Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral



Relevanta dokument
RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

STYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Samordnade insatser för barn och unga

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Ny familjecentral i Karlskoga

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Insatser från Barnhälsovården

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Verksamhetsbeskrivning

Uppföljning och kvalitetssäkring av familjecentraler i Region Jönköpings län

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Syftet med detta dokument är att kortfattat. Det övergripande målet för ungdomsmottagningar. med riktlinjer

LGS Temagrupp Psykiatri

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Lagstiftning kring samverkan

Ansökan från Vårdcentralen Smeden om bildande av en familjecentral

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Riktlinjer för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter i Uppsala län

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Verksamhetsbeskrivning

Närsjukvårdsberedningen

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Yttrande över ansökan från Vårdcentralen Smeden AB om att få starta en familjecentral

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Stina Lasu leg psykolog

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Ny familjecentral i Karlskoga

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

Barnhälsovårdsenheten

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

Angående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Samordnad individuell plan

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Mottganingsteamets uppdrag

Transkript:

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral

Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en familjecentral? Syfte och mål med överenskommelsen Tid för överenskommelsen Informationsskyldighet och omförhandling Skiljaktighet Sid 4 Målgrupp och upptagningsområde Bemanning Mål och inriktning Övergripande mål: Mål kopplade till kvalitetsuppföljning/indikatorer Tillgänglighet Sekretess och dokumentation Sid 5 Parternas åtagande och ansvarsfördelning Sid 6 Samverkan Ledningsorganisation Ekonomi Lokaler och inventarier Sid 7 Verksamhetsuppföljning Godkännande Sid 8 Bilaga1 Roller för respektive enskilda yrkesgrupper Bilaga 2 Modell för verksamhetsuppföljning (separat dokument) 2

Bakgrund Barndialogens styrgrupp fick våren 2011 i uppdrag av Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting att för respektive verksamhet ta fram förslag på enhetlig grundstruktur för familjecentraler och ungdomsmottagningar i länet. Förslaget har utarbetats av arbetsgrupper från berörda yrkesgrupper i samverkan med Barndialogen och för Familjecentralerna med stöd från en forskare inom området knuten till Regionförbundet FoUrum. Bakgrundsmaterialet bygger på aktuell nationell kunskap tillsammans med erfarenhet från verksamheterna i länet samt resultat av egna kartläggningar och utredningar i länet. Vad är en familjecentral? En familjecentral (FC) bedriver hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande verksamhet som vänder sig till blivande föräldrar, föräldrar och barn. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, kommunen och landstinget, samordnar sina resurser under samma tak för att möjliggöra tvärprofessionell samverkan. FC bör minst innehålla mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst genom individ- och familjeomsorg med inriktning mot förebyggande arbete. På FC samverkar olika yrkeskategorier, i huvudsak barnmorska, sjuksköterska, förskollärare, socionom och psykolog, kring barnfamiljen. FC ska stödja och stärka föräldrar i sitt föräldraskap, tidigt identifiera familjer som behöver stöd samt verka för ett jämställt föräldraskap. Den öppna förskolan ansvarar för att erbjuda verksamhet som gynnar alla familjer inom det geografiska området. Gruppverksamhet bedrivs både generellt och riktat utifrån behov. En strävan är sammanhållna föräldragrupper inom KHV och BHV. Målet för verksamheten är att utifrån barnet i sitt sammanhang, främja god hälsa för hela familjen. Syfte och mål med överenskommelsen Syftet med överenskommelsen är att reglera och stärka samverkan kring driften av enskilda FC i kommunerna i Jönköpings län. Överenskommelsen ska tydliggöra samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar. Överenskommelsen syftar också till att ta tillvara möjliga samverkansfördelar. Målet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för att kunna planera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser av god kvalitet och med god tillgänglighet i enlighet med gällande uppdragsbeskrivningar. Tid för överenskommelsen Överenskommelsen löper fortgående med möjlighet för parterna att skriftligt säga upp överenskommelsen med 12 månaders varsel. Informationsskyldighet och omförhandling Parterna har skyldighet att informera varandra och göra riskanalys om någon av huvudmännen har för avsikt att vidta åtgärder som kan få betydelse för den gemensamma verksamheten. Respektive part äger rätt att påkalla förhandling om förändring av villkoren för överenskommelsen sker. Ändring av överenskommelsen kan ske utan formell uppsägning om parterna är överens. Skiljaktighet Skiljaktighet på grund av denna överenskommelse ska avgöras av Ledningsgruppen för samverkan kommun-landsting. 3

Målgrupp och upptagningsområde Parterna i FC ska betjäna blivande föräldrar och familjer med barn i åldrarna från 0 upp till 6 år boende inom det geografiska upptagningsområdet för FC. För flertalet kommuner i länet motsvarar upptagningsområdet hela kommunen. En förutsättning för en välfungerande samverkan är att upptagningsområdet är gemensamt för samtliga parter. Bemanning För BHV och KHV finns följande riktvärden framtagna; barnantal högst 55 nyfödda per år men minst 25 nyfödda per heltid BVC-sjuksköterska. För KHV gäller högst 85 nyinskrivna gravida per heltidsbarnmorska och år. Beräkningen utgår från att barnmorskan jobbar med alla grenar inom sitt verksamhetsområde. Demografiska förhållanden avgör bemanning. Trängsel på öppna förskolan riskerar att familjer med omfattande behov stängs ute. Mål och inriktning Följande övergripande mål skall gälla för den gemensamma verksamheten. Barnkonventionen är utgångspunkt för verksamheten. Att arbeta för människors lika värde och jämställdhet med beaktande av genusperspektivet. Genom långtgående samverkan och utifrån familjens livssituation främja god hälsa hos barn och föräldrar. I samverkan med föräldrar främja en trygg anknytning, gynnsam fysisk, psykisk och social utveckling för förskolebarn. Parterna skall gemensamt särskilt följa utvecklingen hos barn och deras familjer som visar tecken på ogynnsam utveckling. Målen kan uppnås genom att; Vara tillgänglig som nära mötesplats. Stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar. Skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga. Erbjuda lättillgängligt stöd till föräldrar att se, förstå och tillgodose barns behov. Vara ett kunskaps- och informationscentrum. FC har tillgång till tvärprofessionell kompetens. Indikatorer framtagna för mätning av ovanstående mål v g se bil 2. Tillgänglighet Verksamheten ska utformas så att tillgängligheten är god. FC ska i största möjliga utsträckning vara öppen året om. En reducering av verksamheten kan bli nödvändig under sommarperioden. Den ska i så fall i god tid planeras i samverkan mellan huvudmännen och med hänvisning till annan verksamhet. Tillgänglighet avser alla kompetenser inom verksamheten. Sekretess och dokumentation All personal har tystnadsplikt vilken regleras i lagen om Offentlighet och sekretess 2009:400. Information om en enskilds personliga förhållanden som omfattas av sekretess får inte föras vidare till någon annan utan att den som berörs av uppgifterna har lämnat sitt samtycke till detta. All personal på FC omfattas av det som kallas sträng sekretess. Detta innebär att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående lider men. Allt informationutbyte ska ske enligt lagen om Offentlighet och Sekretess, Patientjournallagen, Socialtjänstlagen, Skollagen, Läroplanen samt andra vägledande dokument och ska vara känd hos alla medarbetare på FC. Det åligger respektive chef att informera sin personal. Varje person ansvarar för att dokumentation sker utifrån respektive huvudmans lagstiftning. 4

Parternas åtagande och ansvarsfördelning Landstinget ansvarar för den medicinska, psykologiska och hälsofrämjande verksamheten i enlighet med gällande uppdragsbeskrivningar. Landstinget åtar sig att inom sitt ansvarsområde svara för att det finns bemanning och kompetens som krävs för att på ett adekvat sätt upprätthålla verksamheten enligt denna överenskommelse. Kommunens förvaltningar ansvarar för den pedagogiska och socialrådgivande verksamheten. Kommunen arbetar ur ett hälsofrämjande perspektiv och åtar sig att inom sitt ansvarsområde svara för att det finns bemanning och kompetens som krävs för att på ett adekvat sätt upprätthålla verksamheten enligt detta överenskommelse. Huvudmännen har gemensamt ansvar för att skapa förutsättningar för bra och effektiv samverkan genom att; dokumentation om ansvar och uppdrag för varje profession finns tillgänglig på FC handlingsplan för introduktion av nyanställd personal upprättas professionellt stöd för teamsamverkan tillhandahålls Kvinnohälsovården ansvarar för att; bedriva mödrahälsovård enligt kravspecifikation och verksamhetsbeskrivning för Landstinget i Jönköpings län. tidigt identifiera barn och familjer med särskilt behov av stöd och initiera kontakt med verksamhet/ profession som finns på familjecentral samt vara sluss till öppna förskolans verksamhet generellt. samarbeta med övriga verksamheter, parter och yrkesgrupper på FC utifrån framtagna mål och riktlinjer i denna överenskommelse. Barnhälsovården ansvarar för att; bedriva barnhälsovård enligt kravspecifikation och verksamhetsbeskrivning för landstinget i Jönköpings län tidigt identifiera barn och familjer med särskilt behov av stöd och initiera kontakt med verksamhet/ profession som finns på familjecentral samt vara sluss till öppna förskolans verksamhet generellt. samarbeta med övriga verksamheter, parter och yrkesgrupper på FC utifrån framtagna mål och riktlinjer i denna överenskommelse. Den psykologiska kompetensen tillgodoses av mödra- barnhälsovårdspsykolog. Öppna förskolan ansvarar för att; bedriva öppen förskoleverksamhet för barn och föräldrar enligt öppna förskolans målsättning och allmänna råd med kommentarer för öppen förskola (2000:1) samt läroplanen för förskolan (Lpfö 98) reviderad 2010. samarbeta med övriga verksamheter, parter och yrkesgrupper på FC utifrån framtagna mål och riktlinjer i denna överenskommelse. Socialtjänsten ansvarar för att; bedriva socialt förebyggande arbete, arbeta med preventiva insatser samt erbjuda råd och service till enskilda individer och grupper. samarbeta med övriga verksamheter, parter och yrkesgrupper på FC utifrån framtagna mål och riktlinjer i denna överenskommelse. 5

Samverkan Parterna åtar sig att verka för en fungerande samverkan och god kontinuitet. Samarbetet och samverkan ska utgå från målgruppens behov. God samverkan och samarbete är grundläggande förutsättningar för att tidigt stöd och tidiga insatser ska ge gott resultat. Ledningsorganisation Lokal ledningsgrupp Lokal ledningsgrupp har det yttersta ansvaret för FC. Ledningsgruppen ska bestå av verksamhetsansvariga chefer samt operativt ansvariga från de ingående parterna. Ledningsgruppens uppgift är; att styra, leda och följa upp verksamheten att i samverkan med en länsövergripande utvecklingsgrupp (nedan) utveckla FC som en del av respektive huvudmans verksamhet, samt stödja personalen i utvecklings- och förbättringsarbete att fortlöpande rapportera FC.s arbete och utveckling till den länsövergripande utvecklingsgruppen enligt kriterier punkt 15. Länsövergripande utvecklingsgrupp Länsövergripande samordning är viktig för fortbildning och kvalitetsfrågor såsom utveckling och uppföljning av kvalitetsindikatorer samt andra aktiviteter, t ex samordning av nätverksgrupper. Utvecklingsgruppen utgörs företrädare för; verksamhetsutvecklare för mödra- och barnhälsovård, socialtjänst samt skol- och barnomsorgsförvaltning. Dessa kan ge direktiv / uppdrag till Barndialogen som genomförare. Samordnare för FC För samordning av arbetet på FC behövs en särskild samordnare vilken utses av ledningsgruppen. Samtliga yrkeskategorier kan väljas för uppdraget som ska motsvara högst 20 procent av en heltidstjänst (sätts i relation till antalet medarbetare). Förordnandet ska vara en skriftlig överenskommelse och gälla under 3 år. Samordnaren ska på ledningsgruppens uppdrag; leda och samordna det gemensamma arbetet på FC följa upp de insatser som görs på FC årligen redovisa insatserna till ledningsgruppen. Tjänsten som samordnare bekostas av huvudmännen gemensamt, motsvarande hälften av kostnaden för respektive kommun och landsting. Kostnaden regleras årligen. Ekonomi Budget beslutas och fördelas i ledningsgruppen (som definieras i föregående punkt) och finansieras lika mellan parterna. Respektive huvudman svarar för kostnader för personal och personalutveckling. Kostnader utöver budget samt ändring av budgetens storlek beslutas i ledningsgruppen. Fördelning av kostnaden sker till respektive part vid årsskiftet. Lokaler och inventarier Lokaler. Lokalerna ska vara anpassade till målgruppens behov och tillgängliga för personer med funktionshinder. Gemensamt och flexibelt utnyttjande av FC.s lokaler förutsätts. Det innebär att parterna har samma tillgång till FC.s gemensamma utrymmen och material. Lokalkostnaden fördelar sig procentuellt mellan BHV, KHV, Barn- och utbildningsförvaltningen samt Socialförvaltningen. Kostnaderna för städning fördelas mellan parterna enligt samma principer som lokalhyran. Separat hyresöverenskommelse upprättas lokalt. 6

7

Gemensamma inventarier Varje verksamhet ansvarar för inventarier inom egna lokalytor. Huvudmännen fördelar kostnaden för gemensamma inventarier. LK11-0779 Verksamhetsuppföljning Uppföljning av FC verksamhet sker genom en årlig rapport enligt gemensam modell i länet med följande innehåll; Besöksrapportering och budgetuppföljning utifrån respektive huvudmans riktlinjer. Uppföljning av överenskommelser. Redovisning av hur man har arbetat för att nå speciellt utsatta barn och familjer. Antal familjer som är i behov av särskilt stöd, där två eller flera professioner på FC samarbetar med tidiga insatser. Föräldrarnas uppfattning av verksamheten, mål 1-5 enl. ovan, följs upp via en årlig föräldraenkät. Hänsyn måste tas till etnicitet, språk etc. Personalens uppfattning av verksamheten sker genom en självvärdering av mål 1-6. Indikatorerna (bilaga 2) kompletteras med resultat från respektive verksamhetsdelar. På sikt kan en mer djupgående utvärdering av verksamheterna komma till stånd. Godkännande Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. För Landstinget i Jönköpings län Datum. För..kommun Datum... Namnteckning av förvaltningschef.. Namnteckning.. Namnförtydligande.. Namnförtydligande Bilagor 1. Roller för enskilda yrkesgrupper (kompletteras/korrigeras vid eventuell förändring). 2. Modell för verksamhetsuppföljning. 8

Bilaga 1 Roller för enskilda yrkesgrupper BVC-sjuksköterskan Nationella målbeskrivning för sjuksköterskor på BVC http://intra.ltjkpg.se/info_files/infosida65489/nationellmalbeskrivning_ssk.p df Befattningsutveckling för BVC-sjuksköterska i Landstinget i Jönköpings län http://intra.ltjkpg.se/info_files/infosida65489/olivia.pdf Socionomen En socionom har kunskap om hur sociala problem uppkommer, om hur de kan förändras, och om samhällets resurser och lagar som berör dessa områden. En viktig del i socionomens uppdrag är att förstå de psykosociala faktorernas betydelse för människors utveckling. Socionomens arbete präglas av ett psykosocialt förhållningssätt som syftar till att frigöra individens egna resurser. Socionomen på FC bör ha lång erfarenhet av psykosocialt arbete och adekvat vidareutbildning. Socionomen på Familjecentral arbetar med psykosocialt förebyggande arbete och tidiga insatser i samverkan med BHV, KHV och öppna förskolan. Arbetet sker både på generell och på individuell nivå. Målgruppen är i första hand familjer med barn i åldrarna 0-6 år. Socionomen har ett särskilt ansvar för att verksamheten riktas och anpassas för familjer i utsatta situationer som har speciella behov. Socionomens uppdrag på generell nivå: bidra till att Familjecentralen/ Öppna förskolan blir en naturlig mötesplats i området för föräldrar och barn medverka till att det sociala nätverket hos familjerna stärks medverka till att utveckla närområdesarbetet främja integration och skapa kulturförståelse i området Socionomens uppdrag på individuell nivå: bedriva psykosocialt stödjande familjearbete i frivilliga former under kortare eller längre tid vid behov bedriva uppsökande verksamhet uppmärksamma om ett barn inte får sina behov tillgodosedda i familjen och vid behov hjälpa familjen att få tillgång till socialtjänstens övriga stödinsatser erbjuda stödjande samtal till föräldrar i samband med livskriser och när det sker stora förändringar i familjens liv såsom separationer, nytt barn, för tidigt fött barn osv. ge stöd i föräldrarollen och frågor kring föräldraskapet, vid behov erbjuda föräldra-komet arbete med relationsproblem mellan föräldrarna utifrån barnets behov, övrigt arbete med relationsproblematik mellan vuxna bör ske hos familjerådgivning ge vägledning om vart man ska vända sig i olika situationer ge stöd i kontakten med olika myndigheter ge råd och stöd kring anknytningsfrågor och samspelets betydelse, vid behov av samspelsbehandling erbjuda Marte Meo ge samtalsstöd till barn som upplevt våld i familjen I samverkan medverka i allmänna föräldragrupper, initiera och medverka i föräldragrupper utifrån särskilda behov, såsom till exempel temagrupper, grupper för unga eller ensamstående socionomen är en resurs till familjecentralen i frågor som rör anmälan om barn som far illa Socionomen gör ej bedömningar av psykiatrisk problematik som t ex depression eller av barns utveckling eller psykiska symtom, men ska kunna uppmärksamma denna problematik och samråda eller föra kontakt vidare vid behov. 9

Psykologen En legitimerad psykolog har kunskap i att utreda, bedöma, diagnostisera och behandla psykisk hälsa och ohälsa. Psykologen ska också kunna kartlägga och dra slutsatser utifrån individens psykologiska funktioner; kognitiva, emotionella och sociala funktioner och färdigheter. Psykologen arbetar med blivande föräldrar och med barn upp till 6 år och deras familjer. Psykologen arbetar främst på en sekundärpreventiv nivå dvs. där det finns indikerade behov som symtom hos barnet eller upplevda problem hos föräldern som påverkar föräldraskapet eller problem i relationen mellan förälder barn. Psykologen arbetar även på specialistnivå t ex med anknytningsproblematik och bedömning av symtom hos späda barn. Kontakten kan gälla: upplevda psykiska problem under graviditeten, såsom kriser, oro, eller psykiska problem som relateras till eller påverkar det kommande föräldraskapet stödsamtal, psykoterapeutiska samtal nedstämdhet under nyföddhetsperioden bedömning, konsult/stöd till sjuksköterskan, ev. stödsamtal alternativt psykoterapeutiska samtal anknytningsproblematik - bedömning av barnet och föräldern, stödsamtal, vid komplex samspelsproblematik kan psykoterapeutiska samtal med förälder ges eventuellt samtidigt med insats av spädbarnsverksamheten. vid misstänkt utvecklingsavvikelse, psykiska symtom, relationsproblematik - bedömning/utredning av barn, initiera åtgärder, följa upp insatta åtgärder och vid behov ansvara för att överföring till förskola/skola sker samverka med förkola/skola och andra vårdgivare och vid behov remittera vidare rådgivning till föräldrar avseende oro/avvikelser t ex kring beteende, konflikter mellan barn vuxen syskon, trots, och andra upplevda problem hos eller med barnet. i samverkansprocessen kring blivande/nyblivna föräldrar med psykisk ohälsa vara kontaktperson föräldrautbildning - vid behov medverka i föräldragrupper, främst i riktade föräldragrupper. Psykologen ger konsultation till andra professioner på FC i första hand barnmorska och BVCsjuksköterska och läkare. Riktlinjer för psykolog och socionom har tagits fram av; Annika Åberg Blomqvist, Barnhälsovårdens utvecklingsenhet, Socionom Edla Henriks, Psykolog Lena Jakobsen, Socionom Eva Lindh, Psykolog Johanna Olsson Samordnarfunktionen på familjecentralen På ledningsgruppens uppdrag leda och samordna det gemensamma arbetet på FC : - Leda personalmöte husmöte - Organisera och fördela gemensamma arbetsuppgifter - Ansvara för informationsflödet till samtliga medarbetare - Ansvara för informationsflöde utåt (hemsida, info-material mm) - Bevaka och samordna gemensamma utbildningsfrågor - Delta i arbetet med att anställa ny personal oavsett profession - Ansvara för kontakten med blivande och kontrakterade handledare - Planera in eventuella studiebesök på familjecentralen - Ansvara för handkassa och gemensamma inköp. Genom samtliga medarbetares inflytande och delaktighet skapa förutsättningar för en optimal samverkan Företräda familjecentralen vid möte med ledningsgrupp, utvecklingsgruppen och i andra sammanhang där familjecentralen ska vara representerad I samverkan med övrig personal, utveckla samarbetet med andra samhällsaktörer (t.ex. skola, förskola, kyrkan och frivilligorganisationer) 10

Arbeta med kvalitetsuppföljning och förbättringsåtgärder tillsammans med utvecklings- och ledningsgrupp Sammanställa enkätsvar (brukarundersökning) Sammanfatta verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisningen i en årlig rapport Funktionen för samordnare har utgått från den beskrivning som tagits fram för Familjecentralerna i Jönköpings kommun. 11