet inte översteg sina befogenheter i förhållande till den verkställande makten 80 då ett av huvudmålen med den femte republiken var att fokusera på maktdelningsfrågor för de grundlagsstadgande institutionerna. 81 Conseil Constitutionnel är inte ett råd i den bemärkelsen att den har en rådgivande roll med icke-bindande utlåtanden, utan organet kommer till orda först efter det att parlamentet har beslutat om en omstridd lag. 82 Conseil Constitutionnel har inte befogenheter att förklara en redan utfärdad lag vara grundlagsvidrig, men Conseil Constitutionnel har den kompetensen att stoppa ett grundlagsvidrigt lagförslag. 83 En betydande förändring för Conseil Constitutionnels roll kom efter ett beslut år 1971. 84 Avgörandet från Conseil Constitutionnel fastställde flertalet principer och innebar att rättighetsdeklarationen från 1789 och preambeln till 1946 och 1958 års konstitutioner införlivades i den konstitutionella massan. Detta medförde att Konstitutionen fick en allt starkare rättslig betydelse i och med att den lagstiftande och dömande makten nu skulle ha 74 5 Lag (2003:333) om Lagrådet 75 Algotsson, Karl-Göran, Lagrådet, rättsstaten och demokratin under 1900-talet, s.64 76 8 Lag (2003:333) om Lagrådet 77 13 Lag (2003:333) om Lagrådet 78 Mellbourn, Anders (red.), Författningskulturer, s. 82 79 Lind, Anna-Sara, Frankrike, i Jonsson-Cornell, s. 143-144 80 Mellbourn, Anders (red.), Författningskulturer, s. 83 81 Lind, Anna-Sara, i Jonsson Cornell, Anna (red.), Komparativ konstitutionell rätt, s. 144 82 Mellbourn, Anders (red.), Författningskulturer, s. 83 83 Bogdan, Michael, Komparativ rättskunskap, s. 155 84 Se Decision no. 71-44 17

dessa i beaktande i sin maktutövning. 85 Hädanefter kom samtliga domstolar att använda sig utav Konstitutionen som ett grundläggande verktyg. Efter detta beslut kom konstitutionen att ha en betydande juridisk inflytande för den lagstiftande, dömande och verkställande makten och Conseil Constitutionnel som organ fick därmed en reell makt. 86 Conseil Constitutionnels sammansättning och funktion regleras i den franska konstitutionen 87 och i Ordinance 58-1067 Constituting an institutional act on the Constitutional Council. 88 Det är nio ledamöter i Conseil Constitutionnel och mandatperioden är på nio år. En tredjedel av ledamöterna förnyas var tredje år. Till dessa nio ledamöter tillkommer även republikens tidigare President som sitter livet ut. 89 Det framgår inte i föreskrifterna åldersgräns på ledamöterna. 90 Ledamöter väljs av den sittande Presidenten, ordföranden i Nationalförsamlingen och ordföranden i Senaten, där de väljer tre vardera. 91 Conseil Constitutionnels självständighet i förhållande till andra statsorgan garanteras genom att det inte går att sitta en längre period (alternativt livet ut) än mandatperioden på nio år. Under denna tid får ledamöterna inte befatta sig med andra politiska, offentliga och privaträttsliga uppdrag. Conseil Constitutionnel tar beslut i politisk känsliga ämnen med anledning av att ledamöterna har en viss politisk bakgrund är gränsdragningen inte alltid lika självklar. 92 Conseil Constitutionnels ledamöter måste inte nödvändigtvis vara renodlade jurister. Ledamötena har erfarenheter i politiken och i den offentliga sektorn. 93 I praktiken, dock, är det jurister som väljs som ledamöter då den juridiska kunskapen är av betydelse i den rättsliga prövningen. 94 Conseil Constitutionnels främsta uppgift är normkontroll. Conseil Constitutionnel har även till uppgift att säkerställa att presidentval, parlamentsval och folkomröstningar sker på ett korrekt sätt. 95 Frågan huruvida organet anses vara en domstol eller inte kommer på tal då Conseil Constitutionnel uppmanas att pröva valtvister som initieras av den förlorade kandidaten. 96 85 Nergelius, Joakim, Konstitutionellt rättighetsskydd, s. 270 86 Lind, Anna-Sara, i Jonsson Cornell, Anna (red.), Komparativ konstitutionell rätt, s. 146 och 161-162 87 Constitution of 4 October 1958 88 Ordinance 58-1067 Constituting an Institutional Act on the Constitutional Council 89 Constitution of 4 October 1958, article 56 90 SOU 2007:85 s. 127 91 Ordinance 58-1067, Section 1 92 Lind, Anna-Sara, i Jonsson Cornell, Anna (red.), Komparativ konstitutionell rätt, s. 163 93 Brown, Neville, Bell, John, French administrative law, s. 22 94 SOU 2007:85 s. 77 95 Constitution of 4 October 1958, article 58-60 96 Brown, Neville, Bell, John, French administrative law, s. 21 18